Del 3 - Sipoo

-19-
Bild 28a
Bild 28b
Bild 28c

LUKKARIN LUKKARIN KOULU KOULU
Bild 29: Alternativ A; utvidgning av Klockarbackens skola och nya kvartersområden för flervåningshus och småhus, 1:2000
LUKKARIN LUKKARIN KOULU KOULU
Bild 30: Alternativ C; utvidgning av Klockarbackens skola och nya kvartersområden för småhus, 1:2000
-20-
A
MIXVÄGEN
MIXVÄGEN
C
MIXVÄGEN
MIXVÄGEN

JÄRNVÄGEN
JÄRNVÄGEN
NICKBYVÄGEN
NICKBYVÄGEN
BIld 31: Alternativ A,B och C; nya flervåningshus längs Nickbyvägen, 1:2000
UNGDOMSHUS SPELHALL
HÄNDELSE-
SKVÄR
OLLBÄCKEN
OLLBÄCKEN
STORKÄRRSGRÄND
STORKÄRRSGRÄND
Bild 32: Alternativ A,B och C;Idéplan för utvecklande av området mellan Ollbäcken och banan. Den gamla stationens omgivning utvecklas för ungdomsverksamhet och områdets gamla byggnadsbestånd kompletteras med
flyttbara byggnader av stock (t.ex. kulturhistoriskt värdefulla byggnader).
-21-
A,B,C
A,B,C

A2
P1
A3
VII
A1
N
VI
A9
-22-
A6
II
A7
A4
5. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM
5.1 Allmänt
A8
III
I
V
A5
IV
P2
DGP
Bild 33: Kartlagda utvecklingsområden med objektsbeteckningar, i bakgrunden Nickby detaljplanekartor.
Genomförandet av idéplanen kräver detaljplaneändringar på alla kartlagda utvecklingsområden
(bild) utom parkområdena. Eftersom planeringsområdet är
omfattande och markägon splittrad måste detaljplaneringen framskrida i etapper
och delområden. Markägoförhållandena och markanvändingsmålen för en del av
utvecklingsområdena är klara och tydliga, men en del av utvecklingsområdena
omfattar vidare helheter som till sina funktioner är beroende av varandra.
Alla alternativ som presenteras i idéplanen fyller de allmänna målen som ställts
på utvecklandet av centrumområdet för markanvändningens del. Valet av lösningsmodell
och besluten om fortsatt planering skall göras i samband med detaljplanläggningen.
De olika alternativen som presenteras i idéplanen för de olika
utvecklingsområdena är möjligt att koppla ihop med varandra i den fortsatta
planeringen efter hand som målen och behoven preciseras.

5.2 Detaljplanering
Boendets kompletteringbyggande, objekt (A1-A9)
En del av de kartlagda områdena (anvisade med beteckningen A) är till sin utgångspunkt
tydliga och kan startas oberoende av den andra objektens tidtabell.
Ifrågavarande objekt gränsar till Nickbyvägens (N) och Stora Byvägens gatuområden
vilkas dimensionering i det här sammanhanget borde granskas med
detaljplan.
A1:
Kompletterings- och nybyggande av bostäder samt utvidgning av Lukkarin koulu.
I samband med skolans utvidgning en simhall. Flervåningshus i IV våningar och
/eller tätt småhusbyggande. Eftersträvad byggrätt 9000 - 12500 m²-vy bostadsbyggande
och ca. 3500 m²-vy skola/simhall. Brandstationens byggnadshistoriska
värden och eventuell skyddsnivå bör utredas.
A2:
Nybyggnadsobjekt för fl ervåningshus. Eftersträvad byggrätt ca.2400 m²-vy.
Byggnader i IV våningar passar in i miljöns skala.
A3:
Kompletteringsbyggande av fl ervåningshus. Eftersträvad byggrätt ca. 3600 m²vy.
Ljusa byggnader passar in i stadsbilden. Projektet kräver en existerande bilparkering
och omordning av lättrafi kförbindelserna.
A4:
Ändring av användningsändamål, affärsbyggnaden ersätts med högklassigt centrumboende.
Eftersträvad byggrätt sammanlagt ca. 9200 m²-vy. Flervåningshus
i III-V våningar. Affärsutrymmen i gatuplan. Bilparkering i källaren/under gårdsytan.
A5:
Lämpar sig för nybyggande av fl ervåningshus. Våningstal I-IV för byggnader som
vetter mot ån. Eftersträvad byggrätt ca. 4300 m²-vy. I planeringen fästs särskild
uppmärksamhet på samordningen av gårdsområdena.
A6:
Kompletteringsbyggande av bostäder på kvartersområde för bostads- och affärsbyggnader.
Affärsutrymmen i gatuplanet på bostadshusen i IV-våningar, eftersträvad
byggrätt för nybyggande sammanlagt ca. 3000-3700 m²-vy. Bilparkeringen
förverkligas delvis som underjoridisk, utnyttjande terrängens nivåskillnader.
A7:
Parkeringsområdet mellan de existerande fl ervåningshusen och Stora Byvägen
tas i effektiverat bruk. Nivåskillnaderna i terrängen kan utnyttjas. Eftersträvad
tilläggsbyggrätt ca 1200-2200 m²-vy. Affärsutrymmen i gatunivå.
A8:
Byggrätt för tilläggsbyggande anvisas för förverkligande av fl ervåningshus. Torgöppningens
verksamhet fl yttas till en ersättande plats i stationens omgiving
eller till korsningen av Stora Byvägen och Nickbyvägen.
A9:
Området lämpar sig för småhusbyggande. Eftersträvad effektivitet minst e=0.30.
Byggnader av trä passar in i miljön.
Parkområden (P1-P2)
De viktigaste parkområdena i centrum, Centarlparken mellan Storkärr och skolcampus
(P1) samt Sibbo ås strandpark (P2) kan utvecklas med vidare parkplaner
som egna projekt utan detaljplaneändring. I planeringen bör särskild vikt fästas
vid parkernas kantzoner och i synnerhet vid objekten för kompletteringsbyggande
som gränsar till parkerna. Lättrafi kledernas kontinuitet hör till de viktigaste
målen för planeringen.
Stationens utvecklingsområde (I)
Det viktigaste utvecklingsområdet för centrums utveckling ligger mellan banan
och Mixvägen (objekt I). Området ligger i nuläget i utkanten av centrum men
den kommande banans persontrafi k, byggandet av Nickby Gård III och utvecklingen
av områdena öster om Sibbo å fl yttar centrums tyngdpunkt mot banan. Stationens
omgivning bör därmed utvecklas som kollektivtrafi kens knutpunkt med
anslutande kommersiella tjänster, centrumboende, anslutningsparkering och ett
fungerande lättrafi knätverk. Tilllväxtområdena öster om Sibbo å skall ha smidiga
förbindelser till stationen och det bör också beaktas i detlajplaneändringen för
stationsområdets utvecklingsområde. När man detaljplanlägger stationsområdet
bör särskild vikt fästas vid utvidgningsmånen och etappvis planläggning enligt
befolkningstillväxten.
Stationsområdets utvecklingsområde är omfattande och markägon spridd. Genomförandet
av detaljplaneändringen kräver omfattande samarbete med kommunen.
banförvaltningscentralen, de privata markägarna, affärsidkarna och övriga
aktörer samt byggföretagen. Markaffärer eller markanvändningsavtal bör leda
till en grund för detaljplaneringen som är tillfredsställlande för alla parter. Kommunen
bör grunda ett projekt och utnämna en styrgrupp för projektet, med
uppgift att koordinerna målen som berör detaljplanläggningen. Det är motiverat
att utarbeta detaljplanen som en s.k. projektplan som kopplar till genomförandet
av projektet.
-23-
Depå- och det gamla stationsområdet (II)
Området har ingen detaljplan. Området är en viktig del av stationsområdet och
har kulturhistoriska, miljömässiga och naturvärden. Detaljplanen bör skapa goda
förutsättningar för lättrafi kförbindelsernas kontinuitet. Lättrafi kens underfarter
vid banan och överfarter vid bäcken bör samordnas med stationsarrangemangen,
parkplanerna och lättrafi knätet i Nickby Gård III.
Den gamla stationsbyggnaden i Nickby med omgivande kultur- och byggnadshistoriska
värden beskrivs i detaljplanen.
Den miljömässigt, ekologiskt och geologiskt värdefulla Ollbäckens bäckfåra kräver
tilläggsutredningar i samband med detaljplanläggningen.
I idéplanen är området parkliknande och föreslås att utrymmen för unga, en
skvär för evenemang och gamla fl yttbara trä/stockhus som skall bevaras byggs
på området.
Varubodens kvarter (III)
Genom ändringen av detaljplanen skapas förutsättningar för utvidgning av handel
och serviceutbud samt byggande av fl ervåningshus. I detaljplanearbet undersöks
fl yttande av skvären och torgverksamheten till hörnet av Nickbyvägen och
Stora Byvägen. Det är motiverat att utarbeta detaljplanen som en s.k. projektplan
som kopplar till genomförandet av projektet. Förverkligandet av en kvalitativ
centrummiljö bör särskild vikt fästas vid höjdskillnaderna i terrängen, områdets
parkeringslösningar och lättrafi kförbindelserna. Alternativen för lättrafi kförbindelse
mellan Jussasvägen och Nickbyvägen (Svedjeängsstigen) undersöks i den
ikraftvarande detaljplanen.
I diskussionerna som förts medan idéplanen utarbetats har områdets centrala
markägare och aktörer meddelat utvidgande av handeln och byggande av fl ervåningshus
som sitt gemensamma mål.
K-affärens kvarter (IV)
Detaljplaneändring. Idéplanen presenterar att handelsplatsen fl yttas och anknyts
till stationen och att områdets användningsändamål ändras till boende. Tidtabellen
för detaljplaneändringen beror på förutsättningarna och genomförandet av
stationens utvecklingsområde (I).
I detaljplanearbetet bör uppmärksamhet fästas vid ådalens och strandparkens
kantzoner samt vid jordmånens kvalitet (det fi nns en servicestation på området)
och vid eventuella jordmånens saneringsförpliktelser.
I diskussionerna som förts medan idéplanen utarbetats har Kesko meddelat att
viktiga egenskaper för handelsplatsen är utvidgningsmån och periodisering enligt
befolkningstillväxten. Särskild vikt bör fästas vid detta när stationsområdet
detaljplaneras.
Vinkelgrändens kvarter (V)
I idéplanen anvisas området som område för kompletterings- och nybyggande av
centrumboende. Utmaningen för detaljplaneändringen ligger i det spridda markägot
och fastställandet av byggnadshistoriska värden. Trä- och stockhusen som
byggts längs Stora Byvägen på 1920- och 1930-talen är intressanta ur stadsbildens
synvinkel men är till stor del i dåligt skick, vilket bl.a. beror på höjningen
av Stora Byvägen som under årtionden utförts i olika etapper. Som alternativ till
reparation och skydd av byggnaderna kunde man i detaljplanearbetet undersöka
ersättandet av byggnaderna med nybyggen, åtminstone delvis.
I detaljplanearbetet bör uppmärksamhet fästas vid stadsbilden och närmare
fastställa den. Detaljplanen skall skapa goda förutsättningar att bygga gatorna
stadsmässigt. Bostadshusen byggs fast i trottoaren och i våningarna i gatuplan
undviks slutna, fönsterlösa väggar. I småhuslösningar gynnas genomförande i
bolagsform.
Sockengårdens båge (VI)
Kommunen äger planändringsområdet. Utgångspunkten är ändring av användningsändamål
i huvudsak till boende. Detaljplanen skapar förutsättningar för utvidgning
av Sockengårdens byggnad och ändring av användningsändamål till
t.ex. serviceboende. Ersättande utrymmen söks t.ex. på stationens eller Östanåparkens
områden. Daghemmen får bättre ersättande utrymmen t.ex. på detaljområdet
för Gamla Kapellvägens hörn. Områdets bilparkering omrordnas.
Delområdet som gränsar till Centralparken anvisas som kvartersområde för fl ervåningshus
med bilparkering i källarnivån. Utmaingarna för stadsbilden i detaljplanearbetet
anknyter till Nickbyvägens fasad, kompletteringsbyggandet längs
Stora Byvägen och lättrafi krutten som går genom området.
Gamla kapellvägens hörn (VII)
Genom detaljplaneändringen ändras det allmänna parkeringsområdet (inte förverkligats)
till kvartersområde för allmänna byggnader, t.ex. för daghem. Genom
detaljplaneändringen kompletteras skolans campusområde och Stora Byvägens
gatubild förnyas. Dessutom framhävs lättrafi kruttens kontinuitet genom att förena
Centralparkens lättrafi knät med cykelvägen längs Idrottsvägen. Genom detaljplaneändringen
skapas förutsättningar till en trygg lätttrafi kförbindelse mellan
skolorna och idrottsparken.

Trafi k
Åtgärder
• Nickbyvägen: De planerade roondellerna vid Borgnäsvägen och
Stora Byvägen samt bulevarden startas genast. Senare etappvis
Storkärrsvägens rondell och förlängning av bulevarden från öster
till rondellen samt Mårtensbyvägens rondell. Lättrafi kleder på bägge
sidor om Nickbyvägen. Den sydliga delvis som parkled. En ny
underfart väster om Klockarvägen och renovering av den existerande
underfartstunneln. Utveckling av vägomgivningen genom alléer,
planteringar och förnyande av belysning. Mål: centrums parkbulevard.
• Borgnäsvägen: Genomskärningen av Borgnäsvägens körfält görs
smalare vid centrum och ändras till sin karaktär till centrumgata.
Åtgärder som sänker trafi kens hastighet förverkligas enligt behov, tex
höjning av anslutningar och skyddsvägar.
• Stora Byvägen, Nickbyvägens norra del: Gatan är nyligen
förbättrad och inga åtgärder behövs i den närmaste framtiden. I
fortsättningen med utvecklingen av markanvändningen ändras gatan,
beroende på markanvändningslösningen, mot ett mer gångbetonat
håll (höjning av körbanan till nivå med trottoaren, blandtrafi k o.s.v.)
och norra delen av gatan förnyas helt när stationen med omgivning
förverkligas.
• Stora Byvägen, Nickbyvägens södra del: Förnyande av hela
gatubredden med fotgängar- och cykelväg på västra sidan och på östra
sidan trottoar och utveckling av omgivningen (trädrader, planteringar,
ny belysning) för att skapa en gatulik miljö.
Stationsområdet:
• Genomförande av Nickby persontrafi kstation. Stationen presenteras
som ett s.k. stickspår söder om den nuvarande banan på området
mellan plankorsningen och Borgnäsvägen (obs! platsen avviker från
spårtrafi kutredningen, där stationen fi nns väster om den existerande
palnkorsningen). Stationslängd 170 m.
• Förverkligandet av bussterminalen söder om statinoen. Tre alternativa
trafi klösningar har undersökts. I alternativ A rundar busstrafi ken
stationskvarteret och i alternativ B arrangeras busstrafi ken från
Borgnäsvägen som sluten terminal mellan stationskvarteret och banan.
I alternativ C fi nns bussterminalens ankomst- och avgångsplattformer
i slutet av Stora Byvägen. Som preliminär dimensionering har 2
ankomst- och 3 avgånsplattformer (+ 3 tidspassningspunkter) använts.
Den nya underfarten för lättrafi ken på platsen för den existerande
plankorsningen.
• Anslutningsparkering under stationskvarteret i anslutning till
affärsutrymmenas parkering. Anslutningsparkeringen är möjlig
att genomföra också på banans norra sida som ytparkering.
Anslultningsparkeringen preliminärt ca 300-350 bp. Cykelparkering vid
stationen för motsvarande antal.
Utvecklingen av markanvändningen och trafi knätet öster om centrum:
• Idéplanen presenterar fl yttning av Borgnäsvägen med början vid
banans underfart österut mot området mellan ån och Dalskärrsvägen.
Ansluntingen till Nickbyvägen har preliminärt planerats till trakterna
av Dalskärrsvägens anslutning. Därifrån söderut har redan
vägförbindelsen planerats i tidigare vägnätsplaner (genom områdena
mellan Tallbacka och Rux till Oljevägen). Genomförandet av denna
trafi kföbindelse lär inte förverkligas inom nära framtid och hör starkt
samman med utvecklingen av områdets markanvändning.
• I stationsområdet presenteras en omfattande rondell med anslutningar
till Borgnäsvägen, gamla Borgnäsvägen och stationskvarteret/
bussterminalen.
5.3 Utredningar
För den mer detaljerade planeringen behövs utom existerande utgånsdata dessutom
åtminstone följande information:
• Förutsättningarna för husbolagen på centrumområdet att bygga till
• Kopplande av tillväxtområdena öster om Sibbo å till centrum
(delgeneralplan)
• Kollektivtrafi kens arrangemang och alternativ, särskilt banans
persontrafi k och dess lösningar och konsekvenser.
• Befolkningstillväxtens konsekvenser för servicestrukturen.
-24-