Essä

Essä
Vad är en essä?
En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett
ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och
politik hänger ihop till hur rosens doft påverkar människan. I essän kan författaren
pröva olika tankar som han eller hon har inom ämnet, jämföra med vad andra har sagt,
hålla med eller tycka tvärt om. En bra essä förmedlar både kunskaper och nya
infallsvinklar till läsaren, men ställer också nya frågor.
De två benen
En essä kan sägas stå på två ben: fakta och personliga reflektioner kring dessa fakta.
Essän pendlar ofta mellan det personliga och faktamässiga och det gäller för författaren
att hitta en bra avvägning mellan dessa två. Det får inte bli för personligt men inte heller
för faktaspäckat. Även i en essä är det viktigt att du bygger det du skriver på litterära
eller vetenskapliga referenser. Detta kan du läsa mer om under rubriken fördjupning
nedan.
Mönster och disposition
Innan vi kikar på hur en essä är uppbyggd är det bra att få ett exempel på en essä. Börja
därför med att läsa igenom historikern Peter Englunds essä ”Om stank och smuts”.
En essä består av tre delar: en inledning, en fördjupning och en avslutning.
1. Rubrik och Inledning
De allra flesta essäer har en rubrik som beskriver vad essän handlar om. Rubriken
har också till uppgift att fånga läsarens intresse och få dem att vilja läsa hela texten.
I inledningen ska man presentera sitt ämne och sin frågeställning på ett

intresseväckande säga. Det kan man göra genom att beskriva en situation och ställa
en fråga till läsarna där de får fundera på något som har med ämnet att göra. Ett
annat effektivt sätt är att börja med ett citat eller referera till vad någon tidigare sagt
eller tänkt.
2. Fördjupning
Någon har sagt att om en nutida människa som skulle förpassas ett par
hundra år bakåt i tiden för att träffa Voltaire skulle hon utan större
svårighet kunna ge sig in i ett gott samtal med denne och då finna att
de båda delade en lång rad idéer som vi gärna vill kalla moderna.
Efter inledningen följer en fördjupning, där författaren presenterar sina tankar, åsikter
och kunskaper. Man skulle kunna likna essän vid ett träd. Stammen på trädet är ämnet
som författaren vill behandla.
Vi skall nog inte föreställa oss att det går en rak linje från en illa
doftande tidernas gryning till en skönt doftfri nutid
Grenarna är de olika tankar och idéer som författaren har om ämnet. Det är väldigt
viktigt att din essä har en röd tråd. Det ska finnas ett resonemang som läsaren kan följa.
Samtidigt är essän en texttyp där tankarna och associationerna tillåts sticka iväg på
kortare sidospår (grenar), så länge resonemanget vänder tillbaka till huvudspåret igen.
Här är några grenar i Peter Englunds essä:
I och med 1500- och 1600-talen inleds en ny epok i stankens historia.
Kampen mot lort och dålig luft pågick också inne i hemmen.
Vattnet togs till heder igen på 1700-talet.
För att få en bra struktur är det bra att dela in texten i tydliga stycken. Varje nytt stycke
presenterar en ny tanke. Genom att variera styckenas längd får man också flyt i texten.
Peter Englund inleder sin essä med två korta stycken för att sedan fortsätta med lite
längre. På så vis kommer läsaren lättare in i texten.
Det är viktigt att man inte bara bygger en essä på egna åsikter och självständiga

esonemang. Även i en essä är det viktigt att du bygger det du skriver på litterära eller
vetenskapliga referenser. Som skribent kan du både referera och citera från dina källor.
I en essä behöver du inte använda fotnoter, utan infoga källhänvisningarna på ett
smidigt sätt i texten.
Patrick Süskind talar i sin roman Parfymen om den stank som förr var
ständigt närvarande, en stank ”som vi moderna människor knappast kan
göra oss en föreställning om”.
I fördjupningen är det bra om du tar upp både detaljer såväl som de stora
sammanhangen. Ge gärna både konkreta exempel på det som du skriver om och gör
generaliseringar. I essän kan författaren också utmana läsarens fördomar om ämnet
(men tänk på att vara någorlunda nyanserad).
Visst har vi alla hört om medeltidens fenomenala stank, till exempel i
form av berättelserna om hur avföring och sopor vanemässigt bara
katapulterades ut genom fönstret när man inte längre kunde lida deras
närvaro inomhus […] Detta är dock bara en del av historien. Allt var inte
bara lort och stank. En hel del av den antika badkulturen - liksom dess
mer återhållsamma latrinvanor - överlevde in i medeltiden.
3. Avslutning
Ett sätt att avsluta är att återvända till marken genom att klättra tillbaka till början av
essän och knyta ihop inledningen med avslutningen. Ett annat sätt är att sammanfatta
det man har sagt eller kanske dra en slutsats av det man berättat om.
Nu fyller stanken en annan funktion, även i dag som en skapare av "vi"
och "dom", men nu är det inte främst de lägre klasserna som luktar, nu
är det de andra kulturerna.
Stil och språk
Stilen i en essä varierar beroende på om det är en lättsam eller lärd essä. I den lärda
essän är språket mer formellt, medan den lättsamma kan innehålla vardagliga ord och
uttryck.

Gemensamt för essäerna är att de är personliga. Författaren till essän har en idé eller
tanke som han eller hon vill förmedla. Detta kan synas på olika sätt i essän. Som tidigare
nämnts bör du varva dina personliga resonemang med källor och mer allmänna
resonemang – men fastna inte i ”jag-­‐sjukan”. Författaren kan också ha ett personligt
tilltal som fångar in både författaren och läsaren i ett ”vi”.
Visst har vi alla hört om medeltidens fenomenala stank
Ett anat sätt där det personliga uttryckssättet syns är i språket. Det kan vara att
författaren använder liknelser eller genom att variera meningarnas längd.
Fem steg för att skriva en essä
1. Välj ämne och frågeställning
Först och främst behöver du ett ämne och en frågeställning att utgå ifrån. Det
betyder inte betyda att din essä helt och fullt måste besvara frågan eller frågorna
så länge du resonerar kring den och ger förslag på flera tänkbara svar.
2. Gör research
Eftersom det är en essä kan du tänka tämligen brett när du samlar fakta. Läs i
uppslagsverk, skönlitteratur, fackböcker och andra essäer, men ta också hjälp av
musik, tidningsartiklar och kända citat med relevans för ditt ämne.
3. Sortera fakta
Sammanställ och strukturera ditt material så att det blir gripbart för dig.
a) Vilka tankar hör ihop och vilka säger emot varandra? Finns det några
kunskaper eller tankar som måste komma före andra för att det du beskriver
ska bli begripligt? Finns det något du kan sålla bort? Vilka slutsatser kan du
dra av det har tagit reda på? Tänk på att slutsatserna ska grunda sig i det du
tidigare lagt fram i texten.

) Planera texten i stora drag. En tankekarta kan skapa ordning.
4. Skriv din essä
a) Hur ska du inleda? Med en tanke, ett citat, något igenkännande, en bild eller
något som roar? Ett bra sätt är att gå tillbaka till utgångspunkten. Vad var det
som fick dig att gå igång på ämnet?
b) Tänk dig essän som ett träd med olika grenar. Låt läsaren följa med på dina
klättringsäventyr, men var konsekvent. Ta inte upp för många olika grenar!
Använd dig av styckesindelning och källhänvisningar.
c) Avsluta din essä. Bind ihop lösa trådar, sammanfatta och dra en slutsats.