Årsredovisning för SMI 2010 - Smittskyddsinstitutet
Årsredovisning för SMI 2010 - Smittskyddsinstitutet
Årsredovisning för SMI 2010 - Smittskyddsinstitutet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>2010</strong>
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>2010</strong>
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong> 171 82 Solna. Tel: 08–457 23 00, fax: 08–32 83 30 smi@smi.se,<br />
www.smittskyddsinstitutet.se<br />
Artikelnummer: 2011-1-4
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong> <strong>2010</strong><br />
I april fick <strong>Smittskyddsinstitutet</strong> (<strong>SMI</strong>) i uppdrag av regeringen att genom<strong>för</strong>a en<br />
ombildning med syfte att ge myndigheten ett bredare uppdrag <strong>för</strong><br />
kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning inom smittskyddsområdet.<br />
Det innebär att det gångna året har dominerats av ombildning och omstrukturering.<br />
Medarbetare inom alla områden och på alla nivåer har lagt ner ett omfattande<br />
arbete <strong>för</strong> att – ofta under stor tidspress – skapa en organisation som motsvarar de<br />
krav som myndighetens nya uppdrag och inriktning kräver.<br />
De <strong>för</strong>ändringar som genom<strong>för</strong>ts under andra halvåret <strong>2010</strong> får inte ses som en<br />
slutpunkt, utan snarare som en inledning på en omfattande omstrukturering av <strong>SMI</strong><br />
som kommer att pågå under ett antal år. Det är min bedömning att avvecklingen av<br />
det formella organisatoriska samarbetet med Karolinska institutet (KI) samt<br />
inlemmandet av det hivpreventiva arbetet och de centrala Strama-funktionerna i<br />
<strong>SMI</strong>:s linjeorganisation i huvudsak har <strong>för</strong>löpt väl, även om det återstår en hel del<br />
att göra <strong>för</strong> att finna nya arbetsformer. Den nya lednings- och<br />
organisationsstrukturen är också bara i sin linda och det krävs fortsatt stora<br />
ansträngningar <strong>för</strong> att <strong>för</strong>verkliga myndighetens vision och leverera det som<br />
instruktion och regleringsbrev kräver av oss.<br />
Den stora omställning som genom<strong>för</strong>ts har krävt stora personella och ekonomiska<br />
resurser och där<strong>för</strong> utsatt såväl personalen som organisationen <strong>för</strong> stora<br />
påfrestningar. <strong>SMI</strong> har tvingats till omfattande personalneddragningar vilket inte<br />
bara drabbat de direkt berörda utan indirekt hela driften av myndigheten. Trots det<br />
mycket resurskrävande omställningsarbetet är jag glad att kunna redovisa ett<br />
relativt gott ekonomiskt utfall av verksamheten <strong>2010</strong>. Detta har uppnåtts genom en<br />
stram budgethantering men också genom ett stort engagemang från chefer och<br />
medarbetare. Såväl den fortsatta omställningen av myndigheten som det faktum att<br />
en rad angelägna uppgifter skjutits på framtiden, kommer dock att tvinga oss till<br />
fortsatta hårda, men nödvändiga, prioriteringar i verksamheten de kommande åren.<br />
Denna årsredovisning bär också ombildningens prägel i det att den ekonomiska<br />
redovisningen inte fullt ut kunnat synkroniseras med redovisningen av själva<br />
verksamheten vid <strong>SMI</strong> under <strong>2010</strong>. För att redan nu skapa en god grund <strong>för</strong><br />
kommande årsredovisningar har vi valt att redovisa vår verksamhet utifrån de nya<br />
verksamhetsområden som trädde i kraft per 1 oktober <strong>2010</strong>. Ekonomisk<br />
redovisning utifrån dessa områden kommer att kunna genom<strong>för</strong>as <strong>för</strong>st 2011.<br />
Johan Carlson<br />
Generaldirektör
Innehåll<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong> <strong>2010</strong> ........................................................................................ 5<br />
Ombildningen av <strong>Smittskyddsinstitutet</strong> ..................................................................... 8<br />
<strong>SMI</strong> – i smittskyddets frontlinje................................................................................ 10<br />
Övervakning och omvärldsbevakning ..................................................................... 13<br />
Statistik och informationssystem ............................................................................. 20<br />
Utbrottsberedskap ................................................................................................... 24<br />
Beredskap <strong>för</strong> utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar .................................... 25<br />
Vaccin ...................................................................................................................... 27<br />
Hiv/STI/blod ............................................................................................................. 31<br />
Hepatit B och C ....................................................................................................... 36<br />
Antibiotika/vårdhygien ............................................................................................. 37<br />
Luftvägsinfektioner .................................................................................................. 43<br />
Livsmedel och vatten .............................................................................................. 46<br />
Högpatogena mikroorganismer ............................................................................... 50<br />
Speciell diagnostik .................................................................................................. 52<br />
Experimentell biomedicin ........................................................................................ 55<br />
Externa medel ......................................................................................................... 59<br />
Information och utbildning ....................................................................................... 60<br />
Europeiskt och internationellt samarbete ................................................................ 65<br />
Kompetens<strong>för</strong>sörjning ............................................................................................. 68<br />
Personalfakta <strong>2010</strong> ................................................................................................. 69<br />
Ekonomisk sammanfattning .................................................................................... 72<br />
Tilläggsupplysningar och noter ............................................................................... 78<br />
Noter ........................................................................................................................ 80<br />
Bilaga 1 Strama perioden januari - juni ................................................................... 86<br />
Bilaga 2 Källhänvisningar ........................................................................................ 94<br />
Bilaga 3 Förkortningar ............................................................................................. 98
Ombildningen av <strong>Smittskyddsinstitutet</strong><br />
Regeringen presenterade i början av mars <strong>2010</strong> propositionen Myndigheterna inom<br />
smittskyddsområdet (prop. 2009/10:123) <strong>för</strong> riksdagen:<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong> (<strong>SMI</strong>) bör ombildas i syfte att ge myndigheten ett<br />
bredare uppdrag <strong>för</strong> kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning inom<br />
smittskyddsområdet.<br />
Myndigheten bör ha till uppgift att ta fram kunskaps- och beslutsunderlag,<br />
svara <strong>för</strong> epidemiologisk övervakning och annan kunskapsuppbyggnad och<br />
ha ett nationellt laboratorieansvar <strong>för</strong> den diagnostik som behövs inom<br />
smittskyddsområdet.<br />
Nationella rådet <strong>för</strong> samordning av insatser mot hiv/aids och Strategigruppen<br />
<strong>för</strong> rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens bör<br />
inordnas i <strong>SMI</strong>:s linjeorganisation.<br />
Vissa uppgifter bör <strong>för</strong>as över till <strong>SMI</strong> från Socialstyrelsen.<br />
<strong>SMI</strong> bör även fortsättningsvis ha till uppgift att bedriva forskning inom<br />
smittskyddsområdet. Forskningen bör begränsas till sådan som är nödvändig<br />
<strong>för</strong> myndighetens övriga uppdrag.<br />
Det organisatoriska samarbetet med Karolinska Institutet (KI) bör upphöra.<br />
De organisatoriska <strong>för</strong>ändringarna bör ske den 1 juli <strong>2010</strong>.<br />
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens proposition den 5 maj <strong>2010</strong>.<br />
I april fick <strong>SMI</strong> i uppdrag av regeringen att <strong>för</strong>bereda och genom<strong>för</strong>a en<br />
ombildning av myndigheten. Av uppdraget framgick att <strong>SMI</strong> skulle genom<strong>för</strong>a en<br />
översyn av myndighetens kompetensbehov samt personal- och lokal<strong>för</strong>sörjning.<br />
Vidare framgick att <strong>SMI</strong> skulle <strong>för</strong>ebereda och genom<strong>för</strong>a över<strong>för</strong>ing av viss<br />
forskningsverksamhet till KI och avveckla det organisatoriska samarbete med KI,<br />
<strong>för</strong>bereda och genom<strong>för</strong>a inordning av verksamhet från Socialstyrelsen, inordna<br />
verksamheten som bedrivs vid Strategigruppen <strong>för</strong> rationell antibiotikaanvändning<br />
och minskad antibiotikaresistens (Strama) samt att de organisatoriska<br />
<strong>för</strong>ändringarna skulle ske den 1 juli <strong>2010</strong>.<br />
I januari <strong>2010</strong> påbörjades ett antal strategiska utvecklingsprojekt (kallade SUP) vid<br />
<strong>SMI</strong>. Tanken var att dessa projekt skulle kartlägga <strong>för</strong> <strong>SMI</strong> centrala verksamhetsområden<br />
och ge <strong>för</strong>slag på vilken inriktning det nya <strong>SMI</strong> borde ha inom respektive<br />
område. De aktuella områdena var vaccination, sexuellt över<strong>för</strong>bara och blodburna<br />
infektioner, vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens, beredskap och<br />
mikrobiell typning. I de flesta projekt involverades även personer från externa<br />
organisationer (t.ex. smittskyddsläkarna och Socialstyrelsen). Projekten redovisade<br />
sina <strong>för</strong>slag i början av juni. Förslagen användes sedan som underlag vid<br />
framtagandet av en ny organisation <strong>för</strong> <strong>SMI</strong>.<br />
8
Med tanke på den relativt korta tiden mellan regeringsuppdraget (april) och den<br />
formella ombildningen av myndigheten den 1 juli bestämde sig <strong>SMI</strong>:s ledning <strong>för</strong><br />
att inte genom<strong>för</strong>a någon organisations<strong>för</strong>ändring redan till halvårsskiftet. En ny<br />
organisation trädde istället i kraft den 1 oktober <strong>2010</strong>.<br />
Rekrytering av chefer till den nya organisationen genom<strong>för</strong>des under våren och<br />
sommaren. I samband med att den nya ledningsgruppen bildades startade ett mål-<br />
och visionsarbete. En vision <strong>för</strong> myndigheten in<strong>för</strong> <strong>2010</strong> presenterades i oktober.<br />
9
<strong>SMI</strong> – i smittskyddets frontlinje<br />
<strong>SMI</strong>:s strävan ska vara att ligga långt framme rent kunskapsmässigt men också mer<br />
operationellt. Vi stöder i <strong>för</strong>sta hand smittskydds- och folkhälsoinsatser nationellt<br />
men har även en stark europeisk och internationell <strong>för</strong>ankring. Med en bred bas står<br />
vi i frontlinjen vid bekämpandet av smittsamma sjukdomar. Vi belyser dessa<br />
sjukdomars konsekvenser både <strong>för</strong> samhället och <strong>för</strong> den enskilde där<br />
konsekvensen kan visa sig i form av diskriminering, utsatthet och utan<strong>för</strong>skap.<br />
Förverkligandet av visionen bygger på tre grundpelare:<br />
En stark aktör i Sverige, Europa och världen<br />
Vårt mål är att vara en stark och respekterad aktör inom smittskyddets hela bredd. I<br />
<strong>för</strong>sta hand naturligtvis i vårt land men också inom ramen <strong>för</strong> det europeiska<br />
samarbetet. Vi vill också uppfattas som en stark och pålitlig samarbetspartner inom<br />
de områden där vi ingår i globala sammanhang; inom WHO:s ram men också i<br />
bilaterala samarbeten.<br />
Tvärvetenskap ger helheten, expertis ger djupet<br />
Samtidigt som vi successivt uppfyller kraven på tvärvetenskap och helhetssyn inom<br />
hela vårt arbetsfält, strävar vi efter expertkunnande inom våra kärnområden.<br />
Expertis hittar vi antingen i de egna leden eller genom att vi allierar oss med<br />
externa experter vid andra institutioner, inom eller utom Sverige.<br />
Kompetenta medarbetare i en tydlig och kreativ struktur<br />
Satsningen på medarbetarna är en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att vi ska lyckas. Vår strävan är<br />
att vara en attraktiv arbetsplats som attraherar kompetenta medarbetare. Strategiska<br />
rekryteringar måste kombineras med kompetensutveckling hos befintlig personal.<br />
Det är också viktigt att vi verkar inom ramen <strong>för</strong> en tydlig struktur som styr arbetet<br />
men också lämnar utrymme <strong>för</strong> ett stort mått av egen kreativitet och<br />
entreprenörskap som kan komma hela myndigheten tillgodo.<br />
Med <strong>SMI</strong>:s vision som stöd har övergripande målområden fastställts <strong>för</strong> de<br />
kommande årens verksamhet. De utgår ifrån de huvuduppgifter <strong>SMI</strong> har i enlighet<br />
med instruktionen. Målområdena kan sägas vara myndighetens huvudprocesser och<br />
ledningen kommer under våren 2011 att formulera övergripande långsiktiga mål<br />
<strong>för</strong> dessa processer.<br />
Externa målområden<br />
Kunskapsuppbyggnad<br />
Kommunikation<br />
Beredskap<br />
Diagnostik och uppdragsverksamhet<br />
Stöd till kvalitets- och metodutveckling<br />
10
Interna målområden<br />
Styrning, planering, uppföljning<br />
Verksamhetsstöd<br />
Den mer handfasta verksamhetsplaneringen görs utifrån myndighetens<br />
verksamhetsområden. Verksamhetsområdena är <strong>SMI</strong>:s egen ämnes- och<br />
sakområdesindelning av de aktiviteter som finns inom myndigheten. Indelningen<br />
utgår från uppgifterna i instruktionen applicerade på den ”verklighet” där <strong>SMI</strong><br />
verkar. Verksamhetsområdena överensstämmer inte med avdelnings- och<br />
enhetsstrukturen vid myndigheten och i normalfallet bedriver flera avdelningar och<br />
enheter aktiviteter som ryms inom samma verksamhetsområde.<br />
Verksamhetsplaneringen kräver där<strong>för</strong> ett nära samarbete mellan avdelningar och<br />
enheter.<br />
Följande verksamhetsområden har fastställts:<br />
Övervakning och omvärldsbevakning<br />
Statistik och informationssystem<br />
Utbrottsberedskap<br />
Biologiska risker<br />
Vaccin<br />
Hiv/Sexuellt över<strong>för</strong>da infektioner (STI) och blod<br />
Antibiotika och vårdhygien<br />
Luftvägsinfektioner<br />
Livsmedel och vatten<br />
Högpatogena mikroorganismer<br />
Speciell diagnostik<br />
Experimentell biomedicin<br />
Intern <strong>för</strong>valtning och myndighetsutövning<br />
I enlighet med regeringens uppdrag, och sedermera riksdagens beslut, har <strong>SMI</strong><br />
hanterat den beslutade övergången av verksamhet och personal till KI per 1 juli<br />
<strong>2010</strong>. Totalt berördes ca 70 personer men av dessa var det endast fem personer<br />
(fyra donationsprofessorer och en administratör) som hade sin anställning vid <strong>SMI</strong>.<br />
Till KI över<strong>för</strong>des externa forskningsmedel om knappt 8,3 mnkr under <strong>2010</strong>. Till<br />
följd av ansträngd ekonomi har ett 25-tal tillsvidareanställda (främst laborativ<br />
personal men även administrativ sådan) sagts upp under <strong>2010</strong>. Förutom dessa<br />
uppsägningar har <strong>SMI</strong> sedan hösten 2009 avslutat ett stort antal tidsbegränsade<br />
anställningar och ett mindre antal medarbetare har också accepterat erbjudande om<br />
pensionering samt begärt s.k. frivillig avgång. För personalstatistik, se kapitel<br />
Kompetens<strong>för</strong>sörjning och Personalfakta.<br />
11
Myndigheten har också tagit fram en ny grafisk profil och en ny logotyp. Övriga<br />
insatser med anledning av <strong>SMI</strong>:s ombildning, samt en mer detaljerad redovisning<br />
av personal<strong>för</strong>ändringarna, har redovisats till regeringen i särskild ordning den 31<br />
december <strong>2010</strong> i enlighet med uppdrag i regleringsbrevet.<br />
Resultatredovisning av verksamheten<br />
<strong>SMI</strong> har i resultatredovisningshänseende haft ett besvärligt år <strong>2010</strong>. <strong>SMI</strong> har<br />
fr.o.m. den 1 juli fått en ny instruktion med ny och bredare verksamhetsinriktning,<br />
vilket krävt en omstöpning av verksamheten till en ny organisation som trätt i kraft<br />
tre månader senare, den 1 oktober. En del i ombildningen har även varit att KIintegrerad<br />
verksamhet har delats upp och delvis utmönstrats och Strama samt det<br />
hivpreventiva arbetet från Socialstyrelsen har inlemmats i verksamheten. Första<br />
halvåret har inte varit det andra likt och det andra halvåret har i sin tur haft två<br />
olika delar – <strong>för</strong>e och efter omorganisationen den 1 oktober. Att i denna situation<br />
på ett systematiskt sätt kunna redovisa kostnader och kvantifierade prestationer har<br />
varit i det närmaste ogörligt och <strong>SMI</strong> har där<strong>för</strong> avstått från det. För 2011 blir det<br />
på ett helt annat sätt möjligt att analysera kostnader och kvantifiera prestationer.<br />
12
Övervakning och omvärldsbevakning<br />
Under <strong>2010</strong> anmäldes drygt 2000 flera fall av smittsamma sjukdomar enligt<br />
smittskyddslagen än under 2009, om inte influensa A(H1N1) 2009 räknas med<br />
(tabell 1). Det är de smittsamma tarmsjukdomarna och antibiotikaresistenta<br />
bakterier som kvantitativt ökat mest. Klamydiainfektionerna står fortfarande <strong>för</strong><br />
nästan hälften av alla anmälningar men minskade i antal <strong>för</strong> tredje året i rad sedan<br />
2007. Man har i vissa landsting arbetat strukturerat enligt <strong>SMI</strong>:s nationella<br />
handlingsplan <strong>för</strong> klamydiaprevention 2009-2014. <strong>SMI</strong> kommer att utvärdera detta<br />
arbete under 2011.<br />
En sammanfattande bedömning är att det totala smittläget påverkats av två viktiga<br />
faktorer: influensa A(H1N1) 2009 och den ekonomiska återhämtningen efter krisen<br />
2009. Rädsla <strong>för</strong> att smittas av influensa A(H1N1) 2009 påverkade människors<br />
beteende, och viruset i sig konkurrerade ut andra influensavirus, möjligen även<br />
andra luftvägsvirus och bakterieinfektioner hösten 2009 och våren <strong>2010</strong>. Ökat<br />
resande på grund av <strong>för</strong>bättrad ekonomi <strong>2010</strong>, möjligen i kombination med lägre<br />
vaksamhet mot smitta, har sannolikt påverkat antalet utlandssmittade.<br />
Resedatabasen, som närmare beskrivs på s. 22 är ett nytillkommet instrument som<br />
gör att vi kan relatera smittor till resande. På <strong>SMI</strong>:s initiativ används databasen <strong>för</strong><br />
att <strong>för</strong>stå sambandet mellan resmål och infektionssjukdomar. Resedata <strong>för</strong> <strong>2010</strong> är<br />
ännu inte helt klara, men kommer att indikera i hur hög grad ökat resande kan ha<br />
bidragit till ökningen av fram<strong>för</strong> allt tarminfektioner, och även andra reserelaterade<br />
infektioner.<br />
Det finns inga riktigt bra studier av effekten av ökad hygien och <strong>för</strong>ändrat beteende<br />
vid influensautbrottet under 2009. Tidigare studier på effekt av handsprit och<br />
handhygien har varit mycket svåra att genom<strong>för</strong>a och evaluera. För att<br />
motivationen <strong>för</strong> hygienåtgärder och <strong>för</strong>ändrat beteende vid sjukdom ska kvarstå<br />
bör säkrare effektdata tas fram. KI har i samarbete med <strong>SMI</strong> påbörjat en studie av<br />
faktorer som påverkar infektionssjuklighet i arbetslivet. Studien är finansierad av<br />
Forskningsrådet <strong>för</strong> arbetsliv och socialvetenskap och baseras på självrapportering<br />
av sjukdom, självprovtagning och omfattande enkäter. Den kommer att belysa hur<br />
ett flertal arbetsrelaterade faktorer påverkar smittspridning.<br />
Tabell 1. Anmälda fall enligt smittskyddslagen 2005–<strong>2010</strong>.<br />
Anmälda fall enligt<br />
smittskyddslagen<br />
*inkluderar 10 970 fall av influensa A (H1N1) 2009<br />
2005 2006 2007 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
59 56 77 74230 77 991* 70<br />
300 249 440<br />
152<br />
13
Tabell 2. De vanligaste anmälda sjukdomarna enligt smittskyddslagen. Preliminära<br />
uppgifter.<br />
Sjukdom / år 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Klamydiainfektion<br />
14<br />
<strong>2010</strong><br />
33 073 32 144 47 101 42 003 37 724 36 580<br />
Campylobacterinfektion 6 646 5 993 7 106 7 693 7 180 7 985<br />
Extended Spectrum<br />
Beta-Lactamases<br />
(ESBL)**<br />
2 100 2 957 3 765 4 950<br />
Salmonellainfektion 3 520 3 938 3 933 4 194 3 059 3 592<br />
Hepatit C 2 497 1 963 2 134 2 536 2 224 2 042<br />
Hepatit B 1 421 1 226 1 465 1 577 1 559 1 673<br />
Methicillinresistenta gula<br />
stafylokocker (MRSA)<br />
978 1 067 1 128 1 314 1 487 1 594<br />
Pneumokockinf.<br />
invasiv***<br />
1 287 1 296 1 441 1 795 1 620 1 451<br />
Giardiainfektion 1 159 1 272 1 419 1 533 1 215 1 310<br />
Gonorré 694 667 642 722 618 832<br />
Viral meningoencefalit<br />
(ej TBE)<br />
278 455 486 585 546 736<br />
Tuberkulos 575 510 498 545 645 682<br />
Shigellainfektion 571 429 470 597 469 547<br />
Hivinfektion 386 400 541 441 486 503<br />
Influensan A(H1N1)<br />
2009*<br />
10 970 94<br />
*) Anmälningspliktig från 15 maj 2009. Har tagits med i tabellen <strong>för</strong> att <strong>för</strong>klara den stora skillnaden<br />
mellan 2009 och <strong>2010</strong> års siffror **) Anmälningspliktig från 1 februari 2007 ***) Anmälningspliktig från1<br />
juli 2004.<br />
Anmälningspliktiga sjukdomar ur ett genusperspektiv<br />
I tabell 3 visas samtliga sjukdomar med en signifikant skillnad i antalet<br />
rapporterade fall bland män jäm<strong>för</strong>t med antalet rapporterade fall bland kvinnor.<br />
De är sorterade efter statistisk säkerhet på könsskillnaderna, något som är beroende<br />
av såväl storlek på skillnaden som antalet rapporterade fall. För de flesta<br />
sjukdomarna visar tabellen på skillnader där orsaken är välkänd. Exempelvis<br />
upptäcks klamydia ofta på ungdomsmottagningar, som främst besöks av unga<br />
kvinnor. Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) är vanligt i samband med<br />
urinvägsinfektion som främst drabbar kvinnor. Hepatit C sprids i hög grad bland<br />
intravenösa missbrukare, en grupp som domineras av män.<br />
För flera av sjukdomarna är dock skillnaden relativt stor och orsaken oklar. För<br />
harpest och sorkfeber skulle det kunna bero på att män i större utsträckning arbetar<br />
i skog och mark och därmed utsätter sig <strong>för</strong> risk <strong>för</strong> smitta. Genetiska skillnader i<br />
sårbarhet kan inte uteslutas <strong>för</strong> vissa sjukdomar.
För tuberkulos är det välkänt att incidensen är högre bland män oavsett population.<br />
Detta beror globalt sett till stor del på underrapportering av kvinnors tuberkulos,<br />
men det finns även studier som tyder på att biologiska skillnader spelar roll. För<br />
cryptosporidium, shigellainfektion, legionellainfektion och campylobacterinfektion<br />
finns liten kunskap om var<strong>för</strong> epidemiologin skiljer sig åt.<br />
Signifikanta trender i könsskillnader <strong>för</strong> de tre senaste åren ses <strong>för</strong> campylobacter,<br />
gonorré, hepatit B, hepatit C och malaria. Förändringarna <strong>för</strong> campylobakter och<br />
hepatit B har varit så små att det är svårt att göra några tolkningar. För gonorré har<br />
andelen kvinnor som rapporterats med sjukdomen successivt ökat så att<br />
<strong>för</strong>delningen män - kvinnor gått från 4,3:1 år 2008 till 2,8:1 år <strong>2010</strong>. Hepatit C har<br />
haft en ökande andel män sedan 2008. Detta beror troligen till största delen på den<br />
insats som gjordes 2008 <strong>för</strong> att hitta personer som smittats via blodtransfusioner,<br />
vilket gjorde att antalet fall via den smittvägen då ökade. Under 2009 och <strong>2010</strong> har<br />
få sådana fall anmälts, och smittade via intravenöst missbruk fått ett större<br />
genomslag i statistiken. Den smittvägen domineras av män.<br />
Tabell 3. Anmälningspliktiga sjukdomar som visade en signifikant skillnad mellan<br />
antalet anmälda män och antalet anmälda kvinnor 2008-<strong>2010</strong>. De är ordnade efter<br />
storleken på skillnaden, viktat <strong>för</strong> den statistiska säkerheten i siffrorna.<br />
Sjukdom<br />
Antal män per kvinna<br />
2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Klamydiainfektion 0.77 0.76 0.76<br />
Extended Spectrum Betalactamase<br />
(ESBL)<br />
0.48 0.52 0.51<br />
Hepatit C 1.54 1.81 2.15<br />
Gonorré 4.28 3.32 2.80<br />
Hepatit B 1.43 1.60 1.66<br />
Syfilis 2.91 2.38 3.90<br />
Campylobacterinfektion 1.11 1.08 1.18<br />
Harpest (tularemi) 1.39 1.38 1.77<br />
Atypiska mykobakterier<br />
(infektion med)<br />
0.64 0.54 0.57<br />
HIV-infektion 1.61 1.84 1.47<br />
Sorkfeber (Nephropathia<br />
epidemica)<br />
1.20 1.94 1.39<br />
Cryptosporidium (infektion<br />
med)<br />
0.97 0.75 0.73<br />
Malaria 3.33 1.96 1.68<br />
Q-feber 1.33 Inga sjuka kvinnor 10.00<br />
Shigellainfektion 0.79 0.78 0.81<br />
Legionellainfektion 2.44 1.69 1.59<br />
Tuberkulos<br />
Pneumokocker med<br />
0.97 1.13 1.20<br />
nedsatt känslighet <strong>för</strong><br />
penicillin G (infektion<br />
med)<br />
1.10 1.08 1.23<br />
15
Övervakning av vissa icke anmälningspliktiga sjukdomar<br />
Rotavirus<br />
I Sverige sjukhusvårdas cirka 2 000 barn under fem år årligen på grund av<br />
rotavirusgastroenteriter. I början av <strong>2010</strong> fick <strong>SMI</strong> rapporter från<br />
Stockholmsområdet om ovanligt många svårt uttorkade barn i samband<br />
rotavirusinfektion. Drygt 100 rotavirusprover från Sverige samlades in och<br />
karaktäriserades. Ingen skillnad mellan de virusstammar som kom ifrån lindrigt<br />
sjuka och svårt sjuka barn kunde påvisas. <strong>SMI</strong> visade att sjukdomens<br />
svårighetsgrad var orelaterad till virus, vilket bidrog till att man kunde fastställa att<br />
den svåra uttorkningen var orsakad av det vätskeersättningsmedel. Medlet drogs in<br />
från marknaden.<br />
Omvärldsbevakning<br />
Under <strong>2010</strong> påbörjades ett arbete på <strong>SMI</strong> med att skapa en mer strukturerad och<br />
systematisk omvärldsbevakning inom myndigheten. Som ett <strong>för</strong>sta steg i den<br />
utvecklingen ändrades under året det nyhetsbrev som tidigare hette KCB Webscan<br />
både tekniskt och innehållsmässigt. Det nya nyhetsbrevet fick namnet<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong>s omvärld (1) och täcker hela myndighets område.<br />
Medarbetare med ansvar <strong>för</strong> olika infektionssjukdomar följer det internationella<br />
och nationella läget <strong>för</strong> respektive sjukdom. Exceptionella händelser diskuteras<br />
initialt vid dagliga, gemensamma möten. Beroende på bedömningen av de experter<br />
som samlats har de sedan hanterats på olika sätt.<br />
Under <strong>2010</strong> har händelser av folkhälsointresse liksom tidigare publicerats i<br />
nyhetsbrevet Epi-aktuellt.<br />
Nedan redovisas de artiklar i Epi-aktuellt (2) under <strong>2010</strong> som är relaterade till<br />
epidemiologisk omvärldsbevakning:<br />
Flera fall internationellt av mjältbrand hos missbrukare<br />
<strong>SMI</strong> utökar statistiken <strong>för</strong> vinterkräksjuka på webbplatsen<br />
Mässlingsutbrott i Bulgarien med över 10 000 fall<br />
Uppdatering av antraxutbrott bland heroinmissbrukare i Europa<br />
Inga tecken på akuta hälsoproblem orsakade av Eyjafjallajökulls aska<br />
Polioutbrott i Tajikistan<br />
Pågående utbrott av rabies i nordöstra Italien<br />
Dödsfall i Sverige på grund av malariainfektion<br />
Nytt övervakningssystem <strong>för</strong> vinterkräksjuka<br />
Utbrott av West Nile Fever i norra Grekland<br />
Monsunrelaterat malariautbrott i Bombay (Mumbai) Indien<br />
Influensaläget i världen<br />
16
Fortsatt hög risk <strong>för</strong> rabies på Bali<br />
Stort mjältbrandsutbrott i Bangladesh<br />
Fall av inhemsk denguefeber i södra Frankrike<br />
Snart dags <strong>för</strong> Hajj <strong>2010</strong><br />
Inhemsk spridning av chikungunyavirus på franska Rivieran<br />
Uppdatering om kolerautbrott på Haiti<br />
<strong>SMI</strong> kartlägger risken att smittas utomlands<br />
Arbetet med omvärldsbevakningen på <strong>SMI</strong> kommer delvis att få nya former och<br />
utvecklingen fortsätter och intensifieras under 2011.<br />
Europeiskt och internationellt samarbete<br />
<strong>SMI</strong>:s deltagande i internationella samarbeten framgår av tabell 12, s.65. Viktiga<br />
aktiviteter och resultat inom specifika samarbeten beskrivs under respektive<br />
verksamhetsområde.<br />
<strong>SMI</strong> är nationell kontaktpunkt <strong>för</strong> Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC)<br />
avseende smittsamma sjukdomar och är representerat i de expertnätverk ECDC har<br />
rörande legionärssjuka, tuberkulos, hiv, sexuellt över<strong>för</strong>bara sjukdomar, inhemska<br />
födo- och vattenburna sjukdomar, influensa, sjukdomar som kan <strong>för</strong>hindras med<br />
vaccination, antibiotikaresistens och Creutz-Feldt Jacobs sjukdom. <strong>SMI</strong> levererar<br />
övervakningsdata genom Europeiskt datasystem <strong>för</strong> rapportering av smittsamma<br />
sjukdomar (TESSY), ECDCs övervakningssystem, och kontaktpunkterna erhåller<br />
data från ECDC.<br />
Under <strong>2010</strong> har ett nordiskt Östersjösamarbete startats inom området ektoparasiter.<br />
Detta finansieras i huvudsak av Sidas Östersjöenhet.<br />
Inom nätverksprojektet EpiNorth bidrar <strong>SMI</strong> med kunskaps- och erfarenhetsutbyte<br />
kring smittskyddet mellan nordiska länder, baltiska länder, nordvästra Ryssland,<br />
Polen, Ukraina och Vitryssland. Nätverket ordnar ett årligt möte med<br />
representanter från alla länder som deltar i nätverket där man diskuterar aktuella<br />
ämnen inom smittskyddet. Under <strong>2010</strong> var fokus på pandemisk influensa och<br />
länders erfarenheter kring övervakningen, vaccineringen och mediehanteringen.<br />
EpiNorth-nätverket har en egen tidskrift som informerar om aktuell forskning och<br />
utmaningar i övervakningen i de länder som deltar i projektet.<br />
<strong>SMI</strong> är även Sveriges representant i European Network for diagnostics of Imported<br />
Viral Diseases (ENIVD) och representerad som president i Nordic Viral Zoonoses<br />
Network (NVZN), och arrangör av European Meetings on Viral Zoonoses (EMVZ)<br />
<strong>SMI</strong> har ett flertal aktiva forsknings- och utvecklingssamarbeten med Finland,<br />
Estland, Litauen, Storbritannien, Frankrike, Italien, Belgien, Grekland, Slovenien,<br />
Tjeckien, Rumänien och Moçambique gällande virala sjukdomar som sprids mellan<br />
djur och människor (fram<strong>för</strong> allt gnagarburna sjukdomar som hanta, pox och<br />
arenavirusinfektioner samt vektorburna infektioner som denguefeber, TBE och Rift<br />
Valley Fever).<br />
17
<strong>SMI</strong> deltar i nätverket Network of medical entomologists and public health experts<br />
(VBORNET) som kontaktpunkt <strong>för</strong> norra Europa. Huvudsyftet med VBORNET är<br />
att bilda ett nätverk av medicinska entomologer och folkhälsoexperter i EU som<br />
kan stödja ECDC i att stärka övervakningen av vektorer (t.ex. insekter eller<br />
fästingar som kan sprida infektioner) och vektorburna sjukdomar samt i att öka<br />
beredskapen mot dessa sjukdomar inom EU.<br />
Inom influensaövervakningen deltar <strong>SMI</strong> i de europeiska samverkansgrupperna<br />
ECDC- European Influenza Surveillance Network (EISN), EuroFlo och FluNet<br />
samt i samarbetsprojektet EpiWork.<br />
18
Polioutrotning<br />
För att säkerställa att <strong>för</strong>ekomst av cirkulerande poliovirus i landet upptäcks i tid<br />
ska enterovirus från samtliga patienter med verifierad enterovirusmeningit typas<br />
vid <strong>SMI</strong> enligt Socialstyrelsens <strong>för</strong>eskrift 2006:7. Implementeringen har varit svår.<br />
Samarbetet mellan de laborativa och epidemiologiska kompetenserna i Sverige<br />
avseende enterovirusorsakade meningiter <strong>för</strong>stärktes i början av <strong>2010</strong>. Samtliga<br />
behandlande läkare och viruslaboratorier som rapporterat fall av<br />
enterovirusorsakade meningiter kontaktades och ombads att skicka patientprov till<br />
<strong>SMI</strong> <strong>för</strong> typning. Detta samarbete mellan viruslaboratorier, epidemiologer och<br />
behandlande läkare ökade andelen prov från dessa patienter från 47 procent<br />
(63/133) under hela 2009 till 88 procent (30/36) under de <strong>för</strong>sta sex månaderna av<br />
<strong>2010</strong>. Typningen visade att ett flertal olika enterovirustyper spreds i landet.<br />
Speciellt noterades en fortsatt spridning av echovirus 30, som orsakade ett utbrott<br />
under 2006 och 2007. Ingen polioinfektion identifierades.<br />
Under den senare hälften av <strong>2010</strong> ökade antalet anmälningar av<br />
enterovirusverifierad meningit i Sverige kraftigt. <strong>SMI</strong> erhöll prov från 53 procent<br />
av de anmälda fallen. I den del av materialet som hunnit analyseras påvisades flera<br />
cirkulerande typer samtidigt, med en viss övervikt <strong>för</strong> Ecovirus 30. För ytterligare<br />
28 prov har frånvaro av polio fastställts men typning återstår.<br />
Inom funktionen containment av vilt poliovirus och övervakning av vaccinstammar<br />
i Sverige har bl.a. kvarvarande poliovirusinnehav vid svenska laboratorier<br />
registrerats.<br />
19
Statistik och informationssystem<br />
Under <strong>2010</strong> har <strong>SMI</strong><br />
Utbrott<br />
<strong>för</strong>bättrat <strong>för</strong>mågan att hantera och spåra orsaker till utbrott av smittsam<br />
sjukdom genom utveckling av en utbrottsmodul i SmiNet<br />
fortsatt utvecklingen av utbrottsdetektionsprogrammet<br />
<strong>för</strong>bättrat beredskapen att tidigt upptäcka smitta i samhället genom att<br />
syndromövervakningen med hjälp av automatiska webbsökningar har<br />
utvidgats till att omfatta fler sjukdomar<br />
<strong>för</strong>berett <strong>för</strong> utvärdering av HPV-vaccinering<br />
skapat <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> en <strong>för</strong>bättrad övervakning av resistenta bakterier<br />
genom att påbörja implementering av Svensk bevakning av<br />
antibiotikaresistens (SVEBAR)<br />
<strong>för</strong>bättrat övervakningen av vårdrelaterade infektioner och<br />
antibiotikaordinationer genom medverkan i utveckling av<br />
”Infektionsverktyget” tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting<br />
och Center <strong>för</strong> eHälsa i samverkan<br />
<strong>för</strong>bättrat beredskapen <strong>för</strong> <strong>för</strong>utsägelse av <strong>för</strong>lopp vid allvarlig smitta genom<br />
implementering och vidareutveckling av simuleringsprogrammet Microsim<br />
<strong>för</strong>bättrat kunskapen om risken <strong>för</strong> smitta vid utlandsresor genom<br />
användning av resedatabasen.<br />
SmiNet används <strong>för</strong> insamling och hantering av anmälningar av anmälningspliktig<br />
sjukdom. Systemet samägs av <strong>SMI</strong> och landstingens smittskyddsläkare. Under det<br />
gångna året har en modul <strong>för</strong> hantering av utbrott av smittsam sjukdom utvecklats i<br />
systemet. Avsikten med modulen är att effektivisera arbetet med att spåra och<br />
<strong>för</strong>hindra smitta och att <strong>för</strong>bättra dokumentationen av utbrotts<strong>för</strong>lopp och vidtagna<br />
åtgärder. Den underlättar <strong>för</strong> epidemiologerna på <strong>SMI</strong> att samla all information om<br />
utbrott och om enskilda fall. Den gör det möjligt att koppla fall i samma smittkedja<br />
som anmälts från olika delar av landet till ett utbrott. Informationen kan också<br />
delas mellan handläggare på <strong>SMI</strong> och smittskyddsenheterna. De regioner och<br />
landsting som inte har drabbats kan se vilka utbrott som pågår i landet.<br />
Frågebank<br />
Avsikten med en frågebank är att frågeformulär som är statistiskt utvärderbara<br />
snabbt ska kunna skapas. Därigenom höjs kvaliteten på utbrottsutredningar. För att<br />
spåra källan till ett utbrott av anmälningspliktig sjukdom används ofta<br />
frågeformulär som skickas ut till infekterade individer och till en kontrollgrupp.<br />
Svaren bearbetas statistiskt <strong>för</strong> identifikation av sannolik smittkälla. För analysen<br />
krävs att frågorna är tydliga och väl genomtänkta. Under året har en ”frågebank”<br />
20
med väl validerade frågor tagits fram. Dessa kan användas både av <strong>SMI</strong> och<br />
smittskyddsläkarna när man behöver skapa ett frågeformulär.<br />
Utbrottsdetektion<br />
<strong>SMI</strong> har utvecklat ett system <strong>för</strong> datorstödd utbrottsdetektion som varit i drift under<br />
hela <strong>2010</strong>. Systemet skickar automatiskt ut en varning till berörd handläggare om<br />
antalet fall av en viss diagnos är oväntat stort. Systemet bedöms vara ett värdefullt<br />
komplement till den manuella övervakning som görs av de anmälningspliktiga<br />
sjukdomarna.<br />
Webbsökningar<br />
Under <strong>2010</strong> har utvecklingen av <strong>SMI</strong>:s kompletterande övervakningssystem<br />
baserat på anonyma sökningar på webbplatsen vårdguiden.se fortsatt (3). Med<br />
avsikt att tidigt identifiera säsongsstarten <strong>för</strong> den årliga epidemin av<br />
vinterkräksjuka har en statistisk modell <strong>för</strong> övervakning tagits i bruk.<br />
Vinterkräksjukan orsakas av norovirus. Detta virus övervakas inom ramen <strong>för</strong><br />
frivillig laboratorierapportering. Sökningar som relaterar till kräkningar ökar varje<br />
vinter tidigare än antalet laboratorieverifierade fall av norovirus. Där<strong>för</strong> ger<br />
systemet en tidig bild av hur smittan sprider sig i samhället och när den kan väntas<br />
inom vården. Information som genererats av modellen har legat till grund <strong>för</strong> de<br />
varningar beträffande vinterkräksjuka <strong>SMI</strong> har gått ut med under hösten. För<br />
influensa skapas rutinmässigt sedan mitten av 2009 automatiska veckorapporter<br />
med statistiska uppskattningar av sjukdomens omfattning i samhället. För båda<br />
diagnoserna gäller att resultat från modellerna publiceras på <strong>SMI</strong>:s webbplats.<br />
Svevac – uppföljning av HPV-vaccinering<br />
Beslutet att använda <strong>SMI</strong>:s datasystem <strong>för</strong> registrering av vaccinationer, Svevac,<br />
<strong>för</strong> uppföljning av HPV-vaccineringen <strong>för</strong>egicks av ingående diskussioner med<br />
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Genom ett gemensamt,<br />
nationellt register <strong>för</strong>bättras utvärderingen av programmets effekter och<br />
uppföljningen av biverkningar och vaccinationstäckning. Svevac (ett nationellt<br />
databaserat informationssystem <strong>för</strong> vaccinationer) har under <strong>2010</strong> anpassats <strong>för</strong> att<br />
kunna hantera och ta emot registrering av HPV-vaccinationer. Bland annat har en<br />
ordinationsmodul <strong>för</strong> registrering av individuella ordinationer utvecklats. En större<br />
del av de HPV-vaccineringar som redan nu ut<strong>för</strong>ts har registrerats i Svevac.<br />
SVEBAR<br />
Under året fortsatte utvecklingen av det nya nationella systemet <strong>för</strong> övervakning av<br />
antibiotikaresistens som tas fram i samverkan med landets laboratorier,<br />
(SVEBAR). Avsikten med systemet är dels identifiering av tidiga varningssignaler<br />
vid oväntade fynd av antibiotikaresistens (ovanliga fall respektive fler än<br />
<strong>för</strong>väntat), dels skapande av en stor databas <strong>för</strong> analys av resistensutveckling över<br />
tid. Under året har teknisk utveckling skett och i samråd med Datainspektionen har<br />
återstående säkerhetsfrågor lösts. Personuppgiftsbiträdes- och samarbetsavtal med<br />
21
laboratorierna har upprättats och arbetet med att specificera uttag av de data som<br />
ska ligga till grund <strong>för</strong> kommande analyser har fortsatt.<br />
Microsim<br />
Den individbaserade simuleringsmodellen Microsim har under <strong>2010</strong> använts <strong>för</strong> att<br />
simulera spridningen av influensa A(H1N1)2009 och <strong>för</strong> att analysera de<br />
samhällsekonomiska konsekvenserna av beslutet att massvaccinera befolkningen<br />
som en del av regeringsuppdraget att utvärdera pandemi<strong>för</strong>beredelserna (klart mars<br />
2011). Förutom nyttjandet av modellen som beslutsstöd har <strong>SMI</strong> arbetat <strong>för</strong> att<br />
göra den robust och lättanvänd. Källkoden har gjorts öppen och finns tillgänglig på<br />
<strong>SMI</strong>:s webbplats. Modellen har <strong>för</strong>setts med stöd <strong>för</strong> känslighetsanalys, värden <strong>för</strong><br />
viktiga parametrar kan varieras och resultaten sammanställs automatiskt. Microsim<br />
har slutligen även <strong>för</strong>setts med stöd <strong>för</strong> analys och grafer genereras automatiskt.<br />
Dessa <strong>för</strong>bättringar <strong>för</strong>enklar arbetet, då efterbehandling av data tidigare varit<br />
tidskrävande.<br />
EuroMOMO<br />
Under året har <strong>SMI</strong> fortsatt samarbetet inom European Monitoring of Excess<br />
Mortality for Public Health Action (EuroMOMO) (4), ett treårigt EU-finansierat<br />
samarbete mellan 20 europeiska länder med syfte att studera och övervaka<br />
dödlighetsmönster i Europa. Ett pilotsystem startade 2009 innefattande data över<br />
dödsfall från 13 länder, däribland Sverige, och har pågått sedan dess. Projektet<br />
startade 2008 och kommer att avslutas under våren 2011. Inom ramen <strong>för</strong> projektet<br />
har en separat modell <strong>för</strong> utvärdering av hur influensa, norovirus och RS-virus<br />
påverkar total dödlighet tagits fram och avrapporterats till EuroMOMO.<br />
Triple S-Age<br />
För att tidigt identifiera och följa epidemier utvecklas nya metoder. Många bygger<br />
på syndromövervakning, där uppgifter hämtas från till exempel akutmottagningar,<br />
läkemedels<strong>för</strong>säljning, samtal till sjukvårdsupplysningen och webbsökningar.<br />
Dessa uppgifter används som surrogat <strong>för</strong> sjukdomsrapportering. Med hjälp av<br />
syndromövervakning kan man på ett kostnadseffektivt sätt i nära realtid identifiera<br />
relativt säkra mönster <strong>för</strong> spridning av smittsamma sjukdomar eller miljöfarliga<br />
händelser. Under de närmaste åren kommer <strong>SMI</strong> tillsammans med 23 andra<br />
organisationer i 13 europeiska länder kartlägga dessa nya system i projektet Triple<br />
S-AGE, vilket är samfinansierat av EU-kommissionen genom DG SANCO.<br />
Projektet är treårigt och startade i september <strong>2010</strong>.<br />
Resedatabasen<br />
Den svenska Rese- och Turistdatabasen Resurs AB, Täby (5) innehåller<br />
information om svenskarnas resevanor baserat på intervjuer av ett urval ur Sveriges<br />
befolkning. Den har under <strong>2010</strong> använts <strong>för</strong> fortsatt analys av risken att smittas vid<br />
utlandsresor. Bland annat har <strong>SMI</strong> gjort en analys av skillnader i risken att smittas<br />
av de tre vanligaste rapporteringspliktiga magsjukebakterierna i de vanligast<br />
22
<strong>för</strong>kommande smittländerna. Resultaten från analysen har presenterats <strong>för</strong><br />
allmänheten och hälso- och sjukvården via rapport i <strong>SMI</strong>:s nyhetsbrev samt media<br />
som grund <strong>för</strong> råd och riskbedömning vid utlandsresor. Det har också gjorts en<br />
analys av hur olika bakgrundsfaktorer såsom vistelsetid utomlands, säsong, kön<br />
och ålder påverkar sannolikheten att smittas av de vanligaste rapporteringspliktiga<br />
mag- och tarmsjukdomarna vid utlandsresa samt en separat djupanalys av MRSA<br />
vid utlandsresa. Resultaten har presenterats i olika nationella och internationella<br />
sammanhang och kommer efter fortsatt analys att publiceras i en vetenskaplig<br />
artikel.<br />
23
Utbrottsberedskap<br />
Operativ drift av<br />
P4-laboratoriet samt dygnetrunt-beredskap<br />
Den operativa driften av säkerhetslaboratorierna (skyddsnivå 3 och 4) har under<br />
året upprätthållits med såväl diagnostik och forskning som externa<br />
samarbetsprojekt med andra myndigheter. Säkerhetslaboratorierna har varit i drift i<br />
närmare tio år och såväl fasta strukturer som tekniskt avancerad apparatur i P4laboratoriet<br />
har under året genomgått teknisk översyn och validering. Behov av<br />
betydande upprustning inom de närmaste åren har identifierats. Samtliga tillstånd<br />
<strong>för</strong> hantering av riskklass 3- och riskklass 4- agens samt experimentell biomedicin i<br />
P3- och P4-laboratorierna har under året <strong>för</strong>nyats. Inom den diagnostiska<br />
jourberedskapen tas provmaterial enligt avtal emot från Sverige, Norge, Finland,<br />
Island, Estland och Lettland. Patientprov med misstanke om allvarlig smitta såväl<br />
som provmaterial med misstanke om B-hot har analyserats.<br />
Central Fältepidemiologisk Grupp (CFG)<br />
Sedan den 1 juli <strong>2010</strong> ligger ansvaret <strong>för</strong> koordinering av CFG hos <strong>SMI</strong>. Gruppen<br />
består av knappt 30 medlemmar inom olika expertområden med en styrgrupp med<br />
representanter från Försvarsmakten, Myndigheten <strong>för</strong> samhällskydd och beredskap<br />
(MSB), Socialstyrelsen och <strong>SMI</strong>. Nationellt kan CFG bistå exempelvis<br />
smittskyddsläkare vid smittutbrott, både som stöd under pågående utbrott men även<br />
vid utredning och utvärdering av åtgärder. Under året har en översyn av gruppens<br />
aktiviteter samt planering <strong>för</strong> framtida aktiviteter påbörjats. <strong>SMI</strong> avser att inom<br />
kort tydliggöra vilka resurser, personella såväl som materiella, som krävs <strong>för</strong> att<br />
fullgöra uppdraget.<br />
Forskning och utveckling<br />
<strong>SMI</strong> har under året inlett ett samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt<br />
(SVA) kring storskalig sekvensering <strong>för</strong> att kunna ut<strong>för</strong>a kompletta DNAsekvensbestämningar<br />
<strong>för</strong> olika mikroorganismer. En plattform baserad på en s.k.<br />
454-sekvensapparat har byggts upp. DNA-sekvensering av den stam som orsakade<br />
det stora tuberkulosutbrottet i Stockholm har slut<strong>för</strong>ts. Samarbetet med SVA har<br />
beviljats anslag från MSB <strong>för</strong> att plattformen ska kunna ingå i en<br />
myndighetsövergripande beredskap.<br />
24
Beredskap <strong>för</strong> utbrott<br />
av allvarliga smittsamma sjukdomar<br />
<strong>SMI</strong> redovisade i särskild ordning vidtagna åtgärder i enlighet med villkoren <strong>för</strong> de<br />
särskilda medlen <strong>för</strong> beredskap <strong>för</strong> utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar<br />
under <strong>2010</strong> till regeringen den 1 oktober <strong>2010</strong>. (6)<br />
Rådgivning, utbildning och träning<br />
<strong>SMI</strong> har under året varit rådgivande till andra myndigheter, mikrobiologiska<br />
laboratorier, såväl nationellt som internationellt, i frågor som rör ämnesområdet<br />
biologiska risker med fokus på rutiner <strong>för</strong> biosäkerhet och bioskydd. Ett<br />
informationsmaterial har utarbetats och finns på <strong>SMI</strong>:s webbplats (7) Det ger en<br />
orientering i ämnesområdet bioriskhantering och innehåller information om<br />
metoder <strong>för</strong> riskbedömning vid hantering av smitt<strong>för</strong>ande material,<br />
transportrådgivning, skyddsutrustning med mera.<br />
Under <strong>2010</strong> har <strong>SMI</strong> tillhandahållit utbildning och träning <strong>för</strong> såväl intern som<br />
extern personal <strong>för</strong> arbete i myndighetens P3-laboratorier. Studiebesök <strong>för</strong><br />
nationella och internationella grupper har arrangerats med särskilt fokus på<br />
verksamheten i P4-laboratoriet. I slutet av året påbörjades inspelningen av en<br />
informations- och instruktionsfilm om säkerhetslaboratoriet, med tonvikt på P4laboratoriet<br />
verksamhet. Vidare har <strong>SMI</strong> genom<strong>för</strong>t en praktisk utbildning i P4laboratoriemiljö<br />
<strong>för</strong> kollegor från det nyligen färdigställda schweiziska P4laboratoriet.<br />
<strong>SMI</strong> har inom ramen <strong>för</strong> <strong>för</strong>ordnande som WHO Biosafety Collaborating Center<br />
tillhandahållit information om hantering av biorisk vid laboratorieverksamheter.<br />
Uppdraget har inneburit att kontinuerligt tillhandahålla biosäkerhetsutbildning och<br />
expertrådgivning vid uppbyggnad av säkerhetslaboratorier och riskhantering <strong>för</strong><br />
ledningssystem. Aktiviteterna har bedrivits både inom Sverige och internationellt.<br />
Kapacitetsuppbyggnad inom B-hotsområdet<br />
(CBRN) i nationell och internationell samverkan<br />
<strong>SMI</strong> har under <strong>2010</strong> deltagit i myndighetsövergripande grupper i syfte att stärka<br />
beredskapen genom att gemensamt <strong>för</strong>bättra olika analysmetoder. Grupperna har<br />
också arbetat <strong>för</strong> att öka kunskapen om andra myndigheters <strong>för</strong>måga. <strong>SMI</strong> har bl.a.<br />
varit representerad i Samverkansområde Farliga Ämnen (SOFÄ) och under året har<br />
representanter från <strong>SMI</strong> deltagit i såväl styrgrupp som arbetsgrupper inom<br />
samverkansprojektet Forum <strong>för</strong> Beredskapsdiagnostik (FBD) samt<br />
Laboratorieresponsnätverket (LRN). <strong>SMI</strong> har under året deltagit i en<br />
myndighetsövergripande arbetsgrupp <strong>för</strong> att utveckla en effektiv form <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>delning av pengar till forskning och metodutveckling inom CBRN-området<br />
(SOFÄ:s arbetsgrupp <strong>för</strong> forskning och utveckling). Gruppen har utarbetat en<br />
preliminär rapport och har som ambition att fortsätta sitt arbete under<br />
nästkommande år.<br />
25
<strong>SMI</strong> har under året påbörjat uppbyggnaden av en interaktiv webbaserad plattform<br />
<strong>för</strong> kommunikation och kunskapsinhämtning inom det nordiska<br />
biosäkerhetsnätverket (Nordic Biosafety Network). <strong>SMI</strong> har varit aktivt i nationella<br />
och internationella expertgrupper <strong>för</strong> implementering av utpekade nyckelåtgärder i<br />
EU:s CBRN Handlingsplan (8) som rör prevention, detektion och respons vid<br />
CBRN-händelse. Dessa nyckelåtgärder inbegriper riskvärdering av smittämnen<br />
som orsakar sjukdom hos människa samt analys av metoder <strong>för</strong> prioritering av<br />
smittämnen på en europeisk lista över human-, animal- och växtsmitta. <strong>SMI</strong> har<br />
vidare inlett en dialog med exempelvis FOI och SVA om <strong>för</strong>stärkt samverkan i den<br />
fortsatta processen mellan år 2011-2014 då övriga nyckelåtgärder inom<br />
handlingsplanen ska genom<strong>för</strong>as.<br />
Under <strong>2010</strong> publicerades en artikel i nyhetsbrevet EPI-aktuellt då <strong>SMI</strong> utökade<br />
informationen kring dessa frågor genom att lansera en ny ämnesområdessida på<br />
webbplatsen: Utökad information om biosäkerhet och bioskydd.<br />
26
Vaccin<br />
Det nationella barnvaccinationsprogrammet hade även under <strong>2010</strong> en hög<br />
anslutning. Eftersom Sverige sedan många år har en god skyddsnivå har sjukdomar<br />
som vi vaccinerar mot en fortsatt låg <strong>för</strong>ekomst eller minskar hos barn. Nedan<br />
redovisas nya vaccinationer och vaccinationer som krävt speciella insatser.<br />
Vaccinationstäckning<br />
Barnvaccinationsprogrammet<br />
Anslutningen till det allmänna barnvaccinationsprogrammet övervakas genom årlig<br />
insamling av vaccinationsstatistik från barn- och skolhälsovården Uppgifter om<br />
vaccinationsstatus samlas <strong>för</strong> tvååringar och elever i årskurs 6.<br />
Barnavårdcentraler och skolor redovisar antalet barn som hör till aktuell årskull<br />
som är fullvaccinerade, delvis vaccinerade eller ovaccinerade mot de i<br />
vaccinationsprogrammet ingående sjukdomarna. Resultaten återrapporteras till<br />
barnhälsovården, smittskyddsläkarna och Socialstyrelsen samt publiceras på <strong>SMI</strong>:s<br />
webbplats (9). Uppgifter om vaccinationstäckningen rapporteras årligen till WHO.<br />
I årets rapport från barnhälsovården lämnades vaccinationsuppgifter <strong>för</strong> 99 procent<br />
av barn födda 2007. Vaccinationstäckningen var god: 98 procent av barnen hade<br />
fått minst tre vaccindoser mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Haemophilus<br />
influenzae typ b; 96,5 procent av barnen var vaccinerade mot mässling, påssjuka<br />
och röda hund (MPR). Den önskvärda vaccinationstäckningen över 95 procent har<br />
nu rapporterats fem år i rad.<br />
Vaccination mot tuberkulos och hepatit B erbjuds barn med ökad risk att utsättas<br />
<strong>för</strong> smitta. Drygt 22 procent av barnen var vaccinerade mot tuberkulos och 26<br />
procent mot hepatit B. Barnhälsovården i Jönköpings och Örebro län erbjuder<br />
vaccinet även till barn utan<strong>för</strong> riskgrupperna och 82 respektive 53 procent<br />
vaccinerades mot hepatit B i dessa län, trots att <strong>för</strong>äldrarna själva fick stå <strong>för</strong><br />
vaccinkostnaden.<br />
Rapporteringsfrekvensen från skolhälsovården har varierat mellan 90 och 96<br />
procent de senaste åren. Vaccinationsrapporten <strong>för</strong> läsåret 2009/<strong>2010</strong> omfattade 93<br />
procent av elever i årskurs 6 (beräknat utifrån Skolverkets elevstatistik).<br />
Rapporttäckningen varierade mellan olika kommuner. Minst 96 procent av<br />
eleverna uppgavs vara fullvaccinerade mot difteri, stelkramp och polio och 94<br />
procent mot mässling, påssjuka, röda hund samt kikhosta.<br />
Sammanfattningsvis ger den nuvarande metoden <strong>för</strong> insamling av<br />
vaccinationsuppgifter endast en skattning av anslutningen till programmet. Den är<br />
tidskrävande <strong>för</strong> alla inblandade och delvis bristfällig. Försök att få mer komplett<br />
rapportering från fram<strong>för</strong> allt skolorna har varit fruktlösa. Ett nationellt<br />
vaccinationsregister, där alla barnvaccinationer ska registreras, skulle öka<br />
kvaliteten på uppföljning av vaccinationsprogrammet.<br />
27
Pneumokocker<br />
Den 1 januari 2009 in<strong>för</strong>des det 7-valenta pneumokockvaccinet i<br />
barnvaccinationsprogrammet. I tio län vaccineras barn <strong>för</strong> närvarande med vaccin<br />
som skyddar mot 10 serotyper av pneumokocker och i elva län används vaccin som<br />
skyddar mot 13 serotyper.<br />
Vaccinet kan ha haft effekt på incidensen av invasiv infektion hos barn under två år<br />
men observationstiden är ännu <strong>för</strong> kort <strong>för</strong> att säkerställa detta. <strong>SMI</strong> följer också<br />
läget <strong>för</strong> att se om pneumokocker som vi vaccinerar mot ersätts av typer som inte<br />
ingår i vaccinet. Förekomst av de typer som ingår i vaccinet har hittills minskat<br />
fram<strong>för</strong> allt hos barn.<br />
Haemophilus influenzae typ b (Hib)<br />
Hib-vaccin ingår sedan början av 90-talet i barnvaccinationsprogrammet och <strong>SMI</strong><br />
följer de invasiva H. influenzae-infektionerna i Sverige. De flesta fallen (ca 70<br />
procent) orsakas av icke typbara Hi och någon ökning av invasiv infektion med<br />
någon av de stammar vi inte vaccinera mot har inte noterats. Medianåldern <strong>för</strong><br />
invasiv Hib-sjukdom har efter vaccinationens genom<strong>för</strong>ande ökat från 2 år och 4<br />
månader 1987-1991 till 69 år 2008, vilket visar att vaccinationen ger ett mycket<br />
gott skydd <strong>för</strong> barn och unga.<br />
Kikhosta<br />
Kikhostevaccination återin<strong>för</strong>des 1996. Eftersom det då var unikt med<br />
nyintroducerat kikhostevaccin i ett i-land har <strong>SMI</strong> gjort en <strong>för</strong>djupad uppföljning<br />
av utvecklingen av kikhosta därefter i ett industrifinansierat fas-4 projekt (10). För<br />
anmälda barn har det kliniska <strong>för</strong>loppet och vaccinationsstatus beskrivits.<br />
Dessutom har nationella data från 1986 och framåt <strong>för</strong> odling-, PCR- och<br />
serologiverifierad kikhosta i alla åldrar dokumenterats.<br />
Studien ger unik kunskap om långtidseffekt av kikhostevaccin.<br />
Vaccinationsprogrammet har modifierats och kommer med största sannolikhet att<br />
modifieras ytterligare baserat på gjorda fynd. Fokus i projektet ligger på att<br />
utvärdera vilket vaccinationsprogram som bäst skyddar späda barn, som inte själva<br />
kan vaccineras, mot sjukdomen. Från och med 2016 kommer en femte<br />
påfyllnadsdos av vaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta att erbjudas ungdomar vid<br />
14-16 års ålder baserat på gjorda observationer.<br />
De data som presenterats under <strong>2010</strong> beskriver 2 298 fall av kikhosta i landet hos<br />
barn sedan 1996. En mycket kraftig minskning sågs i <strong>för</strong>skoleåldern under åren<br />
1998-2009 jäm<strong>för</strong>t med 1986-1995. Studien har bekräftat att en påfyllnadsdos vid<br />
5-6 års ålder som in<strong>för</strong>des år 2007, på grund av fortsatt relativt hög cirkulation av<br />
kikhosta i vissa åldersgrupper, har minskat kikhostan bland yngre skolbarn.<br />
Tidigare <strong>för</strong>sök med fulldosvacciner vid högre åldrar har visat hög frekvens<br />
biverkningar, var<strong>för</strong> vacciner med reducerade koncentrationer av de aktiva<br />
komponenterna tagits fram. I en studie koordinerad från <strong>SMI</strong> under perioden 2009-<br />
<strong>2010</strong> prövades antikroppssvar och säkerhet hos sådana vacciner hos 230 barn i<br />
åldersgruppen 14-15. Inga allvarliga biverkningar rapporterades. Andra symtom<br />
28
som feber, huvudvärk och lokala reaktioner i form av svullnad, rodnad och smärta<br />
<strong>för</strong>ekom i olika grad efter vaccinationen men <strong>för</strong>svann snabbt. Sammanfattningsvis<br />
var båda vaccinerna, givna som en femte dos, säkra och gav tillfredställande<br />
antikroppssvar.<br />
Humant papillomvirus (HPV)<br />
Övervakning av vaccinationstäckning och skydd av de två nya vaccinerna mot<br />
humant papillomvirus (HPV) har skett i samverkan med gynekologiska<br />
mottagningar, vaccinmottagningar, öppenvårdsmottagningar och skolhälsovården.<br />
För att tidigt kunna identifiera effekt och eventuella oväntade biverkningar av detta<br />
nya vaccin har vaccinationerna registrerats i Svevac. Registreringen har dels gjorts<br />
av vaccinatörerna direkt i Svevac, dels av <strong>SMI</strong> utifrån insända formulär. Totalt har<br />
300 890 doser registrerats varav 257 121 har registrerats direkt av <strong>SMI</strong>. Under<br />
<strong>2010</strong> registrerades 78 225 doser. Hittills är cirka 24 procent av samtliga unga<br />
kvinnor 13-18 år vaccinerade mot HPV. Vaccinationstäckningen i denna<br />
åldersgrupp varierar dock kraftigt mellan landstingen/regionerna från närmare 30<br />
procent i Halland och Skåne till cirka 15 procent i Norrbottens och Kalmar län.<br />
Orsaken till detta är <strong>för</strong> närvarande inte känd men är under utredning av <strong>SMI</strong>.<br />
Ett nationellt informationsblad till <strong>för</strong>äldrar in<strong>för</strong> samtycke till vaccination, har<br />
tagits fram av i samarbete mellan <strong>SMI</strong>, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket,<br />
Sveriges Kommuner och Landsting, Skolläkar<strong>för</strong>eningen och<br />
skolsköterske<strong>för</strong>eningen, som <strong>för</strong>beredelse till den beslutade allmänna<br />
vaccinationen av flickor födda 1999 eller senare.<br />
Rubella<br />
<strong>SMI</strong> har lämnat synpunkter på kunskapsunderlag, Rubellainfektion – vaccination<br />
och graviditetsscreening och där betonat vikten av att uppmärksamma frågan kring<br />
rubellainfektioner som utgör ett allvarligt problem i relation till graviditet. <strong>SMI</strong><br />
anser det betydelsefullt att fortsatt verka <strong>för</strong> hög anslutning till<br />
vaccinationsprogrammet och att kompletterande MPR-vaccination kan erbjudas<br />
ovaccinerade kvinnor, men att det genom<strong>för</strong>s en analys av kostnad, och effektivitet<br />
i <strong>för</strong>hållande till den nuvarande graviditetsscreeningen. Det finns vidare behov av<br />
att utreda effekten av en tredje dos av vaccin liksom att fortsätta med<br />
graviditetsscrening och postpartum vaccination. Dock anser <strong>SMI</strong> att det behövs en<br />
kartläggning av hur graviditetsscreeningen genom<strong>för</strong>s i olika landsting och en<br />
hälsoekonomisk analys av hur screeningprogrammet bör genom<strong>för</strong>as (allmän eller<br />
riktad screening) (11).<br />
Immunitetsundersökningar<br />
Immunstatus hos utlandsfödda<br />
<strong>SMI</strong> undersöker regelbundet immunitetsläget avseende<br />
barnvaccinationsprogrammets mikroorganismer hos ett slumpvis urval av<br />
befolkningen genom att bestämma antikroppsnivåerna i blod. <strong>SMI</strong> rapporterade<br />
under <strong>2010</strong> att utlandsfödda ungdomar (14-16 år) som kommit till Sverige efter 6-<br />
års ålder har väl så god immunitet som svenskfödda barn mot Haemophilus<br />
29
influenzae typ b (Hib), påssjuka, röda hund, polio och hepatit B medan det<br />
omvända endast gäller kikhosta. De utlandsfödda hade sannolikt redan som barn<br />
smittats naturligt av mässling, påssjuka, röda hund och till en viss del Hib i sina<br />
ursprungsländer. Detta kan <strong>för</strong>klara att de har bättre immunitet än svenskfödda<br />
barn. Studien visar att vaccinationer av nyinflyttade barn och ungdomar inom<br />
skolhälsovården tycks fungera väl och att skolhälsovården har gjort ett bra<br />
uppföljningsarbete i Stockholm, Göteborg och Malmö, där urvalet av utlandsfödda<br />
gjordes.<br />
Europeiskt och internationellt samarbete<br />
Information om vaccinationer<br />
Inom ramen <strong>för</strong> ett EU-projekt The Vaccine safety: attitudes, training and<br />
communication (VACSATC) har information om vaccinationer utvecklats på<br />
<strong>SMI</strong>:s webbplats (12) så att den uppfyller kvalitetskriterier som ställts upp av<br />
WHO:s rådgivande grupp i vaccinsäkerhetsfrågor. Sidorna ackrediterades av<br />
WHO:s Vaccine Safety Net i januari <strong>2010</strong>. De kommer att utvärderas inom två år<br />
<strong>för</strong> att säkerställa kvaliteten.<br />
<strong>SMI</strong> har deltagit VENICE projektet som är ett samarbete <strong>för</strong> att<br />
beskriva vaccinationsprogram i EUs: medlemsländer.<br />
<strong>SMI</strong> har sänt en observatör till antal möten med WHO:s expertgrupp i vaccinfrågor<br />
the Study on Global AGEing and Adult Health (SAGE).<br />
<strong>SMI</strong> har deltagit i studier av biverkningar efter A(H1N1) vaccination som<br />
koordineras av Brighton Collaboration på uppdrag av den<br />
Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC).<br />
Nedan redovisas <strong>SMI</strong>:s nyhetsbrevs EPI-aktuellt artiklar om vaccin och<br />
vaccination under <strong>2010</strong>:<br />
Vaccinationsprogram ger effektivt skydd mot kikhosta<br />
Vaccinationsstatistik från skolhälsovården visar på god anslutning<br />
Rekommendationer in<strong>för</strong> höstens influensavaccinering<br />
Vaccination mot den nya influensan<br />
Kikhosta – en allvarlig sjukdom <strong>för</strong> spädbarn<br />
Vaccinationsstatistik <strong>för</strong> barn födda 2007<br />
Vaccination mot virus A(H3N2) i fokus<br />
Skolbarn i Sverige har bra skydd mot pandemiviruset A(H1N1)<br />
30
Hiv/STI/blod<br />
Uppdraget att planera, samordna och följa upp det <strong>för</strong>ebyggande arbetet med<br />
hiv/STI flyttades från Socialstyrelsen till <strong>SMI</strong> den 1 juli <strong>2010</strong>. Här redovisas dock<br />
hela arbetet och resultatet <strong>för</strong> år <strong>2010</strong> integrerat med uppgifter inom området som<br />
tidigare ut<strong>för</strong>ts vid <strong>SMI</strong>.<br />
Uppdraget utgår från intentionerna i propositionen Nationell strategi mot hiv/aids<br />
och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60). <strong>SMI</strong> stödjer de<br />
myndigheter, huvudmän och ideella organisationer som är verksamma och har<br />
uppdrag inom området. Vägledande <strong>för</strong> arbetet med landsting och kommuner är<br />
den överenskommelse som årligen görs mellan Socialdepartementet och Sveriges<br />
Kommuner och Landsting.<br />
Arbetet är strukturerat <strong>för</strong> att minska hiv och STI i följande riskutsatta grupper:<br />
Män som har sex med män (MSM)<br />
Personer med injektionsmissbruk<br />
Personer med utländsk bakgrund<br />
Ungdomar och unga vuxna<br />
Utlandsresenärer<br />
Gravida kvinnor<br />
Personer som är utsatta <strong>för</strong> prostitution<br />
I uppdraget ingår även att arbeta <strong>för</strong> att minska diskriminering och stigmatisering<br />
av personer som lever med hiv och att utvärdera effekten av arbetet.<br />
Epidemiologisk utveckling<br />
Under 2008 och 2009 har den kraftiga ökningen av nya hivinfekterade som sågs<br />
2007 planat ut. En långsam ökning ses dock fortfarande i gruppen MSM. Antalet<br />
nya fall i andra grupper är på samma nivå som tidigare. Mer än 50 procent av de<br />
nyupptäckta fallen är personer med utländsk bakgrund vilka troligtvis varit<br />
smittade redan <strong>för</strong>e ankomsten till Sverige. Även antalet klamydiainfekterade har<br />
planat ut. För närvarande pågår studier <strong>för</strong> att utvärdera om utplaningen eventuellt<br />
kan kopplas till det samordnade och målinriktade arbetssätt avseende prevention av<br />
klamydia som <strong>SMI</strong> arbetar <strong>för</strong> att in<strong>för</strong>a.<br />
Förebyggande arbete och uppföljning<br />
Den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar ska<br />
implementeras av berörda myndigheter samt i landsting och storstadskommuner.<br />
<strong>SMI</strong> stöder framtagande av nationella och regionala, samordnade handlingsplaner<br />
som vägleder de olika aktörerna i val av åtgärder och <strong>för</strong> samordning mellan<br />
aktörer. Sjutton landsting och storstadskommuner tog i samverkan med andra<br />
aktörer under perioden 2007-2009 fram länsplaner baserade på de nationella<br />
styrdokumenten. Övriga har uppdaterat redan befintliga planer.<br />
31
Statsbidraget till landsting och till nationella ideella organisationer följs upp och<br />
utvärderas löpande. Under <strong>2010</strong> har åtta uppföljningsbesök genom<strong>för</strong>ts i landsting<br />
och storstadskommuner. Detta innebär att uppföljningsbesök genom<strong>för</strong>ts i samtliga<br />
landsting och i tre storstadskommuner under perioden 2007 - <strong>2010</strong>. Samtliga besök<br />
har dokumenterats och observationerna har åter<strong>för</strong>ts till de berörda. (13) Under<br />
<strong>2010</strong> har uppföljningsbesök påbörjats hos de ideella organisationerna och<br />
observationerna har åter<strong>för</strong>ts muntligt och skriftligt. En extern revisorsgranskning<br />
har genom<strong>för</strong>ts vid en organisation.<br />
Country Progress Report Sweden <strong>2010</strong> (14) avseende det <strong>för</strong>ebyggande arbetet mot<br />
hiv/aids och STI har sammanställts till FN/UNAIDS. Denna gång rapporterade<br />
Sverige 32 av 34 internationella indikatorer. Rapporten är ett resultat av ett<br />
omfattande uppbyggnadsarbete med nationell rapportering kring kunskap, attityd<br />
och beteende i de riskutsatta grupperna. <strong>SMI</strong> har vidare rapporterat den s.k. DRIDindikatorn<br />
(Drug-related infectious diseases) angående missbruk och hiv till<br />
EMCDDA (European Monitoring Centre <strong>för</strong> Drugs and Drug addiction)(15).<br />
Styrning och samarbetsformer<br />
Nationella rådet <strong>för</strong> hivprevention är ett rådgivande organ till <strong>SMI</strong>. I rådet ingår de<br />
myndigheter och ideella organisationer som är nyckelaktörer <strong>för</strong> arbetet liksom<br />
representanter <strong>för</strong> Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Nationella rådet är<br />
delaktigt i framtagandet av alla strategiska dokument och planer. Dessa processas<br />
även i återkommande möten med landsting, storstadskommuner och ideella<br />
organisationer. Regelbunden samverkan <strong>för</strong>ekommer även med ECDC, DG<br />
SANCO (genom Thinktank) och med Sida och UD.<br />
Under <strong>2010</strong> hade rådet fyra möten. Följande myndigheter och organisationer var<br />
representerade: Skolverket, Migrationsverket, Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen,<br />
Kriminalvården, SKL, Hiv-Sverige, RFSU, Riks<strong>för</strong>bundet internationella<br />
<strong>för</strong>eningar <strong>för</strong> invandrarkvinnor (RIFFI), Noaks Ark, RFSL och Västerbottens läns<br />
landsting.<br />
Informationsinsatser och effektuppföljning<br />
I enlighet med den Nationella kommunikationsstrategi som togs fram 2008 arbetar<br />
<strong>SMI</strong> <strong>för</strong> att sätta agenda, stödja och bidra med verktyg och samordning. Därutöver<br />
har ett regeringsuppdrag <strong>för</strong> en bred informationsinsats <strong>för</strong> unga i syfte att öka<br />
kondomanvändningen genom<strong>för</strong>ts och utvärderats under hösten <strong>2010</strong>. Tjugoen (16)<br />
trycksaker, rapporter och broschyrer har producerats under året. En nationell<br />
konferens om SRHR (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) och oönskade<br />
graviditeter har genom<strong>för</strong>ts i samverkan med Socialstyrelsen med ca 150 deltagare.<br />
Uppföljning av informationsinsatsen med mål att bidra till ökad<br />
kondomanvändning (Knullträdet) har haft 450 000 unika besökare på webbplatsen<br />
www.knulltradet.se och cirka 1,2 miljoner besök totalt. En film har producerats och<br />
har visats på bio runt om i landet under sex veckor i maj och juni <strong>2010</strong> och funnits<br />
på ett stort antal webbplatser. Uppskattningsvis 1,5 miljoner personer har sett<br />
filmen. Den totala informationsinsatsen har vunnit 1:a pris på en internationell<br />
32
tävling <strong>för</strong> användande av sociala media och filmen Knullträdet har vunnit den<br />
svenska reklambranschens filmpris: Roy Anderssonpriset. Utvärderingen av<br />
insatsen har skett genom en panel som visar att 35 procent av målgruppen 20-29 år<br />
i landet har uppmärksammat filmen och/eller sajten. Andelen i denna målgrupp<br />
som diskuterat frågan om kondomanvändning ökade med 47 procent och andelen i<br />
målgruppen som diskuterat frågan om STI ökade med 87 procent. Av samtliga som<br />
sett kampanjen uppger 27 procent att den påverkat deras inställning till att använda<br />
kondom. Den totala kostnaden av insatsen är 8 miljoner kronor varav <strong>SMI</strong> via<br />
statsanslaget finansierat 6 miljoner och statsbidraget till landstingen 2 miljoner <strong>för</strong><br />
det lokala arbetet.<br />
<strong>SMI</strong> tar initiativ till systematiska uppföljningar av kunskap, attityd och beteende<br />
hos de viktigaste preventionsgrupperna. Möjligheten att söka statsbidrag <strong>för</strong><br />
metodutveckling och forskning riktas till de områden där kunskapsutveckling<br />
bedöms vara mest nödvändig. Under det senaste året har preventionsgruppen<br />
migranter prioriterats.<br />
I samverkan med olika universitet pågår fyra befolkningsstudier kring kunskap,<br />
attityd och beteende; MSM-studien, UngKAB (Ungdomsstudie), Sentinel om<br />
intravenösa missbrukare i samverkan med Kriminalvården och en generell<br />
befolkningsstudie (genom<strong>för</strong>s 2011). En kartläggning av genom<strong>för</strong>ande av<br />
hälsoundersökningar i hela Sverige genom<strong>för</strong>des <strong>2010</strong>, liksom en<br />
kunskapssammanställning om migration och sexuell hälsa (17).<br />
Laborativt stöd till hivverksamheten<br />
<strong>SMI</strong> har tillsammans med Socialstyrelsen identifierat ett stort behov av riktlinjer<br />
när det gäller användning och kvalitetssäkring av snabbtester <strong>för</strong> diagnostik av<br />
hivinfektion. Utvärderingar som <strong>SMI</strong> och andra initierat har visat att de bästa<br />
snabbtesterna <strong>för</strong> hiv håller hög kvalitet med både känslighet och specificitet nära<br />
100 procent. Tillgängliga data tyder dock på att det vid testning av nysmittade<br />
personer kan ta upp till en vecka längre innan en snabbtest ger positivt resultat<br />
jäm<strong>för</strong>t med tester vid laboratorierna. Under hösten <strong>2010</strong> gick <strong>SMI</strong> ut med<br />
rekommendationen om <strong>för</strong>siktighet vid tolkning av resultat från snabbtester vid<br />
undersökning av personer som nyligen kan ha utsatts <strong>för</strong> hivsmitta.<br />
Med molekylär metodik är det möjligt att studera hivspridningen i samhället och<br />
kartlägga utbrott och smittkedjor. <strong>SMI</strong> har i samarbete med vissa regionala<br />
smittskyddsenheter kartlagt hivutbrott bland missbrukare.<br />
Internationellt samarbete<br />
<strong>SMI</strong> har deltagit i flera expertgrupper bl.a. i ECDC:s expertgrupp om sexuellt<br />
över<strong>för</strong>da infektioner och klamydia. I denna grupp diskuteras frågor angående<br />
<strong>för</strong>bättring och utbredning av övervakning av sexuellt över<strong>för</strong>da infektioner<br />
(gonorré, syfilis och klamydia), t.ex. projekt angående resistens av Neisseria<br />
gonorrhoeae i Europa med standardiserad insamling av prover och testning i<br />
utvalda laboratorier i Europa (bland annat i Örebro) som har hög standard av<br />
laboratorieverksamhet.<br />
33
Nedan redovisas <strong>SMI</strong>:s nyhetsbrevs EPI-aktuellt artiklar om hiv, STI och<br />
blodburen smitta under <strong>2010</strong>:<br />
Flera fall av akut hepatit B bland intravenösa missbrukare i Stockholm<br />
Ökad <strong>för</strong>ekomst av akut hepatit B i Göteborg bland intravenösa missbrukare<br />
och deras anhöriga<br />
Utbrott av hepatit B bland intravenösa missbrukare i Dalarna och<br />
Västmanland<br />
Fortsatt minskning av antal rapporterade klamydiainfektioner<br />
Fortsatt ökning av antal gonorréfall i Sverige<br />
Ökning av antalet gonorréfall i Stockholms län<br />
Profylax och behandling vid graviditet hos hiv-1 infekterade kvinnor<br />
HPV mycket vanligt bland unga kvinnor i Stockholm<br />
Spridning av Hepatit B hos intravenösa missbrukare i Gävleborg<br />
Risk <strong>för</strong> falskt negativa resultat <strong>för</strong> snabbtester vid tidig hivinfektion<br />
Antalet anmälda hivfall ökade under 2009<br />
Hepatit B - tendens till minskande nysmitta under 2009<br />
Färre klamydiafall rapporterade 2009<br />
Färre fall av gonorré rapporterade 2009<br />
181 syfilisfall rapporterade 2009<br />
Spridning av sexuellt över<strong>för</strong>da infektioner<br />
Under <strong>2010</strong> ökade antalet rapporterade STI-fall på grund av flera utbrott bland<br />
riskgrupper: unga heterosexuella (gonorré) och män som har sex med män (syfilis).<br />
Klamydia i sin tur minskade med ca tio procent. Under året har arbetet fortsatt med<br />
att få fler laboratorier att rapportera uppgifter om det antal personer som testats <strong>för</strong><br />
klamydia och gonorré i det elektroniska övervakningssystemet SmiNet<br />
(nämnardata). Dessa behövs <strong>för</strong> att kunna tolka sjukdomstrender bättre.<br />
Under år <strong>2010</strong> har <strong>SMI</strong> fortsatt att göra epidemiologiska <strong>för</strong>djupningar avseende<br />
gonorré och klamydia. Studierna kring gonorré har påvisat ett behov av kunskap<br />
kring var<strong>för</strong> patienter med gonorré får diagnos <strong>för</strong>st upp till två veckor efter<br />
symptomdebut. En utvärdering av dagens klamydiaövervakningssystem har också<br />
gjorts. Studien identifierade flera viktiga möjligheter till att <strong>för</strong>bättra och underlätta<br />
övervakningen av den vanligaste sexuellt över<strong>för</strong>da bakteriella infektionen i<br />
Sverige.<br />
En viktig del av STI-verksamheten har varit att <strong>för</strong>djupa arbetet kring<br />
klamydiainfektion. <strong>SMI</strong> har i samarbete med KI påbörjat ett flerårigt projekt som<br />
syftar till att utveckla det hälsofrämjande och <strong>för</strong>ebyggande arbetet. Modeller<br />
34
utarbetas <strong>för</strong> hur klamydiaspridningen skulle kunna utvecklas beroende på vilka<br />
riskfaktorer bland ungdomar och unga vuxna som vägs in.<br />
<strong>SMI</strong> har fortsatt samarbetet med Universitetssjukhuset i Örebro angående<br />
antibiotikaresistensutveckling hos gonorrébakterier. Kunskap kring detta är mycket<br />
viktigt <strong>för</strong> att infektionerna ska kunna behandlas på rätt sätt.<br />
Arbetet med kvalitetssäkring av diagnostik av infektioner, inklusive STIdiagnostik,<br />
har fortsatt under <strong>2010</strong>. Bland annat finns nu STI-referensmetodik <strong>för</strong><br />
laboratorierna tillgängligt i <strong>SMI</strong>:s referensboksserie ”gula böckerna”. Samtliga<br />
referensböcker i serien finns nu i MediaWiki-databasformat som är elektroniskt<br />
tillgänglig på <strong>SMI</strong>:s webbplats (18).<br />
35
Hepatit B och C<br />
Övervakning och åtgärder<br />
Det totala antalet hepatit B-fall har ökat något varje år sedan 2006 (1 151 fall år<br />
2006, 1 602 fall år <strong>2010</strong>). Detta beror fram<strong>för</strong> allt på en ökning av antalet<br />
rapporterade kroniska infektioner bland personer som smittats <strong>för</strong>e ankomst till<br />
Sverige. De utgjorde över 85 procent av hepatit B-fallen som rapporterades under<br />
<strong>2010</strong>.<br />
126 fall av akut hepatit B har rapporterats under året. Antalet som smittas genom<br />
intravenöst missbruk har ökat något. Utbrott bland missbrukare har rapporterats<br />
bland annat i Dalarnas, Västmanlands, Stockholms och Gävleborgs län. Att utbrott<br />
<strong>för</strong>ekommer i denna grupp visar att den är svår att nå med vaccination. <strong>SMI</strong><br />
arrangerade <strong>2010</strong> en workshop som bidragit till framtagande av nationell<br />
handlingsplan <strong>för</strong> preventionsarbete med målet att minska spridning av blodsmitta<br />
bland missbrukare.<br />
För hepatit C sågs i riket en nedåtgående trend av antalet rapporterade fall. Från<br />
Norrbotten rapporteras dock en ökning bland unga missbrukare. Under 2011<br />
kommer denna att studeras närmare.<br />
Ett projekt avseende utvärdering av hepatit C-övervakning och framtagande av<br />
övervakningsprogram <strong>för</strong> blodsmitta har planerats och genom<strong>för</strong>s under 2011.<br />
Molekylär typning<br />
För att tidigt kunna identifiera nya typer och kartlägga smittvägar <strong>för</strong> hepatit B och<br />
C i samhället är typningsarbetet viktigt. Typningen <strong>2010</strong> visade en fortsatt<br />
spridning av hepatit B-stammar som sprids vid injektionsmissbruk, samt av<br />
stammar som sprids bland män som har sex med män.<br />
<strong>SMI</strong> ut<strong>för</strong> även molekylär typning av nyanmälda fall av hepatit C. De vanligaste<br />
typerna är 1a och 3a. Några <strong>för</strong> Sverige ovanliga subtyper har identifierats.<br />
Exempel är stammar av den mer svårbehandlade genotyp 4 som är troliga<br />
importfall från bl.a. USA och Somalia.<br />
<strong>SMI</strong> har senaste året fortsatt det samarbete med smittskyddet i Norrbotten som<br />
initierades 2009, då det fanns indikation på ökad smittspridning bland intravenösa<br />
missbrukare. Med typning och molekylärepidemiologisk analys kunde troliga<br />
smittsamband bland flertalet av dessa ungdomar identifieras.<br />
36
Antibiotika/vårdhygien<br />
Problemen med antibiotikaresistenta bakterier har fortsatt att öka i Sverige och<br />
världen. <strong>SMI</strong>:s beredskap <strong>för</strong> att upptäcka och identifiera bakterier med resistens<br />
mot viktiga antibiotika måste där<strong>för</strong> hela tiden <strong>för</strong>bättras. Den största ökningen av<br />
antal anmälda fall gäller tarmbakterier med smittsam resistens mot cefalosporiner<br />
och andra typer av antibiotika, så kallade ESBL-producerande bakterier. Under<br />
<strong>2010</strong> har <strong>SMI</strong> identifierat ett tiotal fall av tarmbakterier som blivit resistenta mot<br />
samtliga registrerade antibiotika.<br />
En positiv trend är dock att spridningen av MRSA (stafylokocker som i <strong>för</strong>sta hand<br />
ger hud- och mjukdelsinfektioner) inom vård och äldreomsorg ligger på en låg och<br />
stabil nivå och att inga större utbrott rapporterats.<br />
Resistenta bakterier som ingår i smittskyddslagen<br />
MRSA - meticillinresistenta Staphylococcus aureus<br />
Antalet rapporterade nya fall av MRSA fortsatte att öka, från 1 480 till 1 585, en<br />
ökning med sju procent under <strong>2010</strong>. Ökningen utgjordes främst av personer som<br />
fått sin infektion utan<strong>för</strong> vården, antingen i Sverige eller utomlands. Antalet som<br />
upptäcktes vara smittade inom vården i Sverige var stabilt. Detta är sannolikt<br />
resultatet av ett framgångsrikt arbete <strong>för</strong> en ökad följsamhet till hygienrutiner på<br />
lokal nivå och av omfattande insatser <strong>för</strong> att hitta asymptomatiska smittbärare<br />
genom smittspårning och provtagning.<br />
<strong>SMI</strong> har bidragit med att kostnadsfritt och snabbt typa MRSA från nya fall så att<br />
effektiv smittspårning kunnat bedrivas. Denna så kallade spa-typning (DNA<br />
sekvenseringsmetod) har visat att det <strong>för</strong>ekommer hundratals olika MRSAstammar<br />
med olika potential <strong>för</strong> spridning. Det aktiva och snabba typningsarbetet<br />
är ett viktigt verktyg <strong>för</strong> det lokala smittspårningsarbetet och det ger även en god<br />
nationell och internationell överblick. <strong>SMI</strong> har under senare år noterat ett skifte i<br />
epidemiologin från multiresistenta stammar med spridning inom vård och<br />
äldreomsorg till symtomgivande men mindre resistenta stammar som <strong>för</strong>eträdesvis<br />
sprids ute i samhället bland personer utan vårdkontakter.<br />
<strong>SMI</strong> har formulerat indikatorn <strong>för</strong> Öppna jäm<strong>för</strong>elser av hälso- och sjukvårdens<br />
kvalitet och effektivitet, som "Andelen inhemska MRSA-smittade som upptäcks<br />
genom riktad provtagning". Indikatorn används sedan 2009. <strong>SMI</strong> har också<br />
medverkat i att ta fram det underlag som använts i Socialstyrelsens och Sveriges<br />
Kommuner och Landstings projekt Öppna jäm<strong>för</strong>elser av hälso- och sjukvårdens<br />
kvalitet och effektivitet sedan 2009.<br />
1 250 MRSA-stammar karaktäriserades under året vid <strong>SMI</strong>.<br />
VRE - vancomycinresistenta enterokocker<br />
Det omfattande utbrottet av VRE som upptäcktes hösten 2007 fortsatte <strong>2010</strong>.<br />
Utbrottet orsakades av en Enterococcus faecium-stam med resistensgenen vanB,<br />
37
För andra året i rad minskade emellertid antalet fall och har nära nog halverats<br />
jäm<strong>för</strong>t med 2009 (402 respektive 214). Utbrottet drabbade flera län och har bland<br />
annat lett till att diagnostiken <strong>för</strong>bättrats vid lokala laboratorier och att<br />
provtagningen inom vården ökat. Detta har i sin tur bidragit till att ytterligare<br />
lokala och regionala utbrott upptäckts på ett tidigare stadium. Antalet VRE-fall är<br />
fortfarande minst fyrfaldigt <strong>för</strong>höjt jäm<strong>för</strong>t med de tidigare i stort sett VRE-fria<br />
åren 2000-2006. Mot bakgrund av VRE-ökningen har <strong>SMI</strong> tagit fram och<br />
samordnat ett kunskapsunderlag och ett <strong>för</strong>slag till åtgärdsprogram <strong>för</strong> att begränsa<br />
smittspridningen och <strong>för</strong>bättra laboratoriemetodiken. Rapporten är under<br />
produktion med planerad utgivning i mars 2011.<br />
170 VRE-stammar karaktäriserades under året vid <strong>SMI</strong>.<br />
Pneumokocker med nedsatt känslighet <strong>för</strong> penicillin (PNSP)<br />
Antalet rapporterade fall av PNSP minskade under <strong>2010</strong> <strong>för</strong> fjärde året i rad, från<br />
446 till 408 fall. Av dessa rapporterades 278 (68 procent) från Stockholm och<br />
Skåne. Det är svårt att bedöma utvecklingen eftersom rekommendationerna <strong>för</strong><br />
smittspårning och provtagning skiljer sig mellan olika delar av landet. Tjugotre av<br />
fallen var patienter med infektion i blodbanan, att jäm<strong>för</strong>as med 14 året innan.<br />
ESBL - Enterobacteriaceae<br />
med Extended Spectrum Beta-Lactamase<br />
De vanligast <strong>för</strong>ekommande bakteriearterna med denna typ av resistens är<br />
Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. Antalet fall ökade med 32 procent,<br />
från 3 754 till 4 985 fall i riket men stora variationer sågs över landet. Jönköpings<br />
län hade högst incidens och rapporterade nästan fyra gånger så hög <strong>för</strong>ekomst som<br />
Norrbotten (lägst incidens). Ett antal mindre utbrott har rapporterades till <strong>SMI</strong> och<br />
några av dessa har redovisats i Epi-Aktuellt. <strong>SMI</strong> har fortsatt att arbeta i enlighet<br />
med <strong>för</strong>slagen i Stramas åtgärdsprogram mot ESBL (19). Diagnostik och<br />
typningsmetoder <strong>för</strong> ESBL-bildande bakterier har harmoniserats och samverkan<br />
med landstingen vid utbrottsutredningar har skett.<br />
<strong>SMI</strong> har under <strong>2010</strong> fortsatt att etablera nya och snabbare metoder <strong>för</strong> påvisande<br />
och verifiering av olika typer av ESBL. I ett inledningsskede har <strong>SMI</strong> erbjudit<br />
kostnadsfria analyser <strong>för</strong> att snabbare få en uppfattning om omfattningen av olika<br />
typer. Återkoppling har skett till landets kliniska mikrobiologiska laboratorier. <strong>SMI</strong><br />
samlade under 2009 en landsomfattande kollektion av ESBL-bildande bakterier <strong>för</strong><br />
att kartlägga och identifiera <strong>för</strong>ekomst av särskilt spridningsbenägna stammar och<br />
resistenstyper. Den omfattande analysen av detta material har pågått under <strong>2010</strong><br />
och kommer att återrapporteras vid en workshop i mars 2011. 700 ESBL-stammar<br />
karaktäriserades under året<br />
Forskningsprojekt avseende ESBL<br />
I ett forskningsprojekt vid <strong>SMI</strong> identifieras och utvecklas ny metodik fokuserad på<br />
karaktärisering av de plasmider som är associerade med ESBL-producerande<br />
tarmbakterier. Plasmidinnehållet från ett antal svenska bakterieisolat<br />
38
karaktäriserats. Baserat på publikt tillgängliga plasmidsekvenser har en stor databas<br />
med ett tillhörande bioinformatiskt verktyg byggts upp som används <strong>för</strong> jäm<strong>för</strong>else<br />
nysekvenserade plasmider. Projektet ut<strong>för</strong>s i samarbete med KI. Resultaten<br />
kommer att ligga till grund <strong>för</strong> en ökad <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> hur ESBL-associerad<br />
resistens sprids inom landet och därmed ge underlag <strong>för</strong> riktade preventiva insatser.<br />
Övrig resistens som inte ingår i smittskyddslagen<br />
Spridningen av icke anmälningspliktiga, resistenta bakterier kommer att följas<br />
genom SVEBAR.<br />
ResNet<br />
Årliga nationella punktprevalensstudier av antibiotikaresistens hos kliniskt viktiga<br />
och vanligt <strong>för</strong>ekommande bakteriearter koordineras av <strong>SMI</strong> och utgör ännu så<br />
länge det mest heltäckande resistensövervakningssystemet i Sverige.<br />
Europeiskt och internationellt samarbete<br />
European Antimicrobial Resistance Surveillance Network<br />
Resistensövervakning av fynd av vissa bakteriearter i blododlingar görs från<br />
Sverige till det europeiska resistensövervakningssystemet European Antimicrobial<br />
Resistance Surveillance Network (EARS-Net). Detta system har övertagits av<br />
ECDC från <strong>2010</strong> och är en fortsättning av EARSS som drivits av RIVM i<br />
Nederländerna sedan 2000. Resultaten visar att Sverige behåller sin position,<br />
tillsammans med övriga nordiska länder och Nederländerna, som ett land med låga<br />
siffror vad gäller resistenta bakterier.<br />
European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing<br />
Under <strong>2010</strong> kommer resultaten från ResNet att utgöra ett instrument <strong>för</strong><br />
kvalitetssäkring av resistensbestämningar som nu ska ut<strong>för</strong>as enligt nya riktlinjer<br />
från den europeiska referensgruppen European Committee on Antimicrobial<br />
Susceptibility Testing (EUCAST). Huvudfynden <strong>2010</strong>, som fortfarande är<br />
preliminära, var att den långsamma ökningen av resistens hos de vanligast<br />
<strong>för</strong>ekommande infektionsorsakande bakterierna i samhället fortsätter.<br />
Vårdrelaterade infektioner<br />
Clostridium difficile<br />
Totalt identifierades ingen ökning av andelen resistenta C. difficileisolat mellan<br />
2009 och <strong>2010</strong>. Multiresistens <strong>för</strong>ekommer, och är kraftigt sned<strong>för</strong>delad i landet.<br />
Resultaten <strong>för</strong> 2008 och 2009 års övervakning visade också att användningen av<br />
antibiotika varierade mycket mellan olika län. Sned<strong>för</strong>delningen av resistenta isolat<br />
stärker misstanken om antibiotikaanvändning som drivkraft <strong>för</strong> spridning av C.<br />
difficile. En fortsatt övervakning av fall, typ, antibiotikaanvändning och<br />
vårdhygieniska insatser är nödvändig.<br />
39
På senare år har en ”hypervirulent” och pandemisk kinolonresistent klon av<br />
Clostridium difficile (PCR-ribotyp 027/NAP1) snabbt spridit sig från den<br />
amerikanska kontinenten och påvisats i ett flertal europeiska länder. Rapporter<br />
finns också över att problem med andra C. difficile-typer tycks öka. Flera länder<br />
har där<strong>för</strong> in<strong>för</strong>t eller planerar att in<strong>för</strong>a rapporteringsplikt <strong>för</strong> C. difficile. Sedan<br />
2008 har <strong>SMI</strong> byggt upp frivilliga system <strong>för</strong> nationell övervakning av C. difficileinfektion<br />
(CDI). Dessa vänder sig till landets laboratorier och består idag av två<br />
delar. Den ena är laboratoriebaserad inrapportering av nydiagnostiserade,<br />
avidentifierade fall via en webbaserad applikation och den andra av mikrobiologisk<br />
övervakning av <strong>för</strong>kommande typer i landet.<br />
Antalet laboratorier som deltog i fallrapporteringen ökade och var 18/28 vid årets<br />
slut. Drygt 4 500 fall rapporterades under året. Signifikanta fluktuationer i antal fall<br />
över tiden observerades hos ett flertal laboratorier, men om dessa indikerar<br />
pågående utbrott är <strong>för</strong> tidigt att säga. Resultat från den epidemiologiska typningen<br />
visade att C. difficile-typen 027/NAP1 ännu inte etablerats i Sverige. Geografiska<br />
anhopningar av vissa andra typer kan tyda på smittspridning lokalt. Över 350<br />
stammar har typats mikrobiologiskt vid <strong>SMI</strong>.<br />
<strong>SMI</strong> har medverkat i en stor internationell studie som visade att vissa typer var<br />
särskilt svåra att detektera med de idag vanligaste diagnostiska metoderna. Med<br />
anledning av detta, och eftersom nyutvecklad PCR-baserad diagnostik finns<br />
tillgänglig, anordnade <strong>SMI</strong> en välbesökt workshop i november <strong>2010</strong>. Fler<br />
laboratorier har under <strong>2010</strong> utvecklat sin diagnostik och <strong>SMI</strong> kommer att följa upp<br />
detta vid planerade nätverksmöten och i övervakningssystemen.<br />
Med den nya övervakningen hoppas <strong>SMI</strong> kunna upptäcka utbrott av C. difficile och<br />
<strong>för</strong>ekomst av särskilt aggressiva och spridningsbenägna typer av C. difficile. På<br />
sikt hoppas <strong>SMI</strong> också kunna koppla <strong>för</strong>ekomsten av C. difficile till lokal<br />
antibiotikaanvändning och vårdhygieniska indikatorer och interventioner<br />
Infektionsverktyget<br />
<strong>SMI</strong> har medverkat i det projekt som drivits av Sveriges Kommuner och Landsting<br />
och nu drivs av Center <strong>för</strong> eHälsa i Samverkan <strong>för</strong> att ta fram ett nationellt verktyg<br />
<strong>för</strong> fortlöpande registrering av vårdrelaterade infektioner och<br />
antibiotikaordinationer. Framtagningen bygger på extraktion av befintliga<br />
journaldata (Infektionsverktyget). De <strong>för</strong>sta vårdgivarna beräknas kunna ansluta sig<br />
2011.<br />
I början av <strong>2010</strong> sammanställdes inom området SwedRes 2009 en rapport över<br />
svensk antibiotikaresistens och <strong>för</strong>brukning och <strong>för</strong>slag till handläggning baserat på<br />
befintligt kunskapsunderlag och svenska erfarenheter (20, 21).<br />
Europeiskt och internationellt samarbete<br />
<strong>SMI</strong> har medverkat med experter i arbetsgrupper vid ECDC med mål att utarbeta<br />
riktlinjer <strong>för</strong> implementeringen av rådsrekommendationerna om patientsäkerhet<br />
inklusive att <strong>för</strong>ebygga vårdrelaterade infektioner samt till komponenter <strong>för</strong><br />
”antimicrobial stewardship”.<br />
40
I ECDC:s regi har <strong>SMI</strong> medverkat i följande arbetsgrupper inom området<br />
antibiotikaresistens och vårdhygien:<br />
HALT (Healthcare Associated Infections and Antibiotic use in Long-Term<br />
Care Facilities),<br />
Europeisk punktprevalensstudie om vårdrelaterade infektioner och<br />
antibiotikaanvändning (EU HAI-AB PPS),<br />
C. difficile; arbetsgrupp <strong>för</strong> definition av multi- och extremt multiresistenta<br />
bakterier,<br />
Expertnätverk <strong>för</strong> diagnostik och epidemiologi av karbapenemaser (CNSE-<br />
Carbapenem-non-susceptible Enterobacteriaceae);<br />
Expertnätverk <strong>för</strong> diagnostik och epidemiologi av MRSA (SRL-<br />
Staphylococcus Reference Laboratories).<br />
Arbetsgrupp <strong>för</strong> utbildning av personal verksamma inom vårdhygien<br />
(TRICE- Training in infection control in Europe).<br />
Samarbete Sverige-Indien<br />
Ett samarbetsavtal rörande antibiotika finns sedan 2009 mellan Sverige och Indien.<br />
I februari anordnade Socialdepartementet och Exportrådet en Indisk-Svensk<br />
hälsovecka <strong>för</strong> att följa upp avtalet. Antibiotikaresistens är ett av sex prioriterade<br />
områden och representanter från <strong>SMI</strong> deltog i den workshop som syftade till att<br />
identifiera samarbetsområden. Seminariet fokuserades på två områden:<br />
kunskapsutbyte kring strukturellt arbete <strong>för</strong> <strong>för</strong>bättrad antibiotikaanvändning och<br />
minskad resistens, och identifikation av möjligheter att underlätta innovation på<br />
antibiotikaområdet genom nya ekonomiska incitament.<br />
<strong>SMI</strong>:s och Svenska Läkaresällskapets<br />
referensgrupper <strong>för</strong> antimikrobiell resistens<br />
Referensgruppen <strong>för</strong> antibiotikafrågor (RAF) har under <strong>2010</strong> haft möten med<br />
infektionsläkar<strong>för</strong>eningens (INF) styrelse och med Sveriges Kommuner och<br />
Landsting. Samarbete mellan RAF och INF har initierats, t.ex. genom<br />
remiss<strong>för</strong>farande <strong>för</strong> vårdprogram och andra viktigare dokument. Representanter<br />
<strong>för</strong> RAF, Strama och SFVH har träffat Sveriges Kommuner och Landsting <strong>för</strong> att<br />
diskutera uppföljning av antibiotikaanvändning i sluten vård.<br />
Processen att harmonisera MIC-brytpunkter <strong>för</strong> antibiotika i de europeiska<br />
länderna via EUCAST (the European Committee on Antimicrobial Susceptibility<br />
Testing) blev färdig <strong>2010</strong>. Under rubriken ”RAF:s rationaldokument”(22)<br />
sammanfattas ny kunskap om antibiotika, t.ex. då antibiotika får utökade<br />
indikationer. Under <strong>2010</strong> har ett dokument om dosering av vankomycin publicerats<br />
på <strong>SMI</strong>:s webbplats och även i Läkartidningen (23).<br />
En viktig del av arbetet har varit att implementera nya europeiska MIC-brytpunkter i<br />
den svenska modellen <strong>för</strong> resistensbestämning. RAF-M:s workshop <strong>2010</strong> anordnades<br />
19-20 maj i Göteborg med deltagande även från Danmark och Norge.<br />
41
Referensgruppen <strong>för</strong> antimykotika (RAM) arbetar <strong>för</strong> optimal användning av<br />
antimykotika. Detta <strong>för</strong>utsätter kunskap om diagnostikens möjligheter och<br />
begränsningar. En prioriterad fråga har där<strong>för</strong> varit hur man bäst når ut med denna<br />
kunskap. Den 24 mars hölls en <strong>SMI</strong>-dag vars tyngdpunkt låg på diagnostik av<br />
svampinfektioner och resistensbestämning av svampisolat. Den 24 nov <strong>2010</strong> deltog<br />
representanter <strong>för</strong> RAM i en workshop med Läkemedelsverket (publiceras 2011).<br />
Förnyade art- och resistensbestämningar av svampar har ut<strong>för</strong>ts vid <strong>SMI</strong>. Det är<br />
<strong>för</strong>sta gången vi får en totalbild över läget i Sverige och kan utgöra en bra<br />
incidensberäkning. Studien kommer att publiceras under 2011. Inom RAM:s regi<br />
pågår även uppföljning av positiva mögelsvampsfynd på Huddinge sjukhus och<br />
Karolinska sjukhuset, inkluderande en standardiserad bedömning av den kliniska<br />
relevansen av fynden.<br />
Referensgruppens <strong>för</strong> antiviral terapi (RAV) huvuduppgift är att verka <strong>för</strong> rationell<br />
användning av antivirala medel. Inom ramen <strong>för</strong> RAV pågår ständig övervakning<br />
av den nationella och internationella situationen rörande resistens mot antivirala<br />
medel. Behandlingsrekommendationer som tas fram i samarbete med<br />
Läkemedelsverket bidrar till att öka kvaliteten och enhetligheten i vården av<br />
patienter. Under <strong>2010</strong> uppdaterades även behandlingsrekommendationerna <strong>för</strong><br />
profylax och behandling vid graviditet hos HIV-1 infekterade kvinnor (24).<br />
Nedan redovisas artiklar om antibiotika och vårdhygien från <strong>SMI</strong>:s nyhetsbrev Epiaktuellt<br />
under <strong>2010</strong>:<br />
Minskad antibiotikaanvändning under 2009 – ett viktigt steg i rätt riktning<br />
Karbapenemresistenta Klebsiella pneumoniae i Stockholm<br />
Första fallet av karbapenemasproducerande Escherichia coli i Sverige<br />
Utbrott av VRE och ESBL i Västernorrland<br />
God handhygien <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att stoppa smittspridning<br />
Nya brytpunkter med<strong>för</strong> att vankomycinresistens hos MRSA kan noteras i<br />
anmälningarna<br />
Minskad antibiotika<strong>för</strong>säljning under <strong>för</strong>sta kvartalet <strong>2010</strong><br />
Minskad antibiotikaanvändning men <strong>för</strong>värrat resistensläge 2009<br />
ESBL-utbrott på neonatalavdelning i Sundsvall<br />
Karbapenemresistenta bakterier med genen NDM-1 oroar<br />
Nya fall av VRE på Sollefteå sjukhus<br />
Brister i många <strong>för</strong>skolors arbete med hygien<br />
Nationell övervakning av Clostridium difficile<br />
Ny metod <strong>för</strong> att följa upp postoperativa infektioner<br />
En utmaning att bevara Sveriges gynnsamma resistensläge<br />
Europeiska antibiotikadagen belyser ett allvarligt hälsohot<br />
42
Luftvägsinfektioner<br />
Influensa<br />
Influensarapporter publiceras på <strong>SMI</strong>:s webbplats varje torsdag under<br />
influensasäsongen (25). I dessa redovisas alla övervakningssystem och<br />
omvärldsbevakningen avseende influensa. Såväl Webbsök som Sjukrapport har<br />
<strong>2010</strong> inkluderats i övervakningsrutinen och generar data automatiskt. Via dessa<br />
anmälningssystem kan utvecklingen följas dagligen vid behov. Under våren <strong>2010</strong><br />
rapporterades endast ett fåtal influensa B-diagnoser. Säsongen <strong>2010</strong>/2011 började<br />
ganska lugnt, med enstaka influensa B-utbrott i några skolor. Ett par veckor <strong>för</strong>e jul<br />
rapporterade Storbritannien att allt fler intensivvårdades och ett 50-tal dödsfall på<br />
grund av influensa A(H1N1) 2009. De sista veckorna i december började även<br />
Sverige få fall av influensa A(H1N1) 2009. <strong>SMI</strong> beslutade, tillsammans med<br />
Socialstyrelsen och smittskyddsläkarna, att ansträngningarna skulle ökas <strong>för</strong> att få<br />
riskgrupperna vaccinerade och vården mer medveten om behovet av tidig antiviral<br />
behandling vid svår influensasjukdom.<br />
Karaktärisering av influensastammar<br />
Totalt har 25 influensastammar karaktäriserats vid <strong>SMI</strong> under <strong>2010</strong>. Alla<br />
karaktäriseringsdata redovisas i veckorapporterna samt till ECDC och WHO.<br />
<strong>SMI</strong> har under åren uppmanat laboratorierna att kontinuerligt skicka in ett<br />
representativt urval prov samt prov från patienter som:<br />
inte svarat på antiviral behandling (med avseende på resistens)<br />
blivit svårt sjuka eller avlidit (med avseende på virulens och<br />
receptoraffinitet)<br />
vaccinationsgenombrott (<strong>för</strong> att studera vaccinlikhet)<br />
laboratorierna finner besynnerliga i analyshänseende (validering av<br />
diagnostiska metoder).<br />
Provanalysen visade att:<br />
hemagglutininet (H) i samtliga stammar av A/H3 och A/H1 i virusproven<br />
liknade vaccinets. En minoritet av influensa B-stammarnas H liknade inte<br />
vaccinets H<br />
någon <strong>för</strong>ändring som är gemensam <strong>för</strong> de virus som kommer från patienter<br />
med svår sjukdom kunde inte identifieras<br />
inga stammar uppvisade några av de mutationer som inducerar resistens mot<br />
de antivirala<br />
läkemedlen Tamiflu och Relenza<br />
Merparten av de positiva proverna skickas <strong>för</strong> vidare karaktärisering vid WHOlaboratoriet<br />
i Storbritannien <strong>för</strong> att WHO ska få ett brett beslutsunderlag <strong>för</strong> val av<br />
vaccinstammar <strong>för</strong> kommande influensavaccin.<br />
43
Övriga luftvägsvirus<br />
In<strong>för</strong> säsongen 2009-<strong>2010</strong> <strong>för</strong>väntades en tidig och intensiv spridning av RS-virus.<br />
<strong>SMI</strong>:s frivilliga laboratorierapportering visade i stället en visserligen hög men<br />
ovanligt sen topp (26). <strong>SMI</strong> bedömer att detta beror på att influensa A(H1N1) 2009<br />
interfererade med den tidiga spridningen av RS-virus och en statistisk analys av<br />
interferens mellan dessa virus genom åren har påbörjats. Kännedom om detta kan<br />
bli av stor vikt <strong>för</strong> <strong>för</strong>utsägelser av epidemiutveckling.<br />
Frivillig laboratorieinformation avseende andra luftvägsinfektioner<br />
<strong>SMI</strong> får sedan november <strong>2010</strong> veckovisa rapporter från Karolinska<br />
universitetssjukhuset avseende vilka andra respiratoriska agens som detekteras i det<br />
multiplexa analyssystem som rutinmässigt används <strong>för</strong> luftvägsanalyser sedan ett<br />
par år. Denna frivilligrapportering är ett värdefullt komplement till rapporteringen<br />
av influensa och RSV, var<strong>för</strong> <strong>SMI</strong> avser att under nästa år arbeta <strong>för</strong> att få in<br />
rapporter även från andra laboratorier som har multiplexa analyssystem.<br />
Nationell, europeisk och internationell samverkan<br />
Samverkan kring övervakning av luftvägsinfektioner har skett med<br />
smittskyddsläkarna och Socialstyrelsen. Övervakningen in<strong>för</strong> säsongen <strong>2010</strong>-2011<br />
planerades i en arbetsgrupp i augusti. Det <strong>för</strong>eslagna programmet modifierades och<br />
fastställdes under en telefonkonferens med samtliga inblandade. En <strong>SMI</strong>-dag<br />
avseende influensa hölls i början på oktober. <strong>SMI</strong> har deltagit i telefonkonferenser<br />
angående vaccinrekommendationer anordnade av Socialstyrelsen och<br />
influensafrågor diskuterades vid höstens Smittskyddsläkarmöte i Luleå.<br />
<strong>SMI</strong> rapporterar influensadata till ECDC:s övervakningssystem TESSy inom<br />
ramen <strong>för</strong> ECDC-nätverket EISEN (European Influenza Surveillance network) och<br />
har deltagit vid två influensamöten arrangerade av nätverket. Via EISEN<br />
rapporteras Sveriges influensadata till WHO, men <strong>SMI</strong> är också WHO:s nationella<br />
influensacenter och en representant från Sverige har deltagit i två influensamöten<br />
arrangerade av WHO.<br />
Tuberkulos<br />
Från januari till och med oktober <strong>2010</strong> rapporterades totalt 564 tuberkulosfall<br />
jäm<strong>för</strong>t med 513 fall samma period <strong>för</strong>egående år. Detta var en ökning med drygt<br />
10 procent. Störst ökning sågs hos utlandsfödda och speciellt bland tonåringar och<br />
unga vuxna. Eftersom smitta lätt sprids i skolmiljö är det mycket viktigt att tidigt<br />
ställa rätt diagnos. Resistent tuberkulos utgör fortfarande ett problem och cirka 15<br />
patienter med multiresistent tuberkulos (MDR-TB) påvisades under <strong>2010</strong>, vilket är<br />
i nivå med <strong>för</strong>ekomsten under 2008-2009. Snabbt påvisande av resistens hos M.<br />
tuberculosis är avgörande <strong>för</strong> att hindra vidare spridning av resistenta stammar.<br />
<strong>SMI</strong> har länge arbetat <strong>för</strong> en <strong>för</strong>bättrad rapportering av uppföljning av<br />
tuberkulosfall. För 2008 (rapportering sker två år i efterskott) nådde vi en<br />
rapportering av utfall <strong>för</strong> 97 procent av fallen, varav >87procent rapporterats<br />
botade. Detta är över ECDC:s måltal >85procent. För att uppnå denna<br />
44
svarsfrekvens har uppföljningsformuläret i SmiNet <strong>för</strong>enklats <strong>för</strong> att få en bättre<br />
svarsfrekvens. SmiNet har även kompletterats med data <strong>för</strong> tuberkulosfall från det<br />
register som <strong>SMI</strong> skött åt i hjärt-lungfondens register från 1989 till 2005.<br />
I december <strong>2010</strong> anordnades en <strong>SMI</strong>-dag om tuberkulos. Temat var bland annat<br />
vikten av att nyinvandrade genomgår hälsoundersökning med hänvisning till den<br />
aktuella epidemiologin i Sverige. Svårigheterna med smittspårning bland personer<br />
som ännu inte har fått ett personnummer och flyttat mellan olika län påtalades<br />
liksom problemet att personer utvisas under pågående utredning eller behandling<br />
<strong>för</strong> aktiv tuberkulos.<br />
För att få bättre kunskap om betydelsen av hälsoundersökningar <strong>för</strong> att begränsa<br />
spridning av tuberkulos i Sverige har vi under året planerat <strong>för</strong> en studie av<br />
tuberkulosfall med utländsk bakgrund i Stockholm. I studien kommer <strong>SMI</strong><br />
undersöka hur stor andel av dessa fall som genomgått hälsoundersökning efter<br />
ankomst till Sverige och hur många vars sjukdom då upptäcktes.<br />
<strong>SMI</strong> deltar även i Socialstyrelsens arbete kring <strong>för</strong>eskrifter och allmänna råd om<br />
hälsoundersökningar av asylsökande.<br />
Laboratorieverksamhet<br />
<strong>SMI</strong>:s löpande tuberkulosverksamhet vid laboratoriet (inkluderande speciell<br />
diagnostik) har haft ett fortsatt fokus på molekylärepidemiologi och<br />
resistenskarakterisering av isolat av M. tuberculosis hos patienter i Sverige. Antalet<br />
undersökta isolat ökade under <strong>2010</strong> som följd av det ökade antalet tuberkulosfall i<br />
landet. Inom epidemiologisk typning har ny teknik in<strong>för</strong>ts inom ramen <strong>för</strong><br />
europeiska samarbetsprojekt. Inom resistensområdet ut<strong>för</strong>s såväl verifiering av<br />
samtliga fall av resistent tuberkulos som en fullständig kartläggning av resistenta<br />
TB-stammars känslighet <strong>för</strong> tolv preparat som används vid behandling av resistent<br />
tuberkulos. Denna verksamhet är ackrediterad och som nationellt<br />
refererenslaboratorium erbjuder <strong>SMI</strong> kvalitetsstöd till landets kliniska<br />
tuberkuloslaboratorier. <strong>SMI</strong>:s tuberkuloslaboratorium har även ett omfattande<br />
Europeiskt och internationellt samarbete. Det ingår i WHO:s nätverk av s.k.<br />
supranationella referenslaboratorier <strong>för</strong> stöd till <strong>för</strong>bättrad diagnostik av tuberkulos<br />
i det globala perspektivet. Inom detta nätverk samarbetar <strong>SMI</strong> på bilateral bas med<br />
ett 10-tal nationella tuberkuloslaboratorier i främst östra Europa. Vidare deltar <strong>SMI</strong><br />
i Sidastödda projekt i Afrika och Latinamerika, samt inom tre EU-projekt <strong>för</strong> ökad<br />
<strong>för</strong>ståelse och bättre diagnostik av resistent tuberkulos.<br />
45
Livsmedel och vatten<br />
<strong>SMI</strong>:s verksamhet inom livsmedels- och vattenburna smittor kan delas in i fyra<br />
huvudområden: epidemiologisk övervakning, utbrottsutredningar, typningar och<br />
vatten- och miljöanalyser. I samband med <strong>SMI</strong>:s omorganisation samman<strong>för</strong>des de<br />
laborativa och epidemiologiska verksamheterna i en enhet <strong>för</strong> att effektivisera och<br />
<strong>för</strong>bättra samarbetet.<br />
Trender och utbrott<br />
Livsmedel<br />
Under sommaren deltog <strong>SMI</strong> i utredningar av ett flertal salmonellautbrott, bland<br />
annat ett utbrott av Salmonella infantis i Skåne med cirka 20 rapporterade fall.<br />
Smittan kunde härledas till en snabbmatsrestaurang.<br />
Under <strong>2010</strong> har sju listeriafall hos gravida kvinnor rapporterats till <strong>SMI</strong> vilket är<br />
det högsta antalet fall hos gravida under ett år sedan 1992. Med anledning av detta<br />
har en rapport skrivits som beskriver Listeria generellt i Sverige samt specifikt hos<br />
gravida kvinnor och nyfödda barn (27). Syftet med rapporten var att sprida<br />
information till berörda instanser <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga framtida fall. Rapporten har<br />
skickats till mödrahälsovården samt publicerats på <strong>SMI</strong>:s webbplats, sammanfattats<br />
i nyhetsbrevet EPI-aktuellt i december och har presenterats <strong>för</strong> Zoonosrådet.<br />
Kartläggning och beskrivning av HUS-fall orsakade av EHEC<br />
Det finns bristande kunskap om hur många patienter som drabbas av den<br />
bakteriella tarmsjukdomen EHEC som utvecklar komplikationer från njurarna<br />
(hemolytiskt-uremisk syndrom, HUS) eftersom komplikationer inte är<br />
anmälningspliktiga. Under året gjordes en studie med syfte att epidemiologiskt<br />
beskriva de EHEC-associerade HUS-fall som rapporterats till <strong>SMI</strong> under perioden<br />
2005-2009, och att kartlägga mörkertal av HUS-fall. Smittskyddsenheterna ombads<br />
gå igenom respektive läns EHEC-diagnoser i detalj. 26/66 (39 procent) av fallen<br />
var inte tidigare kända.<br />
Vatten<br />
Under sensommaren <strong>2010</strong> inträffade ett utbrott av Legionella i Domsjö,<br />
Örnsköldsvik, med fem sjukdomsfall. Vid ett driftstopp på bioreningsanläggningen<br />
på ortens pappersindustri smittades två personer som arbetade med rengöring av<br />
anläggningen och tre personer i det närliggande samhället. Med sekvensbaserad<br />
DNA-typnin kunde <strong>SMI</strong> visa att patienter var smittade med samma stam som<br />
återfanns i vattnet och <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången fastställa en bioreningsanläggning som<br />
smittkälla vid ett legionellautbrott i samhället.<br />
I slutet av november inträffade ett mycket stort utbrott av Cryptosporidium i<br />
Östersund med mer är 10 000 smittade. <strong>SMI</strong> analyserade samtliga vattenprover <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>ekomst av parasiten och molekylär typning har visat att de testade patienterna<br />
var infekterade med samma stam som fanns i det <strong>för</strong>orenade vattnet.<br />
46
Betydelsen av Cryptosporidium <strong>för</strong> mat- och vattenburna magsjukeutbrott har<br />
blivit alltmer uppenbar. Artbestämningen i Östersund visade att det rörde sig om C.<br />
hominis, vilket innebar att djursmitta kunde uteslutas. Dessutom kunde samma<br />
subgenotyp påvisas i vatten- och patientprov vilket stärkte det epidemiologiska<br />
sambandet.<br />
<strong>SMI</strong> deltog också i telefonkonferenser och i arbete med sammanställning av<br />
enkäter kring av utbrottet. <strong>SMI</strong> planerar en långtidsstudie av det kliniska <strong>för</strong>loppet<br />
hos de smittade under 2011. Detta i syfte att kartlägga symptomens varaktighet.<br />
Epidemiologisk typning<br />
Ett flertal mikroorganismer typas <strong>för</strong> att smittsamband ska kunna fastställas och<br />
spridningen av olika subtyper ska kunna följas över tid. Under <strong>2010</strong> serotypades<br />
1 040 salmonellastammar, varav 318 även fagtypades och 574 analyserades med<br />
molekylära typningsmetoder. 571 Shigellastammar serotypades och 27 av dessa<br />
typades molekylärt. <strong>SMI</strong> tog också emot ungefär 300 patogena E. coli-stammar och<br />
tio Vibrio-stammar som typades med en kombination av serologiska och<br />
molekylära metoder. <strong>SMI</strong> primärdiagnosticerade ca 500 Hepatit E-virusinfektioner<br />
och typade 55 av dessa. Cirka 60 Hepatit A-virus typades med molekylära metoder.<br />
Ett 50-tal legionellaprover har analyserats avseende art och typ.<br />
Kvalitetsstöd och metodutveckling<br />
Resistens hos Salmonella<br />
Salmonella enterica serovar, även kallad monofasisk Typhimurium, började dyka<br />
upp i Europa på 1990-talet. På senare år har denna typ varit den tredje vanligast<br />
rapporterade Salmonellatypen och det finns ett behov av att <strong>för</strong>stå dess spridning<br />
och egenskaper, inte minst eftersom den är <strong>för</strong>knippad med multiresistens mot<br />
antibiotika. Ett projekt startades vid <strong>SMI</strong> under <strong>2010</strong> med syftet att med hjälp av<br />
<strong>SMI</strong>:s stamkollektion samt kliniska data <strong>för</strong> fallen mellan åren 2000-<strong>2010</strong> <strong>för</strong>söka<br />
<strong>för</strong>bättra <strong>för</strong>ståelsen kring epidemiologi, uppkomst, spridning, resistensprofil och<br />
smittvägar. Ett samarbete har även inletts med SVA <strong>för</strong> att utreda huruvida denna<br />
serovar har påvisats hos djur eller i foder, vatten och livsmedel. Resultaten kommer<br />
att publiceras under 2011.<br />
Nationella, europeiska och internationella samarbeten<br />
<strong>SMI</strong> representeras i Zoonosrådet, Zoonossamarbetsgruppen och<br />
Salmonellanämnden samt fungerar som <strong>för</strong>eträdare <strong>för</strong> Sverige i arbetet med<br />
protokollet <strong>för</strong> vatten och hälsa (WHO). <strong>SMI</strong> deltog under året med en expert i<br />
Djursmittsutredningen (Jo 2007:05) och i Klimatutredningen.<br />
<strong>SMI</strong>, Socialstyrelsen, SJV, SVA och Livsmedelsverket har kommit överens om att<br />
på ett systematiskt sätt driva gemensamt prioriterade frågeställningar rörande<br />
zoonoser. Det övergripande målet är att i Sverige få en säkrare bild och en bättre<br />
realtidsbeskrivning och analys av zoonosläget samt att utveckla processer<br />
myndigheterna emellan som gör det enklare och mer kostnadseffektivt att<br />
samverka. Utvecklingsområden inom strategier <strong>för</strong> databearbetning och analys,<br />
47
utbrottsrutiner och typning samt organisation och handlingsplaner har identifierats<br />
och konkreta mål och aktiviteter har tagits fram i samverkan (28).<br />
Det internationella protokollet <strong>för</strong> Vatten och Hälsa (UNECE och WHO/EURO) är<br />
den <strong>för</strong>sta internationella legala överenskommelsen som är antagen <strong>för</strong> att specifikt<br />
behandla det kombinerade skyddet av människors hälsa genom <strong>för</strong>ebyggande<br />
arbete och kontroll och reduktion av vattenrelaterad sjukdom med <strong>för</strong>bättringar av<br />
vattenhantering och skydd av ekosystemen. Protokollet har trätt i kraft och Sverige<br />
har skrivit under protokollet, men har ännu inte ratificerat det. <strong>SMI</strong> representerar<br />
regeringen och har utsetts som ”Focal Point” och <strong>SMI</strong> är koordinerande svensk<br />
myndighet <strong>för</strong> protokollet.<br />
Nedan redovisas artiklar om livsmedel och vatten från <strong>SMI</strong>:s nyhetsbrev Epiaktuellt:<br />
Förorenad sallat orsaken till flera calicivirusutbrott<br />
Listeria funnen i gravad lax<br />
Campylobacter vanligaste smittämnet från djur till människa<br />
Utbrott av Salmonella Senftenberg bland äldre människor<br />
Långvarigt norovirusutbrott i Sälen orsakades av virus i vatten<br />
"Badplatsen" kvalitet, temperatur och algblomning<br />
Salmonellautbrott i Skåne<br />
Badklåda en sommarplåga<br />
Högtryck, värme och bad – dags att påminna om badsårsfeber<br />
Ny rapport om det zoonotiska sjukdomsläget i Sverige<br />
Förorenat brunnsvatten och bristande hygienrutiner orsakade stora utbrott<br />
Flera fall av akut hepatit A efter vistelse i Turkiet<br />
Många utbrott av mat<strong>för</strong>giftning under 2009<br />
Många fall av EHEC i sommar – små barn mest drabbade<br />
Shigellautbrott på <strong>för</strong>skola i Göteborg<br />
Salmonellautbrott på restaurang i Falun<br />
Många fall av badsårsfeber under <strong>2010</strong><br />
Salmonellautbrott på pizzeria i Dalarna<br />
Stort utbrott av magsjuka på grund av parasiten Cryptosporidium<br />
Flera fall av EHEC i Skaraborg<br />
Hepatit A på <strong>för</strong>skola<br />
Utbrott av Salmonella Newport salladsmix misstänkt smittkälla<br />
Start <strong>för</strong> ny influensasäsong <strong>2010</strong>-2011<br />
48
Observans vid laboratoriet ledde till tidig upptäckt av ökat antal fall av<br />
Cryptosporidios i Östersund<br />
Legionellautbrott i Domsjö<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong> publicerar rapport om listerios hos gravida kvinnor<br />
Kolera eller icke kolera?<br />
Hepatit A 2009<br />
Inhemska fall av campylobacterinfektion ökade under 2009<br />
Ovanlig smittkälla verifierad med sekvenstypning av Legionella<br />
pneumophila.<br />
49
Högpatogena mikroorganismer<br />
Bakterier<br />
Diagnostik av högpatogena bakterier är relevant både ur beredskapssynpunkt och<br />
<strong>för</strong> klinisk diagnostik. <strong>SMI</strong> har där<strong>för</strong> genom nationell och internationell<br />
samverkan vidareutvecklat och ytterligare kvalitetssäkrat metodiken <strong>för</strong> att<br />
upptäcka och typa Bacillus anthracis, Francisella tularensis, Yersinia pestis,<br />
Brucella species, Burkholderia mallei/psuedomallei och Coxiella burnetii. Inom<br />
Forum <strong>för</strong> beredskapsdiagnostik (FBD), där <strong>SMI</strong>, SVA, FOI och SLV ingår, pågår<br />
en löpande utveckling av samverkan kring diagnostik av högpatogena bakterier.<br />
Målet med samarbetet är att etablera myndighetsövergripande system och rutiner<br />
<strong>för</strong> att hantera utbrott av dessa bakterier. Vidare har <strong>SMI</strong>, genom deltagande i det<br />
EU-finansierade projektet EQADeBa, testat och bekräftat den höga kvaliteten på<br />
analysmetoderna <strong>för</strong> högpatogena bakterier.<br />
Virus<br />
Riskklass 4<br />
Under året har utveckling av serologiska metoder <strong>för</strong> diagnostik av högpatogena<br />
virus fortskridit på <strong>SMI</strong>. Känsliga och enkla metoder <strong>för</strong> molekylärbiologisk<br />
diagnostik har också utarbetas. En databas med elektromikroskopiska bilder på<br />
virus med syfte att effektivisera EM-diagnostiken har etablerats liksom nya<br />
analysmodeller <strong>för</strong> högpatogena virus. Nya samarbeten inom EU har påbörjats med<br />
målet att fastställa seroprevalens <strong>för</strong> Krim-Kongo blödarfebervirus (CCHFV) i<br />
befolkningen i endemiska områden i Europa. Under året startade EU-projektet<br />
”CCH-fever” med <strong>SMI</strong> som koordinator. I slutet av <strong>2010</strong> startade även EUprojektet<br />
ERINHA med målsättningen att bland annat analysera det europeiska<br />
behovet av P4-laboratorier.<br />
Riskklass 3<br />
Rabies<br />
En övervägande majoritet av rabiesdiagnostiken vid <strong>SMI</strong> utgörs av<br />
antikroppsanalyser. Vid misstanke om rabies baseras diagnostiken huvudsakligen<br />
på detektion av virus eller virus nukleinsyra. Under året har prov från tre patienter<br />
med misstänkt rabiesinfektion undersökts, samtliga med negativt resultat.<br />
Under 2008 inleddes ett samarbetsprojekt mellan i <strong>för</strong>sta hand <strong>SMI</strong> och SVA med<br />
målet att undersöka om svenska fladdermöss är bärare av europeiskt<br />
fladdermusrabiesvirus (EBLV). Genom ett omfattande analysarbete, som slut<strong>för</strong>des<br />
under <strong>2010</strong>, kunde antikroppar mot EBLV påvisas hos åtta fladdermöss, samtliga<br />
fångade i Skåne. Fyndet av antikroppar tyder på att smittan finns i Sverige.<br />
Resultatet får anses <strong>för</strong>väntat eftersom det är väl känt att fladdermusrabies<br />
<strong>för</strong>ekommer i flera av våra grannländer samt i övriga Europa (27)<br />
50
Rift Valley Fever Virus (RVFV)<br />
För att <strong>för</strong>bättra den serologiska diagnostiken avseende RVFV deltar <strong>SMI</strong> i ett<br />
forskningsprojek. Under <strong>2010</strong> har flera nya metoder <strong>för</strong> diagnostik RVFVts<br />
implementerats i diagnostiken vid <strong>SMI</strong>. Metoderna kommer att fortsatt utvärderas<br />
och valideras med hjälp av provmaterial insamlande i samarbete med Eduardo<br />
Mondlane University i Maputo i Moçambique inom ramen <strong>för</strong> ett Sidafinansierat<br />
projekt.<br />
TBE-virus<br />
Fästingburen encefalit (TBE) orsakas av tre varianter av virus (European, Siberian<br />
och Far-Eastern) vilka tros ha avsevärda skillnader i virulens. Under <strong>2010</strong> har<br />
modeller baserade på skogssork och möss etablerats. Dessa möjliggör detaljerade<br />
jäm<strong>för</strong>elser av bland annat virulens. Under senare år har 27 patienter<br />
diagnosticerats med TBE trots att de varit vaccinerade enligt gällande<br />
vaccinationsschema. Resultaten har publicerats i en vetenskaplig artikel (28) och<br />
har möjliga implikationer <strong>för</strong> en modifierad vaccinationsstrategi <strong>för</strong> fram<strong>för</strong> allt<br />
äldre personer.<br />
Denguevirus<br />
Denguevirus orsakar i de flesta fall en relativt mild sjukdom, men hos vissa<br />
patienter, särskilt hos små barn, utvecklas en mycket svår form. Genom att i<br />
cellkulturer och i djurmodeller studera paneler av virus från patienter med sjukdom<br />
av olika svårighetsgrad, har genetiska och fenotypiska skillnader mellan olika virus<br />
kunnat påvisas.<br />
Hantavirus<br />
En studie av mortalitet vid akut sorkfeber (orsakat av Puumala hantavirus) har visat<br />
att dödligheten i sjukdomen i Sverige är 0,4 procent kopplat till ålder och ingen<br />
under 50 års ålder men 6,5 procent av patienter över 80 år har avlidit. Vidare<br />
identifierades att den relativa dödligheten är högre hos kvinnor än hos män (29)<br />
Antalet anmälda fall av sorkfeber varierar starkt mellan åren. Sannolikt kommer<br />
det att bli många fall under vintern <strong>2010</strong>/11 och in<strong>för</strong> säsongen planerar <strong>SMI</strong> en<br />
interventionsstudie <strong>för</strong> att se om beteendeinformation kan påverka smittorisken.<br />
51
Speciell diagnostik<br />
Mål<br />
<strong>SMI</strong> ska med full kostnadstäckning ut<strong>för</strong>a en till<strong>för</strong>litlig och snabb mikrobiologisk<br />
diagnostik som inte ut<strong>för</strong>s av andra laboratorier.<br />
Återrapportering<br />
antal ut<strong>för</strong>da analyser, genomsnittskostnader per analys samt de totala<br />
intäkterna och kostnaderna <strong>för</strong> dessa analyser<br />
genom<strong>för</strong>d rutindiagnostik som ut<strong>för</strong>ts med syfte att upprätthålla kompetens<br />
att ut<strong>för</strong>a speciell diagnostik.<br />
Parasiter<br />
Den diagnostiska verksamheten vid <strong>SMI</strong> <strong>för</strong> parasitologisk diagnostik och<br />
mykologi består av morfologiska, serologiska och molekylärbiologiska analyser av<br />
såväl vanliga som sällsynta parasiter. En stor del av dessa analyser finns inte vid<br />
andra mikrobiologiska laboratorier i Sverige eller i Norden, eftersom metoderna<br />
kräver speciell infrastruktur och särskild nyckelkompetens. Vissa analyser <strong>för</strong><br />
sällsynta parasiter <strong>för</strong>ekommer som fåtalsdiagnostik i Norden och ut<strong>för</strong>s endast vid<br />
<strong>SMI</strong>, där metoderna är kvalitetssäkrade. En viktig del av den diagnostiska<br />
verksamheten inkluderar diagnostiska <strong>för</strong>frågningar från sjukvården och även från<br />
allmänheten.<br />
<strong>SMI</strong> har under <strong>2010</strong> utvecklat en metod <strong>för</strong> detektion av resistens mot de<br />
läkemedel mot huvudlöss som finns i Sverige. Undersökningar med denna metod<br />
visade att resistens i Sverige <strong>för</strong>ekommer mot alla läkemedel och varierar mellan<br />
25-65 procent. Baserat på dessa data från <strong>SMI</strong> beslöt Läkemedelsverket under <strong>2010</strong><br />
att myndighetens råd och rekommendationer om behandling av huvudlöss skulle<br />
skrivas om. De nya rekommendationerna publicerades i Information från<br />
Läkemedelsverket 5:<strong>2010</strong> (30).<br />
Tarmpatogener<br />
Vissa analyser av tarmpatogener på <strong>SMI</strong> är avgiftsfinansierade. Under <strong>2010</strong><br />
serotypades 428 salmonellastammar och 198 fagtypades. Dessa stammar kommer<br />
fram<strong>för</strong> allt från utlandssmittade personer, men inkluderar även stammar från djur,<br />
foder eller livsmedel. <strong>SMI</strong> är det enda laboratoriet i landet som ut<strong>för</strong> fagtypningar.<br />
Cirka 60 Yersiniastammar artbestämdes och sex av dessa typades med molekylära<br />
metoder.<br />
Under <strong>2010</strong> inkom 4 950 vatten- och miljöprov vilket är en ökning med cirka 450<br />
prov jäm<strong>för</strong>t med 2009. Parasitanalyser <strong>för</strong> cryptosporidie-utbrottet i Östersund står<br />
<strong>för</strong> en del av ökningen men <strong>SMI</strong> ser också en generell ökning av analyser avseende<br />
tarmpatogener.<br />
52
Nya metoder<br />
Det finns ca 20 arter av Cryptosporidium, men det är i stort sett bara två som kan<br />
infektera människa. Typning kan ske genom molekylärbiologiska metoder som<br />
sedan tidigare finns uppsatta på <strong>SMI</strong>. Artbestämning kan vara av stor vikt <strong>för</strong><br />
smittspårningen i utbrottssammanhang. Under hösten <strong>2010</strong> kunde en ny<br />
molekylärbiologisk metod valideras och användas <strong>för</strong> att stärka det<br />
epidemiologiska sambandet vid flera livsmedels- och vattenrelaterade utbrott<br />
<strong>för</strong>utom det i Östersund.<br />
53
Tabell 4. Speciell diagnostik vid <strong>SMI</strong> 2008-<strong>2010</strong>.<br />
Genom<strong>för</strong>d diagnostik 2008 2009<br />
Antal ut<strong>för</strong>da analyser (diagnostik)<br />
54<br />
<strong>2010</strong><br />
24 203 26 615 25 319<br />
Genomsnittskostnad 890 877 955<br />
Ekonomiskt utfall (tkr) 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Intäkter<br />
Extern <strong>för</strong>säljning<br />
Intern <strong>för</strong>säljning<br />
Summa intäkter<br />
Kostnader<br />
21 824<br />
107<br />
21 931<br />
22 986<br />
64<br />
23 050<br />
25 372<br />
150<br />
25 522<br />
Personal 13 297 14 264 15 911<br />
Lokaler 1 958 2 103 2 202<br />
Övriga kostnader 6 040 6 822 5 874<br />
Avskrivningar 224 154 203<br />
Finansiella kostnader 33 0 0<br />
Summa kostnader 21 552 23 343 24 190<br />
Resultat 379 -293 1 332<br />
Tabell 5. Beräknad budget speciell diagnostik <strong>2010</strong>. (Belopp i tkr)<br />
Underskott Intäkter <strong>2010</strong> Kostnader <strong>2010</strong> Resultat <strong>2010</strong> Underskott<br />
t.o.m. 2009<br />
t.o.m. <strong>2010</strong><br />
Budget enl.<br />
regleringsbrev<br />
-463 20 000 19 500 500 37<br />
Verkligt utfall -2 648 25 522 24 190 1 332 -1 316<br />
I det ackumulerade underskottet ingår kostnader <strong>för</strong> semester intjänad <strong>för</strong>e 2009 med 1 071 tkr.<br />
Panelutskick<br />
För att kunna upprätthålla ackreditering och garantera en hög kvalitet på de<br />
laborativa analyserna krävs undersökning av s.k. kvalitetspaneler. Under <strong>2010</strong> har<br />
<strong>SMI</strong> producerat sju serologiska paneler och fyra paneler <strong>för</strong> antigen/RNApåvisning<br />
<strong>för</strong> olika virus. Merparten av dessa paneler har distribuerats via <strong>för</strong>etagen<br />
EQUALIS och QCMD. De svenska laboratoriernas resultat <strong>för</strong> de serologiska<br />
panelerna är tillfredställande med undantag <strong>för</strong> påvisande av antikroppar mot<br />
påssjukevirus, där metoder som används av några deltagande laboratorier gav<br />
felaktiga resultat.<br />
De resultaten <strong>för</strong> antigen/RNA-påvisningspanelerna som hunnit sammanställas är<br />
tillfredställande. För RSV-panelernas deltagare kommenteras att snabbtester<br />
baserade på immunokromatografi har en betydligt sämre känslighet än<br />
molekylärbiologiska metoder.<br />
Nedan redovisas <strong>SMI</strong>:s nyhetsbrev EPI-aktuellts artiklar om speciell diagnostik vid<br />
<strong>SMI</strong> under <strong>2010</strong>:<br />
Allt<strong>för</strong> få skickar in prov <strong>för</strong> enterovirusdiagnostik<br />
Ökat antal fall av harpest i Stockholms län<br />
Ökat antal fall av harpest även i resten av landet<br />
Dödsfall i harpest.
Experimentell biomedicin<br />
Mål<br />
Forskningen på infekterade djur ska ske på ett till<strong>för</strong>litligt och säkert sätt samt med<br />
beaktande av forskningskrav och krav på att djuren sköts i en god djurmiljö och på<br />
ett sådant sätt att de främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.<br />
Återrapportering<br />
<strong>SMI</strong> ska redovisa:<br />
antalet djurhållningsdagar <strong>för</strong>delade på apor och övriga djur relaterade till<br />
intäkter, och där så är lämpligt även till kostnader per djurslag, per<br />
djurhållningsdag (avgiftsinkomsterna ska särredovisas <strong>för</strong> interna och<br />
externa kunder)<br />
åtgärder som vidtagits <strong>för</strong> att upprätthålla en god djurmiljö och effekterna av<br />
dessa.<br />
Allmänt<br />
Experimentell Biomedicin (EBM) bedriver sin verksamhet i Astrid Fagraeus<br />
Laboratorium (AFL). Verksamheten omfattar bl. a. forskning rörande de stora<br />
sjukdomarna i världen såsom hiv, tbc, malaria, cancer och Alzheimer.<br />
Det europeiska <strong>för</strong>sökdjursdirektivet<br />
Det nya europeiska <strong>för</strong>söksdjursdirektivet har nu trätt i kraft och arbetet med att<br />
in<strong>för</strong>liva detta i nationell lagstiftning har påbörjats. EBM har under <strong>2010</strong> inbjudits<br />
av Jordbruksdepartementet att delta i detta arbete, eftersom primaterna intar en<br />
särställning i direktivet, och detta arbete kommer att fortsätta under kommande år. I<br />
samband med in<strong>för</strong>livandet av direktivet görs en total översyn av<br />
<strong>för</strong>söksdjurslagstiftningen i vilken enhetschefen vid EBM deltar såsom ledamot i<br />
Brukarutskottet, knutet till Jordbruksverkets Försöksdjursråd. Detta arbete kommer<br />
att bli än mer intensifierat under det kommande året.<br />
Utvecklingsarbete<br />
Arbetet med att ut<strong>för</strong>a adekvat forskning på infekterade djur på ett säkert sätt har<br />
fortsatt under <strong>2010</strong>. Utökade tillstånd från Arbetsmiljöverket (AV) <strong>för</strong> arbete med<br />
mikroorganismer i riskklass 3 har erhållits. Uppdateringar och revideringar inom<br />
biosäkerhets- och kvalitetsarbete har fortsatt med nya riskbedömningar och<br />
standardiserade arbetsprocedurer. Kvalitetsarbetet syftar <strong>för</strong>utom till en säkrare<br />
arbetsmiljö även till att inom några år kunna ansöka om AAALAC-certifiering av<br />
hela djurverksamheten vid AFL.<br />
En avancerad anestesiutrustning har in<strong>för</strong>skaffats <strong>för</strong> att kunna möta behovet av<br />
bl.a. grisoperationer. Under året har även investeringar i fler ventilerade bursystem<br />
och en flaskdiskmaskin gjorts <strong>för</strong> att ytterligare höja kapaciteten inom forskning<br />
med möss och råttor.<br />
55
Nya projekt har initierats, bl.a. via Karolinska Institutet på stordjurssidan (gris), där<br />
KI inte har haft tillräckligt med stallningsmöjligheter. <strong>SMI</strong> har valts in som<br />
ordinarie ledamot vid KI:s <strong>för</strong>söksdjursnämnd.<br />
Ett mål i verksamheten är att tillfredsställa kunders önskemål rörande service,<br />
kunskap och kostnadseffektivitet i samband med den forskning som ut<strong>för</strong>s vid<br />
AFL. Som ett led i denna verksamhetsutveckling skickades en enkät ut till alla<br />
interna och externa kunder under våren <strong>2010</strong>. Resultatet visade att kunderna var<br />
övervägande mycket nöjda med servicen, även om det fortfarande finns detaljer<br />
som kan bli bättre.<br />
Tabell 6. Djurhållning vid <strong>SMI</strong> 2008–<strong>2010</strong>.<br />
Djurhållningsdagar 2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Antal djurhållningsdagar <strong>för</strong> apor<br />
39 832 30 957 18 929<br />
Antal djurhållningsdagar <strong>för</strong> övriga djur 440 132 449 667 499 042<br />
Ekonomiskt utfall (tkr)<br />
Primater<br />
Extern <strong>för</strong>säljning 3 615 4 455 5 365<br />
Intern <strong>för</strong>säljning 5 678 2 030 309<br />
Summa<br />
Övriga djur<br />
9 293 6 485 5 674<br />
Extern <strong>för</strong>säljning 2 029 2 949 4 072<br />
Intern <strong>för</strong>säljning 768 685 426<br />
Summa 2 797 3 634 4 498<br />
Trafikverket 924 758 893<br />
Totalt 13 014 10 877 11 065<br />
Kostnader<br />
Personal 7 126 7 914 7 115<br />
Lokaler 27 055 28 177 26 689<br />
Övriga kostnader 5 895 4 545 3 966<br />
Avskrivningar 5 855 4 909 5 144<br />
Finansiella kostnader 1 094 151 105<br />
Totalt 45 931 45 696 43 069<br />
Resultat -32 917 -34 819 -32 004<br />
Intäkterna kan nu redovisas per djurslag men endast en prislista används från 1 januari <strong>2010</strong> (alla<br />
nystartade <strong>för</strong>sök).<br />
Tabell 7. Beräknad budget experimentell biomedicin <strong>2010</strong>. (Belopp i tkr)<br />
Underskott<br />
t.o.m. 2009<br />
Intäkter <strong>2010</strong> Kostnader <strong>2010</strong> Underskott <strong>2010</strong><br />
56<br />
Underskott<br />
t.o.m. <strong>2010</strong><br />
Budget enl.<br />
regleringsbrev<br />
0 10 000 10 000 0 0<br />
Verkligt utfall -1 586 11 058 43 069 -285 -1 871<br />
Hyra och kapitalkostnader täcks av anslag 2:2 <strong>Smittskyddsinstitutet</strong>.
Åtgärder som vidtagits <strong>för</strong> att<br />
<strong>för</strong>bättra djurmiljön och effekterna av dessa<br />
Arbetet med att <strong>för</strong>bättra djurmiljön i AFL pågår kontinuerligt. De nya<br />
utomhusburarna <strong>för</strong> icke infekterade primater som togs i bruk under 2009 har varit<br />
fullbelagda. Huvudsyftet med denna investering var att öka flexibiliteten <strong>för</strong><br />
verksamheten på primatsidan. Alla primater som ingår i <strong>för</strong>sök och som är icke<br />
infekterade ska ha möjlighet att vistas ute så mycket som möjligt när vädret tillåter.<br />
Genom att alla djuren ges möjlighet att efter sina individuella <strong>för</strong>utsättningar bli<br />
habituerade till oss minskas stressen i samband med <strong>för</strong>söken, vilket är det primära<br />
målet med träningen/habitueringen av primaterna. Detta ingår i den dagliga rutinen<br />
av apornas skötsel.<br />
Försök med att in<strong>för</strong>a strö- och halmbädd (permanentbädd) hos våra icke<br />
infekterade apor har varit lyckade och är nu in<strong>för</strong>livade i skötselrutinerna .<br />
Permanentbädd hos djuren ökar djurens födosökningsbeteende och minskar<br />
stressen. Ett <strong>för</strong>sök att <strong>för</strong>bättra burmiljön med in<strong>för</strong>ande av strö- och halmbädd<br />
vid primat<strong>för</strong>sök även i riskklass 3 har påbörjats. Preliminära resultat visar även<br />
här på ett ökat födosökningsbeteende, aporna verkar mer harmoniska, och<br />
burmiljön är torrare. <strong>SMI</strong> utökar nu till ett <strong>för</strong>sök i större skala och studerar då även<br />
påverkan på hygien, arbetsinsats och biosäkerhet.<br />
Under året har sprängningar <strong>för</strong> Citybanan pågått i berget under AFL. <strong>SMI</strong> har<br />
under tunnelprojektets genom<strong>för</strong>ande haft regelbundna möten med representanter<br />
från Citybanan, och ett mycket gott samarbete. <strong>SMI</strong> har fått ekonomisk och<br />
praktisk hjälp med att genom<strong>för</strong>a önskade studier i samband med byggnationen.<br />
<strong>SMI</strong> har också kunnat anställa särskild personal som har arbetat med övervakning<br />
och beteendestudier av djuren. De dämpningsmattor som Citybanans konsulter<br />
hade tagit fram <strong>för</strong> smådjursburarna har fungerat utmärkt. En särskild varningssignal<br />
<strong>för</strong> aporna in<strong>för</strong> varje sprängning har också fallit mycket väl ut.<br />
Sammantaget har hela projektet gått mycket bra och djuren har tolererat bullret och<br />
vibrationerna väl. Nu kommer nästa ombyggnadsprojekt att ta vid, med<br />
sprängningar <strong>för</strong> att bredda Norra länken och att överbrygga Norra<br />
stationsområdet. Detta arbete leds av Trafikverket och nya <strong>för</strong>handlingar har inletts<br />
<strong>för</strong> att på bästa sätt skydda djuren mot påverkan i samband med sprängningarna.<br />
Internationellt samarbete<br />
Arbetet inom EUPRIM-Net, det europeiska nätverket <strong>för</strong> primatverksamhet som<br />
bedrivs med bidrag från kommissionens ramprogram FP6, har varit framgångsrikt<br />
och bidrag har nu garanterats <strong>för</strong> ytterligare fyra år inom FP7. Verksamheten syftar<br />
till att <strong>för</strong>bättra välfärden <strong>för</strong> apor som används i forskning genom ökad kunskap<br />
om deras biologi, beteende och hälsa samt ett minskat användande av primater i<br />
forskning genom utnyttjande av biobanker och alternativa metoder. <strong>SMI</strong> deltar i<br />
detta projekt bl. a. genom att sprida kunskap om träning av apor med positiv<br />
<strong>för</strong>stärkning och berikning av deras närmiljö <strong>för</strong> att stimulera deras naturliga<br />
beteende. Ett bidrag på 1,5 mnkr från Vetenskapsrådet har också beviljats <strong>för</strong> att<br />
57
edriva forskning inom det etologiska området under kommande tre år <strong>för</strong> att<br />
ytterligare <strong>för</strong>bättra djurens välfärd.<br />
58
Externa medel<br />
Återrapportering<br />
<strong>SMI</strong> ska redovisa hur stor andel av de gemensamma administrationskostnaderna<br />
som täcks av bidrag från externa medel, inklusive eventuella <strong>för</strong>ändringar och<br />
skillnader mellan olika delområden.<br />
Tabell 8. Administrationskostnader vid <strong>SMI</strong> 2008-<strong>2010</strong>.<br />
Gemensamma administrationskostnader (tkr)<br />
Gemensamma administrationskostnader och<br />
2008 2009<br />
<strong>2010</strong><br />
kostnader <strong>för</strong> lokaler<br />
88 394 91 635 89 695<br />
Overhead* uttagen på externa medel 17 272 14 135 15 106<br />
Andel overhead* 19,5 procent 15,4 procent 16,8 procent<br />
*) Del av bidragsmedel <strong>för</strong> att täcka gemensamma kostnader <strong>för</strong> administration och kostnader <strong>för</strong><br />
lokaler. I de kostnader som täcks av overhead ingår lokalkostnader.<br />
59
Information och utbildning<br />
<strong>SMI</strong>:s informations- och utbildningsinsatser är omfattande och syftar till att sprida<br />
aktuell kunskap och nya metoder <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga smittspridning. En del av det<br />
utgörs av <strong>SMI</strong>:s aktiva deltagande i ett stort antal nätverk och projekt både<br />
nationellt och internationellt. Under <strong>2010</strong> genom<strong>för</strong>des cirka 3 900<br />
<strong>för</strong>eläsningstimmar av medarbetare vid <strong>SMI</strong>. Nedanstående exempel är ett urval av<br />
de insatser som genom<strong>för</strong>des under året.<br />
Referensmetodik<br />
Sedan 1990 har <strong>SMI</strong> tillsammans med Föreningen <strong>för</strong> Medicinsk Mikrobiologi<br />
(FMM) tagit fram elva böcker om referensmetodik <strong>för</strong> kliniskt mikrobiologiska<br />
laboratorier, även kallat de ”gula böckerna”. För att <strong>för</strong>bättra sökbarheten och<br />
underlätta framtida uppdateringar är böckerna inlagda i wiki-format, det vill säga i<br />
samma databas (Mediawiki) som ursprungligen utvecklats <strong>för</strong> den fria<br />
encyklopedin Wikipedia.<br />
Under året har arbetet med att över<strong>för</strong>a samtliga böcker till nätupplaga slut<strong>för</strong>ts.<br />
Uppdateringar har också gjorts av hela eller avsnitt av de böcker som handlar om<br />
tuberkulos, influensa och calicivirus. Under året påbörjades arbetet med en ny bok i<br />
serien om smittskyddslagens sjukdomar samt en metodbok om molekylärbiologisk<br />
diagnostik.<br />
ST-utbildning <strong>för</strong> läkare<br />
Under 2009 startade en kurs <strong>för</strong> läkare under specialistutbildning och ges en gång<br />
per termin. Deltagare är i <strong>för</strong>sta hand läkare som valt att specialisera sig mot<br />
klinisk mikrobiologi eller infektion. Kursen innefattar <strong>för</strong>djupningar inom områden<br />
vilka normalt inte behandlas vid landstingen. Under <strong>2010</strong> har kursen tagit emot<br />
fyra läkare.<br />
Utbildningsdagar om aktuella ämnen<br />
Under året arrangerades sju <strong>SMI</strong>-dagar. <strong>SMI</strong>-dagarna dagar syftar till att<br />
aktualisera, sprida ny kunskap till intresserade yrkesgrupper och problematisera<br />
kring olika frågor inom smittskyddsområdet. <strong>SMI</strong> var också medarrangör av ett<br />
nordiskt vaccinmöte (Berzeliussymposium) som under hösten hölls på<br />
Läkaresällskapet i Stockholm.<br />
Tabell 9. Arrangerade <strong>SMI</strong>-dagar <strong>2010</strong>.<br />
Ämne Plats<br />
Tuberkulos<br />
Stockholm<br />
Influensa<br />
Stockholm<br />
Molekylärbiologi (ny gul/grå bok) Stockholm<br />
HPV-vaccination<br />
Malmö<br />
Göteborg<br />
Stockholm<br />
Sundsvall<br />
60<br />
Antal deltagare<br />
150<br />
126<br />
80<br />
194<br />
218<br />
160<br />
139
Medverkan i utbildningar på universitet och högskolor<br />
Ett nära samarbete finns mellan <strong>SMI</strong> och KI avseende såväl undervisning som<br />
forskning. <strong>SMI</strong>:s medarbetare deltar aktivt inom såväl grundutbildning, t.ex. läkar-<br />
och biomedicinprogrammet, som forskarutbildning.<br />
Ett flertal samarbeten pågår även inom undervisning och forskning med andra<br />
universitet och högskolor såsom Umeå universitet, Uppsala universitet, Södertörns<br />
högskola, Skövde högskola, Kalmar universitet, Lunds universitet, Göteborgs<br />
universitet, Linköpings universitet, Örebro högskola, Mälardalens högskola, KTH,<br />
SLU och Röda Korsets högskola.<br />
<strong>SMI</strong> har fortsatt varit drivande och aktivt deltagande i genom<strong>för</strong>andet av en nordisk<br />
diplomutbildning inom smittskydd vid Nordiska högskolan <strong>för</strong> folkhälsovetenskap<br />
i Göteborg. Över 60 studenter från Sverige, Norge och Danmark deltog under <strong>2010</strong><br />
i de smittskyddsinsinriktade kurserna och 25 studenter antogs under året till själva<br />
Diplomprogrammet (minimum 60 ECTS). <strong>SMI</strong> deltog med två personer i<br />
arbetsgruppen <strong>för</strong> planering och genom<strong>för</strong>ande av olika delkurser i<br />
Diplomprogrammet vid NHV. Specialkurserna i smittskydd och vårdhygien är<br />
eftersökta och har under året haft fler sökande än det finns platser.<br />
Tabell 10. Utbildningsinsatser av <strong>SMI</strong> under 2008-<strong>2010</strong> exkl. EBM.<br />
2008 2009 <strong>2010</strong><br />
Konferenser och workshops, antal<br />
18 27 13<br />
Kurser arrangerade av <strong>SMI</strong>, antal 23 23 12<br />
Föreläsningar av <strong>SMI</strong>-medarbetare, timmar 2 413 1 293 3 876*<br />
Handledda forskarstuderande (doktorander och lic.), antal 130 112 60<br />
Handledda studenter i andra utbildningar, antal 43 53 26<br />
Antal gästforskare 22 21 7<br />
Antal <strong>SMI</strong>-dagar 12 2 7<br />
*Den stora ökningen under <strong>2010</strong> när det gäller <strong>för</strong>eläsningstimmar beror på att den hivpreventiva<br />
verksamheten över<strong>för</strong>des från Socialstyrelsen till <strong>SMI</strong> den 1 juli <strong>2010</strong>.<br />
Webbplats<br />
<strong>SMI</strong>:s webbplats är myndighetens viktigaste informationskanal. Under <strong>2010</strong> hade<br />
webbplatsen nästan två miljoner besökare. Det mest efterfrågade innehållet på<br />
webbplatsen var statistik och information om smittsamma sjukdomar. Mest besök<br />
hade sidorna om vattkoppor, vinterkräksjuka och hivinfektion. Exempel på sidor<br />
som ökat i popularitet under året är vaccinationsprogrammet samt<br />
sjukdomsinformation om cryptosporidiuminfektion, rosfeber och salmonella.<br />
En stor del av de totala webbresurserna har lagts på att <strong>för</strong>ändra och anpassa<br />
webbplatsens struktur och innehåll utifrån myndighetens nya uppdrag. Detta arbete<br />
kommer att fortsätta under 2011 då en helt ny webbplats ska lanseras.<br />
61
Tabell:11 Antal besökare på www.smi.se per månad under <strong>2010</strong>.<br />
250 000<br />
200 000<br />
150 000<br />
100 000<br />
50 000<br />
0<br />
Elektroniska nyhetsbrev<br />
En del av <strong>SMI</strong>:s informationsarbete är knutet till de olika elektroniska nyhetsbrev<br />
som publiceras varje vecka. Dessa nyhetsbrev skickas ut som e-post och publiceras<br />
dessutom på webbplatsen. Nyhetsbreven som <strong>SMI</strong> ger ut är:<br />
EPI-aktuellt med beskrivningar, analyser och kommentarer till epidemiologiska<br />
nyheter nationellt och internationellt. De ämnen som behandlats presenteras under<br />
respektive verksamhetsområde<br />
Under vintersäsongen skickas även veckovisa rapporter om influensa, RSV och<br />
norovirus (vinterkräksjuka) ut, baserade på anmälningar i SmiNet och frivilliga<br />
datainsamlingar från läkare och laboratorier.<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong>s omvärld ger aktuell information om utbrott och epidemier<br />
samt därtill relaterad information. <strong>SMI</strong>:s omvärld har under <strong>2010</strong> ersatt det tidigare<br />
nyhetsbrevet KCB Webscan.<br />
Innehållet i <strong>SMI</strong>:s nyhetsbrev refereras ofta av olika mediekanaler och når på så vis<br />
långt fler än de primära målgrupperna.<br />
Utgivningen av nyhetsbrev kommer att ses över och bli än mer ändamålsenlig<br />
under 2011.<br />
Tidningen Smittskydd<br />
Antal besökare per månad <strong>2010</strong><br />
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec<br />
<strong>SMI</strong>:s tidning Smittskydd lades under året ner i och med decembernumret. Den<br />
hade då en upplaga på cirka 5 000 exemplar och utkom med sex nummer per år.<br />
Tidningens ambition var att presentera aktuell, kompetenshöjande och lättillgänglig<br />
information till fram<strong>för</strong> allt personer som arbetar med smittskyddsfrågor, men<br />
också beslutsfattare inom sjukvård och samhällsberedskap. Eftersom tidningens<br />
innehåll ofta återanvändes av andra medier fick den stor spridning i landet och<br />
62
nådde även andra målgrupper. Tidningen finansierades genom<br />
prenumerationsavgifter och annonser.<br />
Webbplatsen www.smittskydd.se lever tills vidare kvar med sitt omfattande<br />
artikelarkiv. Hemsidan hade under <strong>2010</strong> cirka 110 000 besökare.<br />
Artiklar i Smittskydd under året som på något sätt <strong>för</strong>ts vidare av andra media har<br />
till exempel handlat om vårdhygien, skabb, virus i vatten och antibiotikaresistens.<br />
Epidemiologiska årsrapporter<br />
<strong>SMI</strong> tar fram flera årsrapporter som täcker det epidemiologiska läget ur olika<br />
aspekter. I ”Epidemiologisk årsrapport” sammanfattas statistiken över<br />
anmälningspliktiga sjukdomar. Omfattande smittkedjor och annat av vikt som<br />
identifierats med molekylär epidemiologi, det vill säga studier av enskilda<br />
mikrobiella stammars spridning med teknik som bygger på kunskaper om<br />
smittämnenas arvsmassa, redovisas också. Detta illustrerar väl att modern<br />
epidemilogi inom smittskyddsområdet är en kombination av laboratoriearbete och<br />
insamlande och analys av epidemiologiska data. Dessa data härrör sig till stor del<br />
från smittskyddsläkare, behandlande läkare och laboratorier runt om i Sverige.<br />
Mycket av den molekylärbiologiska typningen ut<strong>för</strong>s vid <strong>SMI</strong>.<br />
Den epidemiologiska årsrapporten publicerades under året tillsammans med <strong>SMI</strong>:s<br />
verksamhetsberättelse. Mer specifika årsrapporter rör vaccinationer på<br />
barnavårdscentraler, influensa, kikhosta och tuberkulos. Tillsammans med Strama<br />
har <strong>SMI</strong> under året utgivit rapporten SwedRes 2009 (svensk antibiotika<strong>för</strong>brukning<br />
och -resistens) vilken publiceras tillsammans med den veterinära motsvarigheten<br />
SVARM.<br />
Media<br />
De expertkunskaper som finns på <strong>SMI</strong> är eftertraktade inte minst av media och<br />
mellan 200 och 300 journalistkontakter tas varje månad med myndighetens<br />
experter. Den information som återges på webbplatsen, i nyhetsbrev samt i<br />
tidskriften Smittskydd <strong>för</strong>medlas i stor utsträckning vidare av tidningar,<br />
nyhetsportaler, nyhetsbyråer och i etermedia till en bredare målgrupp. Media är en<br />
viktig aktör som informationsspridare vid utbrott av smittsamma sjukdomar och<br />
infektionshot. Samtidigt som experternas kunskaper behövs i den interna<br />
verksamheten vill media få aktuell information och expertkommentarer.<br />
På grund av det intensiva interna arbetet med myndighetens omorganisation har det<br />
proaktiva mediearbetet legat på en lägre nivå än normalt under <strong>2010</strong>. Trots detta<br />
ger sökordet ”<strong>Smittskyddsinstitutet</strong>” 4 556 träffar i omvärldsbevaknings<strong>för</strong>etaget<br />
NewsMachines analysdatabas (NewsMachine Analysis 2011-01-10). Den månad<br />
som ger enskilt flest träffar är mars där <strong>SMI</strong> <strong>för</strong>ekommer vid 769 tillfällen. Den 11<br />
mars omnämns <strong>SMI</strong> i media vid närmare hundra tillfällen. Huvudnyheterna är<br />
”Influensan tappar farlighetsstämpeln” och ”Rekordmånga fall av RS-virus”.<br />
63
Den enskilda nyhet som genererade flest träffar under året inträffade den 14<br />
oktober med TT-nyheterna ”Nu kommer <strong>för</strong>sta influensarapporten” och lite senare<br />
”Ännu ingen influensa i Sverige”.<br />
Frågor från sjukvårdsorganisationer och myndigheter<br />
En viktig del av <strong>SMI</strong>:s uppdrag som expertmyndighet är att besvara frågor, delta i<br />
utredningar, besvara remisser, lämna yttranden etc. Grundläggande information<br />
finns tillgänglig på <strong>SMI</strong>:s webbplats men ofta efterfrågas kompletterande muntlig<br />
information.<br />
Ett stort antal frågor angående vaccination kommer från barn- och skolhälsovården<br />
fram<strong>för</strong> allt i samband med att de möter barn från länder med andra<br />
vaccinationsschema och barn med svårtolkad eller avsaknad av dokumentation på<br />
tidigare givna vaccinationer. Även frågor gällande vaccination av barn med andra<br />
bakomliggande grundsjukdomar och frågor kring utlandsresa med små barn är<br />
vanliga.<br />
64
Europeiskt och internationellt samarbete<br />
En kartläggning av <strong>SMI</strong>:s internationella engagemang genom<strong>för</strong>des under <strong>2010</strong>.<br />
Kartläggning har redovisats <strong>för</strong> Regeringskansliet (Socialdepartement). Experter<br />
vid <strong>SMI</strong> deltar i ett stort antal nordiska, europeiska och internationella samarbeten<br />
och nätverk. Nedan redovisas en tabell över ett urval av dessa samarbeten och<br />
nätverk. EU-projekt finansierade via ramprogrammen är exkluderade i<br />
redovisningen. Redovisning av internationellt samarbete har även gjorts under<br />
respektive verksamhetsområde ovan.<br />
Tabell:12. Kartläggning av europeiskt och internationellt samarbete<br />
Gruppens namn Typ av grupp<br />
Namn på organisation<br />
/institution<br />
FN:s millenniemål<br />
<strong>SMI</strong>:s kontaktperson <strong>för</strong> FN:s millenniemål<br />
WHO<br />
ECDC arbetsgrupp <strong>för</strong> övervakning<br />
Arbetsgrupp ECDC<br />
SRL (Staphylococcus Reference<br />
Laboratories)<br />
Expertgrupp ECDC<br />
ESGEM (ESCMID Study Group for<br />
Epidemiological Markers)<br />
Expertgrupp ESCMID<br />
EARS-Net Nätverk ECDC<br />
TRICE Arbetsgrupp, core staff ECDC<br />
Nordisk Arbetsgrupp Arbetsgrupp Nordiska Högskolan <strong>för</strong><br />
Folkhälsovetenskap (NHV)<br />
SAYED Expertgrupp Internationella<br />
programkontoret<br />
Infection prevention and patient safety<br />
Europeiska<br />
in Europé Expertgrupp/Arbetsgrupp<br />
hygiensammanslutningar<br />
External reviewer Expertgrupp Netropica<br />
Nordisk Arbetsgrupp Arbetsgrupp Nordiska Högskolan <strong>för</strong><br />
Folkhälsovetenskap (NHV)<br />
Carbapenem-non-susceptible<br />
Enterobacteriaceae (CNSE)<br />
Arbetsgrupp RIVM/ECDC<br />
ESGCD Studiegrupp C. difficile ECCMID<br />
SRL-network Referenslaboratorium nätverk WHO/IUATLD<br />
LSTF (Task force for laboratory<br />
strengthening in the WHO-EURO<br />
region)<br />
Expertgrupp WHO-EURO<br />
ERLN Nätverk omfattande alla nationella TB<br />
referenslaboratorier i EU:s medlemsländer<br />
ECDC<br />
TB PANNET Europeiskt nätverk <strong>för</strong> kontroll av resistent TB EU<br />
Advisory Forum Rådgivande kommitté ECDC<br />
Pneumokockgrupp Expertgrupp ECDC<br />
FWD (Food and Waterborne Disease<br />
network)<br />
Expertgrupp ECDC<br />
FWD (Food and Waterborne Disease<br />
network)<br />
Expertgrupp ECDC<br />
TESSy Nätverk <strong>för</strong> övervakning ECDC<br />
TESSy Nätverk <strong>för</strong> övervakning ECDC<br />
Development of guidance for HAI<br />
prevention<br />
Expertgrupp ECDC<br />
Development of guidance on hospital Expertgrupp ECDC<br />
65
antimicribial stewardship<br />
HCAI surveillance coordination group Expertgrupp ECDC<br />
FWD (Food and Waterborne Disease<br />
network)<br />
Expertgrupp ECDC<br />
ELDSN Expertgrupp ECDC<br />
EpiNorth Expertgrupp ECDC/Barents Health<br />
Programme<br />
European network for STI surveillance Expertgrupp ECDC<br />
Coordination group European network<br />
for STI surveillance<br />
Expertgrupp ECDC<br />
Chlamydia Expert group Expertgrupp ECDC<br />
FWD (Food and Waterborne Disease<br />
network)<br />
Expertgrupp ECDC<br />
Euro-CJD nätverk Expertgrupp ECDC<br />
ECDC network for TB surveillance Expertgrupp ECDC<br />
Vbornet Expertgrupp ECDC<br />
European Network for HIV surveillance Expertgrupp ECDC<br />
Case definition of pain following<br />
immunization<br />
Arbetsgrupp Brighton Collaboration<br />
ECDC:s ad hoc Scientific panel for the<br />
development of EU-adapted guidance<br />
on the use of the IGRAs<br />
Expertkommitté ECDC<br />
SAGE<br />
Expertgrupp<br />
WHO<br />
VENICE Arbetsgrupp ECDC<br />
EQADeBa Expertkommitté DG Sanco<br />
ENIVD Expertgrupp ECDC Tender<br />
ERINAH Expertgrupp EC<br />
ArboZoonet Expertgrupp EC<br />
NBN (Nordic Biosafety Network) Arbetsgrupp/Nätverk<br />
Biorisk Expertgroup Expertgrupp ECDC<br />
WHO collaborating center for<br />
biological safety<br />
Expertgrupp/Collaborating center WHO<br />
CBRN advisory group Expertgrupp EU<br />
ENP4 Arbetsgrupp/Nätverk DG Sanco<br />
Risk of Legionella in industrial settings Expertgrupp Nordiska<br />
smittskyddsmyndigheter<br />
Toxoplasma study group Arbetsgrupp National Institute for<br />
Infectious Disease Control<br />
(NICD) South Africa<br />
Ektoparasiter runt Östersjön Expertkommitté/Arbetsgrupp Östersjöstiftelsen<br />
Qantitative microbial risk assessment Expertgrupp WHO<br />
Protokollet om Vatten och Hälsa, Arbetsgrupp/Nationell kontaktpunkt UNECE (United Nations<br />
Arbetsgruppen om Vatten och Hälsa<br />
Economic Commission for<br />
Europe)<br />
World Water Week Scientific program Arbetsgrupp SIWI (Stockholm International<br />
committee<br />
Water Institute)<br />
PIP (Pandemic Influenza<br />
Preparedness )<br />
Arbetsgrupp WHO<br />
VHPB Expertkommitté VHPB<br />
NMFP Expertgrupp/Arbetsgrupp ECDC<br />
66
Taxonomy for hepatitis and delta<br />
viruses<br />
Expertgrupp/Arbetsgrupp ICTV<br />
Mässling, rubella Expertgrupp/Nationell kontaktpunkt WHO<br />
Nationellt influensacenter Expertgrupp WHO<br />
Nationellt influensacenter <strong>för</strong> virologisk<br />
data<br />
Expertgrupp ECDC<br />
Molekylär typning Expertgrupp ECDC<br />
Quality Assurance Expertgrupp ECDC<br />
Antiviral resistens Expertgrupp ECDC<br />
EuroRotaNet Expertgrupp/Nationell kontaktpunkt ECDC<br />
HIV Expertgrupp/Nationell kontaktpunkt ECDC<br />
WHO collaborating center HIV Expertgrupp/Collaborating center WHO<br />
Euro-CJD nätverk Arbetsgrupp/Nationell kontaktpunkt ECDC<br />
ENIVD Expertgrupp ECDC<br />
67
Kompetens<strong>för</strong>sörjning<br />
Under <strong>2010</strong> har <strong>SMI</strong> ombildats till följd av myndighetens nya och bredare uppdrag.<br />
Antalet sakavdelningar har under året reducerats från sex till tre. Större avdelningar<br />
innebär att <strong>SMI</strong> på ett effektivare sätt kan utnyttja befintlig kompetens och<br />
dessutom underlätta möjligheter till intern rörlighet och kompetensöver<strong>för</strong>ing.<br />
Den 1 juli <strong>2010</strong> över<strong>för</strong>des de sex donationsprofessurernas tjänster (varav fem är<br />
läkare) samt en sekreterartjänst till KI. <strong>SMI</strong> har övertagit verksamhet från<br />
Socialstyrelsen gällande Hivprevention och sexuell hälsa. I den<br />
verksamhetsövergången följde samtliga berörda anställda med vilket till<strong>för</strong>de <strong>SMI</strong><br />
värdefull kompetens inom bland annat folkhälsoområdet, vilket tidigare saknats.<br />
<strong>SMI</strong>:s nya verksamhetsinriktning innebär att vissa områden kommer att avvecklas<br />
medan nya kommer att utvecklas. Flera medarbetare, både med tidsbegränsade<br />
anställningar och med tillsvidareanställningar, har slutat under året och det har<br />
med<strong>för</strong>t att <strong>SMI</strong> <strong>för</strong>lorat viss betydelsefull kompetens. Huvuddelen av de som<br />
slutat arbetade inom den laborativa verksamheten men även administrativ personal<br />
på sakavdelningarna har lämnat <strong>SMI</strong>.<br />
<strong>SMI</strong>:s nya uppdrag kräver att ny kompetens rekryteras och att delar av den<br />
befintliga personalen kompetensutvecklas. Målet är att arbeta med intern<br />
kompetensväxling så långt det är möjligt, det vill säga att tillsvidareanställd<br />
personal ska få möjlighet att ta sig an nya arbetsuppgifter. Under <strong>2010</strong> har ett antal<br />
nya tjänster inrättats på <strong>SMI</strong> och rekrytering till dessa har skett både internt och<br />
externt.<br />
68
Personalfakta <strong>2010</strong><br />
Antalet anställda vid utgången av <strong>2010</strong> uppgick till 306 personer, vilket under året<br />
motsvarar 295 årsarbetskrafter. Under året har dessutom 6 personer varit<br />
timanställda, deras totala anställningstid motsvarar 2,5 årsarbetskrafter.<br />
Medelåldern vid årsskiftet <strong>2010</strong> är 47 år och andelen kvinnor är 70 procent.<br />
Personalrörligheten har bestått av 34 nyrekryteringar av vilka 22 var<br />
tillsvidareanställningar. År <strong>2010</strong> blev 26 personer uppsagda på grund av arbetsbrist<br />
och av dessa har 7 personer slutat sin anställning under året medan de övrigas<br />
uppsägningstid löper vidare in i 2011. Sammanlagt har 82 personer slutat sin<br />
anställning vid <strong>SMI</strong> <strong>2010</strong> och <strong>för</strong>delningen över orsakerna redovisas i tabell 13.<br />
Tabell 13 Orsak till avslut av anställning<br />
Orsak Antal personer<br />
Pension 5<br />
Övergått till annan anställning 27<br />
Pensionsersättning 3<br />
Uppsagda pga arbetsbrist 7<br />
Tidsbegränsat anställda vars anst. löpt ut 35<br />
Annan avgångsorsak 5<br />
69
Tabell 14 Ålder- och köns<strong>för</strong>delning vid <strong>Smittskyddsinstitutet</strong> <strong>2010</strong>-12-31<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
2<br />
1<br />
13<br />
Tabell 15 Nyckeltal<br />
3<br />
32<br />
12<br />
28<br />
13<br />
70<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Antal anställda vid årets slut 306 356 373<br />
Andel kvinnor 70 % 70 % 69 %<br />
Årsarbetskraft 295 328 324<br />
Andel årsarbetskraft kvinnor 71 % 70 % 71 %<br />
Medianålder 47 43 44<br />
Medelålder 47 44 44<br />
Antal anställda med ledningskompetens 23 37 42<br />
Andel kvinnor med ledningskompetens 48 % 46 % 42 %<br />
Antal anställda med kärnkompetens 202 238 252<br />
Andel kvinnor med kärnkompetens 75 % 75 % 76 %<br />
Antal anställda med stödkompetens 81 81 79<br />
Andel kvinnor med stödkompetens 63 % 65 % 65 %<br />
Antal delpensionärer 4 6 6<br />
Personalomsättning 10 % 12 % 13 %<br />
26<br />
9<br />
19 19<br />
12<br />
11<br />
36 36<br />
13 13<br />
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69<br />
K M<br />
5
Sjukfrånvaro<br />
Den totala sjukfrånvaron, som redovisas i tabell 16, motsvarar 1,7 procent av<br />
tillgänglig arbetstid och har minskat jäm<strong>för</strong>t med <strong>för</strong>egående år.<br />
Långtidssjukskrivningarna har minskat jäm<strong>för</strong>t med <strong>för</strong>egående år och uppgick<br />
<strong>2010</strong> till 25,2 procent av den av totala sjukfrånvaron.<br />
Tabell 16 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
Totalt 1,72 2,23 2,14<br />
Män 1,14 1,33 1,0<br />
Kvinnor 2,06 2,61 2,63<br />
åldersgruppen 29 år eller yngre 1,41 2,09 2,05<br />
åldersgruppen 30–49 år 1,48 1,76 1,57<br />
åldersgruppen 50 år eller äldre 2,15 2,82 2,83<br />
Tabell 17 Långtidssjukfrånvaro (sammanhängande period av 60 dagar eller mer)<br />
<strong>2010</strong> 2009 2008<br />
I <strong>för</strong>hållande till total sjukfrånvaro, procent 25,2 45,97 38,19<br />
I <strong>för</strong>hållande till tillgänglig tid, procent<br />
0,43 1,0 0,8<br />
Antal individer med långtidssjuk-frånvaro på<br />
hel- eller deltid<br />
71<br />
4 11 8
Ekonomisk sammanfattning<br />
Kostnader och intäkter<br />
Kostnader (Belopp i tkr) 2008 2009<br />
72<br />
<strong>2010</strong><br />
Personal 170 140 176 464 173 712<br />
Lokaler 79 504 80 289 75 753<br />
Övriga driftkostnader 81 197 73 294 69 112<br />
Kostnader <strong>för</strong> kapital (räntor och avskrivningar) 17 933 15 447 14 307<br />
Summa 348 774 345 494 332 884<br />
Intäkter (Belopp i tkr) 2008 2009<br />
Statliga anslag<br />
<strong>2010</strong><br />
188 235 198 531 202 265<br />
Externa bidrag 110 850 91 614 75 185<br />
Avgifter och andra ersättningar 49 710 52 725 53 953<br />
Finansiella intäkter 2 070 350 315<br />
Summa 350 865 343 220 331 718<br />
Tjänsteexport<br />
(Belopp i tkr) 2008 2009<br />
<strong>2010</strong><br />
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 101 3 163 216<br />
Kostnader 2 332 3 053 330<br />
Resultat - 231 110 -114
Sammanställning över väsentliga uppgifter<br />
Belopp i tkr <strong>2010</strong> 2009 2008 2007<br />
Låneram i Riksgälden<br />
Beviljad<br />
Utnyttjad *)<br />
Räntekontokredit hos Riksgälden<br />
Beviljad<br />
Utnyttjad<br />
Räntekontot<br />
Räntekostnad<br />
Ränteintäkt<br />
Avgiftsintäkter<br />
Regleringsbrev<br />
Utfall<br />
Anslagskredit<br />
Beviljad<br />
Utnyttjad<br />
73<br />
2006<br />
75 000 85 500 74 500 98 000 100 000<br />
45 066 54 449 56 013 64 788 68 762<br />
35 000 35 000 34 000 34 000 18 100<br />
- - - - -<br />
- - - - -<br />
228 306 1 784 1 307 723<br />
53 000 54 000 51 000 45 000 27 000<br />
53 953 52 725 49 710 52 658 40 936<br />
5 870 6 141 6 055 6 010 5 973<br />
206 2 876 90 52 258<br />
Anslagssparande -206 -2 876 5 373 2 830 2 636<br />
Personal<br />
Antalet årsarbetskrafter st 295 328 324 305 279<br />
Medelantal anställda st 324 358 367 341 322<br />
Driftkostnad per anställd årsarbetskraft<br />
Kapital<strong>för</strong>ändring<br />
Innevarande år<br />
Balanserad<br />
1 080 1 006 1 021 1 051 1 055<br />
-167 -2 330 2 091 -698 1 125<br />
168 2 499 -10 830 -10 131 -11 256
Resultaträkning<br />
(Belopp i tkr)<br />
Verksamhetens<br />
intäkter<br />
Intäkter av anslag<br />
<strong>2010</strong><br />
203 265<br />
Intäkter av avgifter och<br />
andra ersättningar Not 1 53 953<br />
Intäkter av bidrag<br />
75 185<br />
Finansiella intäkter Not 2 315<br />
Summa<br />
Verksamhetens<br />
kostnader<br />
331 718<br />
Kostnader <strong>för</strong> personal Not 3 -173 712<br />
Kostnader <strong>för</strong> lokaler<br />
Övriga driftkostnader<br />
-75 753<br />
-69 112<br />
Finansiella kostnader<br />
Avskrivningar och<br />
Not 4 -391<br />
nedskrivningar Not 6, 7, 8, 9 -13 916<br />
Summa<br />
-332 884<br />
74<br />
2009<br />
198 531<br />
52 725<br />
91 614<br />
350<br />
343 220<br />
-176 464<br />
-80 289<br />
-73 294<br />
-579<br />
-14 868<br />
-345 494<br />
Verksamhetsutfall -167 -2 274<br />
Transfereringar<br />
Medel som erhållits<br />
från statsbudgeten <strong>för</strong><br />
finansiering av bidrag<br />
Medel som erhållits<br />
från myndigheter <strong>för</strong><br />
finansiering av bidrag<br />
Övriga erhållna medel<br />
<strong>för</strong> finansiering av<br />
bidrag<br />
Lämnade bidrag<br />
Saldo<br />
28 933<br />
9 442<br />
1 856<br />
-40 231<br />
0<br />
10 466<br />
6 001<br />
1 605<br />
-18 128<br />
-56<br />
Årets kapital<strong>för</strong>ändring Not 5 -167 -2 330
Balansräkning<br />
Belopp i tkr<br />
TILLGÅNGAR<br />
Immateriella anläggningstillgångar<br />
75<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
Balanserade utgifter <strong>för</strong> utveckling Not 6 1 725<br />
Rättigheter och andra immateriella<br />
tillgångar Not 7 1 734<br />
Summa immateriella anläggningstillgångar<br />
3 459<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Förbättringsutgifter på annans fastighet Not 8 5 771<br />
Maskiner, inventarier, installationer mm<br />
Summa materiella<br />
Not 9 37 002<br />
anläggningstillgångar 42 773<br />
Fordringar<br />
Kundfordringar<br />
4 959<br />
Fordringar hos andra myndigheter Not 10 11 047<br />
Övriga fordringar<br />
50<br />
Summa fordringar 16 056<br />
Periodavgränsningsposter<br />
Förutbetalda kostnader Not 11 16 458<br />
Upplupna bidragsintäkter Not 12 7 521<br />
Övriga upplupna intäkter Not 13 28<br />
Summa periodavgränsningsposter 24 007<br />
Avräkning med statsverket Not 14 10 777<br />
2009-12-31<br />
2 876<br />
545<br />
3 421<br />
6 389<br />
45 799<br />
52 188<br />
8 034<br />
9 248<br />
78<br />
17 360<br />
19 532<br />
10 692<br />
1 678<br />
31 902<br />
6 181<br />
Kassa och bank<br />
Behållning räntekonto i Riksgälden<br />
48 177<br />
52 919<br />
Kassa, plusgiro och bank Not 15 13 691<br />
5<br />
Summa kassa och bank 61 868 52 924<br />
SUMMA TILLGÅNGAR<br />
158 940<br />
163 976
(Belopp i tkr)<br />
KAPITAL OCH SKULDER<br />
Myndighetskapital<br />
76<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
Statskapital Not 16 50<br />
Balanserad kapital<strong>för</strong>ändring Not 17 168<br />
Kapital<strong>för</strong>ändring enligt resultaträkningen Not 5 -167<br />
Summa myndighetskapital 51<br />
Avsättningar<br />
Avsättningar <strong>för</strong> pensioner och liknande<br />
<strong>för</strong>pliktelser Not 18 2 636<br />
Övriga avsättningar Not 19 1 524<br />
Summa avsättningar 4 160<br />
Skulder<br />
Lån i Riksgälden Not 20 45 066<br />
Skulder till andra myndigheter<br />
Leverantörsskulder<br />
7 088<br />
12 715<br />
Övriga skulder Not 21 13 830<br />
Förskott från uppdragsgivare och kunder<br />
1 093<br />
Summa skulder 79 792<br />
Periodavgränsningsposter<br />
Upplupna kostnader Not 22 16 083<br />
O<strong>för</strong>brukade bidrag Not 23 58 854<br />
2009-12-31<br />
50<br />
2 499<br />
-2 330<br />
219<br />
806<br />
-<br />
806<br />
54 449<br />
6 267<br />
8 912<br />
3 151<br />
3 580<br />
76 359<br />
13 883<br />
72 709<br />
Summa periodavgränsningsposter 74 937 86 592<br />
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER<br />
158 940<br />
163 976
Anslagsredovisning<br />
Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård<br />
och social omsorg 2:2 <strong>Smittskyddsinstitutet</strong> (Ramanslag)<br />
2:2 ap 001 <strong>Smittskyddsinstitutet</strong><br />
Ingående<br />
över<strong>för</strong>ingsbelopp<br />
-2 691<br />
Årets tilldelning enligt<br />
regleringsbrevet<br />
195 669<br />
2:6 Folkhälsopolitiska åtgärder (Ramanslag)<br />
2:6 ap 008 STRAMA<br />
Ingående<br />
över<strong>för</strong>ingsbelopp<br />
-37<br />
Årets tilldelning<br />
enligt<br />
regleringsbrevet<br />
10 000<br />
77<br />
Totalt<br />
disponibelt<br />
belopp Utgifter<br />
192 979 -193 541<br />
Totalt<br />
disponibelt<br />
belopp Utgifter<br />
9 963 -9 960<br />
2:6 ap 11 Beredskap <strong>för</strong> utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar<br />
Årets tilldelning<br />
enligt<br />
Totalt<br />
Ingående<br />
reglerings-<br />
disponibelt<br />
över<strong>för</strong>ingsbelopp<br />
brevet<br />
belopp Utgifter<br />
-148<br />
5 000<br />
4 852 -4 842<br />
2:8 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar (Ramanslag)<br />
2:8 ap 001 Insatser mot hiv/aids<br />
Ingående<br />
över<strong>för</strong>ingsbelopp<br />
-<br />
Omdisponerat<br />
anslag<br />
25 068<br />
Totalt<br />
disponibelt<br />
belopp Utgifter<br />
25 068 -24 724<br />
Bidrag till frivillig organisationer har utbetalats med 12 780 tkr. Kostnader <strong>för</strong> insatser på nationell nivå<br />
och övergripande samordning uppgår till 11 944 tkr.<br />
Under <strong>2010</strong> fattades beslut om utbetalning under 2011 av statsbidrag till landstingen med 95 000 tkr<br />
och verksamhetsbidrag till ideella organisationer med 20 907 tkr<br />
Belopp i tkr<br />
Utgående<br />
över<strong>för</strong>ingsbelopp<br />
-562<br />
Utgående<br />
över<strong>för</strong>ingsbelopp<br />
3<br />
Utgående<br />
över<strong>för</strong>ingsbelopp<br />
10<br />
Utgående<br />
över<strong>för</strong>ingsbelopp<br />
344
Tilläggsupplysningar och noter<br />
<strong>Årsredovisning</strong>en är upprättad i enlighet med <strong>för</strong>ordning (2000:605) om<br />
årsredovisning och budgetunderlag.<br />
Kommentarer till noter<br />
Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där ej annat anges. Föregående års värden<br />
visas inom parentes.<br />
Redovisnings- och värderingsprinciper<br />
Allmänt<br />
Enligt regleringsbrev <strong>för</strong> <strong>Smittskyddsinstitutet</strong> <strong>för</strong> <strong>2010</strong> medges undantag från de<br />
begränsningsregler som anges i 4 § andra stycket avgifts<strong>för</strong>ordningen (1992:191).<br />
Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende år <strong>2010</strong> har gjorts fram till<br />
och med 10 januari 2011. För 2009 var motsvarande datum 11 januari <strong>2010</strong>.<br />
Leverantörsfakturor avseende <strong>2010</strong> överstigande 30 000 kr inkomna t o m 13<br />
januari har anslagsavräknats.<br />
Fordringar och skulder avseende externt finansierade forskningsprojekt redovisas<br />
under periodavgränsningsposterna upplupna bidragsintäkter resp. o<strong>för</strong>brukade<br />
bidrag.<br />
Fordringar har tagits upp med det belopp varmed de beräknas inflyta.<br />
Fordringar i utländsk valuta är värderade till den vid faktureringstillfället rådande<br />
kursen. Skulder i utländsk valuta är värderade till balansdagens kurs.<br />
Anläggningstillgångar<br />
Tillgångar avsedda <strong>för</strong> stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst<br />
30 000 kr och en beräknad livslängd på minst tre år redovisas som<br />
anläggningstillgångar. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning utifrån<br />
bedömd ekonomisk livslängd.<br />
Fördelningsprinciper<br />
Kostnads<strong>för</strong>delning av gemensamma kostnader på verksamhetsgrenen speciell<br />
diagnostik har gjorts efter utredning om gemensamma kostnader <strong>för</strong> speciell<br />
diagnostik. Kostnads<strong>för</strong>delning av gemensamma kostnader på experimentell<br />
biomedicin baseras på den direkta andelen av lönekostnaderna vad gäller<br />
lokalkostnader och efter samma princip som speciell diagnostik vad gäller<br />
lönekostnader och övriga kostnader.<br />
78
Uppgifter om rådsledamöter<br />
och ledande befattningshavare, <strong>SMI</strong><br />
Utbetald ersättning till rådsledamöter och ledande<br />
befattningshavare samt uppgift om uppdrag som<br />
styrelse- och rådsledamot i andra statliga<br />
myndigheter eller aktiebolag.<br />
Ledamot/befattningshavare<br />
Johan Carlson, ord<strong>för</strong>ande<br />
Karolinska Institutet<br />
Lena Dillner, docent Universitetssjukhuset<br />
MAS<br />
Universitetssjukhuset MAS, Lunds<br />
universitet<br />
Anders Engvall, generaldirektör SVA<br />
Jordbruksverket<br />
Britt-Marie Eriksson, överläkare<br />
Akademiska sjukhuset<br />
Ellen Hyttsten, VD Sjukvårdsrådgivningen<br />
Försäkringskassan, Sveriges<br />
standardiseringsråd<br />
Helena Lindberg, generaldirektör<br />
Krisberedskapsmyndigheten<br />
Folke Bernadotteakademin,<br />
Försvarshögskolan, Vapendelegationen<br />
Göran Stiernstedt, direktör Sveriges<br />
kommuner och landsting<br />
Tiohundra AB, Karolinska Institutet<br />
Sarah Wamala, generaldirektör<br />
Folkhälsoinstitutet<br />
Anders Österlund, smittskyddsläkare<br />
Norrbottens landsting<br />
Socialdepartementet<br />
Ersättning,<br />
kronor<br />
1 198 071<br />
79<br />
2 900<br />
2 900<br />
1 450<br />
2 900<br />
2 900<br />
0<br />
1 450<br />
2 900<br />
Uppgifter om ledande<br />
befattningshavare, Strama<br />
Utbetald ersättning till ledande befattningshavare<br />
samt uppgift om uppdrag som styrelse- och<br />
rådsledamot i andra statliga myndigheter eller<br />
aktiebolag.<br />
Ledamot/befattningshavare<br />
Otto Cars, ord<strong>för</strong>ande <strong>för</strong> Stramas<br />
styrgrupp<br />
Ersättning,<br />
kronor<br />
156 049
Noter<br />
Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar <strong>2010</strong><br />
Intäkter enligt 4 § avgifts<strong>för</strong>ordningen<br />
80<br />
2009<br />
5 298 1 266<br />
Offentligrättsliga avgifter 15 § avgifts<strong>för</strong>ordningen 1 1<br />
Avgiftsintäkter speciell diagnostik 25 372 22 986<br />
Avgiftsintäkter experimentell biomedicin 10 330 8 162<br />
Övriga intäkter 12 952 20 310<br />
Summa 53 953 52 725<br />
Not 2 Finansiella intäkter <strong>2010</strong><br />
Ränta på räntekontot hos Riksgälden<br />
2009<br />
228 306<br />
Övriga finansiella intäkter 87 44<br />
Summa 315 350<br />
Not 3 Personalkostnader <strong>2010</strong><br />
2009<br />
Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och<br />
andra avgifter enligt lag och avtal<br />
113 295 117 719<br />
Övriga personalkostnader 60 417 58 745<br />
Summa 173 712 176 464<br />
Not 4 Finansiella kostnader <strong>2010</strong> 2009<br />
Ränta på lån hos Riksgälden<br />
251 375<br />
Övriga finansiella kostnader 140 204<br />
Summa 391 579<br />
Not 5 Årets kapital<strong>för</strong>ändring <strong>2010</strong> 2009<br />
Speciell diagnostik<br />
1 332 -293<br />
Experimentell biomedicin -285 -1 586<br />
Avslutade forskningsprojekt, uppdrag -1 214 -451<br />
Summa -167 -2 330<br />
Not 6 Balanserade utgifter <strong>för</strong> utveckling<br />
Tillämpad avskrivningstid 5 år<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Ingående balans anskaffningsvärde<br />
11 504 9 739<br />
Årets anskaffningar 0 1 765<br />
Utgående balans anskaffningsvärde 11 504 11 504<br />
Ingående balans ackumulerade avskrivningar -8 628 -7 077<br />
Årets avskrivning -1 151 -1 551<br />
Utgående balans ackumulerade avskrivningar -9 779 -8 628<br />
Summa 1 725 2 876
Not 7 Rättigheter<br />
och andra immateriella anläggningstillgångar<br />
Tillämpad avskrivningstid 3 - 5 år<br />
81<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Ingående balans anskaffningsvärde 803 641<br />
Årets anskaffningar 1 395 385<br />
Årets utrangeringar 0 -223<br />
Utgående balans anskaffningsvärde 2 198 803<br />
Ingående balans ackumulerade avskrivningar -258 -346<br />
Årets avskrivning -206 -135<br />
Avskrivningar på utrangeringar 0 223<br />
Utgående balans ackumulerade avskrivningar -464 -258<br />
Summa 1 734 545<br />
Not 8 Förbättringsutgifter på annans fastighet<br />
Tillämpad avskrivningstid 10 år. Ombyggt serverrum togs i drift i december 2005 med<br />
en avskrivningstid motsvarande hyreskontraktets längd, d.v.s. tom juli 2018.<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Ingående balans anskaffningsvärde 9 668 5 496<br />
Årets anskaffningar 0 4 172<br />
Utgående balans anskaffningsvärde 9 668 9 668<br />
Ingående balans ackumulerade avskrivningar -3 279 -2 757<br />
Årets avskrivning -618 -522<br />
Utgående balans ackumulerade avskrivningar -3 897 -3 279<br />
Summa 5 771 6 389<br />
Not 9 Maskiner, inventarier, installationer m.m.<br />
Tillämpade avskrivningstider<br />
Datorer 3 år, maskiner och inventarier 5 - 10 år, laboratorieutrustning 10 år och<br />
Elektronmikroskopet 15 år<br />
<strong>2010</strong>-12-31 2009-12-31<br />
Ingående balans anskaffningsvärde<br />
148 569 147 114<br />
Årets anskaffningar 4 453 5 989<br />
Årets utrangeringar -14 600 -4 534<br />
Utgående balans anskaffningsvärde 138 422 148 569<br />
Ingående balans ackumulerade avskrivningar -102 770 -94 472<br />
Årets avskrivning -11 942 -12 660<br />
Avskrivningar på utrangeringar 13 292 4 362<br />
Utgående balans ackumulerade avskrivningar -101 420 -102 770<br />
Summa 37 002 45 799
Not 10 Fordringar hos andra myndigheter<br />
82<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Mervärdesskattefordran 7 309 7 000<br />
Statliga myndigheter 3 738 2 248<br />
Summa 11 047 9 248<br />
Not 11 Förutbetalda kostnader<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Förutbetalda hyror 15 402 18 737<br />
Övriga <strong>för</strong>utbetalda kostnader 1 056 795<br />
Summa 16 458 19 532<br />
Not 12 Upplupna bidragsintäkter<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Upplupna bidragsintäkter inomstatliga 0 428<br />
Upplupna bidragsintäkter utomstatliga 7 521 10 264<br />
Summa 7 521 10 692<br />
Avser fordringar på bidragsgivare där kontrakt finns.<br />
Not 13 Övriga upplupna intäkter <strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Övriga upplupna intäkter utomstatliga 28 1 678<br />
Summa 28 1 678
Not 14 Avräkning med statsverket<br />
Anslag i icke räntebärande flöde<br />
83<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Ingående balans -3 636 4 872<br />
Redovisat mot anslag 39 526 15 057<br />
Medel hän<strong>för</strong>bara till transfereringar m.m. -32 701 -23 565<br />
Skulder/Fordringar avs. anslag i icke räntebärande flöde 3 189 -3 636<br />
Anslag i räntebärande flöde<br />
Ingående balans 2 691 -5 338<br />
Redovisat mot anslag 193 541 196 138<br />
Anslagsmedel som till<strong>för</strong>ts räntekonto -195 669 -189 710<br />
Återbetalning av anslagsmedel 0 1 601<br />
Skuld avseende anslag i räntebärande flöde 562 2 691<br />
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats<br />
mot anslag<br />
Ingående balans 7 126 8 708<br />
Övertagande från Socialstyrelsen 768 -<br />
Redovisat mot anslag under året -869 -1 582<br />
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats<br />
mot anslag 7 025 7 126<br />
Övriga skulder / fordringar på statens centralkonto i Riksbanken<br />
Ingående balans 0 0<br />
Inbetalningar i icke räntebärande flöde 32 772 23 037<br />
Utbetalningar i icke räntebärande flöde -65 473 -46 602<br />
Betalningar hän<strong>för</strong>bara till anslag 32 701 23 565<br />
Saldo 0 0<br />
Utgående balans 10 777 6 181<br />
Not 15 Kassa, plusgiro och bank<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Kassa 5 5<br />
Valutakontonto Euro 13 075 -<br />
Valutakonto US$ 611 -<br />
Summa 13 691 5<br />
Not 16 Statskapital<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Statskapital utan avkastningskrav 50 50
Not 17 Balanserad kapital<strong>för</strong>ändring<br />
84<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Speciell diagnostik -2 648 -1 284<br />
EBM -1 586 0<br />
Avslutade forskningsprojekt 242 3 658<br />
Semesterlöneskuld hän<strong>för</strong>lig till avgiftsbelagd och<br />
bidragsfinansierad verksamhet - -4 035<br />
Under utredning 4 160 4 160<br />
Summa 168 2 499<br />
Semesterlöneskulden har <strong>för</strong>delats med 1 071 tkr till speciell diagnostik och med 2 964 tkr<br />
till avslutade forskningsprojekt<br />
Not 18 Avsättningar <strong>för</strong> pensioner och liknande <strong>för</strong>pliktelser<br />
Avsättningar <strong>för</strong> pensioner och liknande <strong>för</strong>pliktelser<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Ingående avsättning 806 767<br />
Årets pensionskostnad 2 157 552<br />
Årets pensionsutbetalning -327 -513<br />
Utgående avsättning 2 636 806<br />
Not 19 Avsättningar <strong>för</strong> omstuktueringsåtgärder<br />
Avsättningar <strong>för</strong> omstruktueringsåtgärder<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Ingående avsättning - -<br />
Årets avsättning 1 524 -<br />
Utgående avsättning 1 524 0<br />
Not 20 Lån i Riksgälden<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Ingående balans 54 449 56 013<br />
Lån upptagna under året 5 330 13 832<br />
Årets amorteringar -14 713 -15 396<br />
Skuld till Riksgäldskontoret<br />
Den beviljade låneramen <strong>för</strong> <strong>2010</strong> uppgår till 75 000 tkr (85 500 tkr).<br />
Den beviljade räntekontokrediten uppgår till 35 000 tkr (35 000 tkr).<br />
45 066 54 449
Not 21 Övriga skulder<br />
85<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
Övriga skulder 13 830 3 151<br />
Tillgodohavande på valutakonton <strong>för</strong> vidare utbetalningar 10 726 tkr ( - ).<br />
Not 22 Upplupna kostnader<br />
Upplupna löner inkl sociala avgifter<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
1 008 89<br />
Upplupna semesterlöner inkl sociala avgifter 13 126 12 746<br />
Övriga upplupna kostnader 1 949 1 048<br />
Summa 16 083 13 883<br />
Not 23 O<strong>för</strong>brukade bidrag<br />
O<strong>för</strong>brukade bidrag från utomstatliga utomstatliga<br />
bidragsgivare<br />
<strong>2010</strong>-12-31<br />
2009-12-31<br />
25 098 33 952<br />
O<strong>för</strong>brukade bidrag från inomstatliga bidragsgivare 33 756 38 757<br />
Summa 58 854 72 709<br />
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat<br />
samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.<br />
Solna 22 februari 2011<br />
Johan Carlson<br />
Generaldirektör<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong>
Bilaga 1 Strama perioden januari - juni<br />
Stramas uppdrag och organisation<br />
Stramas syfte är att verka <strong>för</strong> sektorsövergripande samordning i frågor som rör<br />
<strong>för</strong>utsättningar att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid<br />
bakteriella infektioner hos människor och djur samt att ta initiativ till åtgärder som<br />
i <strong>för</strong>sta hand rör människors hälsa.<br />
Den 1 juli <strong>2010</strong> över<strong>för</strong>des nationella Stramas regeringsuppdrag till<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong> (<strong>SMI</strong>). I och med detta upplöstes också Stramas styrgrupp.<br />
Vid <strong>SMI</strong> finns numera ett Stramaråd som ska bistå myndigheten i frågor som rör en<br />
rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. De<br />
arbetsuppgifter som tidigare ut<strong>för</strong>des vid Strama-kansliet ut<strong>för</strong>s nu vid enheten <strong>för</strong><br />
Antibiotika och vårdhygien på <strong>SMI</strong>. Lokala Strama-grupper i landstingen fortsätter<br />
sitt arbete på regional nivå.<br />
Under <strong>för</strong>sta halvåret <strong>2010</strong> hade styrgruppen ett telefonmöte. Den dåvarande<br />
ledningsgruppen hade under motsvarande tid tre planeringsmöten.<br />
Sektorsövergripande samordning<br />
Myndigheter och organisationer<br />
Strama har haft samordningsmöten <strong>för</strong> gemensamma frågor med Socialstyrelsen,<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong> (<strong>SMI</strong>), Läkemedelsverket och SKL. Stramas ord<strong>för</strong>ande har<br />
också på ett möte med landets hälso- och sjukvårdsdirektörer informerat om de<br />
lokala Stramagruppernas viktiga arbete. I samband med årsrapporten Swedres <strong>för</strong>s<br />
också diskussioner med SVA och Strama-VL.<br />
Företrädare <strong>för</strong> Stramas ledningsgrupp har deltagit i SKLs arbetsgrupper <strong>för</strong> VRImätningar<br />
och nya kunskapsunderlag om VRI och urinvägsinfektioner. Man har<br />
också ingått i styrgruppen <strong>för</strong> det nya infektionsverktyg som ska användas inom<br />
den slutna vården. Projektledaren <strong>för</strong> Stramas punktprevalensmätning har också<br />
haft delansvar <strong>för</strong> SKLs motsvarande mätningar avseende validering av databaser<br />
och presentationsmaterial.<br />
Tandvårds-Strama har haft fyra möten under <strong>2010</strong>. Gruppen har under året arbetat<br />
med en artikel om antibiotikabehandling av orala infektioner, publicerat en<br />
sammanfattning av artikel om indikationerna <strong>för</strong> antibiotikaprofylax i tandvården<br />
(under hösten 2009 publicerad i Tandläkartidningen och Läkartidningen), lämnat<br />
synpunkter på Socialstyrelsens nationella riktlinjer <strong>för</strong> vuxentandvård och besvarat<br />
direkta frågor om antibiotikaanvändning från enskilda frågeställare i landstingen.<br />
Utifrån SBUs rapport om antibiotikaprofylax vid kirurgi har gruppen påbörjat<br />
arbete <strong>för</strong> att nå konsensus med några medicinska specialiteter när det gäller behov<br />
av antibiotikaprofylax till vissa patientgrupper.<br />
Stramakansliet har två gånger under <strong>2010</strong> besökts av ”randande” ST-läkare som<br />
utbildar sig på <strong>SMI</strong>. Presentationen av Stramaarbetet har lagts upp som en<br />
86
strukturerad diskussion med mycket plats <strong>för</strong> frågor utifrån ST-läkarnas egna<br />
erfarenheter och kliniska vardag.<br />
Försäljning av antibiotika<br />
Stramas analysgrupp övervakar och analyserar kontinuerligt<br />
<strong>för</strong>brukningsstatistiken av antibiotika i Sverige <strong>för</strong> öppenvård och slutenvård.<br />
Statistik tas även fram <strong>för</strong> norden och <strong>för</strong> Europa. Statistiken publiceras delvis på<br />
Stramas hemsida, i kvartalsrapporter samt i årsrapporten Swedres.<br />
Öppenvård<br />
Försäljningen av antibiotika på recept under <strong>2010</strong> var 390 recept/1000 invånare<br />
och år, vilket motsvarar samma nivå som 2009. Den kraftiga minskningen som<br />
skedde under 2009 höll därmed i sig. Försäljningen till barn 0-6 år fortsatte att<br />
minska något jäm<strong>för</strong>t med <strong>2010</strong>.<br />
Bland urinvägsantibiotika till kvinnor 18-79 år fortsatte den positiva trenden med<br />
en minskande andel bredspektrumantibiotika och en ökande andel av de två<br />
likvärda <strong>för</strong>stahandspreparaten. Den totala <strong>för</strong>skrivningen av urinvägsantibiotika<br />
ökade dock något under <strong>2010</strong> mätt i recept/1000 invånare. Andelen penicillin V av<br />
vanliga luftvägsantibiotika till barn 0-6 år gick i positiv riktning och ökade något i<br />
de flesta län under <strong>2010</strong>.<br />
Slutenvård<br />
Efter två år med en minskad antibiotika<strong>för</strong>säljning på slutenvårdsrekvisition ses<br />
under <strong>2010</strong> en ökning med 2 procent jäm<strong>för</strong>t med 2009. Det positiva mönstret som<br />
setts de senaste åren med en minskad andel cefalosporiner och kinoloner av den<br />
totala antibiotika<strong>för</strong>säljningen fortsatte under <strong>2010</strong>.<br />
Kvartalsrapporter<br />
I samarbete med Stramas analysgrupp tas en rapport fram <strong>för</strong> varje kvartal.<br />
Rapporterna redovisar <strong>för</strong>brukningsstatistik <strong>för</strong> öppen- och slutenvård samt statistik<br />
<strong>för</strong> Stramas <strong>för</strong>skrivningsmål i öppenvård. Rapporten publiceras på Stramas<br />
hemsida samt skickas ut som nyhetsbrev till alla Stramas prenumeranter.<br />
Resistens<br />
Strama följer resistensövervakningen genom samarbetet med <strong>SMI</strong>:s<br />
antibiotikaresistensgrupp, ARG, och årsrapporten Swedres tas fram i ett nära<br />
samarbete. På ett gemensamt möte <strong>för</strong> Stramas analysgrupp och ARG diskuterades<br />
resistensläge och antibiotika<strong>för</strong>brukning ur ett helhetsperspektiv. Resistensdata<br />
finns också tillgängliga på www.strama.se.<br />
87
Stramas uppgifter enligt instruktionen<br />
I det följande kommer en kortfattad beskrivning att ges av Stramas verksamhet<br />
<strong>2010</strong> utifrån de i instruktionen angivna områdena.<br />
Strama ska utifrån den övervakning och analys som görs nationellt och<br />
internationellt i fråga om <strong>för</strong>ekomst av antibiotikaresistens och<br />
antibiotika<strong>för</strong>brukning ta initiativ till åtgärder som i <strong>för</strong>sta hand rör människors<br />
hälsa.<br />
Expertmöte hud- och mjukdelsinfektioner<br />
Strama och Läkemedelsverket anordnade <strong>2010</strong> ett expertmöte angående<br />
farmakologisk behandling av akut öroninflammation. Nya rekommendationer<br />
presenterades under hösten <strong>2010</strong>.<br />
Strama ska arbeta <strong>för</strong> att studier genom<strong>för</strong>s i frågor som rör antibiotikaresistens där<br />
behovet av ny kunskap har identifierats.<br />
Klinisk prövning<br />
Stramas kliniska prövning ”Jäm<strong>för</strong>else av 1 och 2 veckors behandling med<br />
ciprofloxacin vid akut pyelonefrit hos kvinnor” startade i februari 2006. Ett 20-tal<br />
infektionskliniker i Sverige inkluderade under perioden 2006-2008 tillsammans<br />
251 patienter, varav 156 kunde utvärderas enligt protokollet. Resultatet av studien<br />
visade att effekten av 7 dagars behandling med ciprofloxacin 500 mg x 2 inte var<br />
sämre än effekten av 14 dagars behandling med ciprofloxacin 500 mg x 2 vid akut<br />
pyelonefrit hos kvinnor, varken vid korttids- eller långtidsuppföljning efter<br />
avslutad behandling. I juni <strong>2010</strong> skickades en slutrapport till Läkemedelsverket och<br />
arbetet med en vetenskaplig artikel pågår.<br />
Punktprevalensstudie<br />
Under hösten genom<strong>för</strong>des Stramas femte punktprevalensstudie, PPS, sedan 2003<br />
på svenska sjukhus. På 74 sjukhus (varav sju geriatriska) i 21 län registrerades data<br />
<strong>för</strong> över 17500 inneliggande patienter. Av dessa fick drygt 33 procent<br />
antibiotikabehandling. Liksom tidigare mätningar ägnades extra fokus på de tre<br />
interventionsområdena 1) samhälls<strong>för</strong>värvad pneumoni 2) okomplicerad cystit hos<br />
kvinnor och 3) antibiotikaprofylax vid kirurgi. För samhälls<strong>för</strong>värvad pneumoni<br />
sågs en fortsatt omsvängning från cefalosporiner till smalspektrumpenicilliner<br />
samtidigt som piperazillin plus tazobactam ökade kraftigt. Terapimönstret vid<br />
okomplicerad cystit hos kvinnor följde den positiva utveckling som också ses i<br />
öppenvården. Andelen patienter som fick kirurgisk profylax mer än ett dygn var<br />
fortfarande <strong>för</strong> hög.<br />
IVA-Strama<br />
IVA-Stramas arbete har fortsatt under <strong>2010</strong> och tio års trendanalys av den ökande<br />
antibiotika<strong>för</strong>brukningen på svenska IVA presenterades på ECCMID i Wien, april<br />
<strong>2010</strong>. Ny design av IVA-Stramas hemsida med sökbar antibiotika<strong>för</strong>brukning <strong>för</strong><br />
88
enskild IVA sjösattes i juni <strong>2010</strong>. Dessa data har också presenterats på två<br />
symposier på Svensk <strong>för</strong>ening <strong>för</strong> anestesi och intensivvård.<br />
Strama ska sammanställa och aktivt åter<strong>för</strong>a kunskap i frågor som rör<br />
antibiotikaresistens till berörda inom hälso- och sjukvård, kommunal vård och<br />
omsorg samt till beslutsfattare, allmänhet och medierna.<br />
Broschyr till <strong>för</strong>skrivare<br />
Läkemedelsverket och Strama har regelbundet arrangerat expertmöten <strong>för</strong> att ta<br />
fram behandlingsrekommendationer <strong>för</strong> olika infektionssjukdomar i öppenvården.<br />
För att få ett ännu bättre genomslag har under <strong>2010</strong> rekommendationerna <strong>för</strong> sex<br />
vanliga typer av infektioner i öppenvården sammanfattats i en broschyr (halsfluss,<br />
öroninflammation, bihåleinflammation, nedre luftvägsinfektioner, nedre<br />
urinvägsinfektion hos kvinnor samt hud- och mjukdelsinfektioner). Målet är att<br />
sjukvården ska ha bra kunskap om när och hur antibiotika bör användas eller<br />
undvikas.<br />
Broschyren har skickats ut till det stora flertalet vårdcentraler i Sverige (d.v.s. de<br />
som finns med i tillgängligt adressregister). Dessutom har den medföljt som bilaga<br />
i decembernumret av Läkemedelsverkets skrift ”Information från<br />
Läkemedelsverket” (cirka 60 000 ex). Den har även distribuerats på Riksstämman<br />
och skickats till Stramagrupper och till vårdcentraler som efterfrågat fler exemplar.<br />
Media<br />
Stramas experter har under året medverkat i ett flertal intervjuer i TV, radio och<br />
press.<br />
Dessutom har Strama <strong>för</strong>fattat eller varit medskribent till ett antal artiklar, bland<br />
annat i Läkartidningen med artiklarna ”Antibiotika eller inte - prokalcitonin kan<br />
vägleda behandlingsval åtminstone på akuten <strong>för</strong> vuxna med nedre<br />
luftvägsinfektion”, ”Bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i primärvård. Mindre<br />
antibiotika i sikte med nya rekommendationer” . Det har också publicerats<br />
debattartiklar, i Läkartidningen ”Antibiotikaresistensen i slutenvården måste<br />
bromsas” och i Dagens Medicin ”Dags <strong>för</strong> en satsning på klinisk<br />
behandlingsforskning”.<br />
Hemsidan<br />
Stramas webbplats är en samlingsplats <strong>för</strong> information inom antibiotikaområdet<br />
och har kontinuerligt uppdaterats med nyheter inom fältet samt med presentationer<br />
och informationsmaterial från Strama.<br />
Medicinska riksstämman och AT-stämman<br />
Under årets medicinska riksstämma i Göteborg 1-3 december hade Strama en<br />
monter <strong>för</strong> att dela ut material och sprida information om Strama och<br />
antibiotikaanvändningen i Sverige. I montern delades det ut 500 exemplar av<br />
broschyren med sammanfattningar av Strama och Läkemedelverkets<br />
89
ehandlingsrekommendationer <strong>för</strong> vanliga infektioner i öppenvården. Annat<br />
material som delades ut var en <strong>för</strong>kylningsbroschyr med tips och råd vid<br />
<strong>för</strong>kylning, Strama och Svenska infektionsläkar<strong>för</strong>eningens 10-punktsprogram,<br />
information om dokumenten MRSA i samhället och MRSA i <strong>för</strong>skolan. I montern<br />
visades en poster på de nya rekommendationerna <strong>för</strong> handläggning och behandling<br />
av akut mediaotit (AMO), en poster med Stramas mål <strong>för</strong> antibiotika<strong>för</strong>skrivning i<br />
öppenvård och en poster med Strama och Svenska infektionsläkar<strong>för</strong>eningens<br />
nylanserade 10-punktsprogram. Under riksstämman anordnades även ett<br />
symposium om behandling av öroninflammation.<br />
Strama deltog också på AT-stämman den 25-26 mars som besöktes av cirka 550<br />
AT-läkare. I Stramas monter hade vi bland annat behandlingskort med<br />
behandlingsrekommendationer <strong>för</strong> akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn<br />
och en poster med Stramas <strong>för</strong>skrivningsmål i öppenvården samt en poster med de<br />
nya behandlingsrekommendationerna <strong>för</strong> hud och mjukdelsinfektioner.<br />
Remiss Begrepp inom läkemedelsområdet<br />
Strama har <strong>för</strong>delats remissen Begrepp inom läkemedelsområdet från<br />
Socialstyrelsen. I sitt yttrande fram<strong>för</strong>de Strama några <strong>för</strong>slag på korrigeringar av<br />
de begrepp i termbanken som var i behov av revidering efter Apoteket AB:s<br />
avreglering.<br />
Rapporter, presentationer och <strong>för</strong>eläsningar<br />
Under året har ett flertal vetenskapliga uppsatser baserade på Strama arbete<br />
publicerats eller skickats in <strong>för</strong> bedömning av vetenskapliga tidskrifter.<br />
Stramas arbete har också presenterats på en rad vetenskapliga möten,<br />
professionella möten samt vid olika universitet både inom och utom landet under<br />
enskilda <strong>för</strong>eläsningar eller under längre kurser.<br />
MRSA<br />
Under 2009 rapporterades 1480 nya fall av MRSA i Sverige, en ökning med 13<br />
procent från 2008. På senare år är det fram<strong>för</strong>allt antalet som smittats ute i<br />
samhället som ökat. Där<strong>för</strong> finns behov av information om hur man <strong>för</strong>ebygger<br />
smittspridning i samhället, fram<strong>för</strong>allt i vissa riskmiljöer som <strong>för</strong>skolan. I juni <strong>2010</strong><br />
publicerade där<strong>för</strong> Strama ett kunskapsunderlag om MRSA i samhället och<br />
tillsammans med Socialstyrelsen ett dokument om MRSA i <strong>för</strong>skolan.<br />
Socialstyrelsen publicerade även rekommendationer <strong>för</strong> hur MRSA-bärarskap och<br />
smittrisker ska bedömas. Samtliga dokument har tagits fram i samverkan med<br />
experter inom smittskydd och vårdhygien samt andra myndigheter.<br />
Swedres<br />
För nionde året i rad har Strama i samarbete med <strong>SMI</strong> sammanställt Swedres, en<br />
rapport där statistik <strong>för</strong> antibiotika<strong>för</strong>brukning och antibiotikaresistens i Sverige<br />
sammanställs och analyseras. Vid lanseringen av Swedres 2009 skickades ett<br />
pressmeddelande ut och en presskonferens anordnades. Rapporten trycktes och<br />
90
distribuerades gratis inom sjukvården samt publicerades på Strama och <strong>SMI</strong>:s<br />
hemsidor.<br />
Omvärldsbevakning och Strama-nytt<br />
Strama bevakar löpande internationell vetenskaplig och allmän press <strong>för</strong> att ta del<br />
av ny och viktig kunskap. På basis av den vetenskapliga pressen refereras<br />
intressanta och angelägna artiklar i Strama-nytt. Sex nummer har givits ut under<br />
året till knappt tvåtusen prenumeranter. I samband med november-december<br />
numret gavs ett extranummer ut som innehöll referat från artiklar gällande det<br />
snabbt ökande hotet från karbapenemas-producerande bakterier (KPC, NDM-1<br />
med flera). Utöver detta skickas en web-scan ut en gång per vecka till ett 100-tal<br />
prenumeranter. Här refereras och kommenteras särskilt intressanta nyheter som<br />
publicerats elektroniskt i både vetenskaplig och allmän press.<br />
Strama ska medverka till att kunskap i frågor som rör antibiotikaresistens tillämpas<br />
i praktiken genom att påverka attityder och beteenden hos <strong>för</strong>skrivare, övriga<br />
berörda yrkesgrupper och allmänhet.<br />
Utbildningsaktiviteter<br />
Under april genom<strong>för</strong>s en 5-dagars SK kurs i Jönköping under rubriken<br />
”Handläggning av infektioner i primärvård”. Cirka 27 deltagare från hela landet.<br />
Årets Stramadag samlade drygt 100 deltagare från hela landet.<br />
Temadagen om smitta och infektioner i <strong>för</strong>skolan arrangerades <strong>för</strong>sta gången i<br />
Örebro 2009. Arrangör var Strama tillsammans med SKL, Socialstyrelsen,<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong> och Smittskyddet i Örebro. Under <strong>2010</strong> har lokala<br />
Stramagrupper i Stockholm, Halland/Kronoberg och Göteborg arrangerat<br />
temadagar baserade på samma koncept som den <strong>för</strong>sta temadagen i Örebro.<br />
Nationella Strama har tillhandahållit hjälp vid behov.<br />
Strama bjöd i september in allmänläkare från olika delar av Sverige till en<br />
strategisk diskussion om hinder och möjligheter till en rationell<br />
antibiotika<strong>för</strong>skrivning i Sveriges primärvård.<br />
Strama medverkade i planeringen av den utbildning i lokalt Strama arbete som<br />
Strama Uppsala län anordnade. Ett flertal av medlemmarna i Stramas<br />
ledningsgrupp deltog som <strong>för</strong>eläsare.<br />
I samband med Europeiska antibiotikadagen <strong>2010</strong> lanserade Strama tillsammans<br />
med Svenska infektionsläkar<strong>för</strong>eningen ett nationellt 10-punktsprogram <strong>för</strong> att<br />
bromsa antibiotikaresistens inom slutenvården. 10-punktsprogrammet bygger på 3<br />
grundprinciper om att minska behovet av antibiotika genom att reducera<br />
smittspridning och riskfaktorer <strong>för</strong> vårdrelaterade infektioner, att <strong>för</strong>bättra<br />
diagnostiken samt att använda antibiotika rationellt. Programmet presenterades i ett<br />
pressmeddelande och i en debattartikel i Läkartidningen ”Antibiotikaresistensen i<br />
slutenvården måste bromsas”. Dessutom togs ett bakgrundsdokument fram som<br />
innehöll motiveringar till var och en av de 10 punkterna och en power-<br />
91
pointpresentation. Allt material lades upp på hemsidan och distribuerades till<br />
Stramagrupperna av vilka flera ordnade lokala arrangemang <strong>för</strong> att sprida<br />
budskapet vidare.<br />
Strama ska verka <strong>för</strong> framtagandet av handlingsprogram på regional och lokal nivå<br />
med konkreta målsättningar, åtgärder och uppföljningsmetoder anpassade <strong>för</strong><br />
praktisk tillämpning<br />
Uppbyggnad av register <strong>för</strong> att följa handläggning av infektioner i<br />
primärvården PRIS, pv-kvalitet<br />
Av alla antibiotikarecept <strong>för</strong>skriver primärvården ca 60 procent. Det finns bra<br />
statistik över uttagna recept, men det saknas information om diagnoser och<br />
diagnostika. För att bedöma orsaker till <strong>för</strong>ändringar i <strong>för</strong>skrivningsmönster över<br />
tid och följsamhet till nationella rekommendationer <strong>för</strong> handläggning av vanliga<br />
infektioner i primärvården krävs tillgång till diagnosbaserade journaldata.<br />
Vårdcentraler med tillgång till sökverktyget RAVE 3 har där<strong>för</strong> inbjudits att delta i<br />
studiet av data kring alla läkarbesök <strong>för</strong> en infektion. Totalt <strong>för</strong> åren 2007-2009<br />
gjordes 346646 läkarbesök av 360 000 listade invånare. Antalet besök ökade med<br />
18 procent mellan 2007 och 2009, medan andelen som erhöll antibiotika minskade<br />
från 51 procent till 45 procent. Data ger viktig information om besöksmönster,<br />
diagnos<strong>för</strong>delning och val av antibiotika vid olika infektioner. Undersökningen<br />
kommer att fortsätta och utökas under 2011.<br />
Strama ska <strong>för</strong>dela och administrera de statliga medel som ställs till<br />
strategigruppens <strong>för</strong>fogande <strong>för</strong> insatser som behövs <strong>för</strong> att uppfylla uppgifterna<br />
som strategigruppen har enligt denna <strong>för</strong>ordning samt följa upp de verksamheter<br />
som fått statligt bidrag.<br />
Under <strong>2010</strong> delades medel ut till lokal Strama-verksamhet till följande projekt:<br />
Förekomst av resistenta bakterier hos barn vid Astrid Lindgrens barnsjukhus –<br />
trender och riskfaktorer.<br />
Bakgrundsfaktorer, morbiditet och konsekvenser av sepsis orsakad av ESBLbakterier<br />
hos patienter i Västra Götaland – en retrospektiv analys.<br />
Strama ska delta i internationellt<br />
arbete inom antibiotikaresistensområdet.<br />
Mellan den 25 och 29 januari genom<strong>för</strong>de European Centre for Disease Prevention<br />
and Control, ECDC, ECDC ett s.k. landbesök i Sverige. Besöket koordinerades av<br />
Socialstyrelsen men Stramakansliet deltog aktivt i planeringen och genom<strong>för</strong>andet.<br />
In<strong>för</strong> besöket <strong>för</strong>sågs ECDC-delegationen med material som speglar Stramas<br />
verksamhet; exempel på kampanjmaterial till allmänhet och <strong>för</strong>skrivare,<br />
faktaunderlag och åtgärdsplaner, sammanfattning av Stramas och <strong>SMI</strong>:s<br />
regeringsuppdrag om system <strong>för</strong> nationell övervakning av antibiotikaanvändning<br />
och -resistens samt årsrapporten Swedres.<br />
92
Kina<br />
I mars besökte en kinesisk delegation Sverige. I delegationen fanns representanter<br />
från Peking University och National Institute of Hospital Administration respektive<br />
Department of Medical Administration vid Ministry of Health China. Svensk värd<br />
<strong>för</strong> besöket var ReAct, och övriga deltagare representerade Socialdepartementet,<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong>, Strama och Karolinska Institutet. Delegationen besökte<br />
också Läkemedelsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala<br />
Monitoring Centre och den lokala Stramagruppen i Uppsala län. Möten och<br />
presentationer under vecka var inriktade på att beskriva system och arbetsmetoder<br />
rörande antibiotikaanvändning, -resistens och vårdhygien i Sverige respektive<br />
Kina, <strong>för</strong> att identifiera områden lämpade <strong>för</strong> samarbete inom ramen <strong>för</strong> det<br />
Memorandum of Understanding som funnits sedan 2006. Veckan resulterade i en<br />
<strong>för</strong>eslagen Plan of Action som gick vidare till Ministry of Health China <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>ankring. Ett avtal <strong>för</strong> samarbete 2011-2014 undertecknades i oktober av<br />
Sveriges och Kinas folkhälsoministrar.<br />
Vid den kinesiska delegationens besök inbjöds en svensk talare till Kina <strong>för</strong> att<br />
<strong>för</strong>eläsa om Strama och svenskt arbete mot antibiotikaresistens. En <strong>för</strong>eträdare <strong>för</strong><br />
Strama besökte i maj Changchun i Jilin-provinsen och berättade om Stramas<br />
organisation och det strukturella arbetet i Sverige <strong>för</strong> cirka 250 kinesiska<br />
farmaceuter.<br />
Studiebesök<br />
Den 19 april kom cirka 40 holländska farmacistudenter på studiebesök till Strama.<br />
Under ett par timmar presenterades Stramas organisation och arbete.<br />
EU-studier<br />
Den 27-28 maj höll det europeiska nätverket ESAC (European Surveillance of<br />
Antimicrobial Consumption) sitt årliga möte, denna gång i Stockholm. Den<br />
svenska representanten i ESAC är apotekare på Stramakansliet.<br />
Strama deltar även i andra EU-studier: GRACE – en studie av nedre<br />
luftvägsinfektioner, Theraedge – en studie av snabbdiagnostik, APRES – en studie<br />
av resistens och <strong>för</strong>skrivning i listad befolkning, PPS – en punktprevalesstudie i<br />
sluten vård. EPIC II – en punktprevalensstudie avseende infektioner på IVA i<br />
Norden jäm<strong>för</strong>t med medelhavsländers IVA redovisades på intensivvårdsmötet<br />
ISICEM i Bryssel i mars, <strong>2010</strong>.<br />
93
Bilaga 2 Källhänvisningar<br />
1. <strong>Smittskyddsinstitutet</strong>s omvärld. <strong>SMI</strong>:s webbplats.<br />
http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smisnyhetsbrev/utbrottsinformation/<br />
2. Epi-aktuellt. <strong>SMI</strong>:s webbplats.<br />
http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-nyhetsbrev/epiaktuellt/<br />
3. Calicivirus rapport, webbsök influensa <strong>SMI</strong>:s webbplats<br />
http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smisnyhetsbrev/norovirusrapporter/<br />
4. Euro MOMO<br />
(http://ec.europa.eu/eahc/documents/news/technical_meetings/EuroMOMO.p<br />
df<br />
5. Den Svenska Rese- och Turistdatabasen (Resurs AB, Täby)<br />
http://www.resursab.se/<br />
6. Dnr 705/<strong>2010</strong>. Angående <strong>Smittskyddsinstitutet</strong> redovisning av vidtagna<br />
åtgärder I enlighet med villkoren <strong>för</strong> de särskilda medlen <strong>för</strong> beredskap <strong>för</strong><br />
utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar (anslag 2:6 Folkhälsopolitiska<br />
åtgärder, ap 11).<br />
7. Biosäkerhet och Bioskydd, <strong>SMI</strong>:s webbplats<br />
http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/biosakerhet-ochbioskydd/<br />
8. EU action plan on chemical, biological, radiological and nuclear security<br />
http://europa.eu/legislation_summaries/justice_freedom_security/fight_again<br />
st_terrorism/jl0030_en.htm<br />
9. Vaccinationsstatistik <strong>SMI</strong>:s webbplats<br />
http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/vaccinationer/statistikfor-det-allmanna-vaccinationsprogrammet/<br />
10. Twelve year report: Pertussis surveillance in Sweden (1:<strong>2010</strong>) <strong>SMI</strong>:s<br />
webbplats http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smisrapportserie/ar-<strong>2010</strong>/eleven-year-report-pertussis-surveillance-in-sweden-<br />
1<strong>2010</strong>/<br />
11. Remissvar rubella <strong>SMI</strong> Dnr 678/<strong>2010</strong>. Yttrande angående kunskapsunderlag<br />
Rubellainfektion – vaccination och graviditetsscreening till Socialstyrelsen.<br />
12. Vaccinationer (<strong>SMI</strong>:s webbplats) www.smi.se/vaccinationer<br />
13. Diarienummer: 471/<strong>2010</strong>, 401/<strong>2010</strong>, 473/<strong>2010</strong>, 475/<strong>2010</strong><br />
14. UNGASS Country Progress Report, <strong>2010</strong>, Sweden, Stockholm, <strong>2010</strong>,<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong>/Socialstyrelsen,<br />
www.smittskyddsinstitutet.se/upload/Publikationer/hivsexprev/UNGASS/U<br />
NGASS_eng.pdf<br />
94
15. http://www.emcdda.europa.eu/themes/key-indicators/drid<br />
16. Trycksaker från Enheten <strong>för</strong> hivprevention och sexuell hälsa (se även<br />
UNGASS referens 14 ovan).<br />
En sammanfattning av nationell handlingsplan <strong>för</strong> klamydiaprevention: Mål,<br />
delmål och aktiviteter, 2009-2014, <strong>Smittskyddsinstitutet</strong>, 2:a upplagan,<br />
Stockholm, <strong>2010</strong>,<br />
www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/hivprevention-och-sexuellhalsa/en-sammnafattning-av-handlingsplanen-for-klamydiaprevention/<br />
UNGASS - Lägesrapport om det <strong>för</strong>ebyggande arbetet mot hiv i Sverige<br />
<strong>2010</strong>, <strong>Smittskyddsinstitutet</strong>, Stockholm, <strong>2010</strong>,<br />
www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/hivprevention-och-sexuellhalsa/ungass-/<br />
Hiv, STI och juridik i Sverige, <strong>Smittskyddsinstitutet</strong>/Socialstyrelsen, 1:a<br />
upplagan, Stockholm, <strong>2010</strong>,<br />
www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/hivprevention-och-sexuellhalsa/hiv-och-juridik/<br />
Råd och fakta - faktablad på 9 olika språk, 2:a upplagan, Stockholm, <strong>2010</strong>,<br />
www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/hivprevention-och-sexuellhalsa/faktablad---rad-och-fakta/<br />
Advice and Facts About Sexually Transmitted Infections - Leaflet in English,<br />
1:a upplagan, Stockholm, <strong>2010</strong>,<br />
www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/hivprevention-och-sexuellhalsa/rad-och-fakta---engelska/<br />
Råd och fakta om sexuellt över<strong>för</strong>da infektioner - Broschyr på svenska, 2:a<br />
upplagan, Stockholm, <strong>2010</strong>,<br />
www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/hivprevention-och-sexuellhalsa/rad-och-fakta---svenska/<br />
Affischer till Internationella aidsdagen <strong>2010</strong>, Stockholm, <strong>2010</strong>,<br />
www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/hivprevention-och-sexuellhalsa/internationella-aidsdagen--bestall-material/<br />
Vad gör vi åt klamydia; Rapport från konferensen Sex, unga och klamydia -<br />
nationell konferens om verktyg och arenor <strong>för</strong> prevention,<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong>/Socialstyrelsen/Skolverket/Nationella Hivrådet,<br />
Stockholm, <strong>2010</strong>,<br />
www.hivportalen.se/sexungaochklamydia/Documents/Klamydiarapport_vad<br />
gorviatklamydia.pdf<br />
Nationell kommunikationsstrategi <strong>för</strong> det <strong>för</strong>ebyggande arbetet mot hiv,<br />
sexuellt över<strong>för</strong>da infektioner och vissa blodburna sjukdomar,<br />
Smittskyddsinstiutet, 2:a upplagan, Stockholm, <strong>2010</strong>,<br />
www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/hivprevention-och-sexuellhalsa/nationell-kommunikationsstrategi/<br />
95
Sexual Right: Sweden's Comprehensive Respons to HIV and AIDS,<br />
Smittskyddsinstiutet/Socialstyrelsen/Sida/regeringskansliet,<br />
Utrikesdepartementet,<br />
www.smittskyddsinstitutet.se/upload/Publikationer/hivsexprev/Engelska/Sex<br />
ual_Rights<strong>2010</strong>.pdf<br />
UngKAB09: Unga, kunskap, attityder, beteende - frågeformulär, Stockholm,<br />
<strong>2010</strong>, www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/hivprevention-och-sexuellhalsa/ungkab09/<br />
Migration och sexuell hälsa: En litteraturöversikt om sexuellt risktagande<br />
och sexuell riskutsatthet i samband med migration,<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong>/Socialstyrelsen, Stockholm, <strong>2010</strong>,<br />
www.socialstyrelsen.se/publikationer<strong>2010</strong>/migrationochsexuellhalsa<br />
17. Migration och sexuell hälsa: En litteraturöversikt om sexuellt risktagande<br />
och sexuell riskutsatthet i samband med migration,<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong>/Socialstyrelsen, Stockholm, <strong>2010</strong>,<br />
www.socialstyrelsen.se/publikationer<strong>2010</strong>/migrationochsexuellhalsa<br />
18. STI-referensmetodik <strong>för</strong> laboratorierna. <strong>SMI</strong>:s webbplats<br />
http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/referensmetodik-forlaboratoriediagnostik/<br />
19. ESBL.-resistens hos tarmbakterier. Stramas webbplats<br />
http://www.strama.se/dyn/,119,44,20.html?q=ESBL<br />
20. Rapport över svensk antibiotikaresistens och <strong>för</strong>brukning (Swedres). <strong>SMI</strong>:s<br />
webbplats. http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/arsrapporteroch-verksamhetsberattelser/swedres/swedres-2009/<br />
21. MRSA i samhället –<strong>för</strong>slag till handläggning. Stramas webbplats.<br />
http://www.strama.se/uploads/docs/Strama-<br />
MRSA%20i%20samh%E4llet_130910.pdf<br />
22. RAFs rationaldokument, RAFs webbplats. http://www.srga.org/<br />
23. Vancomycindosering, <strong>SMI</strong>+Läkartidningen (manuskript + Läkartidningens<br />
webbplats http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=13962)<br />
24. Profylax och behandling vid graviditet hos HIV-infekterade kvinnor . <strong>SMI</strong>:S<br />
webbplatshttp://www.smittskyddsinstitutet.se/rav/rekommendationer/hivvirus/<br />
25. Influensarapporter. <strong>SMI</strong>:s webbplats.<br />
http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smisnyhetsbrev/influensarapporter/sasongen-<strong>2010</strong>2011/<br />
26. RSV-rapporter <strong>SMI</strong>:s webbplats.<br />
http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-nyhetsbrev/rsvrapporter/<br />
96
27. Listeria bland gravida kvinoor. <strong>SMI</strong>:s webbplats<br />
http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-rapportserie/ar-<br />
<strong>2010</strong>/listeria-bland-gravida-kvinnor-i-sverige/<br />
28. Fladdermusrabies- ett resultat av aktiv övervakning. <strong>SMI</strong>:s webbplats.<br />
http://www.smittskyddsinstitutet.se/nyhetsarkiv/<strong>2010</strong>/fladdermusrabies-resultat-av-aktiv-overvakning-2008-2009/<br />
29. Hjertqvist M. Klein SL. Ahlm C. Klingstrom J. Mortality rate patterns for<br />
hemorrhagic fever with renal syndrome caused by Puumala virus. Emerging<br />
Infectious Diseases. 16(10):1584-6, <strong>2010</strong><br />
30. Angående <strong>för</strong>ebygggande behandling av huvudlöss. Läkemedelverkets<br />
webbplats. http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-<br />
<strong>2010</strong>/Angaende-forebyggande-behandling-mot-huvudloss/<br />
97
Bilaga 3 Förkortningar<br />
Aeras = Gates Foundation stödd organisation <strong>för</strong> utvecklande av tuberkulosvaccin<br />
ARG = Antibiotikaresistensgruppen vid <strong>SMI</strong><br />
CBRN-rådet = Strategiskt råd på KBM som arbetar med avsiktlig och naturlig<br />
(inkl. olyckor) spridning av C: kemiska ämnen, B: biologiska ämnen och RN:<br />
radiologiska och nukleära ämnen<br />
CFG = Centrala fältepidemiologiska gruppen<br />
DG Research = EU:s generaldirektorat <strong>för</strong> forskning<br />
DG Sanco = EU:s generaldirektorat <strong>för</strong> folkhälsa och konsumentskydd<br />
Dipnet = EU-projekt om difteri<br />
EARSS = European Antibiotic Resistance Surveillance System<br />
ECDC = EU:s smittskyddsmyndighet<br />
EDEN = Europeiskt nätverk <strong>för</strong> nätverksbaserad distansundervisning<br />
EHEC = enterohemorragiska E.coli<br />
EIMID = Europeiskt initiativ mellan Institut Pasteur, Paris, Max Planck<br />
Infectionbiology, Berlin, Imperial College, London, Novartis, Siena, Karolinska<br />
Institutet, Solna<br />
EISS = European Influenza Surveillance Scheme<br />
ENIVD = Europeiskt nätverk <strong>för</strong> virala sjukdomar<br />
EPIET = The European Programme for Intervention Epidemiology Training - Ett<br />
europeiskt tvåårigt utbytes- och utbildningsprogram inom infektionsepidemiologi.<br />
ESBL = Extended Spectrum Beta-Lactamases<br />
ESSTI = Europeisk övervakning av STI-sjukdomar<br />
EQUALIS = External Quality Control in Sweden<br />
EWGLI = The European Working Group for Legionella Infections<br />
EWRS = Early Warning and Response System<br />
FOI = Total<strong>för</strong>svarets forskningsinstitut<br />
GIS = Geografiskt informationssystem<br />
GOARN = Global Outbreak and Response Network<br />
Grace = EU-projekt om nedre luftvägsinfektioner<br />
HIVIS = HIV Vaccine Immunogenicity Study E- ett samarbetsprojekt mellan<br />
Sverige och Tanzania <strong>för</strong> att framställa ett vaccin mot hiv<br />
98
IAVI = International AIDS Vaccine Initiative<br />
IBIS = EU-projekt om Hemophilus influenzae-infektioner<br />
INCA = EU-projekt om infektioner och cancer<br />
INFPREG = Kunskapscentrum <strong>för</strong> infektioner under graviditet<br />
KBM = Krisberedskapsmyndigheten<br />
KCB = Kunskapscentrum <strong>för</strong> mikrobiologisk beredskap<br />
KI = Karolinska Institutet<br />
KIRT = Karolinska Institute Research Training<br />
KTH = Kungliga tekniska högskolan<br />
KTL = Den finska motsvarigheten till <strong>Smittskyddsinstitutet</strong> (Institutet <strong>för</strong> hälsa och<br />
välfärd)<br />
MPR = mässling, påssjuka och röda hund<br />
MRSA = methicillinresistenta gula stafylokocker<br />
NEMA = National Emergency Medicine Association<br />
NIH = National Institutes of Health<br />
Previs = EU-projekt om antibiotikaresistenta pneumokocker<br />
PRP = penicillinresistenta pneumokocker<br />
QCMD = Quality Control of Molecular Diagnostics<br />
OmVac = EU-projekt om vaccin mot öroninflammation<br />
ORO-gruppen = Läkemedelsverkets samverkansgrupp <strong>för</strong> utredning, handläggning<br />
och information kring vaccinrelaterade frågor<br />
PFGE = Pulsfältsgelelektrofores (DNA-baserad typningsmetod)<br />
RAF = Referensgruppen <strong>för</strong> antibiotika<br />
RAF-M = Referensgruppen <strong>för</strong> antibiotika – metodgruppen<br />
RAM = Referensgruppen <strong>för</strong> antimykotika<br />
RAV = Referensgruppen <strong>för</strong> antiviral terapi<br />
Refvac = <strong>SMI</strong>:s referensgrupp i vaccinfrågor<br />
ResNet = internetbaserat program <strong>för</strong> nationell övervakning av antibiotikaresistenta<br />
bakterier<br />
RiViGENE = Europeiskt nätverk (Risk Virus Genom Database)<br />
RSV = respiratoriskt syncytievirus<br />
99
SAREC = Sidas avdelning <strong>för</strong> forskningssamarbete<br />
SFÄ = Det i krisberedskapsorganisationen ingående samverkansområdet Spridning<br />
av Farliga Ämnen<br />
SIVAC = <strong>SMI</strong> Immunologi och Vaccinologi Centrum<br />
SKL = Sveriges Kommuner och Landsting<br />
SLU = Sveriges lantbruksuniversitet<br />
<strong>SMI</strong> = <strong>Smittskyddsinstitutet</strong><br />
SmiNet = nationellt datasystem <strong>för</strong> rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar<br />
STEP-EURO = EU-projekt om bakteriella infektioner orsakade av Grupp Astreptokocker<br />
STI = Sexuellt över<strong>för</strong>da infektioner<br />
Strama = Strategigruppen <strong>för</strong> rationell antibiotikaanvändning och minskad<br />
antibiotikaresistens<br />
SVA = Statens veterinärmedicinska anstalt<br />
Svevac = ett nationellt databaserat informationssystem <strong>för</strong> vaccinationer<br />
SVARM = Swedish Veterinary Antibiotic Resistance Monitoring<br />
SwedRes = En årsrapport om resistens och användningen av antibiotika på<br />
humansidan<br />
TBE = (Tick Borne Encephalitis), fästingburen encefalit<br />
TESSY = europeiskt datasystem <strong>för</strong> rapportering av smittsamma sjukdomar<br />
VHF = Virala hemorragiska febrar<br />
VRE = vancomycinresistenta enterokocker<br />
VÄRK-gruppen = Läkemedelsverkets arbetsgrupp <strong>för</strong> vaccinreaktioner<br />
100
Denna rapport kan beställas från:<br />
<strong>Smittskyddsinstitutet</strong>s beställningsservice<br />
c/o Strömberg, 120 88 Stockholm.<br />
Fax: 08-779 96 67<br />
E-post: smittskyddsinstitutet@strd.se<br />
Webbutik: www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer<br />
Publikationen kan även laddas ner från:<br />
www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer
Change language