magazıne - Paul Hartmann AG

More documents

Recommendations

Info

HARTMANN hjälper Prostatacancerförbundet att flagga för Blå Bandet Prostatacancern är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Varje år får ca 10 000 män beskedet att de har prostatacancer och sammanlagt är det mer än 50 000 män som lever med mer eller mindre utvecklad eller botad prostatacancer. Dödligheten är påfallande hög. Omkring 2 500 män dör årligen till följd av sjukdomen. Antalet diagnostiserade fall har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Därför är det väldigt angeläget att driva forskningen framåt och få den att nå resultat. Prostatacancerförbundet arbetar bl.a. med information och kunskapsspridning för att öka allmänhetens medvetenhet om prostatacancer och betydelsen av dess tidiga upptäckt, vilket ger goda möjligheter till botande behandling. För att stöda Prostatacancerförbundet i sitt arbete och för att hjälpa dem att sprida information om prostatacancer med dess symbol Blå Bandet har HARTMANN, i samarbete med patientföreningen CaPriN, tagit fram flaggor med Blå Bandet emblemet. Dessa flaggor har distribuerats en till varje patientförening. Vår förhoppning är att de ska komma till god användning för att öka allmänhetens uppmärksamhet kring sjukdomen samt för att öka insamlingen av pengar till Prostatacancerfonden. Hjälp till att bekämpa prostatacancern! Ge ett bidrag genom insättning på Prostatacancerfondens konto Bankgiro 900-1017 eller Plusgiro 90 01 01 - 7. 16 p r o d u k t i n f o r m a t i o n OM MANLIG inkontinens Inkontinens är en av de biverkningar som kan uppstå i samband med behandling av prostatacancer men den främsta orsaken till inkontinens bland män är godartad förstoring av prostatakörteln. Så många som en fjärdedel av alla män drabbas av inkontinens. Det kan röra sig om allt från några droppar efter toalettbesöket till större mängder. Det finns en rad olika typer av inkontinens men män drabbas framför allt av trängningsinkontinens eller överrinningsinkontinens. Men kirurgiska ingrepp, till exempel prostataoperation kan leda till övergående eller varaktig ansträngningsinkontinens. Ansträngningsinkontinens orsakas av försvagad bäckenbottenmuskulatur samt av försvagade och översträckta ligament i bäckenbotten. Dessa försvagningar kan göra att urinblåsan och urinröret rubbas ur sitt läge vilket gör att ringmuskulaturen runt urinröret, sfinktern, får försämrad funktion. Hosta, skratt, nysningar och joggning kan då göra att man läcker urin. Man känner ingenting förrän man upptäcker att det har blivit blött i underbyxorna. Trängningsinkontinens karaktäriseras av starka trängningskänslor och oförmåga att hålla sig tills man hinner nå fram till toaletten. Det är vanligt att behöva gå på toaletten betydligt oftare än normalt eftersom blåsan tömmer sig innan den är helt full. Vissa personer med trängningsinkontinens får också smärtor i bäckenområdet. Det finns olika svårighetsgrader av trängningsinkontinens, allt från mindre läckage till fullständig tömning av blåsan. Överrinningsinkontinens innebär att blåsan blir överfylld och därför svämmar över. Mängden kan variera från läckage vid ansträngning till ständigt droppande urin. Överrinningsinkontinens är vanligast hos män som har någon förändring i prostatan eller urinröret men kan även förekomma hos både män och kvinnor vid diabetes eller vid olika neurologiska sjukdomar. Oavsett vilken typ av inkontinens det gäller är det viktigt att söka hjälp i tid. Det finns flera olika sätt att behandla inkontinens och flera olika typer av hjälpmedel. Om du själv är drabbad - prata med din distriktssköterska. Om du som vårdgivare misstänker inkontinens – var inte rädd för att föra ämnet på tal! HARTMANN magazine
Behöver man fett? Vilket fett ska man välja? Det är en djungel och många olika åsikter och bud. Här får du en liten fettskola och vägledning! Fett är omdebatterat. Från att tidigare varit utdömt börjar nu fettet komma till sin rätt och lovprisas av olika mode-dieter. Fett är en energikälla och ger ungefär dubbelt så mycket energi, kalorier, som kolhydrater och proteiner. Fett ökar mättnadskänslan, är isolerande, skyddande och en källa till fettlösliga vitaminer så som A-, D- och E-vitamin. Fett är också en smakbärare som förhöjer matupplevelsen och ökar vårt välbefinnande genom sin påverkan på hormoner och signalsubstanser. Mättat fett Det finns olika typer av fettsyror som man, beroende på likartad kemisk uppbyggnad, delar in i olika familjer, så kallat mättat, fleromättat respektive enkelomättat fett. Mättat fett finns främst i animalisk mat så som mejeriprodukter och kött samt i kokosnötolja. Mättat fett tål upphettning utan att förstöras (upphettning av fett ska dock alltid ske varsamt, blir det brunt kan det bildas cancerogena ämnen). Studier har visat att det inte finns något samband mellan mättat fett och hjärt- och kärlsjukdomar. De medellånga fettsyrorna i mättat fett förbrukas snabbt till energi och muskelarbete och innehåller ämnen som är bra för immunsystemet. h ä l s o c o a c h e n t i p s a r välj rätt fett Fleromättat fett och enkelomättat fett Fleromättade fettsyror delas in i omega 3 (alfalinolensyra), dit tillhör till exempel EPA och DHA i fiskolja, och omega 6 (linolsyra). Omega 3 finns bland annat i feta fiskar så som lax, makrill och sill, i linfröolja, krossat linfrö (hela linfrö kan kroppen inte bryta ner utan är enbart bulkmedel), rapsolja, hampfröolja, valnötter, havsalger samt delvis i gröna bladgrönsaker och soja. Omega 3 kan också finnas i ägg, kött och mjölk, förutsatt att djuren fått beta färskt gräs (ett krav för ekologisk produktion). Omega 6 finns framför allt i övriga vegetabiliska matoljor så som majs-, solros- och sesamolja samt i jättenattljusolja. Enkelomättat fett, omega 9, är också ett hälsosamt fett som framför allt finns i olivolja och som endast tål varsam upphettning. Essentiellt fett Omega 3 och 6 är så kallade essentiella fettsyror vilket innebär att de är livsviktiga och att kroppen inte kan tillverka dem själv utan behöver således tillföras via maten eller kosttillskott. Det är främst omega 3 som vi behöver tänka på att få i oss eftersom den moderna kosten innehåller förhållandevis mycket omega 6 jämfört med omega 3 (det optimala förhållandet anses vara en del omega 3 på en till fyra delar omega 6). De essentiella fettsyrorna är mer byggstenar än energikällor och används bland annat till cellmembran, hormon-, immun- och nervsystemet. Transfetter Vad man däremot ska undvika är så kallade transfettsyror. Det är ett härdat fett som uppstår genom processer när man, genom att förändra den kemiska strukturen, vill göra en billig fleromättad olja fast och mer hållbar. Det kan också uppstå vid höga temperaturer av fleromättade oljor som vid exempelvis fritering och stekning. Transfett och härdat fett kan bland annat finnas i godis, friterad mat, bröd och bakverk samt i margariner. Enligt föreskrifterna ska det framgå i ingrediensförteckningen om en produkt innehåller härdat fett, däremot finns det inget krav att tillverkaren måste ange om fettet är delvis härdat eller fullhärdat. Beteckningen ”delvis härdat fett” innebär att det kan ingå transfett av varierad mängd. I bland annat Danmark får innehållet av transfettsyror vara högst två procent, men i Sverige finns ingen sådan lagstiftning. Ät fett! För att förbränna fett behöver man äta fett så var inte rädd för det, så länge det är “rätt” sort! Omega 3 fetter sägs t.o.m. aktivera fettförbränningsgener. Vill man undvika övervikt är det mer befogat att undvika fettbildande snabba och raffinerade kolhydrater. Hur mycket fett man behöver är individuellt. Katarina Johansson, certifierad K-utvecklare, har en tvärvetenskaplig, bred och holistisk bakgrund i såväl västerländsk som österländsk vetenskap, läkekonst och livsåskådning. Genom att integrera gammal visdom och modern forskning visar hon vägen till praktisk tillämpning. Läs mer på www.kenosis.se. HARTMANN magazine 17
Page 1 and 2: Nummer 2 · 2008 En tidning från H
Page 3 and 4: lättjobbat 4 MED FOLIODRAPE i kök
Page 5 and 6: använda ett lakan utan klister och
Page 7 and 8: HARTMANN magazine p r o d u k t i n
Page 9 and 10: ”Ren” produktutveckling ScandiC
Page 11 and 12: gränna Polkagrisstaden Gränna Är
Page 13 and 14: Husets hemlagade murkelpaj Pajdeg:
Page 15: Miljöklassade tjänstebilar Vi har
Page 19 and 20: Syftet med cyklingen Hur man cyklar
Page 21 and 22: s e n a s t e n y t t Mini-utbildni
Page 23 and 24: PRODUKTSPECIALISTERNA INKONTINENS R

magazıne - Paul Hartmann AG

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?