Spillvattenledning i Alingsås
Spillvattenledning i Alingsås
Spillvattenledning i Alingsås
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Spillvattenledning</strong> i <strong>Alingsås</strong><br />
Gärdska ström, Gärdsken, Forsån och Lilla Färgen<br />
Frivillig arkeologisk utredning<br />
<strong>Alingsås</strong> socken och kommun<br />
Matthew Gainsford<br />
Bohusläns museum Rapport 2009:34
<strong>Spillvattenledning</strong> i <strong>Alingsås</strong><br />
Gärdska ström, Gärdsken, Forsån och Lilla Färgen<br />
Frivillig arkeologisk utredning<br />
<strong>Alingsås</strong> socken och kommun<br />
Bohusläns museum Rapport 2009:34
ISSN 1650-3368<br />
Författare Matthew Gainsford<br />
Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar<br />
Omslagsbild Foto taget av Staffan von Arbin. Foto från den norra delen av Forsån.<br />
Tryck IT Grafiska AB, Uddevalla 2009<br />
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012<br />
Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriet 2009-09-15. Dnr 601-2009/2455.<br />
Bohusläns museum<br />
Museigatan 1<br />
Box 403<br />
451 19 Uddevalla<br />
tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73<br />
www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se
Innehåll<br />
Sammanfattning.....................................................................................................................................5<br />
Bakgrund..............................................................................................................................................................5<br />
Landskapsbild..............................................................................................................................................5<br />
Naturlandskap ............................................................................................................................................5<br />
Fornlämningsmiljö .................................................................................................................................8<br />
Historiskt källmaterial .......................................................................................................................8<br />
Metod........................................................................................................................................................................9<br />
Resultat...............................................................................................................................................................10<br />
Materialets potential...................................................................................................................10<br />
Slutsatser samt åtgärdsförslag...................................................................................11<br />
Referenser......................................................................................................................................................12<br />
Litteratur ........................................................................................................................................................12<br />
Otryckta källor .......................................................................................................................................12<br />
Elektroniska källor .............................................................................................................................12<br />
Tekniska och administrativa uppgifter.........................................................13<br />
Figurförteckning.................................................................................................................................14<br />
Tabellförteckning...............................................................................................................................14
4 Bohusläns museum 2009:34<br />
Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad.
Sammanfattning<br />
<strong>Alingsås</strong> kommun planerar att sjöförlägga en spillvattenledning mellan<br />
Hjälmareds vattenverk och avloppsreningsverket vid Hemvägen i centrala<br />
<strong>Alingsås</strong>. Den planerade sträckningen börjar i Lilla Färgen och<br />
sträcker sig norrut genom Lilla Färgen, Forsån, Gärdsken och Gärdska<br />
ström. <strong>Spillvattenledning</strong>en skall läggas på östra sidan om en befintlig<br />
ledning. Under två dagar utförde Västarvet genom Bohusläns museum<br />
en frivillig arkeologisk utredning av de vattenområden som bedömdes<br />
ha störst potential för fornlämningar. Dessa var landanslutningen i<br />
Lilla Färgen, Forsån samt området kring Gärdskens utlopp i Gärdska<br />
ström. Vid förundersökningen påträffades sammanlagt tretton koncentrationer<br />
av pålar som har tolkats som lämningar efter fasta fisken.<br />
Lämningarna var främst koncentrerade till Forsån och dess mynning i<br />
Gärdsken. I övrigt påträffades ett antal enstaka pålar längs Forsån och<br />
i Lilla Färgen. Eftersom alla de tretton fiskeanläggningarna riskerar att<br />
beröras av det planerade arbetsföretaget anser Bohusläns museum att<br />
de bör förundersökas i syfte att klarlägga bland annat ålder, utbredning<br />
och bevarandegrad<br />
Bakgrund<br />
<strong>Alingsås</strong> kommun planerar att sjöförlägga en spillvattenledning från<br />
Hjälmareds vattenverk, genom Lilla Färgen, Forsån, Gärdsken och<br />
Gärdska ström med anslutning till avloppsrensningsverket vid Hemvägen<br />
i <strong>Alingsås</strong>. På uppdrag av <strong>Alingsås</strong> kommun har Västarvet genom<br />
Bohusläns museum utfört en arkeologisk utredning av de delar av<br />
exploateringsområdet som bedömdes ha störst potential att innehålla<br />
fornlämningar. Det arkeologiska arbetet utfördes mellan den 10 och den<br />
11 juni 2009. Undersökningsområdet omfattade delar av Lilla Färgen<br />
och Gärdsken, Forsån och Gärdska ström. Totalt utreddes ett område<br />
av cirka 10 000 kvadratmeter.<br />
Landskapsbild<br />
Naturlandskap<br />
<strong>Alingsås</strong> ligger drygt 40 kilometer nordost om Göteborg, öster om sjön<br />
Mjörn och vid den norra änden av sjön Gärdsken. Gärdsken är en långsmal<br />
sjö av cirka två kilometers längd som sträcker sig i nord–sydlig<br />
riktning. Forsån som är drygt 1,3 kilometer lång förbinder Gärdsken<br />
med Lilla Färgen. Vid Lilla Färgens utlopp i Forsån finns en mindre<br />
dammanläggning. Forsån är som mest fem till sex meter bred och två<br />
meter djup med en botten som huvudsakligen består av mjuka sediment<br />
i vissa områden blandat med sten (figur 4). Lilla Färgen är något<br />
större än Gärdsken med en botten av väldigt dyiga sediment som blir<br />
något fastare närmast land (figur 5).<br />
<strong>Spillvattenledning</strong> i <strong>Alingsås</strong> 5
6 Bohusläns museum 2009:34<br />
Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessynpunkt<br />
för spridning. Lantmäteriet 2009-09-15. Dnr 601-2009/2455.
Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7C5b, 7C4b, med översikt<br />
över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala<br />
1:10 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2009-09-<br />
15. Dnr 601-2009/2455.<br />
<strong>Spillvattenledning</strong> i <strong>Alingsås</strong>
8 Bohusläns museum 2009:34<br />
Figur 4. Forsån mot norr. Foto taget av<br />
Staffan von Arbin.<br />
Figur 6. Området kring Lilla Färgens utlopp<br />
i Forsån där skafthålsyxan (<strong>Alingsås</strong> 193:1)<br />
påträffades. Foto taget av Staffan von Arbin.<br />
Fornlämningsmiljö<br />
<strong>Alingsås</strong>trakten har varit bebodd sedan lång tid tillbaka. I trakten kring<br />
Mjörn har ett mycket stort antal strandbundna stenåldersboplatser påträffats,<br />
av vilka flertalet troligen kan dateras till stenålderns äldre del. I<br />
området finns bland annat också ett flertal gravmonument från järnåldern<br />
(Sawyer 1985). Närmast Forsån, Gärdsken och Lilla Färgen finns<br />
enligt FMIS emellertid få kända fornlämningar. I närheten av Lilla<br />
Färgens utlopp i Forsån finns dock ett fynd av en skafthålsyxa (<strong>Alingsås</strong><br />
193:1) vilken kan dateras till den yngre delen av stenåldern. Här fanns<br />
tidigare också en tegelindustri (<strong>Alingsås</strong> 141:1) som lades ner vid sekelskiftet<br />
1900 (figur 6). I norr tangerar ledningssträckningen området för<br />
<strong>Alingsås</strong> stadslager (<strong>Alingsås</strong> 239:1) med några få hundra meter.<br />
Figur 5. Lilla Färgens utlopp i Forsån. Foto taget av Staffan von Arbin.<br />
Historiskt källmaterial<br />
Namnet <strong>Alingsås</strong> är känt sedan mitten av 1300-talet och skrivs då<br />
Alinsxaas. Från början gavs namnet åt en ås, senare den gamla kyrkobyn,<br />
och slutligen staden. En hypotes är att åsen har fått sitt namn från en<br />
förbindelseled med alingarna från Ale härad (Sawyer 1985). Under medeltiden<br />
upplevde trakten en omfattande bebyggelseexpansion, något som<br />
bland annat kan utläsas i samtida jordeboksuppgifter (Sawyer 1985).<br />
<strong>Alingsås</strong> kyrkby var en viktig handelsplats under medeltiden; hur<br />
man kunde kontrollera handeln under medeltiden var av stor vikt och<br />
återkommande strider mellan svenskar och danskar vittnar om detta<br />
(<strong>Alingsås</strong> Historia). <strong>Alingsås</strong> som stad grundades på 1600-talet, samtidigt<br />
som Göteborg, och fick stadsprivilegier 1619. År 1639 fick staden
det slutliga privilegiebrevet och även stadssigillet som används än idag<br />
(<strong>Alingsås</strong> Historia). Trakten kring <strong>Alingsås</strong> har framförallt dominerats<br />
av handel och industri (Danielsson 2008).<br />
Fiske inom Säveåns tillhörande sjösystem har under historisk tid<br />
varit av stort betydelse som binäring till jordbruk. Fisk som lax, öring,<br />
ål, gädda, abborre och braxen hämtades upp som matfisk redan under<br />
stenåldern. Boplatserna lokaliserades till sjöarnas in- och utlopp och<br />
vid långgrunda vikar (Danielsson 2008). Fasta fisken utnyttjades troligen<br />
tidigt och var i vissa fall i bruk ända fram på 1900-talet. Ålfiske<br />
nämns år 1694 i ett arrendekontrakt från Anders Andersson till Kilanda<br />
säteri (Andersson & Björland 2006). Fiskeanläggningar har ibland påträffats<br />
i samband med låga vattennivåer, exempelvis dokumenterade<br />
Alvar Bengtsson på 1920- eller 1930-talet delar av en katsa i trakten<br />
kring <strong>Alingsås</strong> (Andersson & Björklund 2006).<br />
Metod<br />
De områden som bedömdes ha störst potential att innehålla fornlämningar<br />
besiktigades med dykande arkeologer. Dykningen utfördes som<br />
pardykning med kommunikation mellan dykarna. Dykarna täckte en<br />
yta av minst två meter på vardera sidan av sträckningen i Forsån. Vid<br />
landanslutningar och i områdena för Lilla Färgens och Gärdskens utlopp<br />
var de täckta områdena betydligt större. Dykledaren följde dykarna<br />
i gummibåt, utom i Gärdska ström där dykledaren var stationerad på<br />
land. Endast pålanläggningar bestående av två eller flera pålar mättes<br />
in. Solitära pålar har således inte positionsbestämts. Inmätningen utfördes<br />
med hjälp av DGPS.<br />
Figur 8. Gärdska ström – området vid ledningens landanslutning in till<br />
<strong>Alingsås</strong>. Foto taget av Matthew Gainsford.<br />
<strong>Spillvattenledning</strong> i <strong>Alingsås</strong> 9<br />
Figur 7. Området kring Gärdskens utlopp<br />
vid Gärdska ström. Foto taget av Matthew<br />
Gainsford.
10 Bohusläns museum 2009:34<br />
Obj. nr. Lämningstyp Beskrivning<br />
181<br />
183<br />
184<br />
185<br />
186<br />
18<br />
188<br />
191<br />
192<br />
194<br />
195<br />
19<br />
198<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Fångstanläggning övrig / Fast<br />
fiske<br />
Resultat<br />
Totalt påträffades tretton lokaler med stående pålar i Forsån och dess<br />
mynningsområde. Antalet registrerade pålar varierar mellan två och<br />
cirka tio per anläggning. Därutöver noterades enstaka pålar på flera<br />
platser längs Forsån och i Lilla Färgen. Dessa mättes dock inte in. Pålarnas<br />
dimensioner varierar från klena (cirka 5 centimeter i diameter)<br />
till betydligt tjockare (10–15 centimeter i diameter). Anläggningarna<br />
har tolkats som rester efter fasta fisken.<br />
Antikvarisk bedömning<br />
Materialets potential<br />
Osäker<br />
position<br />
Pålar flera (osäkert antal). Fast fornlämning Nej Ja<br />
Pålar 2 stycken. Fast fornlämning Nej Ja<br />
Pålar stycken, bredvid befintlig<br />
ledning.<br />
Fast fornlämning Nej Ja<br />
Pålar 2 stycken. Fast fornlämning Nej Ja<br />
4-5 stycken pålar och plankor<br />
som sticker ut från åbrinken.<br />
Pålar som kanske hör ihop<br />
med 186.<br />
Fast fornlämning Nej Ja<br />
Fast fornlämning Nej Ja<br />
Pålar 3-4 stycken. Fast fornlämning Nej Ja<br />
Pålar 2 stycken. Fast fornlämning Nej Ja<br />
Anläggning med stående pålar<br />
(kluvor).<br />
Fast fornlämning Nej Ja<br />
Pålar 3 stycken, i åbrinken. Fast fornlämning Nej Ja<br />
4 pålar i rad, parallellt med<br />
strandlinjen.<br />
Två grupper med pålar; en<br />
med 6 pålar och en med 3<br />
pålar.<br />
Grupp med 6 eller flera<br />
eroderade pålar 10-15cm i<br />
diameter.<br />
Tabell 1. Pålanläggningar tolkade som fasta fisken i Forsån och dess mynning i Gärdsken.<br />
Fast fornlämning Nej Ja<br />
Fast fornlämning Nej Ja<br />
Fast fornlämning Nej Ja<br />
Osäker<br />
utbredn.<br />
Fasta fisken har använts under lång tid men trots detta har få lämningar<br />
efter fiskeanläggningar undersökts arkeologiskt. På senare år har dock<br />
Bohusläns museum påträffat lämningar efter fasta fisken på flera håll<br />
i Västsverige, däribland i sjön Åsunden, Ulricehamns kommun (von<br />
Arbin 2006), i Sundet utanför Arvika (von Arbin & Wallbom 2004)<br />
och i mynningen av ån Tidan i Mariestads kommun (von Arbin &<br />
Lindström 2005). Dessa exempel har samtliga gett dateringar till medeltid.<br />
I Motala ström intill Strandvägen i Motala i Östergötland utförde
museet 2003 en arkeologisk slutundersökning av fiskeanläggningar från<br />
tidig medeltid och nyare tid (von Arbin i tryck).<br />
Fasta fisken har förekommit i många olika utföranden genom historien.<br />
Skillnaderna i konstruktion beror på faktorer som vattendragets<br />
storlek och karaktär, vilken fisk som skulle fångas, tillgången på material<br />
samt lokala sedvänjor. Trots detta bygger de flesta anläggningarna<br />
på samma enkla grundprincip; det vill säga en spärrbyggnad med ledarmar<br />
som leder in fisken till någon typ av fångstkammare (von Arbin i<br />
tryck; Eriksson 1993). Dessvärre medger bevarandegraden hos anläggningarna<br />
sällan att några mer långtgående slutsatser kan dras kring hur<br />
de en gång varit konstruerade.<br />
Eftersom fiske med fasta redskap är ett dåligt utforskat forskningsfält<br />
har de nu påträffade fiskeanläggningarna förutsättningar att bidra<br />
med ny kunskap om denna fiskemetod, inte bara inom regionen utan<br />
också nationellt. Om lämningarna skulle visa sig vara från historisk tid<br />
finns dessutom förutsättningar för intressanta jämförelser med samtida<br />
skriftligt källmaterial. Även studier av äldre lantmäteriakter skulle<br />
kunna tänkas bidra med viktig kompletterande information om fisket<br />
i de aktuella vattendragen.<br />
Slutsatser samt åtgärdsförslag<br />
Bohusläns museum bedömer att samtliga tretton registrerade fiskeanläggningar<br />
utgör fasta fornlämningar. Enligt museets uppfattning bör<br />
en förundersökning föregå det planerade arbetsföretaget i syfte att bland<br />
annat klarlägga anläggningarnas ålder, utbredning och bevarandegrad.<br />
Beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län.<br />
<strong>Spillvattenledning</strong> i <strong>Alingsås</strong> 11
12 Bohusläns museum 2009:34<br />
Referenser<br />
Litteratur<br />
Andersson, K.E. & Björklund, B. 2006. Risveden – en västsvensk obygds<br />
historia, del. 2. Ale tryckteam. Bohus.<br />
von Arbin, S & Lindström, J. 2005. I Tidans mynning – medeltida<br />
fiskeanläggningar och en 1800-talspråm. Rapport 2005:60. Bohusläns<br />
museum. Uddevalla.<br />
von Arbin, S. 2006. På Åsundens botten. Arkeologisk utredning inför<br />
planerade vattenverksamheter Ulricehamns stad och kommun. Rapport<br />
2006:43. Bohusläns museum. Uddevalla.<br />
von Arbin, S. (i tryck). Motala kungsfiske – fiskeplats med kontinuitet.<br />
Bottnisk kontakt XIII. Båtdokgruppen. Skärhamn.<br />
von Arbin, S. & Wallbom B. 2004. Arkeologisk utredning: Del av sundet.<br />
Arvika socken och kommun, Värmlands län. Rapport 2004:44. Bohusläns<br />
museum. Uddevalla.<br />
Danielsson, R. (red.). 2008. Säveåns landskap – En natur- och kulturmiljöstudie.<br />
Västarvet rapport.<br />
Sawyer, B. 1985. Innan <strong>Alingsås</strong> blev stad: en västsvensk gränsbygds äldsta<br />
historia. Viktoria Bokförlag. <strong>Alingsås</strong>.<br />
Otryckta källor<br />
Eriksson, M. 1993. Fasta fisken. B-uppsats i arkeologi VT-93. Stockholms<br />
universitet.<br />
Elektroniska källor<br />
<strong>Alingsås</strong> Historia [www]. Hämtat från . Hämtat 22 juni 2009.
Tekniska och administrativa uppgifter<br />
Västarvet dnr: NOK 260-2009<br />
Västarvet pnr: D189<br />
Län: Västra Götalands län<br />
Kommun: <strong>Alingsås</strong><br />
Socken: <strong>Alingsås</strong><br />
Fastighet: Vattenområden inom Gärdska<br />
ström, Gärdsken, Forsån och<br />
Lilla Färgen<br />
Ek. karta: 7C5b, 7C4b<br />
Läge: X 6426891, Y 1306639–<br />
X 6423416, Y 1306690<br />
Vattendjup: 0–2 meter<br />
Koordinatsystem: RT 90, 2,5 gon V<br />
Uppdragsgivare: <strong>Alingsås</strong> kommun, Vattenverket<br />
Ansvarig institution: Bohusläns museum<br />
Projektledare: Matthew Gainsford<br />
Fältpersonal: Matthew Gainsford, Staffan<br />
von Arbin och Thomas<br />
Bergstrand<br />
Fältarbetstid: 10–11 juni 2009<br />
Arkeologtimmar i fält: 48<br />
Undersökt yta: 10 000 m 2<br />
Arkiv: Bohusläns museums arkiv<br />
Fynd: Inga fynd omhändertogs<br />
<strong>Spillvattenledning</strong> i <strong>Alingsås</strong> 13
14 Bohusläns museum 2009:34<br />
Figurförteckning<br />
Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen<br />
markerad.<br />
Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen<br />
markerad. Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet<br />
2009-09-15. Dnr 601-2009/2455.<br />
Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7C5b, 7C4b, med översikt<br />
över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala<br />
1:10 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2009-09-<br />
15. Dnr 601-2009/2455.<br />
Figur 4. Forsån mot norr. Foto taget av Staffan von Arbin.<br />
Figur 5. Lilla Färgens utlopp i Forsån. Foto taget av Staffan von Arbin.<br />
Figur 6. Området kring Lilla Färgens utlopp i Forsån där skafthålsyxan<br />
(<strong>Alingsås</strong> 193:1) påträffades. Foto taget av Staffan von Arbin.<br />
Figur 8. Gärdska ström – området vid ledningens landanslutning in till<br />
<strong>Alingsås</strong>. Foto taget av Matthew Gainsford.<br />
Tabellförteckning<br />
Tabell 1. Pålanläggningar tolkade som fasta fisken i Forsån och dess mynning i<br />
Gärdsken.
Change language