ÄLVRÄDDARNAS SAMORGANISATION 2010
20.09.2013 • Views
Share Embed Flag

ÄLVRÄDDARNAS SAMORGANISATION 2010

ÄLVRÄDDARNAS SAMORGANISATION 2010

ÄLVRÄDDARNAS SAMORGANISATION 2010

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
alvraddarna.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

<strong>ÄLVRÄDDARNAS</strong> <strong>SAMORGANISATION</strong> <strong>2010</strong><br />

STRÖMMANDE VATTEN - LEVANDE LANDSKAP<br />

Vad har hänt efter vunnen kamp?<br />

Återblick över en avslutad epok<br />

Arjeplogströmmarna<br />

Landskap

10<br />

22<br />

2<br />

20<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

INNEHÅLL<br />

3 INBJUDAN TILL<br />

<strong>SAMORGANISATION</strong>ENS<br />

ÅRSMÖTE den 3-4 juli <strong>2010</strong><br />

4 ÅTERBLICK ÖVER EN AVSLUTAD<br />

EPOK...<br />

Bertil Öhman<br />

10 LANDSKAP<br />

Lars Norman<br />

14 VAD HAR HÄNT EFTER VUNNEN<br />

KAMP?<br />

Carl-Göran Palmqvist<br />

16 MILJÖ, ENERGI OCH KLIMAT-<br />

ARBETE I EGET INTRESSE<br />

Christer Borg<br />

20 ARJEPLOGS STRÖMMAR<br />

– BÄST UTAN VATTENKRAFT<br />

Christer Borg<br />

22 ÄLVRÄDDARNA SPRIDER SIG PÅ<br />

INTERNET<br />

23 MATERIAL FRÅN<br />

ÄLVRÄDDARNA<br />

SPONSRANDE FÖRETAG<br />

24 SPONSRANDE FÖRETAG<br />

<strong>ÄLVRÄDDARNAS</strong> <strong>SAMORGANISATION</strong> <strong>2010</strong><br />

STRÖMMANDE VATTEN - LEVANDE LANDSKAP<br />

Vad har hänt efter vunnen kamp?<br />

Återblick över en avslutad epok<br />

Arjeplogströmmarna<br />

Landskap<br />

Framsida: Foto: Lars Norman<br />

4<br />

STRÖMMANDE VATTEN<br />

LEVANDE LANDSKAP<br />

ÄLVRÄDDAREN<br />

utges av Älvräddarnas<br />

Samorganisation med<br />

ett nummer årligen<br />

Manuskript, debattinlägg, brev etc är<br />

mycket välkomna. Foton, kartor och<br />

illustrationer är synnerligen önskvärda<br />

Medlemsskap<br />

Enskild medlem: 100 kr/år<br />

Enskild medlem + gåvopaket: 250:-/år<br />

Familjemedlem: 125:-/år<br />

Familjemedlem + gåvopaket: 300:-/år<br />

Stödjande organisation: 200:-/år<br />

Stödjande företag: 500:-/år<br />

Sätt in pengar på vårt<br />

Plusgiro 73 65 73 - 7.<br />

Glöm inte att ange namn och adress så vi<br />

kan skicka vår alltid lika högintressanta<br />

Älvräddaren till dig!<br />

Gåvopaket<br />

Gåvopaket innebär att du stödjer oss med<br />

ett lite större belopp. Du får då en nål, en<br />

självhäftande dekal och ett broderat märke<br />

för ryggsäck eller jacka så att du stolt kan<br />

visa att du är stödjande medlem. Dessutom<br />

kommer vi att under året via de företag och<br />

sponsorer som stödjer Älvräddarnas arbete<br />

att kunna erbjuda en och annan förmån<br />

vilket vi återkommer med i speciella utskick.<br />

Som stödjande företagare får du ett<br />

omnämnande i vår tidning Älvräddaren och<br />

ett diplom som visar att du hjälper till med<br />

miljövården.<br />

Donera<br />

Vi är tacksamma för alla donationer, stora<br />

som små!<br />

Redaktion<br />

Lars Lövgren<br />

Granvägen 26, 922 32 VINDELN<br />

Tel/fax: 0933-613 78<br />

lars.lovgren@alvraddarna.se<br />

Olov Jonsson<br />

Gammelgården 43, 952 92 KALIX<br />

Tel: 0923-793 70<br />

olov.jonsson@alvraddarna.se<br />

Huvudadress<br />

Älvräddarnas Samorganisation<br />

Gammelgården 43, 952 92 KALIX<br />

Tel: 0923-793 70<br />

www.alvraddarna.se<br />

Ordförande<br />

Christer Borg<br />

Norrmoflo 144, 880 30 NÄSÅKER<br />

0622-30095, 070-684 74 31<br />

christer.borg@alvraddarna.se<br />

Informationssekreterare<br />

Lars Lindström,<br />

Basvägen 7, 933 34 ARVIDSJAUR<br />

Tel: 0960-218 21<br />

ll.ajf@home.se<br />

Medlemsregister<br />

Lars Lövgren<br />

Granvägen 26, 922 32 VINDELN<br />

Tel/fax: 0933-613 78<br />

lars.lovgren@alvraddarna.se<br />

Layout Tomas Svensson<br />

Tryck Exakta, <strong>2010</strong>

Foto: Lars Lövgren<br />

Välkommen till<br />

Älvräddarnas årsmöte<br />

<strong>ÄLVRÄDDARNAS</strong> ÅRSMÖTE 3-4 juli <strong>2010</strong> i natursköna Adolfström<br />

vid fritt strömmande Laisälven med fjällen som fond<br />

Vi firar Vindelälvssegern 40 år<br />

Varför Adolfström?<br />

Laisälven är största biflöde<br />

till Vindelälven, och vi deltar i<br />

byns firande av segern i den stora<br />

och hårda Vindelälvsstriden för 40 år<br />

sedan. Då beslöt riksdagen att Vindelälven<br />

inte skulle byggas ut. Kampen och beslutet visade<br />

sig bli dammgenombrottet för den framvällande<br />

älvskyddsopinionen i landet. Lilla Adolfströms enhälliga<br />

och stenhårda vägran att sälja sig, att låta hela sin hembygd,<br />

sin historia och sin framtid dränkas av en jättedamm i en förstörd<br />

älvdal hade en kanske avgörande roll för segern. Du kan<br />

läsa mer om Vindelälvskampen och älvbygden i en stor artikel i<br />

vår årstidsskrift Älvräddaren. Som stödjande medlem får du den<br />

– ett gott skäl bland många att bli medlem.<br />

Program<br />

Lördag 3 juli<br />

C:a 13.00 Lunch<br />

14.00 Årsmötesförhandlingar<br />

Kvällen: Middag och jubileumsfirande<br />

Anmälan och bokning av stugplats, måltider och båtfärd gör du hos:<br />

Jan och Marianne Thorfve Telefon: 0961-230 41<br />

Välkommen!<br />

Söndag 4 juli<br />

Hela dagen bjuder på de yppersta av<br />

naturupplevelser. Båtfärd uppströms<br />

Laisälven till översta bosättningen, Bäverholms<br />

värdshus. Där äter vi lunch.<br />

Återfärd och avslutning som brukar bli<br />

under tidig eftermiddag.<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

3

Återblick...<br />

4<br />

T e x T B E R T I L Ö H M A N<br />

Återblick över en<br />

avslutad epok ...<br />

Övre delen av Fällforsen i Umeälven före utbyggnaden. Fällforsen var, som andra forsar med samma namn, vandringshinder för lax. Foto: Elsa Öhman<br />

Om man skall blicka tillbaka på ett skeende, och sammanfatta det man funnit i några<br />

egna funderingar, bör man inte vara för ung. Jag tror mig ha nått den ålder som krävs.<br />

Läsarna kanske också bör känna till att jag under mer än 40 år varit anställd hos landets<br />

största kraftföretag, att min svärfar var bland de första som frös och svalt i Suorva<br />

och sedan blev maskinist vid Norrfors kraftverk och att min blivande hustru som ung<br />

fick riva hemmet i Sörfors innan dämningen för det nya Stornorrfors sköljde in över<br />

gårdstomten. Jag tror ändå inte att jag kan anses som jävig i min skildring, utan snarare<br />

som väl insatt i det skedda.<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

H<br />

undra år har gått<br />

sedan de första vattenfallen<br />

tämjdes för<br />

elproduktion. Klabböle i<br />

Umeälven, Trollhättan i<br />

Göta älv, Gullspång i Gullspångsälven,<br />

Älvkarleby i Dalälven, Porjus<br />

i Stora Lule älv, Karsforsen i Lagan<br />

och ännu några till. Sedan följde<br />

spridda exploateringar över hela<br />

landet. Så länge tekniken att leda<br />

elström över längre avstånd var<br />

outvecklad förblev många stora<br />

fallkomplex ointressanta. Umeå<br />

stad hade redan 1892 två vedeldade<br />

ångmaskiner inne i staden<br />

som producerade elström. Då det<br />

inte räckte till det växande behovet<br />

började man snegla mot den närmaste<br />

forsen i Umeälven. Det fanns<br />

de som tvekade om möjligheten att<br />

kunna leda elkraften halvmilen fram<br />

till stadskärnan, men 1899 togs<br />

enkelstrandskraftverket Klabböle i<br />

drift. Porjusfallen var avsedda för<br />

malmbanans behov. Först planerades<br />

bygget i Vakkokoski i Torne<br />

älv, som låg närmare järnvägen. I

Porjus (beslut 20 maj 1909) skulle<br />

dessutom kraft kunna utvinnas för<br />

industriella behov. Där planerades<br />

för masugn, natriumfabrik, tjärfabrik<br />

och smältverk för tillverkning<br />

för kisellegeringar. Natriumfabriken<br />

uppfördes av Stockholms Superfosfat<br />

AB och smältverket av AB Porjus<br />

Smältverk.<br />

Det är nu 40 år sedan den långa<br />

striden om Vindelälven tog slut.<br />

Det blev en vändning för de lokala<br />

opinionerna. Fler vågade ta strid<br />

och nådde framgång, och de ledande<br />

männen inom kraftföretagen fick<br />

till sin överraskning uppleva att det<br />

inte var självklart att alltid få de<br />

storvulna planerna godkända. Men<br />

återblicken måste börja ännu längre<br />

tillbaka, för lokala invändningar<br />

mot utbyggnadsplaner fanns tidigt<br />

under vattenkraftsepoken.<br />

Redan i början av 1900-talet<br />

uppstod en mångårig konflikt om en<br />

sjöreglering. Kraftbolaget Gullspång-Munkfors<br />

ville reglera sjön<br />

Skagern. Då hade redan en handfull<br />

smärre sjöregleringar utförts utan<br />

protester, men runt Skagern fanns<br />

ett starkt bondeintresse som befarade<br />

problem för jordbruket. Ett<br />

ekonomiskt intresse stod mot ett<br />

annat. Fiske- och miljöproblemen<br />

hamnade utanför diskussionen,<br />

även om det faktiskt skymtar något<br />

om detta i ett betänkande 1917<br />

inför en kommande vattenlag. Då<br />

1918 års vattenlag beslutades var<br />

inriktningen att den skulle göra det<br />

lättare att exploatera vattendrag och<br />

reglera sjöar. Givetvis vann till sist<br />

kraftföretaget kampen om Skagern.<br />

Regleringen av Vänern vann laga<br />

kraft 1938. Där hade striden med<br />

motstående intressen tagit 12 år men<br />

så var det också 6.000 intressenter<br />

inblandade i detta vattenmål.<br />

Eva Jacobsson har i sina studier<br />

kring svensk vattenkraftsutbyggnad<br />

1900-1918 ingående redovisat<br />

skeendet. Hon säger att enligt<br />

statsvetaren Evert Vedung öppnade<br />

1918 års vattenlag för att utbyggnaden<br />

kunde ske med ”steg-för-stegtaktiken”,<br />

som innebar att tidigare<br />

eller kommande beslut inte behövde<br />

involveras i besluten. Under mitten<br />

av 1900-talet yttrade det sig i att<br />

kraftföretagen ofta började bygga på<br />

land (som ej krävde tillstånd av vattendomstol)<br />

och därigenom band ett<br />

stort kapital i objektet, vilket gjorde<br />

det lättare att få gehör för det man<br />

ville utföra i vattnet.<br />

När började då kraftföretagen<br />

möta ett miljömotstånd ? Under<br />

lång tid var det ekonomiska intressen<br />

som värnade sitt och det kraftigt<br />

ökade elbehovet under krigsåren<br />

och många år därefter gav inget<br />

utrymme för något uttalat miljövärn.<br />

Men personliga reaktioner<br />

har funnits långt innan de formades<br />

i samlade opinioner. Riksdagens<br />

beslut att släppa in Vattenfall i Stora<br />

Sjöfallets nationalpark gav reaktioner<br />

från miljövänner. Bo Rosén,<br />

bördig från Västerbotten, har skrivit<br />

om miljöoppositioner från 1940talet.<br />

Författaren Albert Viksten<br />

deltog också i debatten. Fortfarande<br />

var det dock få och spridda<br />

reaktioner och därigenom tämligen<br />

resultatlösa, mera av enstaka rop i<br />

öknen.<br />

I berättelsen om Håckrenmagasinet<br />

i Jämtland skildrar Richard<br />

Öhman omsvängningen i befolkningens<br />

syn på den planerade<br />

regleringen av Ottsjön. Delar av<br />

fallrättigheterna inom sjösystemet<br />

köptes redan på 1890-talet av en<br />

spekulerande grosshandlare. Senare<br />

kom Vattenfall och AB Storboforsen<br />

(1918-1919) in som intressenter.<br />

Det senare företaget lämnade 1950<br />

in en ansökan om ett kraftverk<br />

för att utnyttja hela fallsträckan<br />

mellan sjön Håckren och Ockesjön<br />

och fick tillstånd två år senare.<br />

Man hade också ansökt om att få<br />

reglera Ottsjön med sju meter men<br />

domstolen prutade tillåtligheten<br />

till 4 meter. Det överklagades till<br />

överdomstolen som återförvisade<br />

ärendet till vattendomstolen. Under<br />

tiden vaknade en lokal folkopinion<br />

emot regleringen och en aktion<br />

under mottot ”Ottsjön måste räddas<br />

till varje pris” startas. Den fick stöd<br />

även av folk utanför bygden. En<br />

rejäl omsvängning bland befolkningen<br />

kom som en följd av en<br />

studieresa som ett 40-tal ottsjöbor<br />

och några andra företog våren 1954<br />

till sjöarna Torrön och Anjan, som<br />

reglerats under 1930-talet. Sedan<br />

man besett de avsänkta vattenmagasinen<br />

åkte man hem fast beslutna att<br />

så ville man inte se sin egen sjö. En<br />

undersökning av folkopinionen i det<br />

valdistrikt som Ottsjön tillhör visade<br />

på 100% uppslutning bland de<br />

röstberättigade och i granndistriktet<br />

var 655 av 658 tillfrågade emot<br />

regleringen.<br />

Frågan hade blivit politisk och<br />

efter överklagningar och bollande<br />

mellan riksdag, domstol och länsstyrelse<br />

fastslog domstolen den 16<br />

juli 1954, att regleringen av Ottsjön<br />

inte var tillåtlig, trots att den enligt<br />

1918 års vattenlag visade en kraftnytta<br />

som avsevärt översteg det 2-3<br />

dubblade värdet av skadan på andra<br />

intressen. Domstolen hänvisade till<br />

fisket och förlorade trivselvärden,<br />

som kunde riskera en befolkningsflytt.<br />

- Fisket är en viktig del av<br />

ortsbefolkningens försörjning och<br />

skänker dessutom omväxling och<br />

rekreation för dem som bor i byn.<br />

En förlust av detta trivselmoment<br />

torde icke kunna ersättas. Det kan<br />

till och med leda till utflyttning från<br />

orten, vilket inte alls är önskvärt.<br />

Så stod det i domskälen som Mellanbygdens<br />

vattendomstol formulerade<br />

i avslaget på ansökan om reglering<br />

av Ottsjön.<br />

Vad skulle då domstolen ha sagt<br />

i Gautomålet om befolkningsflytten?<br />

Men det var en annan vattendomstol<br />

och vattenlagen var fortfarande<br />

av år 1918. En rad andra planer i<br />

Jämtland, som skulle ha inneburit<br />

överledningar av vatten från fjället<br />

genom tunnlar föll senare. Bland<br />

annat räddades därigenom den värdefulla<br />

Dammån med sin storöring<br />

från att berövas vatten från källområdet.<br />

Utan tvivel blev målet om en<br />

enda sjö – Ottsjön – ett genombrott<br />

för miljöfrågorna i vattenmål. Här<br />

var det inte oroliga jordbrukare eller<br />

andra företagare som värnade om<br />

sina ekonomiska intressen i konflikt<br />

med kraftintresset. Här kom fiskefrågorna,<br />

trivselfrågorna och andra<br />

omsorger om boendemiljön att väga<br />

tyngst. Sedan följde Vindelälven-<br />

Laisälven, Storsjö Kapell och andra.<br />

Folket hade sett att det var möjligt<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

5

Återblick...<br />

Laisälven, Yraftdeltat. Foto: Kjell Johansson<br />

6<br />

att påverka om man höll samman<br />

och använde de politiska kanalerna.<br />

- Hur kunde det gå så här?, frågade<br />

sig en framstående men desillusionerad<br />

kraftföretagschef efter att<br />

regeringens beslut om Vindelälven-<br />

Laisälven tillkännagivits. Frågan var<br />

berättigad. En epok var till ända,<br />

men vi ska inte inbilla oss att det<br />

inte kommer nya attacker mot våra<br />

strömmar och sjöar. Men nu har vi<br />

en annan lagstiftning och kunnigare<br />

medborgare med helt andra värderingsgrunder.<br />

... med personliga funderingar<br />

Under ett långt arbetsliv hinner man<br />

fundera på ett och annat man varit<br />

med om och stött på. Troligen finns<br />

det ingen annan medlem i Älvräddarna<br />

som kommit i kontakt med<br />

kraftindustrins folk vid så låg ålder<br />

som jag. Två år efter min födelse<br />

började en morbror till mig, vid<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

sidan av sitt dagliga arbete, utföra<br />

vissa laxodlingsuppgifter för Vattenfalls<br />

räkning på entreprenad.<br />

Vattenfall hade 1935 anställt sin<br />

förste biologiskt utbildade tjänsteman,<br />

fiskmästaren Nils Gunnar<br />

Andersson, och de båda träffades<br />

av en slump vid Renforsen i Vindelälven<br />

då denne höll på med utsättning<br />

av laxungar Jag minns därför<br />

Andersson från tidiga barnaår då<br />

han besökte morbrodern. Föga<br />

anade jag att vi skulle komma att<br />

arbeta tillsammans från början av<br />

1950-talet till hans pensionering.<br />

År 1951 anställde Vattenfall fil.<br />

lic. Erik Montén som fiskeribiolog,<br />

placerad vid huvudkontoret i Råcksta.<br />

Honom lärde jag känna som<br />

en person med stark integritet, för<br />

vilken uppgiften att lösa problemen<br />

stod över allt oavsett om det kunde<br />

vara obekvämt för företaget eller ej.<br />

Jag fick förmånen att med-<br />

verka i hans fullskaleförsök våren<br />

1967 med 32.000 st brickmärkta<br />

laxsmolt i Stornorrfors. Det gällde<br />

att i samråd med domstolens<br />

fiskesakkunnige, fiskeriintendenten<br />

Sten E. Berg, ta reda på smoltförlusterna<br />

genom kraftverket och<br />

utskoven. Det var ett unikt försök<br />

som tog några veckor att genomföra<br />

och flera år att utvärdera.<br />

Montén hade redan 1952-53 utfört<br />

försök i modellturbiner i Motala<br />

och då funnit att förlusterna ej<br />

skulle överstiga 10% under förutsättning<br />

att tunneln från kraftverket<br />

hade fri vattenyta. Smolten<br />

går nämligen nära vattenytan vid<br />

utvandringen från älvarna. Vattenfalls<br />

ledning intygade att tunneln<br />

skulle byggas så. Bedömningen<br />

godtogs tills vidare av domstolen.<br />

Först då det 1967 blev aktuellt att<br />

testa om modellförsöken stämde,<br />

15 år efter att Montén redovisat

sina modellförsök under givna<br />

förutsättningar, först då, fick han<br />

veta att man på en del av den 4 km<br />

långa tunneln sänkt den med ca 50<br />

meter under havsnivån på grund av<br />

svagt berg. Därigenom fick tunneln<br />

ett avsnitt på ca 2 km där vattnet<br />

strök tunneltaket och en betydande<br />

del av den utvandrande smolten<br />

skadades till döds. Så länge kraftverket<br />

i Stornorrfors inte utnyttjade<br />

allt vatten från den oreglerade Vindelälven<br />

kunde en betydande del<br />

av smolten gå ut genom utskoven.<br />

Senare (1985) togs en fjärde och<br />

större turbin i drift och då återstod<br />

i princip endast passagen genom<br />

kraftstationen för smolten.<br />

Då tunneldrivarna oförberett<br />

träffade på svagt berg bör det ha<br />

lett till flera överläggningar inom<br />

projektledningen. Det är anmärkningsvärt<br />

att Montén under denna<br />

fas aldrig tillfrågades och fick vara<br />

med i diskussionerna. Vad skulle<br />

man då med en biolog till om<br />

allt betraktades som ett tekniskt<br />

problem? Fullskaleförsöket visade<br />

att Monténs beräknade 10% i<br />

turbinskador höll måttet (8%) men<br />

att ändringen av tunnelutförandet<br />

lett till att det uppstod förluster<br />

efter turbinpassagen med 19-20%.<br />

Det innebar ökade årliga kostnader<br />

för att kompensera förlusterna<br />

genom odling och utsättning av<br />

smolt. Om inte fiskeriintendenten<br />

krävt fullskaleförsöket och Montén<br />

samtyckt till det, hade vi aldrig fått<br />

reda på de verkliga utvandringsförlusterna<br />

för Vindelälvens lax- och<br />

havsöringsungar.<br />

Bönderna vid Skagern kämpade<br />

i åratal för att värna sin åkermark,<br />

men de förlorade till slut. Till<br />

en del beroende på att kraftbolaget<br />

köpte upp flera stora jordbruksfastigheter<br />

före rättsförhandlingen.<br />

Därigenom underminerade man<br />

motståndet. 50 år senare ville<br />

många markägare efter Vindelälven<br />

få sina ägor överdämda och inlösta.<br />

Visserligen var jordbrukets framtid<br />

i Västerbotten osäker men skogsmarken<br />

borde väl ha varit värd<br />

bättre än att ödeläggas. Vattenfall<br />

uppger i informationen 1962 att<br />

Laisälven och Vindelälven räddade. Familjen Johansson i Adolfström jublar. (Fotograf okänd)<br />

7.250 hektar produktiv skogsmark<br />

skulle komma att tas ur bruk på<br />

olika sätt.<br />

Det var dock bara en knapp<br />

majoritet av markägarna längs Vindelälven<br />

som önskade utbyggnad.<br />

Vintern 1970 genomförde Vindelådalens<br />

aktionsgrupp en skriftlig<br />

enkät bland enskilda markägare<br />

från Vännfors till Sorsele. Frågan<br />

ställdes till innehavarna av drygt<br />

800 jordbruksfastigheter, av vilka<br />

526 svarade. Det visade sig att 261<br />

ville att älven skulle exploateras,<br />

250 sade nej och 15 avstod från att<br />

ta ställning. Mellan byarna var skillnaden<br />

större. Vissa byar visade en<br />

kompakt majoritet för exploatering,<br />

men även i dessa finns det fortfarande<br />

människor och ett fungerande<br />

näringsliv.<br />

Svåra att begripa är också tankegångarna<br />

som låg till grund för en<br />

uppvaktning som representanter för<br />

älvdalskommunerna, under ledning<br />

av landshövdingen, gjorde inför<br />

stats- och industriministrarna den<br />

25 april 1968. De pläderade då för<br />

en utbyggnad eftersom det ansågs<br />

utsiktslöst att utveckla de egna industriella<br />

företagen.<br />

Här ett kort citat ur föredrag-<br />

ningen, som omfattade 2 A4-sidor<br />

text:<br />

Det bör understrykas att talet<br />

om en industrialisering av<br />

Vindelälvsdalen, som skulle ge<br />

befolkningen utkomst, är föga<br />

realistiskt. De särskilda resurser,<br />

som kan sättas in på en ökad<br />

industrialisering av Västerbottens<br />

inland, bör för övrigt enligt<br />

länsstyrelsens och planeringsrådets<br />

samstämmiga mening i<br />

första hand tillföras Lycksele,<br />

Vilhelmina och Storuman.<br />

De uppvaktande var kommunalråden<br />

från Arjeplog, Lycksele<br />

landskommun och Vännäs samt en<br />

riksdagsman från Vindeln. Sorsele<br />

kommun deltog inte. Vid denna<br />

tid fanns där en majoritet som var<br />

negativ till utbyggnad. De fyra<br />

politikerna representerade 3 partier.<br />

Det torde vara unikt att så kraftigt<br />

nedvärdera de egna kommunernas<br />

förutsättningar och så enhälligt tala<br />

för att grannkommunerna bör få<br />

industristöd. Man får en känsla av<br />

att texten i sin helhet har formulerats<br />

av länsstyrelsen i Umeå. Representanten<br />

för Vindelns kommun<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

7

Återblick...<br />

8<br />

försökte senare i media hävda att<br />

han inte godkänt formuleringen<br />

och därför i all hast, minuterna före<br />

uppvaktningen, fått fram en annan<br />

version på sitt partikansli. Men vi<br />

som reagerade på uppvaktningen<br />

fick denna text från landshövdingen<br />

med uppgiften att det var den som<br />

föredragits.<br />

Det som förvånar mest är att<br />

kommunalrådet från Arjeplog<br />

tydligen inte hade uppmärksammat<br />

den osanning som fanns i föredragningstexten.<br />

Eller hade han kanske<br />

inte läst den utan bara hoppat på<br />

”uppvaktningsvagnen” av bara<br />

farten? Det finns nämligen på de två<br />

helsidorna inte ett ord om vad som<br />

skulle hända inom övre Laisdalen.<br />

Följande mening borde annars ha<br />

väckt hans vrede: Fjällområdet<br />

förblir helt oberört av en utbyggnad<br />

och drar till sig det alldeles övervägande<br />

antalet av de turister, som<br />

söker sig till Västerbotten.<br />

Givetvis kunde varken utbyggnadsivrarna<br />

eller motståndarna<br />

uttala sig säkert om framtiden.<br />

Så här 40 år senare har vi möjlighet<br />

att jämföra länsprognosen med det<br />

verkliga utfallet och även konstatera<br />

vad som hänt i Adolfström och<br />

Gautosjö. Inom det område som<br />

skulle ha ödelagts genom bildandet<br />

av en stor dämningssjö, med ytan 45<br />

meter över naturligt högvatten, kan<br />

noteras att i nuläget finns följande:<br />

8 företag inom turistnäringen med<br />

stuguthyrning, husvagnscamping,<br />

båt- och skoteruthyrning, restauranger,<br />

guideverksamhet, taxibåt<br />

och helikopterflyg. Totalt finns 360<br />

bäddar. Restaurangen i Bäverholmen<br />

(en av fyra) inrymmer 60 gäster,<br />

ligger i väglöst land vid övre änden<br />

av sjön Yraft och nås med taxibåt.<br />

Där finns också lägenhetsboende<br />

och verksamheten drivs av ett familjeföretag.<br />

Den ”föga realistiska industrialiseringen<br />

av Vindelälvsdalen” har<br />

trots allt lett till att i Vindeln finns<br />

för närvarande 3 verkstadsföretag<br />

inom skogsteknikbranschen, som<br />

idag sysselsätter ca 430 anställda<br />

och därutöver finns ytterligare 100<br />

personer i andra företag knutna till<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

Laisälven. Foto: Gunnar Westrin<br />

klustret. Företagen Cranab, Vimek<br />

och Indexator ingår i ett s.k. skogsteknikkluster<br />

med totalt 9 företag,<br />

varav två i Västernorrland.<br />

Skogen ger, förutom ute i fält,<br />

även åtskilliga arbetstillfällen i det<br />

moderna sågverket i Hällnäs. Detta<br />

fanns då länsprognosen skrevs men<br />

har genom ägarbyten och rationaliseringar<br />

utvecklats och expanderat<br />

kraftigt. I Hällnäs finns också verkstadsföretaget<br />

LAMECO (grundat<br />

1946) som arbetar med utrustning<br />

för den spårbundna trafiken. Snösugar<br />

och snösopar för spårväxlar<br />

levereras till Stockholms Lokaltrafik<br />

och Banverket. Företaget tillverkar<br />

även svetsskåp.<br />

Bröderna Larssons snickeri i<br />

Åmsele är specialiserade på fönster<br />

men har även en produktion som<br />

via Hedlunda snickeri i Lycksele<br />

slutligen hamnar i IKEA:s möbelsortiment.<br />

Även i Rusksele är företagsamheten<br />

stor trots pessimismen för<br />

40 år sedan.<br />

Vid Renforsen i Vindeln fanns<br />

sedan 1880-talet en tre våningar<br />

hög timrad kvarn med bostad för<br />

mjölnaren intill. Kvarnanläggningen<br />

ägs av Vindelns kommun. Sedan det<br />

stod klart att vattnet skulle fortfara<br />

att strömma utför den 12 meter<br />

höga forsen väcktes intresse för<br />

att inom området bygga ett hotell<br />

och en stug- och husvagnscamping.<br />

Campingen är en kommunal inves-<br />

tering där kafé Mjölnaren inryms<br />

i den gamla bostaden. Den idéella<br />

föreningen Vindelgruppen använder<br />

kvarnen varje sommar från midsommar<br />

och sju veckor framåt för konstutställningen<br />

Konst i Kvarn, som<br />

årligen besöks av ca 16.000 personer.<br />

Det privatägda Hotell Forsen i<br />

Vindeln har ett välbesökt naturum,<br />

som är Sveriges enda för älvlandskap,<br />

och räknar ca 4.000 besökare<br />

årligen. Sommarkaféet vid Mårdseleforsen<br />

uppströms Åmsele är också en<br />

välbesökt attraktion som tillkommit<br />

efter 1970. Det är öppet juni-september<br />

och har ca 10.000 gäster. Även<br />

om personalstyrkan i dessa företag<br />

inte är så stor, fyller anläggningarna<br />

ett viktigt behov i ett modernt<br />

samhälle. Lägg slutligen till detta<br />

att för befolkningen och besöksnäringen<br />

efter hela Vindelälven hade<br />

en utslagen laxstam givetvis varit en<br />

svår förlust.<br />

Det står klart att de uppvaktande<br />

kommunföreträdarna och länsstyrelsen<br />

i Västerbotten underskattade<br />

de möjligheter som fanns att skapa<br />

arbete för befolkningen, kanske<br />

för att det sågs mest lättvindigt att<br />

förlita sig på ett statligt företags<br />

stora investering i kraftproduktion.<br />

Bland de fördelar som, enligt texten,<br />

förväntades är fastighetsskatter på<br />

anläggningarna och andra ersättningar.<br />

Att sådant genom ett politiskt<br />

penndrag snabbt kunde försvinna

föresvävade tydligen inte.<br />

Fortfarande utgår särskilda<br />

så kallade bygdemedel till kommuner<br />

som har vattenmagasin och<br />

kraftverk inom gränserna. De är<br />

fastlagda i vattendom och kan inte<br />

påverkas av riksdagen. Vattendomar<br />

kan dock omprövas och inom<br />

Stornorrforsområdet kräver nu Vattenfall<br />

att företagets åliggande att<br />

sköta och underhålla en skogsbilväg<br />

skall överflyttas till en vägsamfällighet<br />

sedan några hustomter sålts efter<br />

vägen. En nu avliden markägare<br />

i byn Sörfors kommenterade för<br />

något år sedan:<br />

- Nu ska vi börja betala för en<br />

väg som vi vid utbyggnaden fick som<br />

ersättning för längre och fördyrade<br />

skogstransporter. Vem vet, kanske<br />

kommer kraftföretagen längre fram<br />

att även söka smita ifrån bygdemedlen?<br />

Åtkomsten av fallrättigheterna<br />

är en intressant historia, särskilt i<br />

övre Norrland. De äldsta byarna<br />

vid vattendragens nedre delar kom<br />

till långt före nybyggartiden och<br />

grundarna lade själva under sig<br />

rätt omfattande arealer utanför<br />

byområdet. Även nybyggena, som<br />

fick mark av kronan, fick i förstone<br />

generösa arealer. Det gällde ju att<br />

säkra raningar och myrar för slåtter<br />

och fiskesjöar. I mitten av 1700-talet<br />

började statsledningen intensifiera<br />

anläggandet av nybyggen. Då krävdes<br />

att fasta gränser mellan befintliga<br />

byar och kronans obebyggda<br />

mark drogs upp.<br />

Byarna hade dittills haft mycket<br />

svävande yttre gränser och bönderna<br />

ägde egentligen endast bykärnorna<br />

och den odlade jorden däromkring.<br />

Övrig mark ägde man brukningsrätten<br />

till. Efter Vindelälvens nedre<br />

lopp gjordes de första uppmätningarna<br />

inför avvittringen under<br />

1700-talets sista decennier. Om man<br />

noterar de uppgivna arealerna för<br />

skog och impediment från den tiden<br />

och ser på vilka arealer som tilldelades<br />

byarna då avvittringen fastställdes<br />

i mitten av 1800-talet finner<br />

man att skogsvidden krympt betänkligt.<br />

Kronan hade upptäckt den<br />

växande sågverksindustrins behov<br />

av timmer och beslutat behålla mer<br />

av skogsmarken för att kunna sälja<br />

avverkningsrätter. Ett liknande<br />

förfarande kan noteras vid avvittringen<br />

i lappmarken, som i regel inte<br />

utfördes förrän in på 1900-talet. De<br />

större strömfallen har hamnat inom<br />

den s.k. kronoöverloppsmarken och<br />

det är ingen slump utan ett medvetet<br />

handlande från statsmakten. Kraftutbyggnader<br />

hade då kommit igång i<br />

landets södra delar.<br />

Inom de gamla byarna nedom<br />

lappmarksgränsen fanns många<br />

fallsträckor på bondemark. Där dök<br />

tidigt upp spekulanter som visste att<br />

fallen skulle bli värdefulla efter en<br />

tid. Grosshandlaren som köpte fall i<br />

Jämtland hade många gelikar. Västra<br />

stranden efter Renforsen i Vindeln<br />

(ca 12 m i höjd) köptes redan 1917<br />

av en kassör vid ett skogsbolag, tjugotalet<br />

år innan Vattenfall startade<br />

sin uppköpsresa. I en av Umeås<br />

lokaltidningar fanns 1975 en intervju<br />

med bonden Nils Bernhardsson,<br />

Nygård, Vännäs. Han var då 61 år<br />

och berättade om hur hans far och<br />

ett par grannar 1899 hade sålt den<br />

halva av Fällforsen i Umeälven, som<br />

de gemensamt ägde. Köparen var<br />

en bokhandlare från Stockholm och<br />

denne betalade bara 600 kr för fallrätten.<br />

Inte ens då var det bra betalt.<br />

Det motsvarade ungefär 8 månaders<br />

lön för en dåtida fabriksarbetare.<br />

Omräknat till dagens penningvärde<br />

blir det omkring 30.000 kr.<br />

Det går att göra jämförelser mellan<br />

uppköpen av fallrättigheterna och<br />

de tidiga bolagsinköpen av böndernas<br />

skogsmark. Kraftföretagen<br />

betalade inte heller särskilt bra och<br />

förbehöll sig dessutom ofta all till<br />

fastigheten hörande fiskerätt utan<br />

särskild betalning. Det var ett sätt<br />

att vid en utbyggnad komma undan<br />

ersättningskrav för fiskeskada.<br />

Sammanfattningsvis kan med<br />

fog hävdas att med 2 kraftverk i<br />

Laisälven och 10 efter Vindelälven<br />

hade det knappast funnits fler<br />

arbetsplatser än vi har idag. Det<br />

finns troligen ingen annan industri<br />

som är så lätt att driva med ett minimum<br />

av anställda som kraftverk. Vi<br />

hade knappast heller haft fler invå-<br />

nare i nuläget. Befolkningen minskar<br />

i nästan alla landsbygdskommuner<br />

oavsett om det finns kraftverk eller<br />

regleringsdammar. De som vid en<br />

exploatering tvingats lämna sina<br />

hem skulle nog i stor utsträckning<br />

ha flyttat till ett nytt boende utanför<br />

den egna kommunen. Vattenfalls<br />

plan uppgav att 71 permanentbostäder<br />

skulle lösas in, 40 vid Laisälven<br />

och 31 efter Vindelälven. Alla som<br />

ägnade mycken tid och stor energi åt<br />

att påverka beslutsfattarna för att få<br />

behålla älvsystemet i fritt skick kan<br />

känna att de gjorde ett gott val.<br />

Referenser:<br />

Industrialisering av älvar – Eva Jacobsson<br />

1996<br />

Håckrenmagasinet före och efter dämningen<br />

– Richard Öhman 1995<br />

Stornorrfors kraftstation – Vattenfalls kulturvårdskommitté<br />

1989<br />

Fisk och Turbiner – Erik Montén<br />

Lax och öring – Arne Lindroth m. fl. 1953<br />

Vindelälven – Vattenfalls Press- och informationstjänst<br />

1962<br />

Förteckning över företag inom Gautoområdet<br />

– Övre Laisdalens Turism <strong>2010</strong>.<br />

Uppgifter om skogsteknikföretagen i<br />

Vindeln och övrig företagsverksamhet<br />

inom Vindelnområdet - Vindeln Utveckling/<br />

Maria Hedblom <strong>2010</strong><br />

Ordförklaring:<br />

Smolt (eng.) är en biologiska term för<br />

utvandringsfärdiga ungar av lax och havsvandrande<br />

öring. Vid smoltifieringen, som<br />

i grunden beror på hormonförändringar,<br />

inlagras ytterst i huden guaninkristaller<br />

varvid en silverglans täcker den tidigare<br />

färgteckningen. Omvandlingen sker under<br />

senvintern/våren och är beroende av främst<br />

tillväxten/storleken. Det leder till att åldern<br />

på utvandrande ungar är högre i nordligare<br />

älvar än i exempelvis Mörrumsån .<br />

ETT STORT TACK!<br />

Vi tackar eleverna på Sportfiske-<br />

och Naturguideutbildningarna<br />

på Tornedalens Folkhögskola<br />

samt älvräddarna i Arjeplog för<br />

gåvor i samband med arrangemang<br />

i Övertorneå respektive<br />

Arjeplog under vintern. Ett<br />

varmt tack riktas även till alla<br />

som skänkt gåvor till Älvräddarnas<br />

Samorganisation till minne<br />

av avlidna naturvänner.<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

9

Norrland, vattenland...<br />

Landskap<br />

10<br />

T E X T O C H F O T O L a r s N O r m a N ( d ä r E j a N N a T a N g E s )<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

orrland, vattenland. Möte i ett skiftande land-<br />

N<br />

skap. Ett är under fåglars ögon. Vallas av vindarna<br />

långt där uppe en sommarmorgon. Marken i fuktmättad<br />

slummer. Ett blått dis som skingras av solvärmen.<br />

Se fjällen och myrarna, skogen, sjöar och vattendrag.<br />

Natur i symbios och olika kretslopp. Vattnet är livgivaren. Finns<br />

överallt i skiftande former. Från de första dropparna mot berget<br />

och utför i rörelse mot havet.<br />

Vattenspanare nu. Helt nära vid älvstranden. Allt är möjligt<br />

under sommaren. Med en värme som ger badtemperatur också<br />

åt en isälv i norr. Klä av sig och gå ut på bottenstenarna. Höra<br />

forsen dåna på avstånd. Här ett stilla fras i det stråkande, glidande

Jämtlandsfjällen flygfoto (stora bilden ovan och den lilla till höger).<br />

Foto: Thomas Sandberg<br />

vattnet. Ligga på rygg och fara med strömmen. Se<br />

uppåt mot ett flerskiktat lufthav. Molnen i vinden.<br />

En kungsörn i spiralflykt i termiken. Längre ner<br />

svalor på jakt efter insekter eller tjattrande i<br />

nipkanten. Hämtar lera till sitt bobyggande under<br />

taket på den gamla slåtterladan. Bryr sig inte om<br />

den drivande trädstammen som är en människa i<br />

en älv någonstans i norr.<br />

Vattenvarelse i vattenland. Ligga i<br />

en ström och fångas av vattnets närhet och olika<br />

vattenljud. En livets symfoni som sträcker sig långt<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

Foto: Kent Moén<br />

11

Norrland, vattenland...<br />

12<br />

bortom istider och älvars födelse i<br />

ett vattenland i norr.<br />

Årmiljarder som rullar. Något<br />

med vatten redan från början. På en<br />

planet där allt började som encelliga<br />

trevare i ett urhav. Blev en genetisk<br />

stafett över generationer och årmiljoner.<br />

Stöptes till överlevare som<br />

sländor och fåglar eller tillfälliga<br />

bloss i en återvändsgränd. Blev en<br />

föraning av oss själva i Stora Riftdalens<br />

vagga. Nytt liv, nya former.<br />

Tillbaka i nuet. Med<br />

ryggen på grund i strandkanten.<br />

Vända utåt igen med cyklop och<br />

huvud vänt nedåt. Möta en skimrande<br />

mosaik i det nordiska ljuset.<br />

Älven under ytan fylld av skönhet<br />

och harmoni. Andra landskap har<br />

skildrats av målare och tonsättare.<br />

Fjällen och älvdalarna, böljande<br />

skogar och glittrande sjöar, kusthav<br />

och skärgård, vida fält och doftande<br />

sommarängar. Här möter något nytt<br />

för målare att memorera. Under<br />

ytan i lä av en stenbumling med<br />

blicken nedströms. Ett buktande<br />

bottenlandskap med storstenar,<br />

klippor och vikande horisonter. Se<br />

platser där vattnet tappar fart och<br />

lämnar drivved, grus och sand som<br />

glittrar i solljuset. Fickor av vila som<br />

minner om den geologiska vattenkraft<br />

som ständigt nöter, slipar och<br />

mejslar sin omgivning. Uppleva en<br />

årscykel med vårens inferno av is<br />

och vatten. Ett vitt penseldrag som<br />

sköljer genom älvdalen. Se harrens<br />

lek över grusbäddarna när flödet<br />

avtar. Möta sommarens mättnad i<br />

alger som vajar på bottenstenarna<br />

och i aning av älvnära skog. Se en<br />

öring tätt mot botten. Väntar på sin<br />

tid i en natur av jägare och jagade.<br />

Se hösten i lövdriften och vinterns<br />

iskupol när allt sluts och blir stilla.<br />

Åter vid stranden. På en sten i<br />

solvärmen. Vattnets livgivande kraft<br />

runtomkring. Den levande älven är<br />

en mötesplats där liv mångfaldigats.<br />

En tummelplats för sländor och<br />

andra insekter. För fiskar, kräftdjur<br />

och musslor. För fåglar och däggdjur.<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

Jämtlandsfjällen flygfoto. Foto: Thomas Sandberg<br />

Foto: Gunnar Jacobsson<br />

Utter. Foto: Kent Moén

”<br />

En slända landar i handen.<br />

Tassar försiktigt över huden. En<br />

knappt märkbar tyngd som går<br />

till hjärta och hjärna på samma<br />

gång. Så borde alla någon gång<br />

få möta naturen...<br />

Dagsländor böljar i<br />

parningslek ovanför vattnet. Mest<br />

hanar som i timmar uppehåller<br />

sig i fladdrande moln av insekter.<br />

Honorna gör tillfälliga besök för att<br />

befruktas i akrobatiska luftnummer<br />

eller bland växtligheten vid älvstranden.<br />

Sedan uppsöker de vattenytan<br />

för att låta sina ägg sjunka till älvens<br />

botten. Ägg som kläcker och ger<br />

liv åt en platt och kloförsedd larv<br />

i en kylig och mörk vattenvärld på<br />

älvbotten. Efter månader och år sker<br />

den stora förvandlingen när larven<br />

stiger till ytan och spränger sitt skal.<br />

Blir vindburet liv som under flyktiga<br />

timmar möter solens värme och ljus.<br />

En slända landar i handen.<br />

Tassar försiktigt över huden. En<br />

knappt märkbar tyngd som går till<br />

hjärta och hjärna på samma gång.<br />

Så borde alla någon gång få möta<br />

naturen. I en känsla av ömsesidig<br />

tillit mellan människa och något av<br />

de djur som finns runtomkring.<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

Foto: Kent Moén<br />

13

Låt Långan Leva<br />

14<br />

TExT och BILD: c A R L - G ö R A N P A L m q V I s T , o RDföRANDE I LåT LåNGAN LEVA<br />

Vad har hänt efter<br />

vunnen kamp?<br />

För dig som varit älvräddare länge är följetongen Långan, Långforsen och Jämtkrafts<br />

alla märkliga turer känd. Se artiklar i Älvräddaren -05 och -07. Senaste nytt (30 april)<br />

är en dammskada. Jämtkraft planerar att bygga en fördämning före kraftverket för att<br />

torrlägga och reparera skadan i stället för det enda rätta – riva dammen. Här kommer<br />

en rapport från Låt Långan Leva om vad som hänt efter vunnen seger.<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

lvräddargruppen Låt<br />

Ä<br />

Långan Leva nybildades då<br />

hotet om en utbyggnad av<br />

Långforsens kraftverk var<br />

överhängande. (Låt Långan<br />

Leva bildades ju redan på 1970-talet<br />

för att förhindra en storskalig överdämning<br />

av dalgången nedströms<br />

Långforsen).<br />

Som bekant förhindrade Regeringsrätten<br />

vintern 2004 en fyrdubblad<br />

vattenavledning ur Långforsen<br />

varför förhållandena från 1918 kvarstår<br />

och utbyggnaden av kraftverket<br />

förhindrades. Därefter har kraftbolaget<br />

envist motsatt sig vårt framförda<br />

krav om total utrivning av dammanläggningen.<br />

Man framhärdar att<br />

driva kraftverket med ett, enligt gällande<br />

vattendom, uttag av 8 kubikmeter/sek.<br />

Något märkligt eftersom<br />

man under utbyggnadsdebatten<br />

tidigare så intensivt hävdade att<br />

detta skulle vara mycket olönsamt.<br />

Däremot har inga reparationsinsatser<br />

genomförts på det gamla kraftverket<br />

som ju är i ett närmast fallfärdigt<br />

skick. Man lyckades dock köra igång<br />

kraftproduktionen kortvarigt för att<br />

försäkra sig om ”grönelcertifikat”<br />

för småskaliga kraftverk. Därefter<br />

har kraftverket körts endast kortare<br />

perioder. Sedan vintern/våren 2009<br />

har ingen elproduktion genomförts<br />

och kraftverket står, i skrivande<br />

stund (april <strong>2010</strong>), med största sannolikhet<br />

fortfarande helt stilla.<br />

Nåväl, så länge inte ytterligare<br />

framstötar om utökning av vattenuttaget<br />

görs får vi anse att läget<br />

är tolererbart. Däremot borde man<br />

renovera anläggningen som faktiskt<br />

skulle kunna vara en fungerande<br />

museal sevärdhet med sin maskinpark<br />

från 20-talet. Vi följer naturligtvis<br />

läget och försöker bevaka vilka<br />

åtgärder Jämtkraft AB tänker företa<br />

sig.<br />

Även om hotet mot Långforsen och<br />

Nedre Långan har reducerats eller<br />

förhoppningsvis upphört pågår verksamhet<br />

i vår förening. Vi beslöt efter<br />

den positiva domen i Regeringsrätten<br />

att ta initiativet till att driva ett<br />

naturvårdsprojekt i Nedre Långan.<br />

Detta genomförs i samverkan med<br />

kommunen och ingår i statsmakternas<br />

satsning på lokala och kommunala<br />

naturvårdsprojekt med ambition<br />

att bidra till uppfyllandet av riksdagens<br />

miljökvalitetsmål.<br />

Föreningen är som initiativtagare<br />

till projektet anvarig för<br />

genomförande, sammanhållning<br />

och återredovisning av genomförda<br />

åtgärder och förbrukade resurser.<br />

Projektet omsluter 342 000 kr

varav statsbidrag erhållits med<br />

155 000 kr. Resterande del utgörs<br />

av egna ekonomiska satsningar<br />

och ideellt arbete omfattande totalt<br />

530 timmar. (Omsatt i pengar<br />

106 000 kr). Projektet genomförs<br />

av föreningen i samverkan med<br />

Nedre Långans Fiskevårdsområde,<br />

fiskeklubben Jämtflugan och Naturskyddsföreningen<br />

Krokom. Projektägare<br />

är Krokoms kommun vilken<br />

är redovisningsansvarig gentemot<br />

Länsstyrelsen. (Men huvuddelen<br />

av jobbet genomförs i Låt Långan<br />

Levas styrelse)!<br />

Åtgärderna omfattar bl a reparation<br />

av skador efter flottning och<br />

skogsbruk, t ex undanröjande av<br />

vandringshinder i biflöden med t<br />

ex omläggning av vägtrummor och<br />

reparation av körskador. En viktig<br />

del är också kunskapsspridning till<br />

allmänhet och markägare för att<br />

skapa medvetenhet om tillflödenas<br />

(småbäckar) betydelse för livet i<br />

hela Nedre Långans älvsystem.<br />

Syftet med projektet är ytterst<br />

att förbättra reproduktionsmöjlig-<br />

heterna för fisk, att få en livskraftigare<br />

älv och att därigenom även<br />

i förlängningen gynna fisketurism<br />

och näringsliv i området.<br />

Från projektets början har vi<br />

hittills (april <strong>2010</strong>) genomfört<br />

811,5 timmar ideellt arbete, vilket<br />

omräknat i pengar motsvarar en<br />

summa av 162 300 kronor. Således<br />

överskrider vi väl det ställda<br />

kravet på egen arbetsinsats om 530<br />

timmar. Projektet är nu inne på<br />

sitt sista år och skall slutredovisas<br />

vid nästa årsskifte. Sommarens<br />

verksamhet kommer framförallt<br />

att handla om bottenförbättringar<br />

i Åkerån, ett biflöde till Långan<br />

beläget uppströms Långforsen.<br />

Åtgärderna genomförs huvudsakligen<br />

med maskinella insatser, innefattande<br />

bl a utläggning av stenar i<br />

den för timmerflottningen Foto: Lars Lindström tidigare<br />

bottenrensade ån. Planering och<br />

genomförande sker i nära samarbete<br />

med expertis ur länsstyrelsens<br />

fiskeenhet<br />

Genom att driva detta projekt<br />

vill vi visa att vi inte bara säger<br />

”stopp och nej” utan även gör<br />

konkreta positiva insatser för älven.<br />

Vi hoppas härigenom att ytterligare<br />

kunna förstärka skyddet mot<br />

framtida potentiella övergrepp från<br />

kraftverksintressenterna.<br />

Ja detta var en liten redogörelse<br />

för den verksamhet som pågår i<br />

föreningen Låt Långan Leva.<br />

Jag viill avslutningsvis framföra<br />

ett tack till ÄLVS styrelse för Ert<br />

idoga arbete till gagn för våra ännu<br />

levande älvar och alvsträckor.<br />

Glädjande nog hör man idag ganska<br />

sällan i energiförsörjningsdebatten<br />

allvarliga propåer om vattenkraftsutbyggnad.<br />

Hotet finns trots allt<br />

kvar varför vikten av en aktiv och<br />

stark samorganisation för oss älvräddare<br />

är av yttersta vikt.<br />

Med hälsningar från älvräddargruppen<br />

Låt Långan Leva<br />

Carl-Göran Palmqvist<br />

Ordförande<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

15

Miljö, energi och klimatarbete<br />

16<br />

T e x T C h R i s t E R B o R g , FOTO h E N R i k B o N N E V i E R<br />

Miljö, energi och klimatarbete i<br />

eget vinstintresse<br />

I<br />

förra årets Älvräddaren<br />

skrev jag en artikel om energi<br />

och klimat och jag tänkte<br />

botanisera lite mer i ämnet i årets<br />

nummer. Till hjälp för detta har jag<br />

intervjuat några forskare och akademiker,<br />

var och en inom ett område<br />

som har bäring på miljö, energi och<br />

klimatarbete. Varför? Jo, för att<br />

kraftbolagen och inte bara de, utan<br />

stora delar av näringslivet, vill idag<br />

göra”mer av samma” som ett led i<br />

arbetet mot klimatförändringarna.<br />

Exempelvis menar många skogsindustriföreträdare<br />

att monokulturer<br />

och gödsling av skogen med kväve<br />

är bra för klimatet. Kraftindustrin<br />

säger att mer energi, bara den är<br />

förnybar, är bra för klimatet. Men<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

en stor brist i deras argumentation<br />

är att de dels ser på problemet ur ett<br />

enögt perspektiv från sina respektive<br />

branschers välbefinnande, dels att de<br />

uppenbarligen inte har alla aspekter<br />

av en hållbar utveckling med sig i<br />

resonemanget. Enligt gängse normer<br />

ska en hållbar utveckling, enligt<br />

Brundtlandrapporten, stå på tre<br />

ben, vart och ett lika viktigt; sociala,<br />

ekologiska och ekonomiska aspekter<br />

måste värderas och beaktas som<br />

likvärdiga.<br />

Jag ringde till Alf Hornborg,<br />

professor i humanekologi i Lund<br />

och författare av en rad vetenskapliga<br />

artiklar i ämnet. Humanekologi<br />

handlar om sambandet mellan<br />

”<br />

Jag är övertygad om att vår<br />

livsstil inte kan universaliseras,<br />

eller fungera globalt, det är<br />

fysiskt och ekologiskt<br />

omöjligt...”<br />

Alf Hornborg<br />

människa, samhälle och ekologi,<br />

eller som han uttrycker det, relationen<br />

mellan människa och miljö i<br />

olika kulturer. Hornborg har skrivit<br />

artiklar där han beskriver hur just<br />

tillförskansad energi har gjort det<br />

möjligt att förverkliga vårt moderna<br />

samhälle. Jag frågar honom om han<br />

tror att det är möjligt att kunna<br />

förverkliga vårt sätt att leva, som vi<br />

lever det i den ”utvecklade” delen av<br />

världen, i global skala.<br />

– Ja, där har jag en bestämd uppfattning<br />

och får ofta mothugg.<br />

Jag är övertygad om att vår livsstil<br />

inte kan universaliseras, eller<br />

fungera globalt, det är fysiskt<br />

och ekologiskt omöjligt. Vi har

fått en ökad rörlighet för oss<br />

själva och av varor och tjänster,<br />

men den är bara förbehållen en<br />

begränsad del av mänskligheten,<br />

samtidigt har vår modernisering<br />

inneburit en ökad bindning vid<br />

platsen för vissa. Man kan säga<br />

att det är en globalisering för<br />

endast en sektor av mänskligheten.<br />

Det mest konkreta beviset<br />

för att det inte är hållbart är de<br />

ekologiska fotavtrycken (utvecklat<br />

av bl.a. Mathis Wackernagel<br />

och William Rees, författarens<br />

kommentar).<br />

Inom humanekologin diskuterar<br />

man bland annat relationen<br />

mellan centrum och periferi, där<br />

råvaror i form av mineraler och<br />

energi ackumuleras i centrala och<br />

rika delar av världen, samtidigt som<br />

de perifera delarna utarmas. Otaliga<br />

forskningsrapporter visar på detta<br />

faktum och jag frågar Hornborg om<br />

han kan se några paralleller i Sverige<br />

och just vad gäller vattenkraften.<br />

Det är ju väl känt att den mesta vattenkraften<br />

utvinns i Norrland, samtidigt<br />

som välfärdssystemet i form<br />

av skolor och infrastruktur utarmas<br />

i den norrländska glesbygden.<br />

– Det tycker jag absolut man kan<br />

se. Det som är kännetecknande<br />

för industrikapitalismen är att<br />

man förskjuter de rikare delarnas<br />

miljöbelastning till mera perifera<br />

områden. Uppenbart är det så att<br />

miljöeffekterna hamnar i andra<br />

länder med slappare miljölagstiftning.<br />

Man kan se detta nationellt<br />

också, där Norrland har fått<br />

tjäna som periferi till Mälardalen<br />

vad gäller skogen, järnmalmen,<br />

färdigutbildad arbetskraft och<br />

också energin i form av vattenkraft.<br />

På många sätt är Norrland<br />

vår nationella periferi, där naturresurserna<br />

exploaterats.<br />

Alf Hornborg menar att det är<br />

tokigt att försöka med mer vattenkraft<br />

för klimatets skull, även<br />

om den är bättre som energikälla ur<br />

ett klimatperspektiv än att bränna<br />

olja och kol. Det man glömmer är<br />

en massa sidoaspekter. Vad kommer<br />

den ökade energin att användas<br />

till? Kommer den att användas<br />

till mer konsumtion som belastar<br />

ekosystemen ännu mer? Den tar<br />

mark och resurser i anspråk som<br />

behövs för andra hållbara behov.<br />

Som Alf Hornborg ser det är det<br />

bara industrins behov som styr, men<br />

vi behöver tänka mer på sikt, vi har<br />

begränsade resurser som ska användas<br />

till massor av saker.<br />

Jag nämner att förra året var det<br />

bästa året hittills vad gäller utbyggnad<br />

av förnybar energi i Europa,<br />

samtidigt som det i reella tal byggdes<br />

ut ännu mer kolkraft. Hornborg<br />

kommenterar:<br />

– Det är absurt. Jag var opponent<br />

på en doktorsavhandling<br />

som handlade om CCS (Carbon<br />

Capture and Storage, idén att<br />

pumpa ned koldioxiden i fickor i<br />

marken för lagring, författarens<br />

kommentar), den var balanserat<br />

skriven, men man kunde avläsa<br />

att detta är en chimär. Man<br />

pratar om”ren kol”, men ännu<br />

finns det inga klara bevis för att<br />

detta fungerar överhuvudtaget.<br />

Det är tydligt att olika aktörer<br />

försöker skydda just sina näringar<br />

genom mer eller mindre fantasifulla<br />

teknikfixar i sin agenda för klimatet.<br />

Men få verkar se grundproblemet<br />

- att vi lever över våra ändliga<br />

tillgångar. Att bygga mer vattenkraft<br />

för export till ett energisystem i<br />

Europa som tillåts att ständigt växa<br />

kan knappast kallas för en bra klimatpolitik,<br />

eftersom vi då förspiller<br />

biologisk mångfald till ingen nytta<br />

alls.<br />

Men hur ska vi klara av energiekvationen<br />

då, i ett nationellt<br />

perspektiv? Jag frågar Louise<br />

Trygg, filosofie doktor och forskarassistent<br />

på Linköpings Universitets<br />

avdelning för energisystem. Hur stor<br />

är potentialen i Sverige för energieffektiviseringar?<br />

– Vi har tittat på många små<br />

och medelstora industrier från<br />

norr till söder i Sverige och vi<br />

ser en potential till halvering av<br />

elförbrukningen. Man använder<br />

el till många olika ändamål som<br />

värmning och torkning och ett<br />

sätt är att gå in med fjärrvärme<br />

och ersätta elen. I de större<br />

industrierna är det framförallt<br />

i stödprocesserna runtomkring<br />

som det finns potential. Procentuellt<br />

blir effektiviseringen lägre<br />

hos dessa företag, då de gör av<br />

med så mycket energi i själva<br />

produktionen att det slår igenom<br />

i statistiken.<br />

Tidigare undersökningar visar<br />

att vissa industrier i Sverige, som<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

17

Miljö, energi och klimatarbete<br />

18<br />

Volvo och Electrolux, gör av med<br />

två till tre gånger så mycket energi<br />

som sina kollegor i Europa per producerad<br />

vara. Louise Trygg menar<br />

att det är en följd av att vi tidigare<br />

haft extremt låga elpriser, men att<br />

det nu är ändrade förhållanden.<br />

På min fråga om vad som behövs<br />

för att företagen ska anamma den<br />

teknik som idag finns menar hon att<br />

det är en managementfråga inom<br />

industrierna. Det händer inget om<br />

man inte ger sina organisationer ett<br />

uppdrag. Vad vi inom forskarvärlden<br />

alltid efterlyser är långsiktighet<br />

för en hållbar utveckling och tillväxt,<br />

avslutar Louise Trygg.<br />

Två vetenskapliga områden,<br />

två perspektiv. Men vad säger<br />

ekologerna? Deras roll är mer än<br />

viktig i resonemang om hållbarhet,<br />

eftersom vår jord har begränsade<br />

resurser inte bara vad gäller mineraler<br />

och råvaror, utan också i vad<br />

ekosystemen klarar av. Idag pratar<br />

man om ekosystemtjänster som<br />

avgörande för vår överlevnad. Det<br />

är till exempel ren luft, rent vatten,<br />

naturens förmåga att ta hand om<br />

vårt avfall i form av exempelvis<br />

koldioxid och mycket mer. Oroande<br />

är att takten i utrotning av biologisk<br />

mångfald idag är tusen gånger högre<br />

än före industrialismens intåg på<br />

1800-talet. Mängder av ekosystem<br />

har gått förlorade och en del skiftar<br />

till nya lägen där de inte längre kan<br />

bidra med ekosystemtjänster till<br />

gagn för människan.<br />

I en rapport utgiven av Stockholm<br />

Resilience Centre hösten 2009,<br />

beskriver professor Johan Rockström<br />

och ett antal internationellt<br />

erkända kollegor nio områden där vi<br />

inte får överskrida vissa gränsvärden<br />

om vi ska uppnå hållbarhet. Hållbarhet<br />

är i detta globala scenario ett<br />

lite för vagt ord, vad vi pratar om är<br />

egentligen att en icke hållbar utveckling<br />

faktiskt innebär att jorden inte<br />

blir beboelig längre.<br />

Förutom klimatet, där vi redan<br />

ligger långt över gränsen för hållbarhet,<br />

är just hejdandet i utrotning av<br />

biologisk mångfald lika allvarligt. Vi<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

”Sammanfattningsvis<br />

kan man<br />

säga att mer vattenkraft<br />

är av ondo<br />

särskilt om den bara<br />

ska användas för att<br />

fortsätta bygga ett<br />

samhälle som inte är<br />

hållbart i grunden”<br />

har dessutom överskridit den gränsen<br />

långt mer än klimatgränsen . . .<br />

Varför är det så allvarligt när<br />

ekosystem skiftar till nya stabila<br />

lägen? Jag ställer frågan till Magnus<br />

Nyström, docent vid systemekologiska<br />

institutionen på Stockholms<br />

universitet.<br />

– När de väl skiftat får man<br />

återkopplingsprocesser som kan<br />

vara enormt svåra att restaurera.<br />

Det finns exempel på system<br />

som man försökt att restaurera,<br />

men de återhämtar sig inte. Man<br />

kallar detta för hysteresis-effekt,<br />

man får en ny stabilitet som<br />

beror på återkopplingsmekanismerna.<br />

Det blir då mycket<br />

dyrare att restaurera, om det<br />

ens är möjligt, än om man varit<br />

observant från start och undvikit<br />

ett regimskifte.<br />

Ett bra exempel på ekosystem<br />

som intagit ett nytt stabilt, men<br />

för människan dåligt tillstånd är<br />

torskbestånden vid New Foundland.<br />

Under många decennier<br />

fiskades dessa på ett icke hållbart<br />

sätt och trots att man gick över till<br />

hårt begränsande kvoter, skiftade<br />

ekosystemet till ett nytt tillstånd där<br />

torsken helt försvunnit. Nu har man<br />

inte fiskat efter torsk på många år,<br />

men torsken kommer inte tillbaka<br />

just därför att ekosystemet har intagit<br />

ett nytt stabilt tillstånd. Magnus<br />

Nyström menar att det generella<br />

är att artrikedom och biologisk<br />

mångfald är oerhört viktigt för den<br />

ekologiska hållbarheten och för<br />

naturens förmåga att leverera de helt<br />

nödvändiga ekosystemtjänsterna.<br />

Försiktighetsprincipen bör alltid ha<br />

företräde eftersom många mekanismer<br />

fortfarande är outforskade.<br />

Kopplingen till våra strömmande<br />

vattendrag blir med<br />

självklarhet att inga fler vattendrag<br />

ska byggas ut för vattenkraft,<br />

tvärt om bör de redan utbyggda<br />

restaureras så långt det är tekniskt<br />

och biologiskt möjligt. Mer än 70<br />

procent av Sveriges stora älvar är<br />

redan utbyggda och har ekosystem<br />

som skiftat balanstillstånd, ett milt<br />

uttryck för en brutal utarmning av<br />

de rikaste ekosystemen i landet.<br />

Högt upp i näringskedjan blir det<br />

synligt genom att naturligt reproducerande<br />

lax och andra laxartade<br />

fiskar har försvunnit i de flesta av de<br />

utbyggda älvarna och istället har vi<br />

stora bestånd av gädda och andra<br />

fiskar. Eftersom det finns lite forskning<br />

om vilka samband som finns<br />

mellan dessa ekosystem i vatten och<br />

de närliggande i strandzoner och<br />

vidare längre upp från älvarna, bör<br />

alltså försiktighetsprincipen gälla<br />

även här. Det finns också forskning<br />

som pekar på att de totalt ändrade<br />

flödesregimerna med stora mängder<br />

sötvattentillförsel till Östersjön<br />

vintertid är en av flera komponenter<br />

som spelar roll för vårt innanhavs<br />

dåliga tillstånd.<br />

Sammanfattningsvis kan man<br />

säga att mer vattenkraft är av ondo<br />

särskilt om den bara ska användas<br />

för att fortsätta bygga ett samhälle<br />

som inte är hållbart i grunden. Vi<br />

kan också effektivisera i en grad<br />

som helt undanröjer behovet av mer<br />

vattenkraft. Sist men inte minst; de<br />

ekologiska värdena i våra outbyggda<br />

strömmande vattendrag är oerhört<br />

viktiga ur perspektivet att vi måste<br />

stoppa all utrotning av biologisk<br />

mångfald, inte bara i Amazonas<br />

eller på andra platser i världen,<br />

utan också hemma hos oss själva.<br />

Självklart ska alltså våra strömmande<br />

vattendrag inte byggas ut<br />

mer, utan tvärtom ska de utbyggda<br />

restaureras.

NY BOK<br />

VATTENRIKET<br />

i Vålådalen<br />

WATERLIFE<br />

WATERLIFE<br />

INGEMAR NÄSLUND | MICKE SUNDBERG<br />

Vattenriket i Vålådalen<br />

Vatten – livsnödvändigt, självklart, fascinerande och en omistlig del av vår natur. Men vad döljer<br />

sig under vattenytan? Sjöar, tjärnar och åar är ju minst lika intressanta naturmiljöer som någonsin<br />

urskogen, fjället eller bondens landskap. Det är bara det att vattenytan sätter en gräns för det<br />

Vattenriket i Vålådalen<br />

mänskliga ögat. Men med hjälp av vattenbilder av olika slag och populärvetenskapliga texter kan<br />

Vatten – livsnödvändigt, självklart, fascinerande och en omistlig del av vår natur. Men vad döljer<br />

vi ändå få ta del av livet under ytan.<br />

sig under vattenytan? Sjöar, VATTENRIKET<br />

tjärnar och åar är ju minst lika intressanta naturmiljöer som någonsin<br />

urskogen, Följ med på fjället en resa eller i bondens bild och landskap. ord till en Det av vårt är bara lands det mest att spektakulära vattenytan sätter vattenmiljöer en gräns – för Vålåns det<br />

mänskliga vattenvärld. ögat. Boken Men bevisar med hjälp att man i av Vålådalen<br />

vattenbilder inte behöver av åka olika långt slag bort och till populärvetenskapliga andra kontinenter för texter att hitta kan<br />

vi extraordinära ändå få ta del naturmiljöer. av livet under Här ytan. finns fjällsjöar med osannolika och sällsynta kräftdjur, gåtfulla<br />

rödingar, turkosfärgade INGEMAR tjärnar, men NÄSLUND också hårt nyttjade | MICKE vattenkraftmagasin SUNDBERG<br />

och mycket, mycket<br />

Följ med på en resa i bild och ord till en av vårt lands mest spektakulära vattenmiljöer – Vålåns<br />

annat. Vi följer vattnets väg från ostörda fjällsjöar, ner i granskogen för att till slut hamna i den<br />

vattenvärld. Boken bevisar att man inte behöver åka långt bort till andra kontinenter för att hitta<br />

stora älven. Som en röd tråd genom boken går människans behov och användning av vattnet.<br />

extraordinära naturmiljöer. Här finns fjällsjöar med osannolika och sällsynta kräftdjur, gåtfulla<br />

Fiske, flottning, vattenkraft – allt speglat ur vattenmiljöns perspektiv.<br />

rödingar, turkosfärgade tjärnar, men också hårt nyttjade vattenkraftmagasin och mycket, mycket<br />

annat. Vi följer vattnets väg från ostörda fjällsjöar, ner i granskogen för att till slut hamna i den<br />

stora älven. Som en röd tråd genom boken går människans behov och användning av vattnet.<br />

Fiske, flottning, vattenkraft – allt speglat ur vattenmiljöns perspektiv.<br />

WATERLIFE<br />

WATERLIFE<br />

Ny bok om livet i våra vatten<br />

I juni utkommer en bok om livet under ytan i några av landets mest extraordinära<br />

vattenmiljöer. Boken ges ut av förlaget Waterlife och kommer att kunna köpas<br />

via Älvräddarnas hemsida. Se även materialsidan på sid 23.<br />

En perfekt födelsedagspresent eller julklapp!<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

19<br />

Pris 320:- inklusive frakt<br />

Överskottet från försäljningen<br />

går till Älvräddarnas<br />

Samorganisation.

Arjeplogs strömmar<br />

20<br />

T e x T: C h R i s t E R B o R g F o t o : J o h A N s A N D L u N D<br />

Arjeplogs strömmar<br />

– bäst utan vattenkraft<br />

I<br />

december 2006 lämnade<br />

SWECO Kraftprojektering AB<br />

in en miljökonsekvensbeskrivning<br />

för anläggande av ett nytt vattenkraftverk<br />

mellan sjöarna Sälla<br />

och Tjårvesjåkkå vid Arjeplog i<br />

Norrbottens län. Som så många<br />

gånger förr var Walter Johansson<br />

inblandad, en oförtröttlig vattenrallare<br />

och konsult i många miljöförstörande<br />

projekt med småskalig<br />

vattenkraft i Sverige. Som vanligt<br />

använder man klimatet som argument<br />

för att få bygga ut mer vattenkraft.<br />

Vi går inte in närmare på<br />

de argumenten, men kan hänvisa till<br />

artikeln ”energibehov och klimatmål”<br />

i Älvräddaren 2009 som finns<br />

att hämta på www.alvraddarna.se<br />

under fliken ”Älvräddaren”. Vi<br />

berör också frågan om klimatarbete<br />

på sid 16. Sammanfattningsvis kan<br />

man säga att kraftindustrin, även<br />

den småskaliga, utan större kunskaper<br />

försöker rida på vårt största hot<br />

mot miljön för att tjäna mer pengar.<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

Under åren som gått sedan<br />

denna MKB lämnats in har bland<br />

annat länsstyrelsen, kammarkollegiet<br />

och Fiskeriverket yttrat sig.<br />

Kammarkollegiet menar att miljökvalitetsmålet<br />

”Begränsad klimatpåverkan”<br />

ska uppnås på ett sådant<br />

sätt och i sådan takt att den biologiska<br />

mångfalden bevaras, därför<br />

kritiserar man hela argumentationen<br />

runt klimatnyttan. Vidare menar<br />

man att ett företag som Arjeplogs<br />

kraftverk endast får komma till<br />

stånd om det inte möter hinder med<br />

hänsyn till områdets natur- och<br />

kulturvärden som riksintresseförklarat.<br />

Man bestrider också sökandens<br />

påstående om samhällsekonomisk<br />

tillåtlighet, då yttranden från Arjeplogs<br />

kommun, Fiskeriverket och<br />

även från regleringsföretaget pekar<br />

på att så inte är fallet. Framförallt<br />

menar kammarkollegiet att Arjeplogs<br />

kraftverk påtagligt kommer<br />

att skada naturvärdena i området<br />

och därför ska ansökan avslås.<br />

Vid samtal med Torgny Norberg på<br />

kammarkollegiet menar han att det<br />

är extremt liten chans att företaget<br />

får tillstånd i miljödomstolen. Vi<br />

hoppas förstås att Torgny har rätt i<br />

det fallet…<br />

Men vilka är det då som vill<br />

bygga kraftverket? Arjeplogs Allmänning<br />

bildades under avvittringen då<br />

skogarna i slutet av 1800-talet och<br />

början på 1900-talet delades mellan<br />

staten och byarna. Delägarna är de<br />

fastigheter som skogen är avsatt för.<br />

Totalt är man cirka 1500 delägare,<br />

där några är större, till exempel SCA<br />

och Sveaskog. Kraftverket som ska ge<br />

4 GWh energi och ha en effekt på 600<br />

kW ger ett överskott, om kalkylerna<br />

håller, på ungefär 670: - före skatt,<br />

per andel och år. Man kan undra hur<br />

andelsägarna motiverar miljöförstöring<br />

för den blygsamma vinsten… En<br />

enda modern vindsnurra ger ungefär<br />

5 gånger mer effekt och energi.<br />

Vad består då skadorna av i

detta fall? Fiskeriverket säger i sitt<br />

yttrande att vid en lägre vattenföring<br />

än 50 kbm/sekund minskar reproduktionsarealerna<br />

för öring i Arjeplogsströmmarna<br />

och då förstås också<br />

produktionen av öringsmolt. Det hela<br />

bottnar i flera utredningar som skett<br />

av en fiskeriintendent under 1970-<br />

och 80-talen där man konstaterar<br />

att 50 kbm/sekund ger ett väsentligt<br />

bättre läge för föryngringarna men<br />

att idealiska förutsättningar skulle<br />

behöva tappningar i storleksordningen<br />

100-150 kbm/sekund. Det föreslagna<br />

kraftverket kommer att innebära lägre<br />

vattenföring än 50 kbm/sekund…<br />

För att få en bild av någon som<br />

bor och agerar i området ringer jag<br />

upp Pontus Lundberg, biolog och<br />

ordförande i Naturskyddsföreningen i<br />

Arvidsjaur och också ansvarig för den<br />

lokala älvräddargruppen. Han driver<br />

sitt egna företag Makkaur Miljö och<br />

har en bra insyn i Arjeplogs strömmar.<br />

Hur ser Pontus på potentialen för fisketurism<br />

i dessa vatten?<br />

–Den är oerhört stor, menar<br />

Pontus. Speciellt med tanke på<br />

hur stor fisk som kan produceras<br />

i strömmarna. Vi har också redan<br />

mottagaranläggningar i och med<br />

hotellen för biltestverksamheten,<br />

där står nära 700 bäddar tomma<br />

på sommaren. Men för att det ska<br />

fungera måste man komma överens<br />

med fiskevårdsområdet om hur<br />

detta ska bedrivas och det måste<br />

dyka upp driftiga entreprenörer<br />

som kan och vill driva det hela,<br />

säger Pontus.<br />

Tyvärr är det just nu lite moment<br />

22 i situationen, då fiskevårdsområdet<br />

på allvar är intresserat av detta, men<br />

samtidigt sitter det en del fiskerättsägare<br />

som lever kvar i en annan och<br />

förlegad föreställningsvärld om vad<br />

fiske är för något, där fyllandet av<br />

frysen är det viktiga målet.<br />

Tyvärr får planerna på vattenkraft<br />

medhåll från dessa fiskerättsägare,<br />

man kan ana att ekonomisk kompensation<br />

ligger med som ett incitament<br />

för denna ekologiskt fördärvliga<br />

hållning.<br />

– Men det finns egentligen drivkraft<br />

i människorna här i Arjeplog,<br />

Din fiske upplevelse börjar hos www.guidelaponica.com<br />

säger Pontus. Det har blomstrat<br />

upp en ”eventverksamhet” runt<br />

biltesterna som visar detta, där<br />

företag bjuds in för olika aktiviteter<br />

och ”happenings”. Det är<br />

bara just detta att de ännu inte<br />

anammat fisket som en potential<br />

för fler aktiviteter för besökarnäringen.<br />

Jag frågar Pontus vilka de viktigaste<br />

skälen för att inte bygga ut är ur hans<br />

perspektiv.<br />

– Bergnäs- och Arjeplogsöringarna<br />

klassades redan på 1970talet<br />

som skyddsvärda, alltså<br />

värdefulla ur biologisk synpunkt.<br />

Jag är helt enkelt rädd för att det<br />

kommer att ha negativa konsekvenser<br />

för fisken och att det<br />

kommer att drabba i viss mån<br />

även fisket i sjöarna, eftersom<br />

det är vandringsöring vi pratar<br />

om här. Kanske får vi se en 50<br />

procentig reduktion av stammarna…<br />

Hur ser då Pontus framtidsvision av<br />

Arjeplogs strömmar ut, undrar jag<br />

avslutningsvis?<br />

– Inget nytt kraftverk förstås. Vi<br />

har en duktig och driftig person<br />

som sitter som spindel i nätet<br />

mellan boendeanläggningar och<br />

ett tiotal fiskeguider i närområdet.<br />

Det är ett strängt reglerat<br />

fiske med så kallade ”fönsterut-<br />

tag” där man inte tar upp de<br />

allra största och inte heller de<br />

allra minsta. Det hela omsätter<br />

runt tio miljoner per år.<br />

Pontus tror att det är många<br />

i Arjeplog som skulle kunna dela<br />

den visionen med honom och<br />

tycka det vore en bra utveckling.<br />

Som fog för det säger Pontus att<br />

över 400 Arjeplogingar skrev på<br />

den protestlista som låg ute under<br />

en kort tid på bensinstationerna i<br />

Arjeplog förra sommaren och det<br />

är en bra siffra med tanke på att<br />

det endast bor 3 100 på orten. Med<br />

de utsocknes var det över 1 000<br />

personer som skrev på listan, vilket<br />

också visar att Arjeplog redan idag<br />

har en betydande fisketurism, det<br />

gäller bara att ta hand om den på<br />

rätt sätt. Potentialen i fisketurism är<br />

enorm, Ingemar Kristell som driver<br />

Tjuonajokks Camp kan visa att hans<br />

mycket belåtna besökare gärna betalar<br />

mellan 5 000-7 000 kronor per<br />

uppdragen fisk. De köper alltså inte<br />

fisken i sig, utan en upplevelse och<br />

det är detta som fisketurismen kan<br />

leva på i framtiden, även i Arjeplog.<br />

Självklart ska Arjeplogs strömmar<br />

i framtiden höra till de vatten som<br />

människor åker till utan att behöva<br />

se de negativa konsekvenserna av<br />

vattenkraft…<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

21

Internet<br />

22<br />

Älvräddarna sprider sig på Internet<br />

Tack vare hjälp från en ny<br />

medlem, John Schütte, har nu Älvräddarna<br />

etablerat sig på Facebook,<br />

en av många så kallade sociala<br />

medier på internet.<br />

Gruppen Älvräddarna fick på<br />

en vecka över 1 000 medlemmar<br />

och nu hoppas vi att många av<br />

dessa också går med i föreningen på<br />

riktigt (de som inte redan är det vill<br />

säga).<br />

Jag vill också passa på att rikta<br />

ett stort tack till de människor och<br />

organisationer som den senaste tiden<br />

hjälpt oss att få fram vårt budskap.<br />

Bland många kan nämnas Martin<br />

Falklind och de andra på Fiskejournalen,<br />

som lyfter fram vad vi tycker<br />

och säger i olika frågor både i tidningen<br />

och på webben. Vi kommer<br />

också att ges chansen att blogga på<br />

Fiskejournalens webbplats. Förmodligen<br />

uppe redan när ni läser detta,<br />

på vår hemsida kommer ni att hitta<br />

en länk direkt till vår egen blogg.<br />

Fiskejournalen skickar dessutom<br />

i detta nummer med ett specialerbjudande<br />

för er som är intresserade<br />

av en prenumeration på tidningen.<br />

Martin Falklind har alltid träffsäkra<br />

och skarpa ledare i varje nummer<br />

och många gånger riktar sig hans<br />

eldgivning mot vattenkraftsindustrin.<br />

Martin Falklind, Gunnar Westrin<br />

och Maria Ålander har också gett<br />

oss ovärderlig hjälp med en kort film<br />

som nu ligger på hemsidan och även<br />

kan användas på mässor och under<br />

föredrag, tack!<br />

Allt om Flugfiske hade en stor<br />

artikel i nummer 4 i år och på<br />

Edgeflyfishing.com har vi alldeles<br />

nyss fått en egen area, tänkt som<br />

kontaktyta för intresserade. Även<br />

detta ”hem” på internet kommer ni<br />

att finna länk till på vår hemsida så<br />

fort det är klart, tack Jonas!<br />

Sedan har vi Loop och Christer<br />

Sjöberg som hjälpte oss med en<br />

helsidesannons i Expressens Jakt &<br />

Fiskebilaga i april i år.<br />

Till detta kommer givetvis många<br />

andra, som genom åren hjälpt oss på<br />

olika sätt med gåvor och andra stöd,<br />

inte minst ska alla stödmedlemmar<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0<br />

lyftas fram i detta avseende.<br />

Tack alla för stöd! Vi behövs för<br />

att bevara våra fria vatten och för<br />

att restaurera de utbyggda älvarna<br />

och åarna och vi behöver er allas<br />

stöd i detta.<br />

Länkar:<br />

www.facebook.com<br />

www.fiskejournalen.se<br />

www.alvraddarna.se<br />

www.edgeflyfishing.com<br />

www.edgeforum.com<br />

OBS. VIKTIGT!!!<br />

I en ny tid med internet och nya kommunikationer,<br />

är det viktigt för oss att<br />

kunna nå er medlemmar snabbt. Har<br />

ni e-postadress är vi tacksamma om vi<br />

kan få ta del av den. Givetvis kommer vi<br />

inte att sprida den till tredje part, utan<br />

det är uteslutande för att kunna nå er<br />

snabbt vid behov. Vi funderar också på<br />

att skicka ut kvartalsmeddelanden med<br />

senaste nytt och även artiklar.<br />

Skicka din adress till:<br />

kontakt@alvraddarna.se. Uppge i meddelandet<br />

ditt namn och adress så vi<br />

kan lägga in e-postadressen korrekt i<br />

medlemsregistret.

BESTÄLL<br />

Material från Älvräddarna<br />

TRYCK: STRÖMMANDE ÄLVAR – LEVANDE LANDSKAP (ÄlvS logotyp)<br />

Tryckfärger: Blått/Grönt<br />

T-shirt (naturfärg) Pris Antal Summa<br />

S...... M...... L....... XL...... XXL....... 90:- ............. .............<br />

Skärmmössa 55:- ............. .............<br />

Tygkasse 30:- ............. .............<br />

Dekal – mindre 10:- ............. .............<br />

Kåsa i plast, 25 cl. (blå m. vitt tryck) 20:- ............. .............<br />

Kåsa i plast, 50 cl<br />

LEVANDE ÄLV – Peter Hannebergs vackra bok<br />

25:- ............. .............<br />

om Kalixälven.<br />

DAMMAR SOM BISTÅND – bok av Ann Danaiya Usher.<br />

100:- ............. .............<br />

Medförfattare bl.a Lars Lövgren<br />

MED FÖNSTERBORD I PARADISET – en bok med nästan 30<br />

220:- ............ ..............<br />

lättsamma men tänkvärda betraktelser av Larry Lundgren 150:- ............. .............<br />

BOKEN OM VOJMÅN av Ingela Brosché. Lär känna Vojmåns<br />

fantastiska naturkvaliteter genom hennes många fina färgbilder! 150:- ............. .............<br />

VATTENRIKET I VÅLÅDALEN – ”en bok om livet under ytan i några 320:- (inkl frakt) ............. .............<br />

av landets mest extraordinära vattenmiljöer”<br />

av Ingemar Näslund och Micke Sundberg.<br />

BRA PRESENTTIPS! OBS! Begränsad upplaga.<br />

Allt överskott från försäljningen går till Älvräddarna!<br />

Räkning bifogas varorna Adress: <strong>ÄLVRÄDDARNAS</strong> <strong>SAMORGANISATION</strong><br />

Porto tillkommer c/o Åke Söderlind<br />

Svedjeudden 114, 890 51 LÅNGVIKSMON<br />

Plusgiro: 73 65 73 - 7 Tel: 0662- 300 05, 070-639 55 59<br />

Namn: ............................................................................................................................................................<br />

Adress: ...........................................................................................................................................................<br />

Tel: ...................................................<br />

Jag anmäler följande nya medlemmar till Älvräddarnas Samorganisation. Sänd material och<br />

inbetalningskort till dem.<br />

NY<br />

Namn: ......................................................... Namn: ...............................................................<br />

Adress: ...................................................... Adress: ..............................................................<br />

Följande företag har tilldelats diplom år <strong>2010</strong> för att de lämnat värdefulla bidrag till skyddet av de<br />

återstående outbyggda älvarna och älvsträckorna i Sverige:<br />

Abu AB<br />

Svängsta<br />

www.se.purefishing.com<br />

Anders Grävare i Nyfors AB<br />

Kåge, Nyfors 14,<br />

934 95 Kåge<br />

Aurora Borealis Adventures<br />

Vindeln<br />

www.auroraborealis.nu<br />

Bertil Liljemarks Hovslageri<br />

Brukmon Björnelund,<br />

655 91 Karlstad<br />

BIAs Naturguidning<br />

Storsele by<br />

www.biasnatureguide.vilhelmina.com<br />

BIOS AB<br />

Malung<br />

www.bios.se<br />

BlixtSport<br />

Umeå<br />

www.blixtsport.se<br />

Capricorn Fly<br />

Borlänge<br />

www.capricorn.se<br />

Catch With Care AB<br />

Spånga<br />

cwcab.com<br />

Fortsättning på nästa sida...<br />

Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 1 0 23

B-post<br />

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING<br />

Vid definitiv eftersändning<br />

återsänds försändelsen med nya<br />

adressen på baksidan<br />

Älvräddarnas Samorganisation<br />

c/o Lars Lövgren<br />

Granvägen 26<br />

922 32 VINDELN<br />

Fortsättning från föregående sida:<br />

Följande företag har tilldelats diplom år <strong>2010</strong> för att de lämnat värdefulla bidrag till skyddet av de återstående<br />

outbyggda älvarna och älvsträckorna i Sverige:<br />

Crilles Flugfiske<br />

Långsele<br />

www.crillesflugfiske.com<br />

Det Naturliga Fisket Ek. för.<br />

Rimforsa<br />

www.detnaturligafisket.com<br />

Fanér Flugfiskeaskar<br />

Eriksberg<br />

641 93 Katrineholm<br />

Fiskarnas Redskapshandel<br />

Stockholm<br />

www.fiskarnas.se<br />

Fiske för Alla<br />

Karlstad<br />

www.fiskeforalla.com<br />

Fiske-Biten<br />

Härnösand<br />

www.fiskebiten.com<br />

Fiskmiljö i Nilivaara<br />

Gällivare<br />

fiskmiljo@spray.se www.fiskmiljo.se<br />

Flugbindning.com<br />

Långsele<br />

www.crillesflugfiske.se<br />

Fly Dressing<br />

Habo<br />

www.flydressing.se<br />

Guide B-O<br />

Kiruna<br />

www.guideb-o.se<br />

Gävle Fiskredskap<br />

Gävle<br />

www.gavlefiskredskap.se<br />

Görans Sportfiske<br />

Eskilstuna<br />

www.goranssportfiske.se<br />

ICA Torget<br />

Tärendö<br />

Icehotel AB<br />

Jukkasjärvi<br />

www.icehotel.com<br />

Jensen & Celander AB<br />

Ullared<br />

www.fiskebutiken.nu<br />

Jockfalls Fiske o Fritidsanläggning<br />

Överkalix<br />

info@jockfall.com<br />

Jävrebodarnas Laxodling AB<br />

Jävrebyn<br />

www.fiskecampen.se<br />

Langas Camp Björkudden<br />

Porjus<br />

www.bjorkudden.com<br />

Lapland Aqua Forsknäckarna<br />

Granö<br />

www.forsknackarna.com<br />

Loop Tackle Design AB<br />

Åkersberga<br />

www.looptackle.se<br />

Makkaur Miljö<br />

Box 22,<br />

930 92 Mellanström<br />

MSX Fly Fishing<br />

Helsingborg<br />

msxff.com<br />

MÅ Fiske & Fritid AB<br />

Uppsala<br />

www.mafiske.se<br />

Mälardalens sportfiske<br />

Enköping<br />

info@malardalenssportfiske.se<br />

Naturkompaniet<br />

Örnsköldsvik<br />

www.naturkompaniet.se<br />

Norrbyströmmens AB<br />

Lidingö<br />

www.norrbystrommen.se<br />

Raabgården Jakt och fiske<br />

Överkalix<br />

www.raabgarden.se<br />

Raskens Sportfiske Service<br />

Kronobergsgatan 17,<br />

285 37 Markaryd<br />

Roffes Fjällfiskeredskap<br />

Lövliden 29<br />

912 92 Vilhelmina<br />

Skandinaviens Sportfiskecenter AB<br />

Ljungby<br />

www.sportfiskecenter.nu<br />

Sportfiskarn.com<br />

Strängnäs<br />

bernt@sportfiskarn.com<br />

SportfiskeAkademin/<br />

ForshagaAkademin, Forshaga<br />

www.forshagaakademin.se<br />

Storforsen Hotell AB<br />

Älvsbyn<br />

www.storforsen-hotell.se<br />

Storsjö Fiskecamp<br />

Storsjö Kapell<br />

www.storsjo.com<br />

Studio Henrik Bonnevier<br />

Stockholm<br />

www.bonnevier.com<br />

Sundbybergs sportfiskecenter<br />

Sundbyberg<br />

www.sundbybergssportfiske.se<br />

Tjarn upplevelser & rekreation<br />

Nordmaling<br />

www.tjarn.se<br />

Utekompaniet<br />

Själevad<br />

www.utekompaniet.se<br />

Vestlis Flugfiske & Fritid<br />

Borlänge<br />

www.colmic.se<br />

Willys Sportfiske<br />

Västerås<br />

www.willyssportfiske.se<br />

Vittrasel Utbildningsforum<br />

Ramsele<br />

www.vittrasel.se<br />

Wollmars Sportfiske<br />

Borås<br />

www.wollmars.com<br />

Zpey<br />

Disenå<br />

www.zpey.no<br />

Fiskecentrum<br />

Umeå<br />

www.fiskecentrumumea.se<br />

UTM<br />

Sölvkroken, Arbro<br />

www.utmsolvkroken.se

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!