BiB 2010 (pdf 1,16 MB, nytt fönster) - Statens Institutionsstyrelse

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer nämns ett antal bedömningsinstrument
som även ingår i denna publikation. Detsamma gäller de bedömningsinstrument
som dåvarande IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt ar-
bete) – numera en del av Socialstyrelsen – beskriver på sin webbplats. Vi har
emellertid valt en bredare ansats och har sökt efter instrument som både
är givna utifrån deras tydliga fokus på missbruk och beroende samt efter
instrument som inte omedelbart förknippas med missbruk av alkohol och
andra droger. Även om missbruks- och
beroendevården per definition inriktar
sig på människors problematiska förhållanden
till alkohol och andra droger
är det uppenbart att man i dessa verksamheter
också måste förhålla sig till
många olika livsområden och perspektiv
– oavsett vad det handlar om; neuropsykologiska
störningar, psykiatriska
sjukdomar, social anpassning, självbild
osv. Vi har således tagit fasta på begrep-
Ӏven om missbruks- och
beroendevården per definition
inriktar sig på människors
problematiska förhållanden
till alkohol och andra droger är
det uppenbart att man i dessa
verksamheter också måste
förhålla sig till många olika
livsområden och perspektiv”
pet ”relevans” utifrån vår kännedom om missbruks- och beroendevård samt
forskning om missbruk och beroende. Ett genomgående krav har dock varit
att instrumentet ska finnas i svensk översättning. Med ett bredare perspektiv,
fler instrument som är tillgängliga på svenska samt fler instrument som har
tillkommit än de som har fallit bort så har resultatet blivit att 2010 års utgåva
är betydligt mer omfattande jämfört med BIB 1998.
I urvalet av instrument har vi alltså sökt efter instrument som har stor relevans
eller som verkar lovande för missbruks- och beroendevården och för
forskningen på området. Vi har också strävat efter att det ska finnas psykometriska
data av något slag. I bästa fall finns det normdata och uppgifter om
reliabilitet, allra helst med svenska data. Detta har dock inte lyckats till fullo,
det finns t ex instrument som tagits med på grund av att de utgjort det enda
för oss kända instrumentet inom sitt område och att vi därför bedömt att relevansen
varit tillräckligt stor. Med utgångspunkt i tillgången till psykometriska
data har vi försökt dela in instrumenten i tre huvudkategorier. Se vidare
beskrivning under Om snabbguiden (s 8).
Samtidigt har vi naturligtvis diskuterat fler instrument än vad som redovisas
i boken. Ett flertal av dessa har varit aktuella men har strukits ur den slutgiltiga
sammanställningen då vi bedömt att deras relevans för missbruks- och
beroendevården eller forskningen varit för marginell eller att instrumentet
5