Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

Räddningsverkets tidning Nr 3 April 2006 

Svenska beredskapen 

20 år efter Tjernobyl 

Cellplast brandfarlig isolering? Chefen som red ut stormen 

sid 11 

sid 20 

sid 12

Sirenen 

Räddningsverkets tidning 

inledaren 

Krisberedskapen 

kräver helhetssyn 

I 

över ett år nu har vårt lands krisberedskap 

varit i den offentliga debattens centrum. 

Under första halvåret 2005 fördes en 

stundtals häftig mediediskussion, som följdes 

av Katastrofkommissionens kritiska rapport i 

december. Försvarsberedningen lämnade sitt 

underlag i januari och i slutet av mars kom 

krisberedskapspropositionen, Samverkan vid 

kris – för ett säkrare samhälle. 

I propositionen koncentrerar regeringen 

sina förslag till en ökad krishanteringsförmåga 

på framförallt den centrala myndighetsnivån. 

På lokal och regional nivå fungerar, 

enligt regeringen, systemet för ledning och 

samordning av insatser i stort sett bra. 

Måste anlägga en helhetssyn 

Jag delar helt denna bedömning. Det viktiga 

är nu att diskussionerna om krisberedskapen 

inte enbart fokuseras kring den krisledande 

funktionen. 

Jag tycker att det måste anläggas en helhetssyn 

på de här frågorna där vardagsolyckan 

utgör ena ytterligheten på det spektrum där 

extraordinära händelser är den andra. 

Utgångspunkten måste vara regeringens 

strategi för Sveriges säkerhet. Denna 

helhetssyn har flera dimensioner. Den ska 

dels omfatta alla de olika myndigheter och 

andra aktörer som berörs av säkerhetsarbetet, 

inklusive krishanteringen. Den ska dels 

inbegripa de förebyggande, förhindrande 

och skadeavhjälpande åtgärderna likaväl som 

återuppbyggnadsinsatser. Och den ska omfatta 

både det nationella och internationella 

perspektivet. 

De senaste årens händelser visar att gränsen 

mellan allvarliga olyckor och extraordinära 

händelser har blivit allt otydligare. Detta har 

lett till att utvecklingen ute i Europa går från 

räddningstjänst mot bredare fokus på skydd 

och säkerhet. 

Ett skäl är naturligtvis att det huvudsakligen 

är samma aktörer som handgripligen ska 

hantera den uppkomna situationen oavsett 

var den hamnar på allvarlighetsskalan. 

Behovet av samverkan ökar för att tillgodose 

medborgarnas krav på skydd och säkerhet. 

Logiskt samordna myndigheter 

Det är ett naturligt steg i utvecklingen av 

krisberedskapsarbetet att skapa förutsätt- 

Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets 

ansvarsområden och ska 

stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart 

Inledaren på sidan 2 är att betrakta som 

Räddningsverkets officiella linje. 

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. 

Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. 

E-post: sirenen@srv.se 

Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt 

genom att skicka in prenumerationstalongen 

som finns i slutet av varje nummer. 

Upplaga: 34 000 exemplar. 

ningar att bättre hantera ett brett spektrum 

från olyckor i vardagen till allvarliga kriser i 

samhället. 

Därför är det logiskt att regeringen, liksom 

tidigare Försvarsberedningen, ser flera skäl 

till att organisatoriskt samordna Räddningsverket 

och Krisberedskapsmyndigheten. I 

propositionen står det att en översyn bör 

göras av de båda myndigheterna med sikte på 

att lägga samman relevanta delar av organisationerna 

och föra över övriga delar till andra 

verksamheter. 

Det är min uppfattning att man kan uppnå 

både rationaliseringsvinster och samordningsfördelar 

med en sådan åtgärd. Det är 

också, som jag ser det, en bra lösning att 

funktionen för krisledning på nationell nivå 

ska finnas inom den nya myndigheten. 

Viktigt att krisproppen förverkligas 

Det blir mycket intressant att delta i diskussionen 

om krisledningsfunktionens roll och 

mandat. Med nuvarande lagstiftning finns det 

bara begränsade möjligheter att utöva ledning 

i den meningen att andra myndigheter 

eller enskilda måste agera på visst sätt. 

Därför handlar krisledningen framförallt 

om att skapa en gemensam lägesbild, att initiera 

samverkan mellan myndigheterna och 

att bidra med samordnad information till och 

kommunikation med en drabbad allmänhet. 

Det är viktigt och nödvändigt att förslagen 

i krisberedskapspropositionen förverkligas. 

Min förhoppning är att regeringen agerar 

snabbt och utformar bra och tydliga direktiv 

för en kommande utredare. 

Göran Gunnarsson 

Generaldirektör, Räddningsverket 

Adressändring görs via epost eller genom 

talongen som finns i slutet av varje nummer. 

Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad. 

Kom ihåg att uppge gamla adressen vid 

adressändring. 

Tryck: V-TAB, Västerås. 

Tryckt på miljövänligt papper. 

Tryckdag detta nummer: 26 april. 

Nästa nummer trycks 8 juni. 

Redaktion 

Stig Dahlén 

Chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

054–13 51 04 

stig.dahlen@srv.se 

Gunno Ivansson 

Journalist 

054–13 51 06 

gunno.ivansson@srv.se 

INNEHÅLL 

Sirenen Nr 3 April 006 

nyheter 

Var fjärde objektsägare bryter mot nya lagen ……3 

Bollsport skadar mest …………………………… 4 

Bygg krisledning på den struktur som finns ………5 

Flexibel dagstyrka frigör resurser ……………… 6 

Skogsbrandsseminarium i Ljungby …………… 8 

Oenighet kring cellplast ………………………… 11 

Statsråd knöt ihop nya avdelningen …………… 16 

Nya brandmän med personligt ansvar ………… 18 

Skövde utbildar förstainsatsperson …………… 25 

Rakel för test i Revinge …………………………… 25 

Rånarjakt på räddningsskolan ………………… 26 

TEMA kärnenergiberedskap 

20 år efter Tjernobyl ……………………………… 12 

Fortsatt satsning på varning kring Barsebäck … 13 

Utbildning ett måste för fungerande beredskap 14 

Nytt planeringsstöd tas fram …………………… 15 

porträttet 

Ola Johannesson ………………………………… 20 

utbildning 

Andreas FallerEj-paket håller äldre på fötter … 24 

Sirenens räddningsskola 

Så möter du drabbade …………………………… 28 

erfarenheter 

Pelletsen brinner ………………………………… 30 

Två män räddades i sista stund ………………… 31 

ordet fritt 

Vem styrde ner kärran i diket? ………………… 32 

Kvalitetskontrollen måste bli bättre …………… 32 

Rena Kalle Anka-kåren ………………………… 33 

sistasidan 

Världsstjärnor spelar efter Martins pipa ……… 40 

Omslagsbilden 

Foto: OKG:s BILDARKIV 

Oskarshamns kärnkraftverk. 

Tjernobylkatastrofen 

för 20 år sedan blev en 

väckarklocka för de svenska 

myndigheterna. Sirenen 

berättar om vad som 

hänt med beredskapen i 

Sverige sedan dess. Räddningsverket 

har en 

viktig roll. 

Per Larsson 

Journalist 

054–13 51 02 

per.larsson@srv.se 

Katarina Sellius 

Frilansjournalist 

054–15 98 79 

katarina.sellius@srv.se

Sirenen Nr 3 April 006 nyheter 

Var fjärde objektsägare 

bryter mot nya lagen 

Det är si och så med efterlevnaden 

av lagen om skydd mot 

olyckor. 

Redan årsskiftet 2004/05 

skulle 50 000 objektsägare enligt 

nya lagen ha lämnat in så 

kallade särskilda redogörelser 

över brandskyddet. Då hade 

bara 17 000 redogörelser 

kommit in, ett år senare saknas 

fortfarande en fjärdedel. 

– Oacceptabelt, säger Räddningsverkets 

Björn Johansson. 

Lagen om skydd mot olyckor 

Räddningsverkets tillsynsavdelning 

följer återkommande 

upp tillämpningen av lagen om 

skydd mot olyckor. 

– Vid senaste årsskiftet, ett år 

efter att alla skulle ha lämnat 

skriftlig redogörelse, har bara 

75 procent gjort det. Det är för 

dåligt, siffran borde vara 100 

procent, säger Björn Johansson. 

75 procent är genomsnittet 

för hela landet. Länsvis finns 

stora skillnader. Sämst vid årsskiftet 

var Stockholm med 56 

procent, bäst Östergötland med 

95 procent tätt följd av Blekinge 

och Örebro län (94 procent). 

Kan förelägga med vite 

Skriftlig redogörelse av brandskyddet 

lämnas till kommunen. 

Hur ofta detta ska ske avgör 

kommunen. Skyldiga att lämna 

skriftliga redogörelser är ägare 

till bland annat samlingslokaler, 

vårdanläggningar, sjukhus, 

skolor, hotell och industrier 

med en viss storlek. 

Siffran 50 000 objektsägare 

är inte exakt, den baseras på en 

uppskattning från kommunerna 

som Räddningsverket sammanställt. 

Vad kan kommunen göra 

för att sätta press på objektsägare 

som inte lämnar skriftlig 

redogörelse? 

– Steg ett är att informera 

objektsägare i kommunen om 

lagen och skyldigheten att 

lämna skriftlig redogörelse över 

brandskyddet. 

– Om det mjuka sättet att informera 

och försöka övertyga 

objektsägaren inte hjälper har 

kommunen möjlighet att förelägga 

med vite. Det är något 

kommunerna bör överväga, säger 

Johansson. 

Han berättar att Räddningsverket 

har frågan under uppsikt 

och kommer att göra uppföljningar 

under året. 

Hälften så många tillsyner 

En annan fråga som intresserar 

verkets tillsynsavdelning är 

hur kommunens tillsyn enligt 

lagen om skydd mot olyckor 

fungerar. Den tidigare lagen, 

räddningstjänstlagen, reglerade 

i detalj var och hur ofta 

Foto: PER LARSSON 

Räddningstjänsten på besök hos företrädare för en objektsägare. Numera handlar det inte om brandsyn, utan tillsyn. Antalet tillsyner 

har halverats jämfört med det gamla systemet med brandsyner. Och objektsägarna ska enligt lagen om skydd mot olyckor lämna skriftliga 

redogörelser över brandskyddet, något som många ännu inte gjort. (Personerna på bilden har ingen direkt koppling till artikeln.) 

kommunen skulle 

genomföra brandsyner. 

I nya lagen har 

brandsynen ersatts av 

tillsyn och de statligt 

reglerade fristerna 

finns inte längre. 

Tidigare fanns det 

totalt cirka 85 000 

brandsyneobjekt i 

landet och kommunerna 

genomförde 

cirka 30 000 brandsyner per år. 

Antalet tillsyner 2005 var endast 

14 000, alltså en halvering 

jämfört med antalet brandsyner. 

– Det behöver inte betyda någon 

försämring av brandskyddet. 

Tillsynen riktar sig till objekt 

med störst risker samtidigt 

som den nya lagen tydliggör 

den enskildes ansvar för brandskyddet, 

säger Björn Johansson. 

Björn Johansson 

Budgettillsyn? 

Räddningsverket har i sin 

uppföljning bland annat frågat 

kommunerna hur de valt ut 

vilka objekt som ska få tillsynsbesök. 

80 procent har svarat att de 

använt skriftliga redogörelser 

för urvalet. Annat som i hög 

grad styrt är: 

- tidigare brister och anmärkningar 

(77 procent), 

- tillsynsförrättarnas erfarenhet 

(76 procent). 

Kommunerna har kunnat ta 

betalt av objektsägarna för ut- 

förda brandsyner och 

samma gäller med 

den nya tillsynen. 

På sina håll har det 

antytts att kommunerna 

bedriver ”budgettillsyn”, 

alltså att 

de skulle genomföra 

tillsyn på onödigt 

många objekt i syfte 

att dra in pengar till 

förvaltningen. 

– Med reservation för att det 

kan finnas enstaka undantag 

vågar jag påstå att dessa farhågor 

kommit på skam. Vi har 

inga indikationer på att så sker. 

Halveringen av antalet tillsyner 

jämfört med tidigare brandsyner 

tyder heller inte på detta, 

säger Björn Johansson. 

STIG DAHLÉN 

Stockholm län 56 

Uppsala län 75 

Södermanlands län 83 

Östergötlands län 95 

Jönköpings län 78 

Kronobergs län 91 

Kalmar län 85 

Gotlands län 69 

Blekinge län 94 

Skåne län 81 

Hallands län 74 

Kommuner/förbund med 

flest rapporterade tillsynsbesök 

2005 

Storgöteborg 1 203 

Malmö 997 

Stockholm 890 

Södertörn 757 

Nerike 485 

Attunda 350 

Sydöstra Skåne 348 

Luleå 266 

Umeå 232 

Bengtsfors 220 

Hässleholm 205 

Solna/Sundbyberg 200 

Kalmar 199 

Östra Blekinge 185 

Norrköping 170 

Ängelholm 170 

Södra Älvsborg 167 

Sundsvall/Timrå 166 

Mälardalen 155 

Västra Blekinge 152 

Länsvis sammanställning i procent över antal inlämnade 

skriftliga redogörelser vid årsskiftet 2005/06 

Västra Götalands län 74 

Värmlands län 72 

Örebro län 94 

Västmanlands län 83 

Dalarnas län 79 

Gävleborgs län 72 

Västernorrlands län 74 

Jämtlands län 62 

Västerbottens län 75 

Norrbottens län 88 

Kvinnliga 

brandmän 

blir fler 

– men det 

går sakta 

3 

Antalet kvinnliga brandmän 

ökar – men det går sakta. 

Under 2005 ökade antalet 

kvinnor på heltid med sex och 

på deltid med 26. 

I Sverige fanns det i slutet av 

förra året 30 kvinnliga heltidsbrandmän 

och 264 på deltid. 

Det är en klar ökning jämfört 

med några år sedan, särskilt på 

heltidssidan. Men siffrorna ska 

ställas i relation till att det finns 

cirka 5 100 heltidsbrandmän 

och cirka 11 000 deltidare. 

Södertörns brandförsvarsförbund 

hade vid senaste årsskiftet 

flest kvinnliga heltidsbrandmän 

i Sverige, 6 stycken. 

De enda räddningstjänster i 

övrigt med fler än en kvinnlig 

heltidsbrandman: Malmö 5, 

Västervik 2, Lund 2. 

På deltidssidan toppar Karlstadsregionensräddningstjänstförbund 

med 11 och därefter 

följer: Torsby 9, Åre, Umeå 

och Jokkmokk alla 8, Öckerö, 

Årjäng och Lycksele, alla 7.

nyheter 

Brandmäns arbetsskador 

Arbetsskadorna inom räddningstjänsten 

har minskat 

kraftigt de senaste åren. 

Men skador vid bollsporter 

är fortfarande ett stort problem. 

De är den enskilt största 

skadeorsaken. 

– Skador under fysträning 

uppfattar jag i de allra 

flesta fall som onödiga, säger 

Tommy Eriksson Wikén på 

Arbetsmiljöverket. 

Arbetsskador 

Det totala antalet arbetsskador 

är närmast halverat 2005 jämfört 

med tio år tidigare. Antalet 

fysskador följer den trenden. 

Men det innebär samtidigt 

att fysträningen fortfarande är 

den absolut vanligaste orsaken 

till arbetsskador, andelen är 

över 40 procent. 

Och 90 procent 

av fysskadorna 

sker i sporthallen, 

på fotbollsplanen 

eller hockeyrinken; 

alltså 

när i huvudsak 

bollsporter utövas. 

Det innebär 

att 38 procent av arbetsskadorna 

2005 inträffade i dessa sammanhang. 

Det visar statistik 

från Arbetsmiljöverket. 

Statistiken visar också att 

brandmän som yrke tillhör de 

mest skadedrabbade. 

– Kunde vi komma åt fysskadorna 

skulle det se helt annorlunda 

ut, säger Tommy Eriksson 

Wikén 

– Om bollsporter står för 35 

procent eller mer av alla skador, 

då tycker jag varje räddningstjänst 

ska diskutera den 

verksamheten, säger Mikael 

Wennerbeck, fys- och testansvarig 

vid räddningstjänsten 

Storgöteborg. 

Wennerbeck har ingen färsk 

statistik för arbetsskadorna i 

Storgöteborg, men han är säker 

på att skadorna vid fys ligger 

långt under 42 procent, som 

var rikssnittet 2005. 

– För två år sedan låg vi närmare 

20 procent. 

Planeras för fys 

I Göteborg har skadorna totalt 

minskat rejält, precis som i 

landet i övrigt. 

– Min känsla är att miljön 

blivit säkrare både under larm 

och i samband med idrotten. 

Dessutom planeras fysen i högre 

omfattning numera. 

Inom Storgöteborg ägnas 

mer tid åt cirkelträning, möjligen 

avslutas med lite bollsport. 

Man har också lagt vikt 

på bättre uppvärmning och på 

bra skor. 

– Alla får ett par inomhusskor 

och ett par utomhusskor av bra 

kvalité vartannat år. Det gör 

mycket för att minska antalet 

stukningar. 

Mikael Wennerbeck tycker 

också att föryngringen av kåren 

medfört att annan fysträning 

efterfrågas. 

– Jag tror de yngre anser att de 

håller sin fysiska status bättre 

genom allsidig träning. På en 

del stationer har man helt lagt 

av med innebandyn. 

Inget förbud 

Det fanns diskussion om 

att förbjuda sporten om inte 

skadorna minskade. Men det 

gjorde de. 

– Vi har valt att inte peka med 

hela handen, det känns bättre 

om förändringen kommer genom 

egna initiativ. Dessutom 

är inte innebandy enbart förkastligt. 

Om vi bortser från skadorna 

så stärker aktiviteten fotleder, 

knän och rygg. Dessutom 

finns det en vits med lagsporter 

eftersom vi jobbar 

i lag. 

– Sen är det en 

annan sak att vi säkert 

kunde få ner 

skadorna ännu 

mer om vi bara 

hade löpning och 

cirkelträning. Men 

med 76 000 fystimmar om året, 

som vi har, är det ofrånkomligt 

med enstaka skador, säger Mikael 

Wennerbeck. 

Förbud är inte heller något 

som Tommy Eriksson Wikén 

förespråkar. Det ska vara lustfylld 

och allsidig träning, men 

kanske att medvetenheten bör 

öka. 

– Många arbetsplatser har i 

dag subventionerad fysträning 

för att få friskare personal. Men 

vi ser inga tecken på att man 

skadar sig i samma omfattning 

som inom räddningstjänsten. 

Arbetsgivaransvar 

Eftersom rök- och kemdyksföreskrifterna 

säger att ”rök- 

och kemdykare ska få tillfälle 

till fysträning i erforderlig 

omfattning” så är det en del av 

arbetet. Därmed omfattas det 

av arbetsmiljölagen och faller 

under arbetsgivarens ansvar, 

konstaterar Eriksson Wikén. 

– Då bör också arbetsgivarna 

ta det ansvaret. Vi anser att det 

finns anledning för arbetsgivarna 

att titta djupare på skador 

under fysträning. 

Att antalet skador totalt sett 

minskat tror han beror mer på 

allmän vakenhet än åtgärder 

från arbetsgivaren. 

– Det är givetvis positivt att 

skadorna är färre, ett tag var 

det bara slakterier som var i 

nivå med räddningstjänst. 

Vid sidan av fysen skadas 

brandmän oftast i samband 

med larm eller under arbete 

inne på brandstationen. 

PER LARSSON 


Bollsport skadar mest 

Arbetsgivarna 

bör 

ta sitt ansvar 

Foto: PER WESTERGÅRD 

Brandmän har förhållandevis många arbetsskador, och största orsaken är fysen. Värst är bollsporterna 

som 2005 orsakade flest arbetsskador. 

Plats för fysskador 

plats 

procent 

Sporthall 61 

Fotbollsplan 17 

Ishockeyrink 13 

Annan plats 4 

Idrottsplats 2 

Motionsspår 1 

Simhall 1 

Skidspår 1 

Anm: Statistiken anger var fysen 

genomfördes. Siffrorna gäller 

skador under 2005. 

Mest drabbade yrken – olyckor per 1 000 

yrken >14 dagar totalt 

Processoperatörer, stål- och metallverk 20 54 

Slaktare, styckare m.fl. 17 42 

Maskinoperatörer, trävaruindustri 21 40 

Processoperatörer, papper 12 38 

Sågverksoperatörer 19 37 

Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 12 33 

Betongarbetare m.fl. 17 33 

Brandmän 15 32 

Maskinmekaniker, montör, reparatör m.fl. 13 30 

Samtliga yrken 4 9 

Anm: Statistiken gäller arbetsskador för män under 2002-2004. 

Kolumnerna visar sjukskrivna mer än 14 dagar och totalt antal 

arbetsolyckor per 1 000 förvärvsarbetare. 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 

Arbetsolyckor 307 298 294 344 286 258 308 270 263 202 178 

Varav i samband med fys 181 160 134 174 137 131 146 103 i.u 95 75 

Fysolyckor i procent 60 55 49 52 50 47 47 38 i.u 47 42


Henningson 

lämnar 

räddningstjänsten 

I dryga tre år var han räddningschef 

i Malmö. 

Men nu lämnar Ken Henningson 

brandstationen och 

nybildade räddningstjänsten 

Syd. 

– När jag 

inte fick 

jobbet 

som förbundsdirektör 

vill 

jag lägga 

mitt framtidaenga- 

Ken Henningson 

gemang i 

något annat spännande uppdrag, 

säger Henningson. 

Han erbjöds först tjänsten 

som direktör i det nya förbundet, 

men parterna kom 

inte överens om villkoren. 

När man i en ny vända sökte 

förbundsdirektör var Henningson 

en av de aktuella, 

men jobbet gick till Per Widlundh, 

skolchef i Revinge. 

Henningson fick jobbet 

som stabschef/räddningschef 

i förbundet. 

Ken Henningson har jobbat 


i Malmö sedan 1987. 1995 

blev han stabschef och 2003 

räddningschef. 

Nationell krisledning 

– Vi måste bygga 

på den struktur 

som finns 

Helhetssyn. 

Det är det vägledande begreppet när Räddningsverket diskuterar regeringens 

proposition. 

– Vi vill se en lösning som täcker både olyckor och extraordinära händelser, 

säger överdirektör Ivar Rönnbäck. 

I propositionen ”Samverkan 

vid kris – för ett säkrare samhälle” 

som regeringen lade 

fram onsdag 22 mars föreslogs 

framförallt: 

n En nationell krisledning 

organiseras. Operativa insatser 

vid nationella kriser ska ledas 

av en myndighet. 

n Räddningsverket och 

Krisberedskapsmyndigheten 

(KBM) bör slås samman i de delar 

verksamheten är likartad. 

Räddningsverkets ledning 

var 24-25 april samlad för att 

diskutera förslagen. Verket anser 

att arbetet för ett säkrare 

samhälle måste ske utifrån en 

helhetssyn. 

– Vi måste bygga på den 

struktur som finns, där bland 

annat kommuner och länsstyrelser 

utgör basen. Vi tror på att 

hålla samman säkerhetsarbetet 

och på ett enat budskap, säger 

Ivar Rönnbäck. 

Han ser inte att ansvarsförhållandet 

för kommuner, länsstyrelser 

och sektorsmyndigheter 

ändras. 

– Det nya är att vi får en nationell 

krisledning som ska fungera 

vid extraordinära händelser. 

Och det måste man finna en 

modell för. Vi ser mer till funktion 

än till organisation. 

Ivar Rönnbäck ser krisledningen 

som en funktion i den 

sammanslagna myndigheten, 

alltså det föreslagna äktenskapet 

mellan Räddningsverket 

och KBM. 

– Det mesta som finns i de 

båda myndigheterna bör kunna 

läggas samman. 

Och det som inte passar in? 

– Det bör snarare flyttas till 

annan myndighet. 

En ledande myndighet 

I propositionen anges att en 

nationell krisledning bör kunna 

vara i drift 2008. Så här skriver 

regeringen om att det i vissa 

fall krävs att en myndighet har 

ansvaret för krisledningen: 

”Vid sällan förekommande 

men särskilt svåra kriser med 

Ivar Rönnbäck 

sektorsövergripande konsekvenser 

kan den operativa 

verksamheten på central myndighetsnivå 

kräva tvärsektoriell 

ledning. Vid sådana situationer 

bör regeringen kunna fatta beslut 

om att den operativa verksamheten 

på central myndighetsnivå 

leds av en myndighet, 

en så kallad krisledande myndighet.” 

Uppgifter som nämns för 

den krisledande myndigheten 

är att: 

n sammankalla berörda aktörer 

n ansvara för prioritering, 

ledning och samordning av 

operativ krishantering på nationell 

nivå 

n samordna myndigheternas 

information till allmänhet och 

media 

n verka för ett effektivt resursutnyttjande 

av samhällets 

samtliga resurser 

n verka för ett effektivt resursutnyttjande 

av internationella 

förstärkningsresurser enligt 

etablerade rutiner 

n koordinera stöd till den lo- 

Lagstiftningar förändras 

kala och regionala nivån 

n besluta om åtgärder och 

prioriteringar i den utsträckning 

som det är nödvändigt 

med hänsyn till situationens 

art och omfattning 

Regeringen anser att det vid 

den krisledande myndigheten 

bör inrättas en funktion med 

uppgift att sammanställa en 

nationell lägesbild, för att få 

en effektiv koordinering av insatser. 

Ansvar inom sektorn 

Men regeringen gör också bedömningen 

att de flesta kriser 

är av den karaktären att de kan 

ledas och samordnas av myndighet 

inom aktuell sektor. 

Det påpekas också i propositionen 

att huvuddelen av kriserna 

kan hanteras lokalt eller 

regionalt, i vissa fall med nationellt 

stöd. 

Krishanteringssystemet bygger 

på principen att den som 

har ansvar för en verksamhet i 

vardagen också har det vid en 

kris. Förändringar i organisationen 

ska inte göras större än 

vad som krävs. 

Regeringens proposition ska 

utredas. Just nu tas direktiv 

fram, någon utredare är inte 

utsedd. Både Räddningsverket 

och KBM har arbetsgrupper 

igång som bland annat ska 

stödja utredaren. 

PER LARSSON 

Det föreslås i propositionen en lag om kommuners och landstings 

åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under 

höjd beredskap. 

Den nya lagen ersätter lagen om extraordinära händelser i fredstid 

hos kommuner och landsting, samt att vissa delar av lagen om civilt 

försvar upphävs. I den sistnämnde lagen avskaffas regleringen av 

verksskydd, hemskydd, mörkläggning och varning. 

Bestämmelserna om skyddsrum förs samman i en egen lag. 

Begreppet skyddat utrymme avskaffas. Alla utrymmen för skydd av 

befolkningen i krig ska ha samma status. 

Det föreslås fler lagändringar i olika lagar och att de träder i kraft 1 

september 2006. 

Regeringens 

förslag i 

korthet 

n n n Särskilt utpekade myndigheter 

bör ha en tjänsteman 

i beredskap samt vara skyldiga 

att så långt som möjligt bistå 

ansvariga aktörer med information 

och resurser vid kriser. 

Krisberedskapsmyndigheten 

(KBM) föreslås lämna förslag 

på vilka myndigheter som bör 

ha tjänstemän i beredskap 

samt planer för ledning och information 

vid kriser. 

n n n För att höja kunskapen 

inom kris- och säkerhetsområdet 

anges flera åtgärder. 

Exempelvis ett nationellt program 

för säkerhetsforskning, 

kriskunskap i gymnasieskolan, 

stöd till frivilliga verksamheter 

för att sprida kunskap, krav på 

kommunala risk- och sårbarhetsanalyser, 

krav på kommunal 

utbildning och övning av 

anställda och förtroendevalda. 

n n n Förmågan att ta emot 

bistånd från andra länder behöver 

stärkas, det visar erfarenheter 

från Gudrun och Katrina 

i USA. Räddningsverket har på 

uppdrag av regeringen redovisat 

hur beredskapen kan utvecklas. 

n n n Kommunikationssystemet 

Rakel bör få fler användare 

för att stärka samhällets arbete 

med ordning, säkerhet och krisberedskap. 

Med fler användare 

blir också Rakel en billigare 

investering för alla användare. 

Många har protesterat mot att 

systemet är för dyrt. 

n n n Länsstyrelsernas ledningscentraler 

förvaltas i dag 

av KBM. Regeringen tänker se 

över om ansvaret bör läggas 

över på länsstyrelserna för att 

få mer rationell hantering av 

resurserna. 

n n n Rådet för räddningstjänst, 

ett centralt samarbetsforum 

inom räddningstjänsten, 

kan omvandlas till ett nationellt 

råd för krisberedskap och 

skydd mot olyckor. 

n n n Radio, TV och utomhusvarning 

bedöms även i framtiden 

vara grundläggande för 

varning och information till 

allmänheten. Ett system för varning 

och information genom 

mobiltelefoner införs stegvis. 

Räddningsverket får uppdraget, 

tillsammans med KBM och 

Post- och Telestyrelsen, att utreda 

hur det ska ske. 

n n n Varje myndighet måste 

samarbeta med övriga myndigheter 

och bidra med information 

till den krisledande myndigheten, 

som ska samordna 

information till allmänhet och 

medier. KBM får i uppdrag att 

lämna förslag hur samordning 

kan ske. 

n n n I säkerhetsbyggandet 

berörs fler politikområden än 

försvar och utrikes. Nu nämns 

även bistånds-, kriminal-, miljö-, 

social-, arbetsmarknads-, 

folkhälso-, transport-, närings- 

och hälso- och sjukvårdspolitiken. 

Totalt elva politikområden, 

det finns 48.

6 nyheter 


Flexibel dagstyrka frig 

VäSTEråS. Sedan ett år 

tillbaka har Mälardalens 

brand och räddningsförbund 

en dagstyrka. Styrkan frigör 

resurser och tar bland annat 

beredskap för att skiftlagen 

ska kunna öva ostört. 

Dessutom sköter den 

extern utbildning och andra 

uppgifter som tidigare var 

svåra att lösa utan övertid. 

Dagstyrkan, som fått namnet 

Flexstyrkan, är än så länge ett 

tvåårigt projekt, men såväl ledningen 

som personalen i styrkan 

är mycket nöjda. 

– Jag är helnöjd. Flexstyrkan 

innebär så många fördelar 

och jag tror inte vi kommer att 

återgå till det gamla, säger Åke 

Broman, räddningschef. 

Bakgrunden till flexstyrkan 

är svårigheterna att få kontinuitet 

både i arbetsuppgifter 

och övningar. En massa saker 

blev inte gjorda utan att kalla 

in extrapersonal och övningar 

skedde alltid under beredskap. 

Ledningens lösning blev inrättandet 

av en så kallad flexstyrka 

som arbetar dagtid. Den 

bemannas genom att den sjätte 

brandmannen på skiftet tagits 

bort. 

Offrade en på skiftet 

Rekryteringen byggde på 

frivillighet och för att få över 

brandmän till flexstyrkan 

lockade ledningen bland annat 

med 2 000 kronor mer i grundlön. 

– Det var öppet för alla och 

15-16 sökte, berättar Janne 

Björk, gruppchef och ansvarig 

för flexstyrkan. 

Efter intervjuer plockades sex 

man ut till flexstyrkan och 31 

januari förra året körde den i 

gång. 

Styrkan följer ett fast veckoschema 

uppdelat efter arbetsuppgifter. 

Alla i styrkan har 

egna ansvarsområden som insatsritning, 

rökskydd, utbildning 

eller verkstadsjobb. 

Måndag och fredag ägnas 

åt ansvarsområdena. Tisdag 

och onsdag går flexstyrkan in 

och tar beredskapen för att 

skiftlagen på huvudstationen 

och östra stationen ska få öva 

ostört. Torsdagar övar flexstyrkan 

själv. 

Beredskap var sjätte vecka 

Var sjätte vecka har de som 

ingår i flexstyrkan beredskap 

i hemmet. I snitt blir de utlarmade 

två gånger i veckan. 

– De har då med sig bilen, 

en Volvo V70 med automatlåda, 

och inställelsetiden är 

15 minuter. Det har varit lite 

diskussion om att den sjätte 

killen kommer sent, men det 

beror på var olyckan inträffar. 

Tre gånger har det hänt att flexstyrkans 

man varit först, säger 

Janne Björk. 

Ibland görs avvikelser från 

veckoschemat. 

– Vid akut personalbrist går 

flexstyrkan in och täcker för att 

spara pengar. Vissa veckor, till 

exempel våra dyk- och båtveckor 

går flexstyrkan in och täcker 

måndag till torsdag. 

Går in i skiftet sommartid 

Däremot behöver man aldrig 

täcka in övningar under lovveckor 

som sport- och påsklov. 

Detta var en av morötterna för 

att locka över folk och gör det 

möjligt att ta semester tillsammans 

med familjen. Under 

semesterperioden ”upphör” 

styrkan för att gå in i skiftlagen 

– förutom den som har beredskapen. 

Dagstyrkor startas inom allt 

fler räddningstjänster, det 

som skiljer den här från andra 

är att man har flextid i ordets 

rätta bemärkelse med stämpelklocka 

och allt. Beredskapen 

tisdagar och onsdagar genererar 

tre timmar övertid eftersom 

man jobbar på lunchen och 

den tiden kan tas ut som flex 

måndagar eller fredagar. 

Styrkan ska kontinuerligt utvärderas 

och en delutvärdering 

genomförd i januari konstaterar 

en mängd fördelar. Samtidigt 

döljs inte de svårigheter 

som kantat flexstyrkan. 

Skapade turbulens 

Nedskärningen av skiftet och 

lönehöjningen skapade stor 

turbulens inledningsvis och 

har kanske inte lagt sig helt. 

Brandförman Ola Kasimir 

jobbar på östra station och han 

tycker inte det blivit som det 

utmålades före. Han sökte till 

flexstyrkan men blev inte antagen. 

Trots det är han positiv 

till idén, kanske i en lite annorlunda 

tappning. 

– Det har blivit mer pool än 

flexstyrka. Bråket kring lönesättningen 

har också lett till att 

det blivit lite vi och dom. 

Fredrik Hagström började i 

flexstyrkan men hoppade av 

efter sju månader. 

– Jag tycker man tappade 

övningstid i flexstyrkan, jag 

längtade helt enkelt tillbaka 

till skiftet. 

Han tycker man skulle gjort 

mer för att hålla ihop flexstyrkan 

och skiftet. 

– I stället för att ha gemensam 

morgongenomgång började 

flexstyrkan med egen samling. 

Sånt leder till splittring. 

Däremot är han positiv till 

Nöjda flexare. Inge Hassel, Tomas Bergqvist, Benny Hansson, Janne Björk och Peter Thelin är mycket 

nöjda med att ingå i den nya flexstyrkan som arbetar dagtid. Var sjätte vecka har man beredskap. – Jag 

tycker jag har allt. Jag har beredskapen; jag har förebyggande. Det känns som om man är med mer i 

verksamheten, säger Benny Hansson. På bilden saknas Ossian Israelsson. 

möjligheten att få öva utan beredskap. 

– Det har frigjort övningstid 

så att vi bland annat kunde 

åka till Kumla och öva halkkörning. 

”Äger arbetet” 

De som ingår i flexstyrkan är 

så gott som odelat positiva. När 

Fredrik Hagstöm hoppade av 

togs hans plats av Benny Hansson. 

– Jag tycker jag har allt. Jag 

har beredskapen; jag har förebyggande. 

Det är fritt samtidigt 

som jag får träffa folk. Jag äger 

arbetet, det vill säga jag får jobba 

tills jag är färdig. Det känns 

som om man är med mer i verksamheten. 

Tomas Bergqvist hade börjat 

fundera på göra något annat 

när flexstyrkan dök upp. 

– Jag har jobbat i 24 år och 

det började bli enformigt. Och 

alla arbeten som man aldrig 

får slutföra. Man arbetar två 

timmar sedan tar någon annan 

över och en tredje avslutar. Jag 

är jättenöjd. Till att börja med 

var det svårt komma över det 

här med skift, det måste hända 

så mycket på helgerna. 

Janne Björk gick i liknande 

funderingar. 

– Det här är vad jag väntat på 

inom räddningstjänsten. Det 

är en förmån att få bli chef för 

en grupp dit alla sökt frivilligt. 

Killarna sköter sig själva, jag 

behöver bara stämma av. 

Flexstyrkan skapar individuella 

utvecklingsmöjligheter. 

– Du har möjlighet att utvecklas 

utan att bli befäl. Jag tror det 

är lättare att släppa fram människor 

i en sån här grupp, säger 

Janne Björk. 

GUNNO IVANSSON


ör resurser 

Glatt gäng sköter 

övningsområdet 

Stark entusiasm. – Ett jättekul jobb, men det krävs styrka, säger 

Gustav Engström. Tillsammans med kompisarna Mikael Eklund, 

Patrik Ljungersten, Anders Larsson och Tobias Hallqvist (saknas 

på bilden) sköter han övningsområdet Fågelbacken i Västerås. 

Mälardalens brand och 

räddningsförbund kommer 

till välpreparerade 

övningar. Det tack vare ett 

glatt och entusiastiskt gäng 

från kommunens dagverksamhet. 

I tre år har ett gäng på fem 

killar svetsats samman och 

utvecklats genom arbetsuppgifterna 

på 

räddningstjänsten. 

De ordnar brandhärdar 

för rökdykningsövningar 

och ser till 

att det är snyggt och 

prydligt på övnings- 

områdetFågelbacken. Sedan kommunen 

sålde en del av övningsområdet, 

bland annat personalutrymmena, 

har det inte 

funnits någon bemanning 

på Fågelbacken. Lite avsides 

beläget har övningsområdet 

inte varit favoritarbetsplatsen 

bland de som tidigare 

haft till uppgift att förbereda 

övningar. Men det här gänget 

stortrivs. 

Thomas 

Larsson 

Kör styrketräning 

Jobbet får toppbetyg av alla 

i gruppen. 

– MVG++ – ett jättekul 

jobb. Men det krävs styrka 

och jag kör styrketräning tre 

gånger i veckan. Känn här, 

säger Gustav Engström och 

spänner sina imponerande 

överarmar. 

Mikael Eklund håller med 

till hundra procent: 

– Jag älskar att jobba. Allt 

här är kul, men allra roligast 

är det när vi får vara med på 

övningarna. 

Deras huvuduppgift är 

att rigga övningar och hålla 

snyggt på övningsplatsen, 

men de gör också en 

del småjobb på stationen 

som att tvätta 

bilar. Ganska ofta är 

de med vid övningar 

som skademarkörer. 

Så kallad dagverksamhet 

finns inom 

fler områden som 

fastighetsskötsel och 

renhållning men jobbet 

på räddningstjänsten är 

statusjobbet. Verksamheten 

är till ömsesidig nytta. 

Tar ansvar 

– Det är verkligen bra för 

deras självförtroende, de har 

växt jättemycket som människor. 

Det gäller att ta vara 

på deras energi och låta dem 

ta ansvar. Jag måste kunna 

lita på dem och ju större ansvar 

de kan ta ju fler arbetsuppgifter 

kan vi göra. Det 

fungerar fantastiskt bra, säger 

Thomas Larsson, arbetshandledare 

och ansvarig för 

gruppen. 

GUNNO IVANSSON 

En av flexstyrkans uppgifter är utbildning och under läsåret har 

det pågått en riktad utbildning till årskurs 6. Här besöker Benny 

Hansson årskurs 6 på Fredriksbergsskolan. Styrkan deltar också i en 

satsning på bostadstillsyner i alla hus med fler än två våningar.

nyheter 

Skogsbrandsseminariet 

Enkla lösningar 

– bättre insatser 

LJUNGBY. Det enkla är ofta 

det geniala. Räddningstjänsten 

i Ljungby har funnit två 

lösningar för att bli effektivare 

vid skogsbränder: 

Gödseltunnor från lantbruk 

nyttjas för att lägga brandgator. 

Minskad dimension på 

brandslangarna för snabbare 

insats. 

Skogsbränder 

Rishögarna i spåren efter stormen 

Gudrun har ökat vaksamheten 

mot skogsbränder i Småland. 

Ljungby var en av de värst 

drabbade kommunerna. Och 

nöden är som bekant även 

uppfinningens moder. Därför 

har kreativiteten flödat på sina 

håll. 

De gödseltunnor som bönderna 

använder på åkrarna kan 

faktiskt användas även för att 

lägga brandgator. 

– Vi testade en tunna under 

en utbildning, nu har vi kartlagt 

hur många gödseltunnor 

på 6-15 kubikmeter det finns i 

Kronobergs län, säger brandinspektör 

Lars Isaksson. 

Vattnet kastas åt sidan 

Med hjälp av en vinklad, cirkelformad 

järnplatta kastas 

vattnet från tanken ut åt sidan. 

Det gör att en traktor kan köra 

på skogsväg och lägga vattnet 

Mycket ris ligger 

kvar i skogen. 

25-30 meter brett vid sidan av 

vägen. 

– Tidigare har vi försökt att 

ha en liter vatten per kvadratmeter 

och timme. De här tunnorna 

kan sprida 15 000 liter 

vatten på två-tre minuter. 

Och eftersom tunnorna är 

försedda med pump kan de fyllas 

lika snabbt. Finns det vattendrag 

i skogen har traktorn inga 

problem att ta sig fram dit. 

I samband med stormen hade 

räddningstjänsten intensiv 

kontakt med många bönder. 

Ett par killar i 25-årsåldern har 

blivit rejält intresserade och 

kommer med egna lösningar 

för att hjälpa räddningstjänsten. 

Det är de som konstruerat 

den vinklade järnplattan. 

– De har även tillverkat kopplingar 

så att vi kan sätta slang 

direkt till tunnan. 

Lättare blir snabbare 

Räddningstjänstens egen 

lösning för att bli effektivare 

vid skogsbränder är minskad 

dimension på slangarna. 

I stället för 63 millimeters 

slang som matning och därefter 

38 millimeters, har räddningstjänsten 

provat med 38 

millimeters slang som matning 

och därefter 25 millimeters 

slang. 

– En slanghäck med 50 meter 

63-slang väger 25 kilo. Nu har 

vi 38-slangen i galonväskor 

och kan gå ut med 50 meter 

Mer bränsle i skogen än normalt, 

framkomligheten starkt 

begränsad. 

Förutsättningarna såg mer 

hotfulla ut om det skulle bli 

skogsbränder. 

Men Gudrun hade också fört 

gott med sig. Många ville hjälpa 

till och samverkade för att undvika 

en ny kris. 

– Tack vare stormen fick vi upp 

allmänhetens intresse. Frågan 

är hur vi behåller det? sade Håkan 

Helgesson, ställföreträdande 

räddningschef i Älmhult, när han 

pratade erfarenheter på Skogsbrandsseminariet 

i Ljungby. 

matning i varje arm och har 

dessutom 60 meter 25-slang i 

en ryggsäck. Allt väger cirka 30 

kilo, säger brandmästare Göran 

Olsson. 

Halverad tid 

Vitsen är att utrustningen ska 

vara lättare, det ska gå snabbare 

att dra slang i skogen. 

– Jag kan inte bedöma tidsvinsten 

förrän vi testat på larm. 

Men tiden bör åtminstone 

halveras, eftersom vi bara behöver 

springa en gång i stället 

för två för att få ut matning och 

förgrening. 

Med smalare slang får man 

ut mindre vatten. Göran Olsson 

räknar med att man förlorar 

20-25 liter per minut. 

På förstabilen har räddningstjänsten 

åtta galonväskor och 

två ryggsäckar med slang. 

Grenrör och strålrör är egen 

konstruktion. 

– Vi har använt materiel som 

finns att köpa på vilken rörfirma 

som helst. 

Strålröret är en rörände som 

försetts med en täckbricka 

längst fram, vilken det borrats 

ett hål i. Vattenflödet öppnas 

med ett enkelt vred. 

– Vi har provat slangsystemet 

på vårt övningsområde och det 

har fungerat bra, säger Göran 

Olsson. 

PER LARSSON 

Den positiva effekten av Gudrun 

Länsstyrelsen i Kronoberg ska 

lämna en rapport till regeringen 

om Gudruns verkningar, det innefattar 

även skogsbränder. 

Och det är ingen tvekan om att 

påfrestningarna i smålandsskogarna 

gett erfarenheter. Helgesson 

redovisade lärdomar från 

skogsbrandssäsongen 2005: 

Samverkan 

– LRF och Skogsstyrelsen har 

blivit nya samarbetsparter. Hemvärnet 

i Älmhult har utbildats i 

skogsbrandsbekämpning. Det har 

tagits privata initiativ. Gudrun initierade 

detta, vi har numera bättre 

förståelse för varandras problem 

och frågeställningar. 

Information till allmänheten 

– Media har spelat en stor roll 

och definitivt hjälpt till att förebygga 

bränder. Ett nära samarbete 

med media gör det lättare att få ut 

budskapet. 

Flyginsatser 

– Snabbinsats med vattenbombning 

från helikopter är effektivt. 

Lättare helikopter är bra för rekognoscering, 

polishelikopter 

med värmekamera bra för att hitta 

brandgränser. 

Ledning 

– Vi hade lärt av Gudrun och 

ökade ledningskapaciteten i ett 

tidigt skede. Länsövergripande 

räddningschef i beredskap är 


Lättare utrustning för snabbare insats kan vara en smal sak. Lars Isaksson 

senare är upphov till. Smalare slang, lättare koppling och strålrör ska göra 

Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN 

En vinklad, cirkelformad järnplatta monteras vid gödseltunnans 

mynning. Med hjälp av den kastas vattnet ut åt sidan. 

ovärderligt. Vi utnyttjade försvarets 

personal, det ökade uthålligheten. 

Skogsägaren Lars-Ove Johansson 

ansåg att LRF:s stödgrupp kan 

nyttjas oftare. 

– Den kan hjälpa till att lokalisera 

vägar, tala om var snabbaste 

framkomligheten är, hjälpa till att 

få fram gödseltunnor. 

För Johanssons egen del var 

räddningstjänsten en stor hjälp 

efter Gudruns framfart. 

– Det var viktigt med snabba beslut 

och det tog räddningstjänsten 

hela tiden. Jag kan vara kritisk mot 

andra som inte var lika snabba.



och Göran Olsson, räddningstjänsten i Ljungby, visar lösningen som den 

insatserna vid skogsbränder smidigare. 

Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN 

Gödseltunnan kan tömma 15 kubikmeter vatten på några minuter 

och man får en brandgata som är 25-30 meter bred. 

Fransk skrämseltaktik 

Södra Frankrike har en avsevärt 

längre skogsbrandssäsong än 

Sverige. 

Både resurser och erfarenheter 

är därför större. Frankrike 

har gott om skopande flygplan 

och helikoptrar avsedda för 

skogsbrandsläckning. 

– Det är i stort sett förbjudet 

att elda i skog. Under vintertid 

kan man få tillstånd. Eldar 

någon under sommaren ger det 

fängelsestraff, säger svensken 

Oscar Nyström som är bosatt i 

södra Frankrike och där jobbar 

som ställföreträdande räddningschef 

på deltid. 

En viktig uppgift för att förebygga 

skogsbränder är infor- 

mation till massmedia och vad 

Nyström kallar avskräckande 

övervakning. 

– Det kan låta hårt. Men det 

är för att folk ska fatta att vi 

övervakar området, att vi finns 

där. Vi bevakar både från luft 

och mark. 

På vissa punkter i bergen som 

är svårtillgängliga har gamla 

tågcisterner placerats ut som 

vattenreservoarer, de rymmer 

30 kubikmeter. Dessutom finns 

sex bevakningstorn som är 

bemannade dygnet runt under 

tre månader. 

– Det är därifrån de flesta 

bränder upptäcks. 

Här finns resurser för 

större skogsbränder 

Här är några av de resurser som finns tillgängliga 

för större skogsbränder: 

Skogsbrandsdepåer 

Räddningsverket har materiel för totalt 12 000 

hektar skogsbränder. Depåerna finns i Sandö, 

Ånge, Ludvika och Revinge. Den tidigare depån i 

Östad är utlokaliserad på åtta strategiska platser 

i södra Sverige. 

Det finns 24 containrar dimensionerade för 

vardera 500 hektar. Containrarna är självförsörjande 

och står på rullflak. Sedan i fjol har en del 

utrustning tillkommit på begäran. Det är bland 

annat klass 1-pumpar, motorsågar och skottkärrar. 

De senare för att enklare köra ut materiel. 

Räddningsfordon 

Släckfordon vid Räddningsverkets fyra skolor 

kommer vid behov att vara tillgängliga under 

icke skoltid. 

Sambandsutrustning finns också på skolorna. 

Personal 

Räddningsverket har inventerat antal utbildade 

räddningsmän. 2 500 av dem bor i de län som 

drabbades av stormen Gudrun. Adresslistor finns 

hos respektive länsstyrelse. 

Ledningsresurser 

Personal som skickas för internationella insatser 

kan även kallas in som förstärkningsresurs 

om lokala och regionala resurser inte räcker till. 

Kartor 

Lantmäteriet kan erbjuda kartor över stormfällen, 

baserade på satellitbilder. 

Information 

Vid långvariga insatser kan Räddningsverket 

ställa informationspersonal till förfogande. 

Flyg 

Försvarsmakten 

44 helikoptrar stationerade över landet. Helikoptrar 

finns gripbara dagtid på vardagar. Vakthavande 

befäl på Försvarsmakten har telefonjour 

dygnet runt med krav att svara inom 30 sekunder. 

Nås på 08-78 88 111. 

Regeringen ger även under 2006 pengar till skogsbrandflyg. 

Räddningsverket får två miljoner kronor 

att fördela till länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, 

Kronobergs, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra 

Götalands län under perioden april-oktober. 

– Även om det mesta av den stormfällda skogen 

efter Gudrun är röjd och omhändertagen finns det 

Vädret avgör 

Kan det i spåren av Gudrun 

bli svåra skogsbränder i år? 

Det vet vi inte än, vädret 

är den största avgörande 

faktorn. 

Det mesta är uppröjt i 

skogarna, vilket innebär att 

framkomligheten är avsevärt 

bättre än förra året. 

– Men merparten av riset 

ligger kvar i skogen. Det är 

också mer virke än normalt. 

Det kommer även i år att 

finnas många maskiner i 

skogen, vilket i sig medför en 

brandrisk, säger Lars Karlsson, 

Skogsstyrelsen. 

Räddningsverket erbjuder i 

år en ny två dagar lång skogsbrandsutbildning. 

Utbildningen ger grundläggande 

kunskap i ämnet och 

riktar sig främst till personal 

som deltar i ledningsarbete. 

Ämnen är exempelvis: termer 

och begrepp, risker och säkerhet, 

personlig skyddsutrustning, 

resurser, miljöaspekter, brandförlopp, 

taktik, brandriskprognoser 

och andra beslutsstöd. 

Utbildningen genomförs i 

Skövde 15-16 maj, i Revinge och 

Rosersberg 22-23 maj. 

Räddningsverket planerar också 

utbildning i skogsbrandsläckning 

för helikopterbesättningar. 

Vattenbombare, skopande flygplan, kan det finnas 

möjlighet att rekvirera genom EU. 

Privata 

Ett 20-tal privata helikopterentreprenörer 

finns i landet. Räddningsverkets hemsida (www. 

raddningsverket.se) har adresslista. 

Frivilliga flygkåren 

2 300 medlemmar, 1 000 av dem flyger operativt. 

Flygkåren har joursystem för insats. Under 

Gudrun flög man 533 timmar. Kostnaden per 

timme är 1500 kronor. Kontakta ARCC (flygalarmeringscentralen) 

vid behov. 

Internationellt 

Vattenbombare (skopande flygplan) och helikoptrar 

för skogsbrandsläckning kan rekvireras 

via MIC i Bryssel. MIC kan förmedla begäran om 

hjälp till andra länder inom EU. Bland annat 

Frankrike och Italien har skopande flygplan, 

Spanien, Tyskland och Norge har helikoptrar för 

skogsbrandsläckning. Vid behov av hjälp kontaktas 

vakthavande tjänsteman på Räddningsverket. 

Kostnaden ligger på 2 000-3 000 euro per timme 

för flygplan och 3 000-4 000 i timmen för helikoptrar. 

Insatstid för flygplan från södra Europa 

är i bästa fall tolv timmar. 

Kontakt 

Vid behov av Räddningsverkets resurser, eller 

annan hjälp, kontakta vakthavande tjänsteman 

på 054-150 150. 

Pengar till skogsbrandflyg 

fortfarande stora områden med stormfälld skog 

kvar. Bränder i sådan skog innebär ökade faror för 

allmänhet, räddningspersonal och egendom. Därför 

kommer Räddningsverket även i år att kunna 

tilldela medel för skogsbrandflyg, säger försvarsminister 

Leni Björklund. 

Utbildningar i skogsbrand 

Släckteknik, risker, bekämpning 

från marken, samverkan med 

räddningstjänst, är ämnen som 

tas upp. Utbildningen kommer 

förmodligen igång nästa år, en 

liknande utbildning genomfördes 

under 1990-talet. 

En utbildning i samverkansledning 

är också på gång. Syftet 

är att på regional nivå kunna 

bygga upp ledningsförmåga genom 

tydligt utvecklade former 

för samverkan. 

– Utbildningen kan tas fram 

för passande regional och 

kommunal nivå, men kommer 

också att läggas in i de ordinarie 

utbildningarna, säger Kjell Mo, 

lärare i Rosersberg.

10 nyheter 


Värsta 

sörjan 

för Örjan 

KALMAr. Den här insatsen 

glömmer brandförman Örjan 

Johansson i Mönsterås inte i 

första taget. 

– Det var som att skära ost 

med högtrycksstråle. Efteråt 

hade jag papperssörja precis 

överallt. 

Insatsen blev också ett nytt 

användningsområde för skärsläckaren. 

Det började med en 

förfrågan från räddningstjänsten 

i Kalmar, som kontaktats av 

Stenas Returpapper. 

En pappersbal på drygt ett 

ton hade fastnat i papperspressen. 

Den är hjärtat i Stenas 

anläggning för återvinning av 

papper och mjukplast. Dagligen 

kan det komma in 300 ton 

papper och mjukplast som ska 

pressas ihop till balar. Maskinen 

arbetar med ett tryck på 

150 ton. 

– Vi drabbades av ett plötsligt 

stopp. Pappersbalen var totalt 

kompakt och satt fast som ett 

berg, säger Michael Gustafsson 

på Stena Returpapper. 

Olika företag kontaktades 

GäVLE. Besvärliga utrymningsvägar, 

trånga och dolda 

utrymmen och fördröjt utrymningslarm. 

Det var tre faktorer som 

bidrog till stora skador och 

dramatik när nattklubben CH 

i Gävle eldhärjades i maj förra 

året. 

Det är några av slutsatserna av 

en brandutredning. Den häftiga 

branden startade strax efter 

klockan ett natten till den 

17 maj i fjol. Nattklubben CH 

Salonger var hopbyggd med 

Scandic Hotell Grand Central. 

Brandförloppet var mycket 

snabbt. Röken spred sig på bara 

några minuter till hotelldelen 

där 146 gäster befann sig. När 

det dessutom uppstod problem 

med att utlösa hotellets utrymningslarm 

blev utrymningen 

både dramatisk och farlig. Men 

lyckligtvis blev ingen allvarligt 

skadad. 

Anlagt ett dygn tidigare 

Nästan exakt 24 timmar tidigare 

hade det varit en annan brand 

i samma lokal. Någon hade krossat 

en ruta och kastat in en brinnande 

bensinflaska, en så kallad 

som med skärbrännare, betonghåltagning 

och andra redskap 

försökte få bort balen utan 

att lyckas. Efter att Michael Gustafsson 

kontaktat alla tänkbara 

företag fick han tipset att ringa 

räddningstjänsten i Mönsterås, 

som har en skärsläckare monterad 

på en av sina släckbilar. 

Tuffare än väntat 

Örjan Johansson och kollegan 

Hans Pettersson ryckte ut 

till Kalmar. 

– Vi skaffade skärsläckaren 

redan år 2000 och var bland de 

första i Sverige. Vi är vad jag vet 

fortfarande enda kåren i Kalmar 

län som har skärsläckare, 

säger Örjan Johansson, med 

stor erfarenhet av verktyget, 

som både kan skära igenom 

ståldörrar med enormt vattentryck 

och släcka eller kyla ner 

på insidan. 

”Papper är mjukt, det här tar 

nog inte mer än tio minuter”, 

tänkte Johansson under färden 

till Kalmar. 

– Det blev tuffare än så. Insatsen 

tog närmare fyra tim- 

molotovcocktail, i den tomma 

danslokalen Men lågorna fick 

inte fäste och branden var snabbt 

släckt. Brandpersonalen reagerade 

redan vid detta tillfälle på att 

rök och brandgaser snabbt spred 

sig in i hotelldelen. Den brandtekniska 

sektioneringen inom 

byggnaden var tydligen inte särskilt 

effektiv. 

Brandutredare Per Ringqvist 

hade undersökt den första 

mar och det gick åt fem kubik 

vatten. Balen var enormt hård 

efter att ha pressats ihop och 

fastnat. 

Utrymmet att komma åt att 

branden tillsammans med 

polisens tekniker. När han nu 

kom fram som räddningsledare 

vid den nya, mera omfattande, 

branden förstod han vad 

som väntade. 

Ringqvist gav genast order om 

att hela hotellet skulle utrymmas. 

Men när det interna larmet 

med ringklockor och sirener 

i hotellets olika delar skulle 

aktiveras uppstod oklarheter. 

Foto: CLAUS KEMPE 

spruta med skärsläckaren var 

trångt. 

– Arbetsställningen var väl 

inte den bästa och efteråt var 

jag både stel och helt slut. Och 

Larmet fördröjdes och under 

tiden hann röken sprida sig i 

korridorerna. Det fanns flera 

utrymningsvägar men några av 

dem var ganska besvärliga. Ett 

par av reservutgångarna ledde 

ut till innergårdar varifrån gästerna 

måste ta sig igenom andra 

byggnader för att komma ut på 

gatan. Den intensiva röken gjorde 

det svårt att hitta. 

– Om allt hade fungerat som 

så hade jag sörja in på bara 

kroppen. Jag jobbade i larmställ, 

men rejäla regnkläder 

hade nog varit att föredra. 

Nästan omgående efter att 

Örjan Johansson sprutat sönder 

pappersbalen kunde produktionen 

på Stena starta igen. 

Har räddat byggnader 

För Örjan Johansson var detta 

ett nytt användningsområde 

för skärsläckaren. 

– Vi har ofta använt den vid 

bränder i Mönsterås och jag 

törs påstå att fyra-fem byggnader 

i kommunen fortfarande 

står kvar tack vare skärsläckaren. 

Han har vid tre tillfällen varit 

i England och förevisat skärsläckaren. 

– Nyfikenheten och intresset 

för skärsläckaren är stort. 

Både för verktyget enskilt och 

i kombination med fläktar för 

övertrycksventilation. 

STIG DAHLÉN 

Fördröjt larm bidrog till kaotisk 

utrymning vid storbranden i Gävle 

För snart ett år sedan totalförstördes nattklubben CH i Gävle. En färsk utredning pekar på flera brister. 

Örjan Johansson på väg ut 

från det trånga utrymmet 

efter sin och kollegan Hans 

Petterssons annorlunda och 

lyckade insats i Kalmar. 

det var tänkt hade hotellet troligen 

varit utrymt innan den 

stora rökutvecklingen uppstod, 

säger Martin Uulas, brandkonsult 

vid WSP Brand- och Riskteknik 

i den utredning han 

gjort på uppdrag av ett amerikanskt 

försäkringsbolaget. 

Någon skulle aktivera 

På hotellet fanns ett så kallat 

”tyst larm”. Det innebär att det 

i nästan alla utrymmen finns 

detektorer som reagerar på rök 

eller värme. Men de ger bara 

larm till räddningstjänsten 

och till hotellets reception. För 

att utlösa utrymningslarm och 

väcka alla gäster måste någon 

aktivera signalerna genom att 

trycka in en eller flera knappar. 

Den uppgiften skulle räddningstjänsten 

sköta. 

– Tyvärr fördröjdes utrymningslarmet 

vid det här tillfället. 

Det gjorde att utrymningen 

delvis blev kaotisk, säger Martin 

Uulas. 

Ulf Erlandsson


Brandfarligt eller inte? 

Oenighet kring cellplast 

Cellplaster som isolering i 

byggnader har åter hamnat i 

fokus. En notis på Räddningsverkets 

webbplats retade upp 

branschorganisationen Plast 

& kemiföretagen som i vintras 

skrev ett irriterat brev till tillförordnade 

generaldirektören 

Ivar Rönnbäck. 

Cellplast (expanderad polystyren) 

som isolering är ingen 

nyhet utan har förekommit 

ända sedan 1980-talet då det 

började användas för tilläggsisolering 

av fasader. I dag är det 

vanligt i takkonstruktioner och 

fördelarna jämfört med mineralull 

är att materialet är lätt, 

billigt och fukttåligt. 

Däremot är det inte lika populärt 

hos räddningstjänst och 

försäkringsbolag. Enligt räddningstjänsten 

brinner cellplast 

kraftigt och utvecklar en tät, 

svart rök. Dessutom har cellplastbränder 

en förmåga att 

krypa vidare inne i konstruktioner. 

Sämre brandtekniskt 

Räddningstjänsten i Jönköping 

har länge arbetat för att 

byggherrarna ska välja andra 

isoleringsmaterial. 

– Vi vet att det är ett sämre 

material brandtekniskt och 

försöker förmå aktörer i byggbranschen 

att använda andra 

material. Det är ett led i kommunens 

strategi att verka för 

ett bra brandskydd, säger Samuel 

Nyström, brandingenjör i 

Jönköping. 

– Cellplast är en förädlad petroleumprodukt 

och om du får 

in brand i en cellplastisolerad 

byggnad är det stor risk för en 

totalskada. Skillnaden mellan 

mineralull och cellplast kan 

vara skillnaden mellan liten 

skada och totalskada. 


har en mycket tät kontakt 

med med byggbranschen och 

informerar om cellplastens 

brandegenskaper. Man har 

lyckats få landstinget att enbart 

använda cellplast under mark. 

Krympande marginaler 

Ett problem är krympande 

ekonomiska marginaler i byggbranschen 

och cellplast är billigare 

än alternativen. 

– I de allra flesta fall har de 

bytt ut efter att vi bett dem 

kontakta försäkringsbolagen 

och fråga hur det påverkar 

premien. Vi tvingar ingen och 

ibland väljer de cellplast eftersom 

det inte lönar sig att byta 

till ett alternativ. Om de väljer 

en annan lösning som uppfyller 

Boverkets byggregler – fine, 

men vi har ändå informerat om 

ett bra alternativ. 

Cellplast används bland annat för tilläggsisolering av fasader. Räddningsverket, räddningstjänsten och 

försäkringsbolag varnar för brandrisker med materialet medan tillverkarna hävdar att det med rätt 

konstruktion är lika säkert som mineralull. 

Det som initialt ser ut att vara 

en besparing kan på sikt bli en 

fördyring. Försäkringsbolagen 

har negativa erfarenheter av 

cellplast som isolering. Enligt 

Bo Larsson, riskingenjör på 

Länsförsäkringar i Jönköping, 

kan premien för till exempel 

en verkstadslokal bli tio gånger 

högre om man väljer att isolera 

med cellplast. 

I sämsta klassen 

Vid premiesättningen är valet 

av material i konstruktionen 

en tungt vägande faktor. För 

varje byggnadsdel finns fem 

klasser. Fem är den sämsta och 

där hamnar oftast cellplastkonstruktioner 

automatiskt 

hos Länsförsäkringar. 

– Boverkets byggregler tittar 

vi inte på i det här sammanhanget. 

Vårt utgångsläge är att 

cellplast är det sämsta alternativet. 

Beroende på konstruktion 

kan en cellplastlösning i 

tak som bäst komma upp till 

klass tre, säger Hans-Eric Zetterström, 

teknisk samordnare 

för Länsförsäkringsbolagens 

riskingenjörer. 

Byggnader döms ut 

Cellplast är heller inte särskilt 

brandtåligt. 

– Det krävs relativt lätt värmepåkänning 

för att hela byggnaden 

ska dömas ut och vi ska stå 

där med en fullskada. Men det 

har inte bara med cellplasten 

att göra. Byggnationer uppfyller 

byggkraven, men det finns 

inga marginaler. Man bygger 

allt smäckrare och i dag döms 

byggnader ut mycket snabbare 

efter en brand. 

Efter ett inslag i Ekot i radion, 

där Samuel Nyström medverkade, 

började massmedier ringa 

Räddningsverket om cellplast. 

För att möta informationsbehovet 

publicerades då en notis på 

Räddningsverkets webbplats i 

december. I notisen framhålls 

att användningen av cellplast 

i byggnader inte är helt oproblematiskt 

ur brandskyddssynpunkt 

och att cellplast har 

sämre brandegenskaper än de 

flesta andra isoleringsmaterial. 

Onyanserat och vinklat 

Branschorganisationen Plast 

& kemiföretagen (P&K) reagerade 

på notisen och VDn Owe 

Fredholm skrev i februari ett 

brev till tillförordnade generaldirektören 

Ivar Rönnbäck. P&K 

anser att notisen är onyanserad 

och vinklad vilket kan innebära 

att cellplast som byggmate- 

11 

rial diskrimineras på osakliga 

grunder. Enligt Owe Fredholm 

har konsekvenserna av notisen 

varit mycket besvärande för såväl 

enskilda företag som branschen 

i helhet. 

Felkonstruktion 

Pontus Alm, handläggare på 

Plast & kemiföretagen, håller 

inte med om att cellplast är ett 

problem. 

– Det finns inget som säger 

att det brinner oftare eller mer 

i cellplastisolerade byggnader. 

De gånger det hänt att brand 

spridit sig till cellplast har man 

inte byggt på riktigt sätt. Det 

handlar om information och 

utbildning. Vi anser att så länge 

man uppfyller Boverkets regler 

och använder riktiga konstruktioner 

måste det vara okej. 

I webbnotisen står att brandutredare 

i flera länder upplevt 

problem med cellplaster. Och i 

svaret till Plast & kemiföretagen 

skriver Räddningsverket att ett 

antal utredningar i det svenska 

brandutredarprogrammet beskriver 

problem med användningen 

av cellplaster. 

– Vi vill gärna ta del av dessa 

utredningar för att se problemen 

och lära, säger Pontus 

Alm. 


Fakta cellplast 

(expanderad polystyren) 

Efter att cellplast började 

användas som isolering ledde 

den ökade brandrisken till att 

Boverket tog fram nya regler 

för användning av materialet. 

Reglerna anger att väggkonstruktionen 

ska uppfylla sin 

brandavskiljande funktion. 

Brandspridning i väggen och 

längs fasaden ska begränsas 

med hänsyn till byggnadens 

ändamål samt möjligheterna 

till brandsläckning. 

Ett alternativ är att konstruktionen 

är typgodkänd. 

Godkännande kan fås för 

byggnader med högst åtta 

våningsplan om de är åtkomliga 

för brandsläckning utifrån 

med räddningstjänstens 

utrustning. Brandspridning i 

ytskiktet och inne i väggen ska 

begränsas till underkant av 

fönster två våningar ovanför 

brandrummet. 

Ytterväggar kan beklädas 

under vissa förutsättningar. 

Exempel på detta är att byggnaden 

förses med sprinkler.

1 kärnenergiberedskap 


20 år efter 

Tjernobyl 

Klockan 01.23 den 26 april 1986 slet en ångexplosion 

sönder en reaktor på kärnkraftverket i 

Tjernobyl i Ukraina. 

Det största haveriet hittills i ett kärnkraftverk 

var ett faktum. Det fick omfattade effekter 

även i Sverige, hundra mil bort. 

20 år har gått – Sirenen berättar om vad som 

hänt med beredskapen i Sverige. Räddningsverket 

har en viktig roll. 

Haveriet inträffade i gamla Sovjet och som så ofta 

vid katastrofer där hemlighölls den till en början 

av myndigheterna. 

Det var faktiskt ett befarat utsläpp vid det 

svenska kärnkraftverket Forsmark på morgonen 

den 28 april som blev första indikationen i väst 

på Tjernobyl-katastrofen. Med det var inget fel på 

Forsmark, det var rutinmätningar av radioaktiviteten 

som visade onormala värden. 

Samma dag rapporterade även andra kärntekniska 

anläggningar i Sverige förhöjda värden. 

På eftermiddagen 28 april stod det klart att det 

rörde sig om ett utsläpp från Sovjet, men först på 

kvällen, nästan tre dygn efter explosionen kom 

det ett officiellt erkännande från de sovjetiska 

myndigheterna. 

Räddningsverket fick samordningsansvar 

Räddningsverket bildades två månader efter 

Tjernobyl-katastrofen och fick omgående uppgifter 

inom samordning av kärnkraftsberedska- 

pen. Sedan dess har ansvaret utvecklats. I dag har 

Räddningsverket samordningsansvar för: 

• beredskapsplanering mot kärntekniska olyckor. 

Denna omfattar frågor om organisation, alarmering, 

ledning, samband, information, utrymning, 

utbildning och övning samt utveckling av 

beredskapen. 

• planeringen på regional nivå för sanering efter 

utsläpp av radioaktiva ämnen. 

Räddningsverket utövar även tillsyn över länsstyrelsernas 

beredskapsplanering. 

En rad andra myndigheter har viktiga roller i 

kärnenergiberedskapen, särskilt länsstyrelserna 

på regional nivå och Kärnkraftinspektionen 

(SKI), och Strålskyddsinstitutet (SSI) på central 

nivå. 

Sveriges beredskap för 20 år sedan var enbart 

inriktad på olyckor vid svenska kärnkraftverk. 

Tjernobyl-katastrofen satte fart på beredskapsplaneringen 

i Sverige och på Räddningsverkets 

område har det bland annat handlat om anskaffning 

av mätinstrument, jodtabletter, varning 

runt de svenska kärnkraftverken, sanering och 

utbildning. 

Sirenen uppmärksammar 20-årsdagen av Tjernobyl-katastrofen 

på detta och nästa uppslag. 

Fokus ligger på Räddningsverkets roll i beredskapen. 

STIG DAHLÉN 

Reaktorer i drift per land 

vid årsskiftet 2005/2006: 

USA ............................................................... 104 

Frankrike ................................................. 59 

Japan ........................................................... 56 

Ryssland .................................................. 31 

Storbritannien ................................. 23 

Sydkorea.................................................. 20 

Kanada ...................................................... 18 

Tyskland ................................................... 17 

Indien ......................................................... 15 

Ukraina ..................................................... 15 

Sverige ...................................................... 10 

Kina .............................................................. 9 

Spanien .................................................... 9 

Belgien ..................................................... 7 

Tjeckien ................................................... 6 

Slovakien ............................................... 6 

Taiwan ...................................................... 6 

Schweiz ................................................... 5 

Bulgarien ............................................... 4 

Finland ..................................................... 4 

Ungern ..................................................... 4 

Argentina ............................................... 2 

Brasilien ................................................... 2 

Mexiko ...................................................... 2 

Pakistan ................................................... 2 

Sydafrika ................................................. 2 

Källa: IAEA 

KARTAN: 

Röda prickar på kartan visar europeiska 

kärnkraftverk som är i drift, som är 

under konstruktion eller som tagits ur 

drift. Varje verk kan ha flera reaktorer. 

Källa: International Nuclear Safety Center

Sirenen Nr 3 April 006 kärnenergiberedskap 

Foto: PRESSENS BILD 

Reaktor 4 i Tjernobyl för 20 år sedan. Så här såg det ut efter 

explosionen och haveriet. Den hittills värsta olyckan i världen med 

kärnkraft. 

Några fakta: 

n Katastrofen i Tjernobyl 

orsakades när personalen inför 

ett servicestopp skulle utföra 

ett experiment. Syftet var att 

undersöka om turbinen kunde 

fortsätta leverera el vid ett 

strömavbrott. 

Experimentet ledde till en 

ökad reaktoreffekt, som fick 

reaktorns kylvatten att förångas. 

Detta framkallade en ångexplosion 

som förstörde reaktorn. 

Grafiten i reaktorn började 

brinna och branden förde upp 

radioaktivt material på hög 

höjd, innan det spreds med vindarna. 

Cirka fem procent av det 

cesium som spreds hamnade i 

Sverige. De län som fick ta emot 

största nedfallet var Gävleborg, 

Uppland, Västerbotten, Västernorrland 

och Västmanland. 

n Sedan även den andra reaktorn 

i Barsebäck stängdes har 

Sverige tre kärnkraftverk i drift: 

Ringhals: Tre tryckvattenreaktorer, 

en kokvattenreaktor. 

Forsmark: Tre kokvattenreaktorer. 

Oskarshamn: Tre kokvattenreaktorer. 

n Beredskap: På länsstyrelserna 

i kärnkraftlänen ställs 

extra krav på beredskap, bland 

annat vakthavande beslutsfattare 

i beredskap och på extra 

utbildningsinsatser. Nästa stora 

övning genomförs i Halland i 

början av oktober. 

n I världen finns cirka 450 reaktorer 

i drift. 27 nya reaktorer är 

under konstruktion, åtta av dem 

i Indien, fyra i Ryssland och tre i 

Kina. 110 reaktorer har stängts, 

därav 23 i USA, 22 i Storbritannien 

och 19 i Tyskland. 

Läs mer: 

På nätet finns mycket information 

att hämta om kärnenergiberedskapen, 

bland annat på 

www.raddningsverket.se samt 

www.ssi.se och www.ski.se 

Räddningsverket har gett ut 

böcker som kan beställas från 

verkets publikationsservice: 

• Kärnenergiberedskap (best 

nr R79-218/00). 

• Räddningstjänst vid olycka 

med radioaktiva ämnen (best nr 

U30-641/05). 

Fortsatta investeringar 

i varning runt Barsebäck 

Alla som bor inom den inre 

beredskapszonen runt ett 

kärnkraftverk ska kunna nås 

av inomhusvarning. 

Räddningsverket fick 2004 

regeringens uppdrag att köpa 

in 30 000 varningsmottagare 

för att ersätta omoderna mottagare, 

drygt hälften gäller 

området kring avstängda 

Barsebäck. 

Trots att Barsebäck stängdes för 

gott den 31 maj förra året delas 

det forfarande ut så kallade RDSapparater, 

radiomottagare med 

en särskild funktion för att sända 

varningsmeddelanden. (RDS 

står för Radio Data System.) 

Det är en ny och modern mottagare 

som ersätter larm via 

telefon alternativt tidigare utdelade 

varningsmottagare. De 

saknade vanlig radiofunktion 

och vissa hade tekniska brister. 

Varje radioapparat kostar 

cirka 1 000 kronor, till detta 

kommer distributionskostnaden. 

Enligt beslutet från 2004 

var ersättningsbehovet för den 

inre beredskapszonen runt 

Barsebäck 16 500 apparater. 

Huvuddelen var utdelad 2005, 

men fortfarande återstår att nå 

Mätinstrument finns 

i alla kommuner 

Dålig tillgång på mätinstrument 

var en av de första 

bristerna i den svenska beredskapen 

som avslöjades efter 

Tjernobyl. 

– Nu har alla kommuner 

instrument för att mäta strålning 

och vi har satsat mycket 

på utbildning, säger Claes- 

Håkan Carlsson på Räddningsverket. 

I mitten av 1980-talet fanns 

möjlighet att mäta strålning i 

och kring kärnkraftverken. I övrigt 

var det svenska samhället i 

huvudsak hänvisat till militära 

försvarets äldre instrument 

för mätning av strålning efter 

kärnvapenexplosioner. 

Strålskyddsinstitutet upprättade 

snart en organisation för 

mätning. På 37 platser i Sverige 

finns mätstationer för att få 

tidigt larm om förhöjda strålningsnivåer. 

Räddningsverket fick i uppdrag 

att ta fram mätinstrument 

för användning i kommunerna, 

både i fred och krig. 

Utvecklingen tog närmare tio 

år och resulterade i mätinstrumentet 

Intensimeter SRV-2000 

(se bilden!). Varje kommun fick 

vardera två instrument, ett till 

miljö- och hälsoförvaltningen, 

ett till räddningstjänsten. 

– En första utbildningsomgång 

i användning av 

SRV-2000 startade 1998. Nu 

Den nya RDS-apparaten 

en del sommarstugeägare och 

andra. 

– Skälet till att apparater delas 

ut efter Barsebäcks stängning 

är att kärnbränsle fortfarande 

finns kvar i anläggningen. Förmodligen 

blir det så året ut och 

så länge bränslet finns kvar gäller 

den tidigare beredskapsorganisationen, 

säger Räddningsverkets 

Claes-Håkan Carlsson, 

och tillägger: 

– Det finns folk kring Barsebäck 

som inte vill ta emot apparaterna 

eftersom de uppfattar 

att kärnkraftverket inte längre 

innebär någon risk. Även om 

myndigheterna är skyldiga att 

tillhandahålla varning kan vi ju 

inte tvinga någon att ta emot. 

Snart full täckning 

Behoven av nya RDS-apparater 

för att täcka bristerna runt 

är vi mitt upp i en 

femårig period med 

repetitions- och påbyggnadsutbildningar. 

Även andra hotbilder 

än strålning från 

kärnkraftverk ingår, 

säger Claes-Håkan 

Carlsson. 

Nästa utbildningstillfälle 

är i 

Uppsala 23 maj. 

Kommunerna tar 

dessa endagsutbildningar 

på allvar och 

brukar alltid skicka 

personal. 

Ogillar fast montering 

Tanken är att kommunerna 

ska göra mätningar var sjunde 

månad på mätpunkter som de 

själva bestämt. Syftet är att bestämma 

bakgrundsstrålningen 

olika tider på året, för att säkrare 

kunna avslöja förhöjda 

värden efter ett utsläpp. 

I många kommuner har instrument 

monterats i anslutning 

till ledningscentraler med 

möjlighet till fjärravläsning. 

– Det gillar vi inte, vi vill att 

instrumenten ska kunna användas 

rörligt, exempelvis för 

mätning efter transportolyckor 

där radioaktiva ämnen ingår 

eller i extremfall då så kallade 

dirty bombs använts. Har man 

inte instrumentet med sig i 

räddningsfordonet får man 

13 

de kärnkraftverk som fortfarande 

är i drift angavs 2004 till: 

Ringhals 10 200 

Forsmark 3 500 

Oskarshamn 0 

Runt Ringhals återstår att 

dela ut cirka 1 000 apparater, 

Oskarshamn har full täckning 

sedan tidigare. Runt Forsmark 

återstår enbart några hundra 

apparater att dela ut. 

Inomhusvarningen är ett 

komplement till tidigare befintlig 

utomhusalarmering. 

Vid fara kan signalen Viktigt 

meddelande sändas över detta 

system. Signalen uppmanar 

allmänheten att gå inomhus, 

stänga dörrar och fönster samt 

lyssna på radio för information. 

– Utomhuslarmet kombinerat 

med inomhusvarningen 

gör att allmänheten kommer 

att kunna varnas effektivt i de 

inre beredskapszonerna. Situationen 

är en helt annan i dag än 

för 20 år sedan, säger Claes-Håkan 

Carlsson. 

STIG DAHLÉN 

ingen indikation 

på faran, 

säger Claes-Håkan 

Carlsson. 

Instrumentet 

SRV-2000 har 

tio år på nacken 

och börjar så 

smått bli omodernt. 

– En brist är att 

det tar lång tid att 

få ett säkert mätvärde, 

man måste 

stå på samma 

plats i flera minuter. 

Instrumentet 

är i grunden framtaget för att 

mäta strålning efter utsläpp 

från kärnkraftsolyckor och som 

sådant fungerar det bra, men 

vid operativa räddningsinsatser 

skulle det vara önskvärt att 

kunna läsa av värderna snabbare. 

Tullen har skaffat utrustning 

som ger snabbare avläsning än 

SRV-2000. 

– Om räddningstjänsterna vill 

skaffa snabbare instrument får 

de göra det själva, det är inget 

Räddningsverket i nuläget har 

möjlighet att sponsra med, säger 

Carlsson. 

STIG DAHLÉN

1 Sirenen Nr 3 April 006 

Utbildning ett måste för 

en fungerande beredskap 

De senaste åren har länsstyrelserna 

skickat allt färre 

kursdeltagare till Räddningsverkets 

utbildningar inom 

kärnenergiberedskap. 

– En oroande utveckling. 

När kompetensen försvinner 

blir också beredskapen sämre, 

säger Staffan Harbom, lärare 

vid Räddningsverket och med 

tjugo års erfarenhet från kärnenergiberedskap. 

Utbildning 

kärnenergiberedskap 

Staffan Harbom 

vet exakt 

vad han 

gjorde på 

förmiddagen 

den 28 april 

1986. Som 

jourhavande 

brandmästare 

i Uppsala Staffan Harbom 

var han en av 

de allra första att larmas i Sverige 

efter ett befarat utsläpp vid 

Forsmark. En rutinmätning av 

radioaktiviteten vid kärnkraftverket 

visade onormala värden 

och larmorganisationen gick 

igång. 

– Det hela var ganska kaotiskt, 

vi fick information om 

att en olycka hänt på Forsmark 

men inget om omfattningen. 

Jag samlade tjugotalet brandmän 

och frågade om det fanns 

några frivilliga som var beredda 

att åka ut till indikeringszonen 

och ta mark- och luftprover, berättar 

han. 

– Samtliga räckte upp handen. 

Senare på eftermiddagen 

stod det klart att utsläppet 

hade kommit med vindarna 

från Sovjet. 

Startade utbildningar 

Tjernobyl-katastrofen blev en 

viktig erfarenhet för den svenska 

beredskapsplaneringen. 

Året därpå började Räddningsverket 

utbilda räddningsledare 

och andra nyckelpersoner 

i länsstyrelsernas 

beredskapsorganisationer. 

– Hittills har vi utbildat 72 

räddningsledare inom kärnenergiberedskapen, 

konstaterar 

Staffan Harbom. 

Det blev naturligt att han tog 

med sig de egna erfarenheterna 

in i Räddningsverket när han 

några år senare började jobba 

som lärare i Rosersberg. 

– Ett problem då var alla så 

Foto: GÖRAN HANSSON 

Länsstyrelsens ledningscentral – härifrån styrs arbetet. Vid en kärnteknisk olycka kommer ett trettiotal myndigheter och organisationer 

vara involverade. Civil samverkan är ett måste och för att klara detta krävs ständigt återkommande utbildning och övning. 

kallade experter som uttalade 

sig. Något som bara skapade 

oro och förvirring. Länsstyrelserna 

blev nerringda av oroliga 

människor. 

Informationsolycka 

– Av det och av andra stora 

kriser genom åren har vi lärt 

oss att underifrånperspektivet 

är oerhört viktigt, säger han. 

– En kärnkraftsolycka skulle 

förmodligen vara den största 

krisen som drabbat vårt land. 

Det är vad vi kallar en informationsolycka.Informationsberedskapen 

kan inte nog betonas, 

därför har vi genom åren 

utbildat många informatörer, 

informationschefer och journalister. 

– Det är ju för att skydda allmänheten 

vi har en beredskap, 

då är det viktigt att vi är tydliga 

med information och tar hänsyn 

till hur människor reagerar. 

– Innan beslut fattas, måste 

man fundera över och försöka 

förstå vilka reaktioner beslutet 

leder till hos allmänheten. 

Fatta aldrig ett beslut innan du 

pratat med informationschefen, 

är hans paroll. 

Han anser att de fyra kärnkraftslänen 

med åren har byggt 

upp en bra beredskap. 

– De har tagit uppgiften och 

ansvaret på allvar och har kon- 

En kärnkraftsolycka stannar 

inte vid länsgränsen – därför 

bör alla län satsa på utbildning 

och beredskap 

tinuerligt utbildat nyckelpersoner. 

Vikande intresse 

Däremot ser han allvarligt på 

det sviktande intresset för utbildning 

bland övriga län. 

Utbildningarna inom kärnenergiberedskap 

är inte obligatoriska, 

länsstyrelserna 

ansvarar själva för att hålla 

kompetensen vid liv. Kärnkraftslänen 

har den favören 

att staten står för utbildningskostnaderna, 

medan övriga län 

själva betalar utbildningen. 

Färre kursdeltagare 

– Problemet är att när det 

inte finns pengar, prioriteras 

utbildning bort. Följden är att 

vi under senare år haft få elever 

från icke-kärnkraftslänen, vilket 

är oroande. Det är olyckligt 

och märks också på att kunskapsnivån 

sjunker. Beredskapen 

blir försämrad i dessa län, 

något som också visat sig i de 

övningar vi haft. 

– En kärnkraftolycka stannar 

inte vid länsgränsen, därför bör 

alla län satsa på utbildning och 

beredskap. 

Övningarna avslöjar 

Övningarna inom kärnenergiberedskapen 

är viktiga för 

att sätta fingret på det som inte 

fungerar tillfredsställande. Just 

nu är Staffan Harbom involverad 

i planeringen av den omfattande 

övning som ska genomföras 

under hösten i Halland. 

– Vi kommer att öva mätning 

och sanering med skarpa radioaktiva 

preparat. Hus och mark 

ska spolas och saneras, allt för 

att beredskapsorganisationen 

ska få erfarenhet av hur det 

fungerar i verkligheten. 

Ett unikt tillfälle för forskare 

inom området att ta prover och 

analysera metoder och effekter 

vid sanering efter en kärnteknisk 

olycka. 

Också terrorhot är en viktig 

del i såväl utbildningen som 

övningarna. 

– En terroraktion inne i ett 

kärnkraftverk vore givetvis det 

värsta som kan hända. Men det 

finns en väl trimmad organisation 

mellan polisens nationella 

insatsstyrka och länsstyrelserna 

i kärnkraftslänen. 

Svårt få med regeringen 

Samverkan mellan myndigheter 

har varit a och o i kärnenergiberedskapen, 

men svårast 

har varit att få med regeringskansliet 

i övningarna. 

– Kontakten mellan den regionala 

nivån och regeringskansliet 

kommer att vara oerhört 

viktig, vilka beslut ska fattas av 

regeringen och hur ska informationsansvaret 

fördelas? Hur 

ska lägesbild och analys av konsekvenser 

tolkas? 

– Ledning kommer behövas 

i flera dimensioner. Det ser vi 

inte minst efter tsunamin, stormen 

Gudrun, Backabranden 

eller Kemira-olyckan i Helsingborg, 

konstaterar han. 

KATARINA SELLIUS


Brister i beredskapen för sanering 

Nytt planeringsstöd tas fram 

Beredskapen för sanering vid 

ett radioaktivt utsläpp är inte 

tillräcklig. 

Ansvaret är länsstyrelsernas 

– men de anser sig varken ha 

kompetens eller resurser att 

ensamma planera för denna 

beredskap. 

Ett nytt planeringsstöd och 

ett allmänt råd tas nu fram. 

Sanering 

Ett utsläpp från en kärnteknisk 

anläggning kan medföra att 

stora områden behöver saneras 

för att reducera stråldoser. 

I Sverige är länsstyrelserna 

ansvariga för planeringen och 

genomförandet av en sanering. 

Enligt lagen om Skydd mot 

olyckor ska länsstyrelserna 

upprätta ett regionalt program 

för sanering. 

Brister i planeringen 

– Räddningsverkets tillsyn 

har länge visat att länsstyrelserna 

brister i beredskapen när 

det gäller planläggningen av 

sanering. Det kan göras stora 

förbättringar på det här området, 

säger Charlotta Källerfelt 

på Räddningsverket. 

Hon ansvarar för framtagandet 

av det nya planeringsstödet 

– eller handboken – som tillsammans 

med ett nytt allmänt 

råd planeras vara färdigt runt 

årsskiftet. 

Önskemål från länen 

På en utbildning för saneringsplanläggare 

för ett år 

sedan, framförde landets länsstyrelser 

önskemål om att 

Räddningsverket skulle ta fram 

ett ”verktyg” för att underlätta 

planeringen ute i länen. Länsstyrelserna 

anser sig varken 

Nya jodtabletter delas ut i sommar 

I sommar får närmare 18 000 

hushåll runt tre av landets 

kärnkraftverk nya jodtabletter 

i brevlådan. 

Barsebäcksverkens grannar 

får dock inga den här gången. 

Jodtabletter 

Vid en kärnkraftsolycka kan 

radioaktiv jod komma ut. Om 

man andas in radioaktiv jod 

koncentreras den i sköldkörteln 

och kan orsaka cancer. Om 

man däremot mättar sköldkörteln 

med icke radioaktiv jod – 

genom att ta jodtabletter – kan 

sköldkörteln inte ta upp den 

skadliga, radioaktiva joden. 

Av den anledningen ingår jod- 

ha tid eller 

kunskap att 

ensamma 

arbeta fram 

ett program 

för sanering, 

utan föreslog 

att de delar 

som är gemensamma 

för alla län 

ska beskrivas centralt. 

Sagt och gjort. 

Charlotta 

Källerfelt 

– Planeringsstödet tas fram i 

samarbete med Strålskyddsinstitutet 

och Jordbruksverket. 

Här beskrivs bland annat den 

nationella beredskapen för sanering, 

egenskaper hos nedfall, 

hotbilder, exempel på scenarier 

och olika saneringsmetoder, 

berättar Charlotta Källerfelt. 

Förslag på organisation 

Men framför allt ger den råd 

om vad länsstyrelserna bör 

tänka på vid den regionala 

planeringen, förslag på organisation 

för sanering, förslag på 

uppgifter och kompetenser för 

olika befattningar. Varje länsstyrelse 

ska utse en tjänsteman 

till saneringsledare, ofta är 

det en person som till vardags 

jobbar med miljö- eller beredskapsfrågor. 

Söka expertstöd 

– Saneringsledaren är länsstyrelsens 

nyckelperson, men 

inte nödvändigtvis expert 

inom området. Däremot ska 

han eller hon ha god kunskap 

om regionala förhållanden och 

länsstyrelsens beredskapsorganisation 

samt ha kännedom 

om olika metoders för- och 

nackdelar. 

– Man ska känna till var länsstyrelsen 

kan få råd och stöd, 

tabletter i beredskapen mot 

kärnkraftsolyckor. 

Alla hushåll i den inre beredskapszonen, 

det vill säga det 

område som sträcker sig 15 

kilometer ut från kärnkraftverket, 

får i sommar nya jodtabletter 

tillsammans med informationsbroschyrer 

i brevlådan. 

Hållbara i fem år 

– Anledningen till att vi byter 

ut de i år är att jodtabletter är 

klassade som läkemedel och 

därför lyder under Läkemedelslagen. 

Det innebär att preparatet 

ska förnyas vart femte 

år. Senaste utskicket var 2001, 

förklarar Ingela Grundel på 

Räddningsverket som, tillsam- 

exempelvis kontaktvägarna till 

den nationella expertgruppen 

för sanering, Nesa. 

Nesa består av experter från 

åtta myndigheter och organisationer 

och kan ge råd om saneringsmetoder, 

strategier för 

sanering av olika miljöer samt 

kostnads- och effektivitetsbedömningar. 

Dyr sanering 

– Att sanera är dyrt. Länsstyrelserna 

bör redan nu, i planeringsskedet, 

se över vilka områden 

som är prioriterade i det 

egna länet. Det kan exempelvis 

vara sjukhus, vattentäkter, 

vissa vägar, viktiga industrier 

och skolor, säger Charlotta Källerfelt, 

som betonar att ett radioaktivt 

utsläpp dessutom är 

ett stort psykologiskt problem 

som man bör ha en beredskap 

för. 

– Det skapar självklart stor 

oro bland allmänheten. Det 

är viktigt att berörda myndigheter 

snabbt kan gå ut med så 

konkret och samordnad information 

som möjligt. 

Lagom till mät- och saneringsövningen 

Demoex i Halmstad 

i oktober, dit länens saneringsledare 

är inbjudna, ska 

det finnas ett färdigt utkast av 

planeringsstödet. 

KATARINA SELLIUS 

Tjernobyl 1986. Bortforsling av 

kontaminerad jord 15 mil från 

Tjernobyl. Cesium-137 bands 

kraftigt till leran i jorden. Andra 

sanerinsgmetoder var vatten- 

och sandblästring av husväggar 

och spolning av vägar. 

Foto: H. PRIP 

mans med Strålskyddsinstitutet 

håller i administrationen av 

utskicket. 

Runt Oskarshamns kärnkraftverk 

delas jodtabletter ut 

till 2 500 hushåll, runt Ringhals 

får 12 000 hushåll och kring 

Forsmark 3 000 hushåll askar i 

brevlådan. 

Delas inte ut i Skåne 

Barsebäck, vars kvarvarande 

reaktor stängdes i maj förra 

året, undantas dock. När ett 

kärnkraftverk har stängt sina 

reaktorer minskar innehållet 

av radioaktivt jod snabbt 

på grund av det radioaktiva 

sönderfallet. Redan efter sex 

månader har det minskat i så 

kärnenergiberedskap 

1 

Foto: LARS DAHLSTRÖM 

Länsstyrelserna ansvarar för planering av saneringen. Syftet med 

sanering är att reducera stråldoser och att återställa mark och 

byggnader som blivit kontaminerade, så att det kan användas igen. 

stor utsträckning att det inte 

längre anses strålskyddsmässigt 

motiverat att dela ut jodtabletter 

till befolkningen. Det är 

anledningen till att de 20 000 

hushållen runt Barsebäck inte 

får några jodtabletter. 

– Däremot kommer den särskilda 

beredskapen och varningen 

att bibehållas till dess 

att allt bränsle transporterats 

bort. Sen räcker det med den 

allmänna beredskapen mot 

kärnenergiolyckor som ska finnas 

vid varje länsstyrelse i landet, 

säger Ingela Grundel. 

Kärnkraftspotten 

Utskicket finansieras inom 

ramen för ekonomin i ”kärn- 

kraftspotten”. För att upprätthålla 

en särskild kärnenergiberedskap 

får de fyra 

kärnkraftslänen, Kalmar, Uppsala, 

Halland och Skåne, årligen 

närmare två miljoner kronor 

vardera. Pengarna kommer 

från de avgifter som betalas av 

kärnkraftverken och fördelas 

av Räddningsverket till berörda 

län. 

Pengarna ska täcka merkostnader 

för planering av beredskapen, 

två årsarbetskrafter vid 

länsstyrelsen i Skåne och en och 

en halv vid de övriga tre länen, 

samt kostnader för utbildning 

och övning. 

KATARINA SELLIUS

16 nyheter 


Statsråd knöt ihop nya 

Med musik, dubbel statsrådsnärvaro 

och en gammal 

hederlig ”käringknut” invigdes 

Räddningsverkets internationella 

avdelning i Kristinehamn 

i mitten av april. 

I dag har avdelningen 

knappt 60 anställda men målet 

är att de ska vara 130 2009. 

Bakgrunden till avdelningens 

flytt från Karlstad till Kristinehamn 

är regeringens kompensation 

för jobben som försvann 

när regementet A9 lades ner. 

En ödets ironi är att mannen 

bakom nedläggningen, regeringens 

dåvarande utredare Göran 

Gunnarsson, i dag är Räddningsverkets 

generaldirektör. 

– Därför känns det bra att 

vara med och etablera en ny 

verksamhet i Kristinehamn, 

sade Göran Gunnarsson vid invigningen. 

Vid invigningsceremonin 

deltog statsråden Leni Björklund 

och Carin Jämtin, landshövding 

Eva Eriksson och Kristinehamns 

kommunalråd Åke 

Thörnesjö. 

Bra på improvisation 

I sitt invigningstal gjorde Leni 

Björklund en liten historisk 

återblick till 1988 när försvarsminister 

Roine Carlsson såg till 

att den unga myndigheten fick 

i uppdrag att skicka en sök- och 

räddningsstyrka till jordbävningsdrabbade 

Armenien. 

– En av de erfarenheter som 

gjordes då var att det blir inte 

som man tror. Oavsett vad som 

händer vid en katastrof måste 

man kunna möta det och förmågan 

att improvisera kännetecknar 

Räddningsverket. 

Hon berömde Räddningsverket 

som utvecklats till en 

professionell och mångsidig 

organisation. 

– Det var tack vare Räddningsverket 

som fredsarbetet mellan 

Gam och den Indonesiska regeringen 

kom igång så snabbt. 

Under tsunamikatastrofen gavs 

ovärderligt stöd till drabbade 

och anhöriga. 

– Samtidigt får vi inte glömma 

att insatserna sker i samarbete 

med andra myndigheter som 

Sida och Socialstyrelsen. Ytterst 

är det räddningstjänsten som 

genom lärdomar man drar vid 

insatserna stärker vår förmåga 

att hantera kriser. 

Hyllade Räddningsverket 

Även biståndsminister Carin 

Jämtin hyllade Räddningsverkets 

arbete på katastrofplatser. 

– Jag var i Aceh och det är 

minst sagt imponerande att se 

räddningsverkare i aktion i fält. 

Lika imponerande är det att 

träffa andra hjälparbetare som 

säger att utan Räddningsverket 

hade vi inte kunnat starta vårt 

arbete. 

– Tack för det fina ansikte ni 

ger Sverige och den fantastiska 

insats ni gör ute i världen. Efter 

etableringen i Kristinehamn 

kommer Räddningsverket att 

bli en ännu starkare aktör. 

Etableringen innebär en kraftig 

utökning av den internationella 

avdelningen som var 

24 personer för två år sedan. 

Under 2006 kommer personalstyrkan 

att var uppe i omkring 

60, nästa år 90 och slutligen 

130 2009. 

Ett område den utökade avdelningen 

ska satsa på är utvecklingsbistånd. 

Bakom det 

döljer sig vad Räddningsverket 

självt konstaterat vid jordbävningkatastrofer, 

att även om 

man har en trimmad och effektiv 

organisation är det ändå 

alltid ”grannarna” som är först 

på plats. Därför ska Räddningsverket 

satsa på att utbilda och 

utrusta personal i länder i jordbävningszoner. 

Valt ut fyra länder 

– Som biståndsminister Carin 

Jämtin sa är det de fattigaste 

som drabbas hårdast vid en 

katastrof, och har man inga 

resurser från början är behovet 

av snabb insats ännu större. Vi 

håller på att ta fram produkter 

och tjänster och har valt ut 

fyra länder vi riktar oss till, Pakistan, 

Tadzjikistan, Armenien 

och Jordanien, säger Kjell Larsson, 

chef för Räddningsverkets 

internationella avdelning. 

Han är mycket nöjd efter invigningen. 

– Det är fantastiskt att det 

kommer två statsråd. Det visar 

att de betraktar det vi gör som 

värdefullt och viktigt. 


När Räddningsverkets internationella avdelning i Kristinehamn invigdes valde man att symboliskt knyta 

samman i stället för att klippa isär. – Ska jag göra en käringknut? undrade försvarsminister Leni Björklund. 

– I mitt nästa liv ska jag bli hundförare, sa Carin Jämtin när hon träffade Kåre Lögdlund, Skövde, och 

hans 7-åriga Golden Retriever Ix. – Jag gillar att vara ute och gillar hundar och att vara hundförare 

verkar meningsfullt.


avdelningen 

Och en väl åtdragen käringknut gjorde hon tillsammans med biståndsminister Carin Jämtin. 

Räddningsverkets Per-Anders Berthlin demonstrerade för försvarsminister Leni Björklund hur man 

går tillväga när man lyssnar efter fastklämda människor efter en jordbävning. 

Kustkommuner får 

oljeskyddspärm 

1 

I början av året fick Räddningsverket kritik av Riksrevisionen 

för brister i kommunernas oljeskyddsberedskap. 

En av de punkter som Riksrevisionen skjuter in sig på är 

informationen till kommunerna. För att åtgärda den bristen 

har Räddningsverket skickat ut oljeskyddspärmar till räddningstjänst 

och miljökontor i samtliga kustkommuner samt 

kommuner som gränsar till Vänern, Mälaren och Vättern. Även 

länsstyrelser och Kustbevakningen har fått dessa. 

Pärmen innehåller bland annat information om checklista 

vid stor oljeolycka, sanerings- och uppföljningsmanual, aktuell 

lagstiftning, oljejour, socioekonomiska effekter med mera. 

Räddningsverket stöder 

sjukvårdsinsats i Sudan 

Räddningsverket har fått regeringens uppdrag att inom ramen 

för en EU-insats stödja Afrikanska unionen med hälso- och 

sjukvård i Darfur, Sudan. Afrikanska unionen har bland annat till 

uppgift att övervaka den vapenvila som slöts i april 2004 mellan 

rebeller och den sudanesiska regeringen. 

Sverige finns redan på plats i Sudan och nu handlar det om 

ett utökat stöd med sjukvård för personalen i den afrikanska 

unionen. 

Räddningsverket gjorde i februari i år en rekognosceringsresa 

till Darfur och beräknar att sjukvårdsinsatsen kostar 15 miljoner 

kronor. Insatsen omfattar åtta personer och ska pågå fram till 31 

december i år. 

Fordonsinstruktör och 

flyglogistiker till Darfur 

Räddningsverket skickar en fordonsinstruktör till Darfur i 

Sudan. Dessutom förlängs insatsen med flyglogistiker vid flygplatserna 

i Rumbek och Juba i Sudan. Båda insatserna är stöd till 

FNs World Food Programme (WFP). 

Fordonsinstruktören ska bidra till att höja effektiviteten i WFPs 

matleveranser. Flyglogistikerna ska stärka WFPs flygkapacitet 

som på grund av bristande infrastruktur och stora avstånd är 

viktig. 

Uppdragen är på tre månader och finansieras genom Sida. 

Räddningsverket skickar 30 

elgeneratorer till Rumänien 

Räddningsverket har skickat 30 elgeneratorer till översvämningsdrabbade 

områden i södra Rumänien. De är främst avsedda 

för att driva dränkbara pumpar. 

Begäran om hjälp från Rumänien kom till EU:s monitoring 

information centre (MIC) fredag 21 april. Tre dagar senare skickades 

generatorerna med lastbil från Sverige. 

Tyskland hade också begärt hjälp via MIC med transport av 

sandsäckar till Rumänien. Lastbilen med generatorer plockade 

därför upp 17 ton säckar i Tyskland och ytterligare ett fordon 

fylldes med 22 ton sandsäckar. 

Två personer från Räddningsverket följde med till Rumänien 

för att bistå med information om generatorerna. 

Lund satsar på trygghets- 

och säkerhetsfrågor 

När Räddningstjänsten Syd bildades vid årsskiftet passade 

Lunds kommun samtidigt på att satsa på trygghets- och säkerhetsfrågor. 

Enheten för hälsa, trygghet och säkerhet bildades dit fem 

personer från räddningstjänsten nu klivit över. Mats Paulsson, 

som tidigare var tillförordnad räddningschef, har blivit säkerhetschef. 

Eva Dervall, Åsa Mikkelsen, Tommy Andersson (även 

han tidigare räddningschef) och Hans C Pettersson jobbar som 

säkerhetssamordnare. 

Enheten ansvarar för frågor som sorterar under lagen om civilt 

försvar och lagen om extraordinära händelser, vilka tidigare 

låg under räddningstjänsten. 

– Vi sköter även kommunens försäkringar och riskbearbetning. 

Det finns också planer på att enheten ska samordna folkhälsoarbetet 

i kommunen, säger Mats Paulsson.

1 nyheter 


Nya brandmän med 

Foto: KATARINA SELLIUS 

Tre av sju. Alingsås har anställt sju brandmän direkt från avslutad SMO–utbildning. Men att samla brandmän från fem olika arbetslag till gemensam fotografering är ett omöjligt 

företag. Patrik Jonasson, 28, längst fram, i bakgrunden Per Mood, 25, samt Jonas Ottosson, 29. På bilden saknas Håkan Lövgren, 27, Erik Hennig, 29, Niklas Martinsson, 25, 

samt Julia Helgeson, 26. 

ALINGSåS. Ung och grön? 

Inte i Alingås. 

Sedan i somras har sju brandmän 

anställts – nykläckta från Räddningsverkets 

tvååriga utbildning Skydd mot 

olyckor (SMO). 

I dag har de ansvar och fria tyglar. 

Vi ses en onsdag eftermiddag. Per Mood 

och Jonas Ottosson har precis kommit 

tillbaka med sitt arbetslag från skogen 

utanför Sollebrunn. De har ägnat dagpasset 

åt att köra motorsåg och öva 

trädfällning. 

Den typen av övningar och heldagsaktiviteter 

var inte möjliga innan räddningstjänsten 

i Alingsås lade om arbetstiderna. 

– Nu kan vi dra iväg och öva terrängkörning 

eller köra med räddningsbåten 

en hel dag. Alla gillar det, konstaterar 

Per Mood, en av de sju nyanställda 

brandmännen. 

Frigöra tid och lust 

För ett år sedan skrev Sirenen om 

Alingsås framtidsplaner. Ett femte skift 

med dagtjänstgöring skulle införas och 

sju nya brandmän skulle anställas. Syftet 

var att frigöra tid – och inte minst lust 

– att arbeta effektivt med förebyggande 

insatser för att bättre leva upp till lagen 

om skydd mot olyckor. 

En förhoppning var att skapa kreativitet 

bland brandmännen och synas mer 

ute i samhället. 

Hur gick det? 

Räddningschef, Per Anderson: 

– Över förväntan. Att ha folk på dagtid 

innebär en helt annan flexibilitet. Det 

har fört med sig en stor arbetsglädje och 

flera projekt har startats i samverkan 

med framför allt socialförvaltningen. 

Ett skolprojekt, en ungdomsbrandkår 

och satsning på mentorer är några exempel. 

Fria händer 

Var sjätte brandman i Alingsås har genomgått 

SMO–utbildningen. 

– Vi har gett dem stort ansvar och de 

har fria händer att utveckla och driva 

projekt. De saknar visserligen rutin och 

erfarenhet, men i gengäld tillför de en 

ny teoretisk bakgrund och en drivkraft 

som vi behöver. Det blir en bra mix på 

skiften, vi lär av varandra, säger Per Anderson. 

Samtliga brandmän gör dagtjänst en 

gång i veckan enligt ett roterande schema. 

Det är en medveten satsning att all 

personal ingår i dagstyrkan och jobbar 

med förebyggande insatser. Alltså inte 

enbart SMO:arna. 

Brandmännen Patrik Jonasson, Per 

Mood och Jonas Ottosson ingick i den 

allra första kullen elever på Räddningsverkets 

SMO–utbildning. 

Tillsammans med Erik Hennig, Håkan 

Lövgren och Niklas Martinsson hade de 

sina jobb klara på examensdagen. Men 

att de skulle komma direkt från utbildningen, 

få ansvar och driva egna projekt, 

hade de inte räknat med. 

Bara brickor i ett spel 

Patrik Jonasson: 

– Det är givetvis en stor fördel att vi är 

flera med SMO–bakgrund. Vi har samma 

tankesätt om hur vi kan jobba förebyggande. 

Då är det också lättare att få genomslag 

för idéer. 

Per Mood: 

– Vi har sporrat varandra. Men framför 

allt har vi ledningens fulla stöd. Man har 

under flera års tid haft ett utvecklingsarbete 

med sikte på samverkan med andra 

förvaltningar. Vi är egentligen bara 

brickorna i spelet. 

– Men det är självklart stimulerande 

att gå till jobbet när man får vara med 

och påverka. 

Ni är färska med stort ansvar, hur 

upplevs det av kollegorna? 

– Jag tror att de flesta tycker det är 

skönt att vi tagit initiativ. Vi är vana från 

utbildningen att jobba i projektform, så 

det blev egentligen ganska naturligt. 

Under första månaden på jobbet blev 

de hårt drillade i operativa standardrutiner. 

Jonas Ottosson: 

– Visst har vi blivit synade, det fanns 

förmodligen farhågor om att vi enbart 

skulle vara ”teoretiker”. Så det var ju upp 

till bevis. Och vi klarade oss bra, konstaterar 

han. 

Själv hade han erfarenhet från jobb 

som flygplatsbrandman och deltidare 

innan han sökte utbildningen. 

Räddningstjänstens roll i Alingsås? 

Per Mood: 

– Delaktighet, att vara med och påverka 

samhällsutvecklingen. Vi ska synas 

ute i samhället i olika sammanhang. 

Senaste SMO–tillskottet i Alingsås 

är Julia Helegeson, 26, som började i 

april. 

– Det ska bli jättespännande att jobba 

här, jag tror absolut på ett nyskapande 

arbetssätt där vi inom räddningstjänsten 

har mycket kontakt med medborgarna. 

Det är en viktig del i uppdraget 

som brandman, säger hon. 

KATARINA SELLIUS


personligt ansvar 

Mentorskapet 

ska förebygga 

kriminalitet 

Patrik Jonasson träffar 17–årige 

Jocke regelbundet. Första gången 

de träffades på brandstationen 

blev det kanske inte så mycket sagt. De 

tränade lite styrketräning och tog en 

fika efteråt. 

I vintras dömdes Jocke till vård inom 

socialtjänsten efter en misshandel. 

I ungdoms- 

kåren växer 

självförtroendet 

Varje onsdag kväll träffas Team 

Backdraft på brandstationen i 

Alingsås. Det är en nystartad ungdomsbrandkår, 

bestående av tio ungdomar 

mellan 13 och 17 år – ett samarbete 

mellan räddningstjänsten och socialtjänstens 

”mobila team”. 

Ungdomsbrandkåren har flera syften. 

Backdraft ska förstås föra tankarna till 

en övertändning – eller rent av till en energismäll 

– efter syretillförsel. Och dels 

är tanken att tillföra ungdomarna ”syre” 

i form av självförtroende, ge dem en 

upplevelse och social gemenskap. 

– Men självklart också ett säkerhets– 

och ansvarstänkande. Det är också ett 

sätt för oss brandmän att lära oss arbeta 

med ungdomar, förklarar Jonas Ottosson. 

Inga hockeyspelare 

Tonåringarna är handplockade på fritidsgården. 

Tomas Klug är fältassistent: 

– Lite krasst kan man säga att det är 

ungdomar som inte spelar hockey eller 

har en massa andra fritidsaktiviteter. Vi 

frågade de ungdomar som har tid och 

motivation att satsa på det här och som 

vi litar på. Här har de chansen att göra 

något som både är kul och meningsfullt. 

Det blev tre tjejer och sju killar. På 

schemat står vattenvett och livräddning, 

brandkunskap och brandsläckning, 

akutsjukvård, etik, lag och moral. 

Tonåringarna ska även testa rökdykning 

Brandkunskap 

röd tråd genom 

Alingsåsbarnens 

uppväxt 

”Straffet” blev med andra ord att träffa 

brandmannen Patrik Jonasson en gång 

i veckan. 

Sedan dess har de träffats åtta gånger. 

– Vi har fått bra kontakt. Tanken är 

att jag ska vara hasn mentor. Det är 

egentligen inget tvång eller straff i den 

meningen. Jag fungerar som en vuxen 

förebild och visar att det finns annat än 

gängtillhörighet att luta sig emot. 

– Jag tar mig tid och lyssnar och pratar, 

berättar om mitt jobb där exempelvis 

samarbete och förtroende är viktigt, 

berättar Patrik Jonasson. 

Hur har du förberett dig? 

– Inte på något särskilt sätt. Det hand- 

och vara markörer vid losstagning på 

trafikolycka. 

Rekord i samverkan 

Om några veckor åker hela gänget 

till Göteborg för att besöka SOS Alarm 

och Backabrandens minneslokal där de 

bland annat träffar en förälder till en av 

de omkomna ungdomarna. 

Projekt Team Backdraft är samverkan 

Under våren har ett nytt skolprojekt 

startats. 

– Vi har tagit fram ett färdigt 

kit som vi har med oss till klassrummet. 

En väska som vi laddat med dator, projektor, 

power–point-föredrag och Räddningsverkets 

skolmateriel om brandkunskap, 

säger Per Mood. 

I vår besöker de eleverna i 5:an. Men 

tanken är att brandkunskap ska bli en 

lar om att vara sig själv, att ha en bra moraluppfattning 

och vanligt hyfs. 

Mentor–projektet är ett samarbete 

mellan räddningstjänsten och socialtjänstens 

”mobila team”. Fyra fältassistenter 

i Alingsås som rör sig ute på stan 

och jobbar med ungdomar som hamnat 

i destruktiva gäng. Drogproblem och 

främlingsfientlighet är ett växande problem 

på orten. 

Syftet är att förebygga kriminalitet hos 

ungdomar och få dem att inse vilka konsekvenser 

oansvarigt handlande kan få. 

– Det är inte så att sociala kräver resultat, 

meningen är att bygga en relation 

med den här personen, att få ett ömse- 

på bred front. Fem förvaltningar är inblandade 

i projektet, räddningstjänsten, 

socialförvaltningen, kultur– och 

fritid, barn– och ungdom och utbildningsförvaltningen. 

Folkhälsorådet har 

skjutit till 25 000 kronor. 

– Det här är nya samarbetsformer mellan 

räddningstjänsten och socialtjänten 

och det har blivit oerhört positivt. Ungdomarna 

vill inte missa ett enda tillfälle, 

röd tråd genom Alingsåsbarnens uppväxt. 

I höst ska årskurs 8 besökas och 

därefter gymnasiet och förskolan. 

Idétorka kan man inte beskylla de nyanställda 

brandmännen för. Fler projekt 

är på gång. Första veckan på skollovet 

ordnar räddningstjänsten tillsammans 

med Svenska Livräddningssällskapet 

vattenlivräddarskola för ungdomar. 

– En annan idé är att starta samarbete 

1 

sidigt förtroende. 

Patrik Jonasson är först ut som mentor, 

men tanken är att en handfull 

brandmän ska vara mentorer för ett 

tiotal tonåringar per år. Kontakten dem 

emellan etableras av socialsekreteraren. 

Kollegan och klasskamraten från SMO– 

utbildningen, Erik Hennig, har tagit 

fram konceptet med mentorskap. 

Alingsås har även börjat med dygnsupplevelse, 

ett projekt där unga brandstiftare 

får följa med ett skiftlag under 

en dag eller ett dygn. 

FOTNOT: Jocke heter något annat i verkligheten. 


Här behövs syre. Ungdomsbrandkåren övar hjärt- och lungräddning på brandstationen. Team Backdraft är ett nystartat samarbete 

mellan socialtjänsten och räddningstjänsten i Alingsås. 

konstaterar Tomas Klug. 

Jonas Ottosson ser andra positiva effekter: 

Häromdagen hejade några av ungdomarna 

på stan. 

– Det var nog ganska coolt när en hel 

brandbil hejade tillbaka. Särskilt i kompisarnas 

ögon. 

med trafikskolorna. Vad innebär egentligen 

en trafikolycka, vilka följder kan 

det få att köra ovarsamt? Att berätta om 

våra upplevelser från trafikolyckor, kan 

förhoppningsvis höja säkerhetsmedvetandet 

hos unga bilförare, tror Per 

Mood.

0 porträttet 


Han mötte Gudrun 

LJUNGBY. Räddningschefen blev årets kronobergare 2005. 

Det hade han inte blivit utan driftighet och en god portion 

sunt förnuft. 

Han hade heller inte blivit det utan stormen Gudrun eller 

översvämningar. 

Men i ungdomen var det en politisk karriär som stakades 

ut för Ola Johannesson. 

För mindre än tio år sedan vikarierade 

Ola Johannesson som 

brandman och var entusiast i 

Bolmsös frivilligkår. För två år sedan 

blev han räddningschef, kanske den 

förste brandförmannen som lyckats 

med det. Den nya lagen, som gav 

kommunerna större självbestämmande, 

hade öppnat den möjligheten. 

Det fanns de som hade högre 

utbildning, men politikerna ansåg 

uppenbarligen att Ola Johannesson 

hade något annat. 

Han hann knappt mer än tillträda 

innan Lagan svämmade över. Drygt 

ett halvår senare blåste Gudrun bort 

skogen. 

Förutom att folk i gemen högaktar 

hur räddningstjänsten skött 

arbetet har Ola Johannesson blivit 

årets kronobergare och på 60-talet 

föreläsningar landet runt berättat om 

hur hela Ljungby kommun hanterat 

kriserna. 

– Jag har synts mest, så jag förstår 

varför jag fick utmärkelsen. Men det 

är alla andra som gjort att jag fått 

den. Kreativiteten är personalens 

förtjänst, inte min. Jag hjälper till 

genom att vara dörröppnare, säger 

Ola Johannesson. 

Moderat påläggskalv 

Att Ola Johannesson är driftig och 

har ledartalanger upptäcktes i tonåren. 

Då var han ett framtidsnamn för 

moderaterna, måhända ett blivande 

kommunalråd. Men för tio år sedan 

hoppade han av från politiken. 

Svärfar gick bort, andra barnet kom 

och Olas pappa som var stor fastighetsägare 

i kommunen hamnade 

i ekonomiskt trubbel. Det blev för 

mycket. 

– Ser jag tillbaka så gjorde jag rätt val. 

Familjen är viktigast och som politiker 

är man oerhört påpassad. 

Hur blir man räddningschef utan 

att vara utbildad som räddningsledare 

B (tidigare brandmästare) ? 

– Jag blev uppmanad att söka 

tjänsten och har fått förtroendet från 

ledning och personal. Formellt har 

den nya lagen hjälpt mig, Ljungbys 

handlingsplan anger att chefen ska ha 

utbildning som räddningsledare A 

(tidigare brandförman). Men visst är 

det ganska snabbt marscherat. 

Ser du någon annan framtid för dig 

än som räddningschef? 

– Jag har ingen plan. Det är farligt 

att låsa sig, livet är föränderligt. Även 

om man ska se framåt kan man också 

se i backspegeln att saker ändrar sig. 

Du verkar ha förmågan att få folk 

med dig. Vad är nyckeln till det? 

– Det är viktigt att vara prestigelös. 

Om någon fått en idé, då ska man 

lyssna om det är ekonomiskt genomförbart. 

Alla måste känna sig delaktiga. 

Vi har ett öppet förhållande på 

jobbet och den största resursen är 

personalen. Om vi har jättefina bilar 

är de ändå värdelösa om vi inte har 

folk som kan köra dem. 

Vi tvättar bilarna men glömmer 

kanske att vårda varandra? 

– Man måste ha förståelse för om 

någon är sliten ibland, vi kan vara i 

olika skeden. Om jag är i en speciell 

situation, hur vill jag då bli bemött? 

Det är bra att tänka så ibland, för att 

bemöta andra likadant. Vi är människor 

allihop. Det handlar om respekt 

för varann. 

Kommer denna syn med uppfostran 

eller med erfarenheter? 

– Det är nog det man upplevt. Men 

farmor sa en gång: Ola, det är livets 

hårda skola. Och jag har nog gått 

några klasser i den. 

Hur skulle du beskriva din ledarstil? 

– Det är bättre att göra tio fel än att 

inte göra någonting alls. Om vi inte 

gör fel utvecklas vi inte. 

Hårda nypor behövs inte? 

– Inte om man får det klimat vi 

pratat om. 

I dag pratas mycket om att sätta 

människan i centrum. Gör räddningstjänsten 

det, eller tror man 

bara det? 

– Det är farligt om man pratar om 

människan, inte med människan. Då 

finns en risk att man bara tror sig se 

behoven. Vi har kommit närmare folk 

efter Gudrun och översvämningar. I 

dag ringer folk oftare till oss, de vågar 

och det är jättepositivt. Här mådde 

folk i byarna dåligt. De kom till oss för 

hjälp. Försvaret, krisgrupper, bilkåris- 

Det är bättre 

att göra tio fel 

än att inte göra 

något alls 

ter, LRF, skolan, var alla involverade i 

krisarbetet. Hela det arbetet präglades 

av att sätta människan i centrum, 

vem som gjorde vad var inte det 

viktigaste. Vi har en enorm erfarenhet 

med oss resten av livet. 

Fungerar även samverkan med 

andra organisationer och myndigheter 

bättre? 

– Om ett nätverk ska fungera beror 

på dig själv, om du vill ha dialog. 

Men det fungerar inte om man bara 

träffas vid kriser, man måste träffas i 

vardagen också. 

Hur ska samhället stå emot naturkatastrofer 

bättre, kan vi bygga in 

säkerhet mot en ny Gudrun? 

– Gräva ner elkablar är ett sätt, att 

teleoperatörerna ser till att ha reservkraft 

ett annat. Byggnadstekniskt 

kan säkerheten förbättras. Men det 

handlar också om den mentala biten, 

att enskilda tar ansvar. Att folk ser till 

att ha vatten hemma, batterier till radion. 

Lokalradion hade full täckning 

under Gudrun, ändå kunde inte alla 

lyssna på radio Kronoberg. 

Behövs det mer resurser? 

– Det finns resurser, de behöver 

samordnas. När vi exempelvis har en 

svårt skadad vid trafikolycka, hur ska 

vi klara den gyllene timmen utan flygresurser? 

Landets helikopterresurser 

måste kunna samordnas bättre, det 

finns helikoptrar stående någonstans. 

I ett sådant fall är nyckeln ett samarbete 

mellan sjukvård och försvar.

Sirenen Nr 3 April 006 porträttet 


Gudrun splittrade skogen, men förde samman människorna. Ola Johannesson tycker att avståndet mellan landsbygd och stad har minskat. 

Oavsett om man var brandman, lantbrukare, bilkårist, pensionär eller tillhörde hemvärnet så hjälpte man till. Hela Ljungby kommun bär med 

sig stora erfarenheter efter stormen. 

Det måste finnas lagrum att hantera 

detta. Kalle i Muggebo skiter i vilken 

helikopter som kommer, eller vilken 

färg den har, han vill bara ha adekvat 

vård. Såna här saker brinner jag för. 

Det märks. 

– Sverige är ett land med långa 

avstånd och den som behöver vård 

vill ha det snabbt. Försvarsmakten 

har resurser, vilja och kunnande. Det 

borde gå att knyta ihop. Men det här 

ska givetvis professionen bestämma, 

det vet inte en sketen räddningschef 

i Ljungby. 

Finns det risk att det teoretiseras för 

mycket? 

– Teori är en sak, praktik kan vara 

en annan. Det går inte bara att ha 

en massa planer. Snabba beslut är 

viktigt. Vi måste ha kraft att våga testa 

saker i praktiken. Räddningstjänsterna 

i Jönköpings län har många bra 

idéer. Ta det där hur de samverkar 

med polis och sjukvård kring självmordsförsök, 

det är stimulerande. Vi 

har inte samma personella resurser, vi 

har mer brandslangar. Men vi sneglar 

på vad de gör. 

Du pratar ofta om hur viktigt det 

är att ta hjälp av media, annars 

hör man oftare om problemet med 

media. 

– Media är en möjlighet. Vi har behov 

att tala om vad som händer, vad 

vi gör. Det är viktigt att ge media bra 

möjligheter. Vi körde ut fotografer i 

skogen med hjälp av motorcykel. Det 

var säkrare. Vi visste var de var, de fick 

bra bilder. Det handlar om förståelse 

för varandras roller. Ofta hänvisar 

man till presskonferenser och det är 

säkert bra. Men tidningar, radio och 

TV har olika publiceringstider, då får 

vi göra oss tillgängliga. Öppenhet och 

att ta sig tid är viktigt. Ju rakare vi är 

mot varandra, desto lättare är det att 

ha förståelse för varandra. 

Du hade privata problem under 

Gudrun, med skog som förstördes 

och egna djur i fara. De problemen 

fick du lämna för att hjälpa andra. 

Hur hanterar man det? 

– Jag lämnade ett jättestort ansvar 

åt Mia, vilket jag hade dåligt samvete 

Fakta 

Namn: Ola Johannesson. 

Ålder: 

39. 

Familj: 

hustrun 

Mia, 

döttrarna 

Anna, 

Louise 

och 

Karin. 

Yrke: räddningschef i 

Ljungby. 

Bor: På ön Bolmsö, 

Ljungby kommun. 

1 

Karriär: Tidigare arbetat 

som fastighetsskötare 

och fastighetsförvaltare. 

Började vikariera som 

brandman, heltidsanställd 

från 1997, brandförman 

2003, räddningschef 

2004. Ordförande i 

Brandskyddsföreningens 

länsförbund sedan1993. 

Medlem i: Svenska jägareförbundet, 

Bolmsö/ 

Tannåker räddningsvärn. 

Ser fram mot: Sommaren 

som innebär mer tid 

att umgås med familjen, 

bad, vara på sjön, hökörning. 

Stolt över: Familjen, 

personalen på jobbet. 

för. Men hon var förstående, visste att 

jag måste jobba. Vi hade det trots allt 

drägligt hos oss, och ingen gjorde sig 

illa. Andra hade det mycket värre. Att 

40-45 hektar skog var borta kunde 

jag inte göra något åt, den låg där den 

låg. 

Du började som frivillig brandman 

i Bolmsö/Tannåker frivilligkår. Är 

du fortfarande aktiv där? 

– Ja, jag åker om det är något larm, 

men det är inte ofta. 

Har bidragen till frivilligkårerna 

ökat sen du blev chef? 

– Nej, det är jag noga med. Det är 

lika eländigt som tidigare. 

PER LARSSON

nyheter 

MJÖLBY. Branden på Swedex 

blev en liten notis i Östgöta 

Correspondenten. Den hade 

också kunnat sluta med svarta 

rubriker om att Mjölby-företagets 

verksamhet ödelagts. 

Skillnaden stavas systematiskt 

brandskyddsarbete 

(SBA), eller sunt förnuft. 

Systematiskt brandskydd 

– Det totala driftavbrottet efter 

branden blev försumbart. Vi 

kunde köra produktionen för 

fullt igen redan samma dag, säger 

Markus Strand, vd för Swedex, 

som tillverkar sågklingor. 

Ett annat företag i samma 

bransch drabbades betydligt 

värre vid ett annat brandtillfälle. 

Verksamheten där stod still 

i tre månader med oöverskådliga 

problem som följd. 

Det som hände Swedex kan 

i stället klassas som en ”happy 

fire”, en brand med lycklig utgång 

tack vare väl förberedda 

medarbetare och ett rådigt och 

säkert ingripande. 

– De gjorde allting rätt. Utan 

att på något vis riskera sina 

egna liv höll de branden i 

schack till vi kom fram, säger 

Mikael Adolfsson, brandmästare 

på räddningstjänsten i 

Mjölby. 

– Trodde vi skulle klara det 

På morgonen den 30 mars 

hände det: En rökfilteranläggning 

började brinna, ingen 

flammande låga utan snarare 

pyrande. Orsaken är inte känd 

– en teori är att det varit en 

dammexplosion. 

– Eftersom det var en liten 

brand tänkte jag först att vi klarar 

det själva. Men brandsläckaren 

”bet inte” som den borde. 

Efter en halvminut ringde vi 

räddningstjänsten, som kom 

fem minuter senare. Det kändes 

som långa minuter. Tankarna 

växlade från den första 

– att det var pinsamt att larma 

för en så liten brand – till att jag 

fruktade att förlora verksamheten. 

Det var väldigt stressande, 

säger Markus Strand. 

Rökutvecklingen tog fart och 

fyllde på rejält i fabrikslokaler- 

na som utrymdes, förutom att 

några anställda hjälpte till att 

hålla branden i schack så länge 

det gick att vistas där utan fara 

för liv och hälsa. 

En av de första åtgärderna var 

att stänga ventilationen, för att 

inte tillföra branden mer syre. 

Man var också rädd att röken 

skulle spridas via ventilationsanläggningen 

och ge sotskador 

på lasermaskiner med känslig 

elektronik. 

Eftersom fabriken är indelad 

i brandceller stängdes branden 

inne på en begränsad yta. 

Med kolsyresläckare sprutade 

medarbetarna på filteranläggningen, 

för att kyla ned den 

och därmed fördröja brandförloppet 

och minska rökutvecklingen. 

När röken till slut 

blev alltför kraftig gick de ut, 

stängde dörren och inväntade 

räddningstjänsten. 

Rökdykare gick sedan in och 

släckte och rev ut filtermassan. 

I tidigt skede kontaktade företaget 

sitt försäkringsbolag, 

Östgöta Brandstodsbolag. Anders 

Carlsson, riskingenjör på 

Mjölbykontoret, var snabbt på 

plats: 

– Vi diskuterade skadan och 

tog beslut om att ta dit en saneringsfirma. 

Dels för att mäta 

om det till följd av kabelbrand 

fanns klorid, vilket skulle leda 

till att maskinerna rostar. Mätningarna 

visade dock inte några 

kloridvärden. 

Kostnad under 100 000 

Mindre än tio timmar efter 

brandens start var hela produktionen 

åter i full gång. Kostnaden 

stannade under 100 000 

kronor. En totalskada av byggnad, 

maskiner och lager hade 

uppskattningsvis kostat cirka 

170 miljoner kronor. 

– Det som hänt är en erfarenhet 

som vi alltid kommer 

att bära med oss, säger Markus 

Strand. 

Företagets brandskydd inventeras 

och uppdateras kontinuerligt. 

Samtliga 37 anställda 

har gått brandutbildning i samarbete 

med räddningstjänsten. 

De har fått prova på att släcka 

bränder under övning, för att 


Slut på mögel och råttor – nu 

är Torslanda i europatoppen 

GÖTEBOrG. I januari flyttade 

brandstyrkan in i Torslanda 

nya brandstation – en av Europas 

modernaste stationer. 

På Torslanda nya brandstation 

är det inte lätt att försöka 

smyga sig undan. Glaspartier 

och öppna ytor kopplar ihop 

stationens olika delar. 

– Du kan träna i styrkehallen 

och samtidigt ha uppsikt 

över vagnhallen och stora delar 

av lokalerna, konstaterar stationschef 

Thomas Forslid, som 

är mycket nöjd med flytten till 

den 2 500 kvadratmeter stora 

byggnaden. 

Allt samlat i en byggnad 

Den gamla stationen, som 

räddningstjänsten fick ta över 

när Torslanda flygplats lades 

ner i slutet av 1970-talet, var 

uttjänt och hade fått anmärkningar 

för brister i arbetsmiljön. 

– På slutet var det en hemsk 

tillvaro, vi hade både mögel 

och råttor. Nu har vi äntligen 

fått en riktig brandstation, allt 

är bättre. 

– Dessutom var verksamheten 

utspridd på många små lokaler. 

Nu har vi fått allt samlat 

i en byggnad, det underlättar 

mycket. 

I oktober 2004 togs första 

spadtaget och i januari i år 

flyttade man in. Betong, ljusa 

Nya brandstationen i Torslanda på Hisingen i Göteborg är en av Europas modernaste. Solfångarna 

över varje port alstrar energi. Även insidan går i betongstil i den moderna, öppna planlösningen med 

glaspartier som kopplar ihop byggnadens olika delar. 

En plats i solen. Stationen är placerad med tanke på att solen ska 

skina så många timmar som möjligt på vagnhallens solfångare, 

säger stationschef Thomas Forslid. 

träslag och starka färger dominerar 

interiören samtidigt 

som avsaknaden av innertak på 

sina ställen ger ett fabriks-lik- 

nande intryck. Brandstationen 

kostade 45 miljoner kronor att 

bygga. 

Brandstyrkan, 28 man förde- 

Systematiskt brandskyddsarbete lönade sig 

lat på fyra skiftlag, svarar för 

beredskapen inom västra delen 

av Hisingen. På stationen finns 

enda ambulansen som är kvar 

på ”röda” sidan, det vill säga 

inom Räddningstjänsten Storgöteborg. 

Av den anledningen 

är åtta i brandpersonalen också 

sjuksköterskor. 

Värms upp av sol och gas 

Konstnären Mikael Göransson 

står för den annorlunda 

utsmyckningen av stationen 

– fotogravyr på betongväggarna 

som ger intryck av skog och hav. 

– Det speciella är också att 

stationen värms upp med hjälp 

av naturgas och solenergi. 

Över samtliga 14 portar sitter 

solfångare och byggnaden är 

placerad så att vagnhallen ska 

få sol så gott som hela dagen, 

berättar Thomas Forslid. 

Nytt är också separata omklädningsrum 

för kvinnor och 

män, även om det fortfarande 

saknas kvinnor bland den utryckande 

personalen. 

Specialutrustning 

Inom Torslanda-stationens 

utryckningsområde finns stora 

delar av Göteborgs tunga industri 

som Älvsborgshamnen, 

Oljehamnen Skarvik, Torshamnspiren, 

Arendals stora 

industriområde, Preems raffinaderi 

och Volvos personbilsfabrik. 

– Av den anledningen är vi 

specialiserade på att hantera 

containerbaserad utrustning. 

Den används vid storskalig 

brandsläckning vid exempelvis 

bränder i oljedepåeer. 

Dessutom sköts hela Räddningstjänstförbundetsskumvätskehantering 

från Torslanda 

brandstation. 

Text och foto: 


Branden blev en ”happy fire” 

inte stå handfallna när det inträffar 

på riktigt. Personalen 

har också fått sig inpräntat 

att man inte ska dra sig för att 

ringa 112. 

Bra gensvar från företagen 

På räddningstjänsten i Mjölby 

är man imponerad av Swedex 

förebyggande åtgärder: 

– Swedex har fattat detta med 

brandskydd. De har utbildat all 

personal minst en halvdag och 

nyckelpersoner har fått ytterligare 

utbildning i SBA, säger 

Mikael Adolsson. 

Gensvaret hos andra företag 

i kommunen har också varit 

gott: 

– Vi började med informationsträffar, 

vi skickade ut brev 

och bjöd in till frukostmöten 

när det här var nytt och få kände 

till ansvaret enligt nya lagen. 

– Vi har även gjort personliga 

besök hos objektsägare och vi 

har ordnat endagskurser i SBA 

på brandstationen. 

– När det gäller särskilda redogörelser 

är vi i det närmaste 

ifatt.


Seminarium om dödsbränder 

– Det behövs ökade 

befogenheter 

NOrrKÖPING. Förra året omkom 

två människor i en brand 

i Norrköping, trots att ingen 

av dem vistades i lägenheten 

där branden startade. 

– Det räcker inte med 

brandvarnare, systematisk 

brandskyddskontroll och 

information till allmänheten. 

Dödsbränder har sin egen 

problematik och kräver sina 

egna lösningar, konstaterade 

brandingenjör Ulf Lago på ett 

seminarium i Norrköping. 

Branden i december har väckt 

stor uppmärksamhet. Sirenen 

beskrev händelsen i ”Erfarenheter” 

i nummer 1/2006. I mars 

arrangerades i Norrköping ett 

seminarium om dödsbränder i 

bostäder, där såväl fastighetsägare, 

hyresgäster och myndigheter 

fick komma till tals. 

Är lagstiftningen för vek och 

vilka visioner finns inför framtiden? 

Är det acceptabelt att det dör 

fler än 100 människor varje år i 

bostadsbränder i Sverige? 

Det var några av de frågor 

som ställdes vid seminariet. 

Problem för samhället? 

En av de föredragshållare 

som stack ut hakan var brand- 

ingenjör Ulf Lago, chef för den 

förebyggande avdelningen vid 

räddningstjänsten i Norrköping: 

– Vi vet att de flesta som omkommer 

vid bränder är socialt 

utsatta människor. Lösningarna 

på deras problem finns 

inte i den verktygslåda som 

kommunerna givits i lagen 

om skydd mot olyckor. Problemets 

lösning ligger nu på riksdag 

och regeringens bord. De 

måste utvidga kommunernas 

befogenheter, myndigheternas 

bemyndigande och uppdrag, 

sade han och la till: 

– Jag är osäker om dödsbränderna 

uppfattas som ett problem 

för samhället. Det kanske 

bara är vi i branschen som anser 

det. 

Ulf Lagos farhågor besanna- 


Uppfattas dödsbränderna som ett problem i samhället, frågade sig 

Ulf Lago. – Det kanske bara är vi i branschen som anser det, sa han. 

des delvis av Anders Johansson, 

ansvarig för brandfrågor vid 

Boverket i Karlskrona. 

– Boverket är huvudmyndighet 

för den statliga bostadspolitiken. 

Naturligtvis finns det 

en vision. Den handlar om hög 

kvalitet i boendet, om ekologiska, 

ekonomiska och sociala 

aspekter. Däremot inte ett ord 

om säkerhet. Allt Boverket har 

på det området är vissa minimikrav 

vid nybyggnad. Av Boverkets 

180 anställda är vi bara 

två specialister inom brandskydd. 

Det visar något om var 

prioriteringarna ligger. 

Får inte vara retroaktiva 

Kan inte Boverket skärpa 

reglerna frågade någon av åhörarna. 

– Jo, men föreskrifterna får 

inte vara retroaktiva och inte 

höja kostnaderna. Det begränsar 

naturligtvis vår handlingsfrihet. 

Men en del saker är 

faktiskt på gång. Bland annat 

jobbar vi med skärpta regler för 

äldreboenden. Och eftersom 

Boverkets regler bara är minimikrav 

finns det alltid utrymme 

för att skärpa dem lokalt. 

Erfarenheter från inträffade 

bränder och andra olyckor 

visar gång på gång att det är 

människornas beteende som 

brister. Dels uppstår de flesta 

bränder på grund av att någon 

gjort ett misstag eller varit slarvig. 

Dels skulle många bränder 

kunna begränsas till bara ett 

tillbud om alla kunde ingripa 

på rätt sätt. 

– Utbildning och information 

är en nyckelfråga. Både Brandskyddsföreningen 

och Räddningsverket 

bedriver ett stort 

arbete, men det kan bli ännu 

bättre, ansåg Ulf Erlandsson, 

brandutredare på Räddningsverket. 

Satsa på TV! 

– Utnyttja TV:ns genomslagskraft. 

Framför allt Räddningsverket 

borde väl ha möjlighet 

att få plats i ”Anslagstavlan” i 

Sveriges Television? Eller varför 

inte köpa utrymme i någon av 

reklamkanalerna, frågade en 

åhörare. 

– Förslaget är bra. Det borde 

väl inte vara omöjligt att lära 

folk att de ska stänga dörren till 

sin brinnande lägenhet när de 

lämnar den. Men framför allt 

gäller det att de kommunala 

och regionala aktörerna tar 

till vara de tillfällen till massmediekontakter 

som uppstår 

i anslutning till verkliga händelser. 

Alltså ungefär som man 

gjort vid den aktuella branden i 

Norrköping, sa Ulf Erlandsson. 

Färre dödsbränder i servicehus 

De senaste två åren har antalet 

dödsbränder i servicehus 

och andra särskilda boenden 

minskat kraftigt. 

2004 omkom en person, 2005 

två personer. Genomsnittet 

för de sju senaste åren är åtta 

döda. 

– Under en följd av år var dödsbränder 

i dessa boenden klart 

överrepresenterade i statistiken. 

Nu ser det mycket bättre ut, säger 

Ulf Erlandsson, brandutredare 

vid Räddningsverket. 

Siffrorna för åren 1999-2005 

ser ut så här: 15-6-14-9-9-1-2. 

Sirenen har tidigare berättat 

att totalt 104 människor dog i 

bränder förra året, snittet för 

de senaste sju åren är 113. 

34 brandoffer hittills i år 

Från årsskiftet och fram till 

25 april har 33 dödsbränder 

med 34 omkomna människor 

rapporterats. 

Det senaste brandoffret var 

en 66-årig man som ensam höll 

på att elda torrt fjolårsgräs. Av 

någon anledning fick han så 

svåra brännskador att han var 

död då han hittades. 

Brandspridning i samband 

med planerade gräsbränningar 

är tyvärr mycket vanliga. Dödsfall 

inträffar nästan varje år. 

De drabbade är nästan alltid 

äldre män. År 2003 omkom 

fyra män vid skilda gräsbränder 

som startat när de skulle 

elda gräs. De var mellan 81 och 

102 år. 

3 

Många vill läsa till 

brandingenjör i Luleå 

488 personer har sökt till den nya utbildningen för brandingenjörer 

i Luleå som startar till hösten. Av dem har 150 sökt utbildningen 

som förstahandsval. Detta enligt de första preliminära 

siffrorna. Till brandingenjörsutbildningen vid Lunds tekniska 

högskola, som länge varit den enda i Sverige, har 675 sökt. 295 

av dem i första hand. 

I Luleå är man entusiastiska inför det stora intresset för nya 

utbildningen: 

– Det har länge varit svårt, nästan omöjligt, att rekrytera brand- 

ingenjörer i norra Sverige. Men nu kan vi förhoppningsvis råda 

bot på det, säger Anders Carolin koordinator för utbildningen 

vid Luleå universitet. 

– Vi kommer att kunna erbjuda en modern brandingenjörsutbildning 

med humanistisk inriktning och med inslag av en hel 

del ekonomi och juridik. 

Tydligare tillståndsblankett 

vid stora arrangemang 

Snart börjar festivalsäsongen och från och med i år kommer det 

att vara både enklare och tydligare att söka tillstånd för stora 

arrangemang. 

Räddningsverket har i samarbete med Rikspolisstyrelsen och 

branschen reviderat den ansökningsblankett som ska användas 

vid större arrangemang enligt ordningslagen och som sedan ligger 

till grund för polismyndighetens beslut om tillstånd. 

Den nya tillståndsblanketten är en del av det uppdrag Räddningsverket 

fick av regeringen där en ny guide kring säkerhet 

vid stora arrangemang, en så kallad Pop-code, ska arbetas fram 

under 2006. Guiden kommer att finnas i en tryckt version, men 

även en webbplats där digitala uppdateringar och forum kring 

ämnet stora arrangemang ska finnas. 

Ett första utkast av säkerhetsguiden, som är ett samarbete mellan 

Räddningsverket, Socialstyrelsen och branschen, väntas till 

årsskiftet 2006/07. Under 2007 kommer även förslag till ett utbildningskoncept 

av arrangemangspersonal att vara framtaget. 

Brandutbildning sällsynt 

på småföretag 

Tre av fyra småföretag är dåligt förberedda om det börjar brinna. 

Det visar en undersökning som Anticimex gjort. I Sverige finns 

217 000 småföretag, enligt Anticimex saknar hälften av dem 

skyltar vid nödutgång, brandlarm och utrymningsplan. Nästan 

varannat företag genomför sällan eller aldrig kontroller av brandredskapen. 

Den allvarligaste bristen är dock att 75 procent av alla 

företag aldrig genomför brandutbildningar med sin personal. 

Ny broschyr om brandskydd 

i flerbostadshus 

Varje år omkommer cirka 120 personer i 

Sverige i bränder, de flesta av dem i samband 

med bränder i bostäder. 

Vilket ansvar har jag som fastighetsägaren? 

Hur kan jag förbättra brandskyddet i 

mitt flerbostadshus? 

– Dessa frågor får vi väldigt ofta. Vi har 

märkt ett snabbt växande intresse kring 

brandskyddsfrågor från fastighetsägare 

och bostadsrättsföreningar, säger Josefin 

Gullstrand, brandingenjör vid Räddningsverkets olycksförebyggande 

avdelning. 

Josefin Gullstrand 

Det är också bakgrunden till att Räddningsverket nu tagit fram 

en 15-sidig informationsbroschyr som handlar om brandskydd i 

flerbostadshus. Den riktar sig till hyresvärdar, bostadsrättsföreningar 

och andra som äger, förvaltar eller hyr ut boende. 

– Broschyren beskriver vilket ansvar olika parter har för 

brandskyddet och de vanligaste brandskyddsinstallationerna i 

flerbostadshus. Den är också tänkt som ett stöd i det systematiska 

brandskyddsarbetet som ska bedrivas i fastigheten och ger 

förslag på hur fastighetsägare kan arbeta med brandskyddet. 

Många enkla åtgärder kan vidtas för att förhindra brand och för 

att minska dess konsekvenser. 

– Exempelvis hade många av dem som omkommer i bostadsbränder 

överlevt om det funnits brandvarnare i bostaden. 

I broschyren finns också ett lösblad med information om 

brandskydd till de boende i huset. 

– Tanken är att bladet ska kunna kopieras och delas ut till 

hyresgästerna. 

Broschyren kan beställas kostnadsfritt på nätet: www.raddningsverket.se/flerbostadshus 

eller per post: Publikationsservice, 

Räddningsverket, 651 80 Karlstad.

utbildning 


Hans FallerEj-paket 

håller äldre på fötter 

SMO-eleven Andreas Karlsson ville 

göra något för äldresäkerheten i hemkommunen 

under sin praktik. Hans 

FallerEj-projekt engagerade Trosa och 

satte fart på arbetet för att minska 

fallolyckorna. 

– Jag rekommenderar alla kommuner 

att ta in någon utifrån som 

informerar om fallolyckor, säger Helena 

Gustafsson, medicinskt ansvarig 

sjuksköterska i Trosa. 

Andreas Karlsson går det avslutande året 

på Räddningsverkets tvååriga utbildning 

Skydd mot olyckor (SMO) i Rosersberg. 

I utbildningen ingår en tioveckors 

så kallad Lia-praktik (Lärande i arbete) 

i systematiskt säkerhetsarbete. Andreas 

gjorde den vid vård- och omsorgsförvaltningen 

i sin hemkommun Trosa. Syftet 

var att informera och engagera äldre 

i hur de själva med enkla medel kan förebygga 

olyckor i sin vardagsmiljö. 

– Jag tog kontakt med vård- och omsorgschefen 

i Trosa och berättade om 

mina idéer. Hon blev jätteglad och jag 

fick en projektanställning över sommaren. 

Skaffade faktaunderlag 

Helena Gustafsson, medicinskt ansvarig 

sjuksköterska i kommunen, blev 

hans handledare. Andreas inledde med 

att skaffa sig ett faktaunderlag om fallolyckor 

och inhämtade statistik från 

NCO i Karlskoga, Räddningsverkets 

Nationellt centrum för lärande från 

olyckor. 

Målgruppen var kommuninvånare 

över 70 år vilket det finns omkring 1 000 

i Trosa. Att nå ut är inte helt lätt, broschyrer 

hamnar lätt i pappersåtervinningen. 

– Jag ville ha något att locka med. Eftersom 

det är vanligt att äldre snubblar 

i mörker hade jag en idé om lågenergilampor. 

Till slut blev det en liten nattlampa 

man sätter direkt i vägguttaget. 

En idé om att dela ut lite sand mot halka 

hämtade han från Smedjebacken. 

– Tanken är att de äldre ska kunna 

sanda vägen ut till brevlådan eller där 

det behövs. 

Dyra halkbroddar 

Andreas hade även tänkt skicka med 

broddar men det visade sig bli för dyrt 

och i stället erbjöds de som ville att köpa 

dem till kraftigt reducerat pris. 

När han kommit fram till innehållet 

i FallerEj-paket återstod finansieringen 

och han frågade sig vilka som kunde 

vara intresserade. Rimligtvis kommunen 

och landstinget som vardera står 

för ungerfär hälften var för de 250 000 

kronor en höftfraktur kostar. Men också 

pensionärsorganisationerna och Lions. 

Beväpnad med statistiken, sin projektidé 

och framåtanda knackade han på 

hos ansvariga. 

– Jag sa att så här ligger det till och jag 

har lösningen – vill ni bidra? 

Alla ville bidra och Andreas fick ihop 

50 000 kronor för att köpa lampor, sand 

och broddar. Varje paket skulle innehål- 

Andreas Karlsson går den tvååriga utbildningen skydd mot olyckor i Rosersberg. Under sin Lia-period (Lärande i arbete) drog han 

igång ett äldreprojekt och fick ett fantastiskt gensvar. Kommunen talar om att arrangera en årlig FallerEj-dag. 

la två kilo sand, totalt två ton. 

– Det var svårt att få tag i en lokal som 

kan ta in två ton grus, till slut blev det 

deltidsstationen i Trosa. Dagverksamheten 

Måsen hjälpte till med att paketera 

sanden. 

Broderad tygkasse 

Utöver den lilla nattlampan och sanden 

innehöll Andreas Karlssons FallerEj-paket 

Räddningsverkets broschyr 

Tips och råd på äldre dar samt en enkät. 

Allt förpackat i en tygkasse med projektnamnet 

FallerEj broderat i blått. 

– Kassarna kördes ut till vårdcentralen, 

Apoteket, bibliotek och ytterligare 

ett par ställen där de kunde hämtas av 

pensionärer. Broddarna kunde de köpa 

till kraftigt reducerat pris när de lämnade 

in enkäten. 

Fantastiskt gensvar 

Information om var kassarna kunde 

hämtas fick de ut bland annat genom 

medierna. Gensvaret blev fantastiskt 

och 950 kassar hämtades ut. 

– Mest uppskattad blev den lilla lampan. 

Det kostar bara nio kronor att ha 

den tänd dygnet runt i ett år. Jag har 

fått jättemycket respons. Politikerna har 

tackat mig och pensionärerna är otroligt 

tacksamma. Man talar om att ha en årlig 

FallerEj-dag där man bland annat visar 

produkter, säger Andreas Karlsson. 

Hans handledare är mycket nöjd med 

Andreas arbete. 

– Det fungerade jättebra. Det är bra 

när det kommer en ung människa utifrån, 

han skapade uppmärksamhet och 

många fick upp ögonen för problemet. 

Han gav mig draghjälp och vi ska nu försöka 

jobba vidare i samarbete med vårdcentralen, 

säger Helena Gustafsson. 


GUNNO IVANSSON

Sirenen Nr 3 April 006 utbildning 

Rakel för test i Revinge 

Rakel gör intåg på Revinge. 

I ett demonstrationsrum 

ska presumtiva användare 

kunna prova på hur systemet 

fungerar. 

Samtidigt ska utbildningar 

på skolan vara anslutna till 

Rakelnätet. 

Utbyggnaden av radiokommunikationsnätet 

Rakel är på 

gång. Men många tvekar till att 

ansluta sig eftersom det är en 

stor investering. 

För att ge kommuner, landsting 

med flera bättre kunskap 

och beslutsunderlag kommer 

Räddningsverket att öppna ett 

demonstrationsrum på skolan 

i Revinge. Enkelt uttryckt kan 

man säga att ingen ska behöva 

känna att de köper grisen i 

säcken. 

– Vi ska visa hur Rakel funge- 

rar på riktigt, många har saknat 

den möjligheten, säger Tommy 

Nilsson, Räddningsverket. 

Godkända leverantörer 

Demonstrationsrummet 

byggs i skolans ledningscentral. 

Där ska utrustning finnas 

från de mobilstationsleverantörer 

som är godkända och klara. 

Utrustningen ska motsvara 

en mobilstation, två handstationer 

och pc-styrning av mobilstation 

med positionering. 

Brandbilar kommer också att 

utrustas, en för varje leverantör, 

med utrustning för bemanning 

med 1+4 och kommunikation 

för rökdykning. Ett fordon ska 

utrustas med kommunikationsutrustning 

för ambulansverksamhet. 

– Tekniken förändras och därför 

lär det bli kompletteringar i 

utrustningen med tiden, säger 

Tommy Nilsson. 

Förevisningen av Rakel är 

tänkt som demonstration med 

möjlighet att prova utrustningen, 

inte som någon utbildning. 

Förhoppningen är att vara 

igång med demonstrationerna 

i maj, förutsatt att nätet då är i 

drift. Fyra scenarier ska kunna 

användas för att öva radiotrafiken 

praktiskt. Skolan räknar 

med att kunna ta emot sju-åtta 

personer vid varje tillfälle. 

På fler skolor 

Från början var tanken att 

demonstrationsutrustningen 

skulle flytta med till Räddningsverkets 

övriga skolor i 

takt med att nätet byggs ut. 

Eftersom utbyggnaden blivit 

fördröjd och många dessutom 

tvekar om att ansluta sig finns 

funderingar på att upprätta 

demonstrationsrum på ytterligare 

någon skola. 

Riksinstruktörer 

Mikael Nyberg och Tord Borgström, 

lärare på Revinge, är riksinstruktörer 

i användandet av 

Rakel. De utbildar länsinstruktörer 

som i sin tur ska utbilda 

användare inom kommuner, 

sjukvård, polismyndigheter 

med flera. Nyberg och Borgström 

håller även i satsning på 

utbyggnaden av radiosystemet 

på skolan. 

– Huvudsyftet är att använda 

det i utbildningen så att eleverna 

ska känna igen tekniken 

när de kommer ut i räddningstjänsterna. 

Det Krisberedskapsmyndigheten 

säger att Rakel 

ska klara måste vi kunna visa 

här. Men om vi har behov av 

att använda allt i utbildningen 

är en annan sak, säger Mikael 

Nyberg. 

Revinge kommer att vara 

uppkopplat mot det skarpa nätet 

men endast ha talgrupper 

för skolan, alltså inte kunna 

nå ut till alla användare inom 

Rakel. 

Lånas ut vid olycka 

– Men om en större olycka 

inträffar i närområdet ska Revinges 

utrustning kunna lånas 

ut för att användas skarpt, och 

då kan vår utrustning tilldelas 

de talgrupper som behövs. 

Förhoppningen är att skolan 

till hösten ska vara utrustad 

för att använda Rakelsystemet 

i skolans utbildningar. 

PER LARSSON 

Räddningsverket Skövde 

utbildar förstainsatsperson 


lanserade begreppet 

förstainsatsperson. 

– Egentligen märkligt att 

ingen kommit på det tidigare, 

säger Göran Andtbacka lärare 

i Skövde. 

Nu har arbetssättet blivit 

utbildning på Räddningsverkets 

skola i Skövde. 

Sirenen berättade förra året om 

hur deltidsbefäl inom räddningstjänsten 

i Jönköping har 

samma anspänningstid som 

heltidsbrandmän. Under jourveckan 

har de en egen bil och 

åker direkt till olycksplatsen. 

Vid larm är förstainsatspersonen 

i genomsnitt tre minuter 

snabbare än övriga styrkan. 

Denne har ibland hunnit släcka 

mindre bränder, andra gånger 

avbryta onödiga larm. Förstainsatspersonen 

kan också förbereda 

insatsen innan övriga 

styrkan kommer. 

– Där tror jag vi har den stora 

vinsten. Befälet har hunnit 

orientera sig, och därför kan 

insatsen komma igång tidigare 

och startas med bättre 

ingångsvärden, säger Göran 

Andtbacka. 

Heldagsutbildning 

Nu har Räddningsverket 

Skövde tillsammans med räddningstjänsten 

i Jönköping tagit 

fram en utbildning för förstainsatsperson. 

Fem heldagsutbildningar 

har genomförts. 

– Vi har haft 62 deltidsförmän 

från Jönköpings län hos oss. En 

del jobbar redan som förstain- 

Foto: THOMAS JOHANSSON 

Räddningsverket Skövde har tillsammans med räddningstjänsten i Jönköping tagit fram en utbildning 

för förstainsatsperson. Fem heldagsutbildningar har genomförts och nästa kurs hålls i september. 

satsperson, men de flesta gör 

det inte. 

Arbetssättet kommer att sprida 

sig tror Göran Andtbacka. 

– Vi tycker det är jättebra. 

Det finns olika lösningar runt 

om i landet som kan liknas vid 

förstainsatsperson. Men Jönkö- 

ping var först med en organiserad 

form. 

Nästa kurs i september 

Skolan i Skövde erbjuder 

utbildningen för alla som är 

intresserade, nästa gång är 11 

och 12 september. Blir intres- 

set stort räknar Andtbacka med 

att skolan kan klara av fem-sex 

utbildningsdagar under en 

termin, max antal deltagare är 

tolv per dag. 

– På längre sikt tror jag detta 

kan vara en utbildning även för 

personal inom ambulans, polis 

och hemtjänst. Med möjlighet 

att larma den person som finns 

närmast olycksplatsen, vilket 

inte behöver vara en brandman, 

kan arbetssättet utvecklas 

ytterligare. Men i dagsläget 

vänder vi oss till räddningstjänsten 

med utbildningen. 

Heldagsutbildningen innehåller 

lika delar teori och 

praktik. Teoretiskt diskuteras 

förutsättningar för en förstainsatsperson, 

vad det innebär att 

komma tidigare och vad denne 

kan göra, hur man rapporterar 

och förbereder för styrkorna 

som är larmade på insatsen. 

Riskbedömning diskuteras 

också, det finns en risk med att 

vara ensam först på plats. 

– Vi har fört diskussioner med 

Arbetsmiljöverket om det. 

Fyra olika insatser 

Under praktikpasset får alla 

göra fyra olika insatser på egen 

hand, två bränder och två trafikolyckor. 

Dessutom gör alla 

på kursen två större insatser 

där gruppen tillsammans diskuterar 

och genomför möjliga 

åtgärder för en förstainsatsperson. 

Förutom att snabbare insats 

kan minska lidandet är det 

också av samhällsekonomiskt 

värde. I Jönköping har det räknats 

fram att vinsten är 7 500- 

8 000 kronor per insats, eller 

10-14 gånger större än merkostnaden 

för insatsen. 

PER LARSSON

6 utbildning 


Rånarjakt på räddningsskolan 

– Övningsfältet är perfekt 

SANDÖ. Poliser på rånarjakt 

är numera en vanlig syn på 

övningsfältet. 

Sedan i höstas taktikutbildar 

Västernorrlands län sina 

poliser vid räddningsskolan i 

Sandö. 

Efter polismorden i Malexander 

uppdagades det att poliser 

runt om i landet inte jobbar på 

samma sätt. Det är en av anledningarna 

till att den nya utbildningen 

”Nationell bastaktik” 

för polisen tagits fram. 

– Det handlar om att samtliga 

poliser i landet ska ha samma 

benämningar och samma metoder 

och arbetssätt för olika 

moment. En vägspärr ska exempelvis 

se likadan ut oavsett var 

i landet man jobbar, förklarar 

Mårten Olsson, polis i Sundsvall 

och handledare på kursen. 

Säkrare arbetsmiljö 

Syftet är att säkerställa arbetsmiljön, 

det ska helt enkelt 

bli säkrare att jobba som polis 

enligt den nya taktiken. 

I Västernorrland har man 

valt att förlägga utbildningen 

av sina 220 poliser i yttre tjänst 

till Räddningsverket Sandö. 

Förutom taktiska kunskaper 

är kommunikation en viktig 

del i utbildningen. 

– En hel del konflikthantering, 

förstås. Det handlar om att lyssna 

aktivt och vara tydlig, och via 

kommunikation skapa handlingsutrymme. 

Stor tonvikt 

läggs också på stresshantering, 

SANDÖ. – Det blir ett antal 

timmar film om den svenska 

skolmodellen, konstaterar 

trion från Norges brannskole 

som besökte Räddningsverket 

Sandö en vecka i mars. 

Nordiskt samarbete 

– Särskilt nyfikna är vi på utvecklingen 

av taktiken kring 

skärsläckaren och tung räddning 

vid stora bussolyckor. Här 

ligger Sverige långt framme, säger 

läraren Trond Willard. 

Norges brannskole i Fjelldal 

har nyligen införskaffat en 

skärsläckare, men har ännu 

inte haft någon intern utbildning 

i användningen av den. 

Något som Räddningsverket 

Sandö har lovat att bidra med. 

Anledningen till besöket är 

ett EU-projekt genom Nordiska 

ministerrådet som gjort 

det möjligt för statliga brand- 

och räddningsskolor att utbyta 

erfarenheter inom området 

skydd mot olyckor. Sverige, 

Gripande av misstänkt bilförare var scenariot för dagens övning på övningsfältet i Sandö. Handledare Mårten Olsson, polis från Sundsvall, 

leder utvärderingen av övningen 

hur vi kan förbereda oss och arbeta 

i en pressad situation. 

Metoder för taktiktänkande 

Teori och praktik blandas, 

övningarna är upplevelsebaserade. 

Norges brandskola på besök 

Norge och Island ingår i projektet. 

– Det innebär att vi reser till 

varandra och utväxlar erfarenheter. 

Det bästa är att vi får 

ansikte på varandra och knyter 

kontakter, byter visitkort. 

Syftet är att lära av varandra, 

– Räddningsskolans övningsfält 

varit perfekt. I ”kuliss-byn” 

har vi kunnat öva metoder för 

taktiskt tänkande när man letar 

efter misstänkta personer i 

en byggnad. 

Under Sirenens besök övas 

få nya idéer om hur undervisning 

och övningar kan läggas 

upp, tips på förbättringar och 

hur man kan hitta annorlunda 

lösningar. Erfarenheterna dokumenteras 

med filmkamera. 

– Vi tittar även en del på 

upplägget av den tvååriga ut- 

bilstopp vid förhöjd risk, det 

vill säga hur man på ett så säkert 

sätt som möjligt griper 

misstänkta personer som trycker 

i en bil. 

Räddningsverket har stått 

för föreläsningar i exempelvis 

Stort intresse för skärsläckaren 

Hålen i reglarna efter skärsläckarens vattenstråle studeras nyfiket av den norska trion från Norges 

brannskole. Terje Storslett, serviceman, samt lärarna Ole Jonny Wang och Trond Willard. 

bildningen Skydd mot olyckor. 

Någon sådan utbildning finns 

inte i Norge, men Direktoratet 

for samfunnssikkerhet og beredskap 

har planer på att titta 

på möjligheten, säger Willard. 

– Väldigt avundsjuka är vi på 

det nya övningshuset, byggt 

minröjning och hjälparbetet 

efter tsunamin. Kurserna är två 

veckor långa och hittills har 

man kört nio kurser. 



av ett tjugotal containrar, där 

man kan simulera allt från villabrand 

till diskoteksbrand på 

ett naturtroget sätt. 

Vill ta efter miljötänkande 

Terje Storslett ansvarar för 

service och underhåll: 

– Att öva miljövänligt, som 

man gör i Sverige, är också 

nytt för oss. Det är något som 

vi skulle vilja ta till oss i Norge, 

säger han. 

I slutet av maj kommer lärare 

från Räddningsverket på omvänt 

besök till Norges brannskole. 

– Ja, det är kanske risk för prestationsångest 

nu. Vi är ju en 

ganska liten skola med mycket 

mindre resurser, totalt är vi 43 

anställda och finns bara på ett 

ställe i Norge. Men vi ser ändå 

fram mot att svenskarna kommer 

över till oss. 


KATARINA SELLIUS

Sirenen Nr 3 April 006 utbildning 

Färre söker tvååriga utbildningen 

918 personer vill börja på 

Räddningsverkets tvååriga utbildning 

i skydd mot olyckor 

(SMO) till hösten. 

Det är lägsta antalet ansökningar 

sedan utbildningen 

startade för tre år sedan. 

Samtidigt minskar man 

antalet utbildningsplatser. 

Utbildning skydd mot 

olyckor 

Däremot är det 105 tjejer som 

sökt – 11,4 procent – vilket är 

den högsta andelen kvinnliga 

sökanden hittills. 

Utbildningen har både höst- 

och vårintag. Vid förra höstintaget, 

för ett år sedan, sökte 

1 610 personer till utbildningen, 

varav 150 tjejer (9,3 procent). 

Slutligen antogs 131 män och 

29 kvinnor till de 160 platserna. 

Vid senaste antagningen, till 

vårterminen, sökte 960 personer. 

Det tyder alltså på en fortsatt 

nedgång. 

Varför detta vikande intresse 

för SMO-utbildningen? 

– Det kan bero på att vi har 

förändrat vår marknadsföring 

Dockan 

Simon 

lär SMOelever 

rädda liv 

rEVINGE. Simon tappade puls, 

han reagerade på läkemedel. 

För SMO-elever i Revinge en 

nyttig erfarenhet. 

Det var så verklighetsnära 

det kunde bli, trots att Simon 

är en docka. 

– Det vi tidigare bara läst om 

blev verklighet, säger Richard 

Thörn, elev på utbildningen i 

skydd mot olyckor (SMO). 

Simulatordockan Simon på 

Malmö allmänna sjukhus är det 

samma som avancerad teknik. 

Dockan kan tala, pupiller och 

puls förändras. Han reagerar 

på läkemedel och kan styras så 

att bara en lunga fungerar. 

Svårt beskriva på lektion 

Agneta Mattsson, sjukvårdslärare 

på Räddningsverket Revinge, 

lät eleverna testa simulatordockan. 

– Huvudsyftet var att eleverna 

skulle få känna och klämma på 

alla typer av avvikelse från det 

normala. Vi var intresserade av 

att eleverna skulle få känna på 

en puls som är oregelbunden, 

eller svår att känna på grund 

av lågt blodtryck. Det är väldigt 

väsentligt och svårt att beskriva 

918 sökande till 144 platser. Intresset för att gå Räddningsverkets tvåvåriga utbildning skydd mot 

olyckor är fortsatt stort, men har minskat. Vårens ansökningar visar lägsta siffran hittills. 

av utbildningen. Våra kampanjer 

har bytt skepnad och varit 

smalare och mer riktade, säger 

Jonas Lindblad vid Räddningsverkets 

Centrum för risk- och 

säkerhetsutbildningar. 

– Men vi är inte oroliga utan 

hoppas i stället att vi träffat rätt 

och i större utsträckning nått 

de sökande och de motiverade 

elever vi vill ha. De fortsatt höga 

betygspoängen och den större 

Foto: AGNETA MATTSSON 

Så verklighetsnära det kan bli. Det tycker eleverna i Revinges 

utbildning skydd mot olyckor om utbildningen med dockan Simon. 

på lektion, säger hon. 

Nu fick eleverna arbeta med 

en patient, låt vara att det var 

en docka, där det går att mäta 

puls på handleden, halsen, 

ljumsken och vristen. 

– Vi fick direkt respons på de 

åtgärder vi gjorde. Det kunde 

vara att puls, andning eller pupillstorlek 

ändrades. Dessutom 

hade vi hela tiden tillgång till 

kunnig personal från sjukhuset. 

Övningen var mycket bra, 

säger Richard Thörn. 

Eleverna fick två scenarier att 

jobba med, en hjärtinfarkt och 

en person skadad i cykelolycka. 

Den förstnämnde drabbades av 

hjärtstopp men kunde räddas 

med hjälpa av HLR och defibrillator. 

Personen som var skadad 

efter cykelolycka hade inre 

blödning och pulsen försvann 

efter en stund. 

Ingen billig docka 

Simulatordockan är en avancerad 

skapelse som kostar runt 

1,5 miljoner kronor. Dockan 

kan symbolisera alla tänkbara 

symtom på sjukdom eller skada. 

Dess reaktioner styrs av en 

person i ett kontrollrum. 

– Mig veterligt finns det bara 

två exemplar i Sverige, en i Malmö 

och en i Huddinge, säger 

Agneta Mattsson. 

SMO-klassen på 40 elever 

fick jobba med dockan under 

två dagar. De tränade även fria 

luftvägar, hur man sätter en 

tub i halsen. Man fick testa den 

utrustning som används på 

olycksplatser. 

– Bara att veta hur utrustningen 

ser ut är nyttigt, det kan 

göra att eleverna i sina framtida 

jobb kan hjälpa till att snabbt 

plocka fram rätt utrustning 

vid en olycka. Det är också bra 

för eleverna att få kontakt med 

personal inom sjukvården. 

De två dagarna på sjukhuset 

kostade 20 000 kronor. 

– Förhoppningsvis fortsätter 

vi med de här utbildningsdagarna 

för kommande klasser. 

Det optimala vore om eleverna 

fick använda dockan även under 

sista terminen, men det har 

vi nog inte pengar till. 

PER LARSSON 

andelen tjejer tyder på det. 

I den nya marknadsföringen 

har brandmannen profilerats 

som en person som räddar liv 

varje dag, inte bara när olyckan 

är framme. Det förebyggande 

I dag finns det sju miljörestvärdesledare 

i landet. Redo 

att rycka ut när det hänt en 

miljöolycka i kommunen. 

– I vissa fall kan man faktiskt 

spara hundratusentals kronor 

på att kalla in oss, säger Peter 

Andersson, en av de sju. 

Miljörestvärdesledare 

Att det finns restvärdesledare, 

omkring 80 i landet just nu, är 

säkert känt för de flesta. Däremot 

är det inte alla som vet att sju av 

dessa är specialutbildade för att 

hantera just miljöolyckor. 

– Försäkringsbranschen reagerade 

över att kostnaderna 

för samma typ av miljöolyckor 

kunde variera stort i landet. I en 

kommun kunde en skada hamna 

på 30 000 kronor, medan 

en liknande skada kunde ligga 

på 300 000 kronor i en annan, 

berättar Peter Andersson, miljörestvärdesledare 

vid Brandskyddsföreningen. 

Orsaken till de varierande 

skadekostnaderna visade sig 

ofta bottna i bristande kunskap 

vid miljöförvaltningarna ute i 

kommunerna. 

– Vanligaste olyckan är lastbilen 

som gått av vägen och läckt 

ut några hundra liter diesel. 

Men även hydraulolje-utsläpp 

och utsläpp i båthamnar är 

vanliga. 

– Och det är inte självklart 

att man som miljöinspektör 

har helt klart för sig hur man 

arbetet har fått en mer framträdande 

roll. 

Som mest har 1 819 sökt till 

utbildningen. Det var när utbildningen 

startade, höstterminen 

2003. 

Färre platser 

Från nästa terminsstart minskar 

antalet platser på SMO-utbildningen 

från 160 till 144 per 

termin, (eller 288 per år). 

Lena Brunzell, Räddningsverket: 

– En utvärdering visar att vi 

legat för högt i elevantalet. Vi 

har tagit hänsyn till framtida 

behov av nyanställning och 

kommande pensionsavgångar 

och kommit fram till en mer 

lagom siffra. 

– Tidigare räknade vi dessutom 

med ett överintag, men 

det har visat sig att väldigt få 

hoppar av. 

I början av juli är antagningen 

klar och fjärde september 

börjar utbildningen. Den sjunde 

kullen SMO-elever. 


Miljörestvärdesledaren 

sparar 

pengar och miljö 

bäst löser miljöolyckan. Ofta 

har man ingen vana från dessa 

olyckor och kanske inte ens 

känner till var expertstöd finns 

att få. Då är risken stor att beslut 

och åtgärder blir felaktiga. 

Hålla kostnaderna nere 

Syftet med att kalla in miljörestvärdesledaren 

är att spara 

både pengar och miljö. 

– Genom att göra rätt saker, 

håller man kostnaderna nere. 

Enligt miljöbalken ska åtgärderna 

dels vara tekniskt möjliga, 

miljömässigt motiverade 

samt ekonomisk rimliga. 

– Många gånger kan det räcka 

med att gräva några pumpgropar 

och samla upp utsläppet 

för att senare suga upp det. 

Men i stället har det hänt att 

man forslat bort stora mängder 

jord, helt i onödan och till stora 

kostnader. 

De sju miljörestvärdesledarna 

finns i Malmö, Göteborg, 

Karlstad, Skövde, Gävle samt 

två i Stockholm. De organiseras 

och larmas via SOS Alarm. 

– I och med att vi är så få, kan 

vi naturligtvis inte nå alla platser 

inom en timme. Däremot är 

vi nåbara på telefon inom fem 

minuter. Och i vissa fall kan en 

vanlig restvärdesledare kallas 

in och lösa uppgiften genom 

att ha telefonkontakt med någon 

av miljörestvärdesledarna. 

KATARINA SELLIUS

Sirenens räddningsskola 

Så möter du 

drabbade 

Mitt hem är min borg. 

Borta bra men hemma 

bäst. 

Hemmet är vår trygghet och 

mycket av vår identitet finns i 

hemmet. Det är hem vi vill när 

vi känner oss hotade eller mår 

dåligt. 

Vid en olycka eller brand i bostaden 

är denna grundtrygghet 

hotad. 

När räddningspersonalen 

brakar in i någons hem, bör 

den vara medveten om att det 

kan innebära ett trauma för 

den drabbade. Att se hemmet 

i lågor eller sin livskamrat fastklämd 

i bilvraket, ger minnesbilder 

för resten av livet. 

Men också mindre allvarliga 

händelser och olyckor kan 

upplevas som omvälvande. Det 

kan räcka med en soteld, torrkokning 

eller en bostadsbrand 

som släcks i ett tidigt skede. 

För räddningstjänsten är det 

en lyckad och enkel insats. 

Räddningspersonalen kanske 

är glada att få komma ut 

och jobba, särskilt om det varit 

händelselöst ett tag. 

Men även om det har gått 

”bra” så känner sig den drabbade 

hotad i sin grundtrygghet 

och är kanske chockad och omskakad. 

Första bemötandet viktigt 

I en professionell insats ingår 

Hur ska räddningspersonal bete sig? Vad är 

ett bra bemötande? Här följer ett antal råd. 

n Avdela en person som ägnar sig åt den 

drabbade personen. Ge emotionell första 

hjälp. (se faktaruta) 

n Ta personen åt sidan, tala om att du erbjuder 

hjälp och stöd. 

n Var tydlig när du pratar, förklara med 

enkla ord vad som händer och vad som kommer 

hända. Personen ”tänker långsammare” 

och är inte sig själv, hjärnan är påverkad. 

n Acceptera känslor, låt den drabbade 

gråta, visa sorg, vrede, skuld. För den drabbade 

är varje sekund en evighet eftersom 

tidsuppfttningen är förändrad. Acceptera att 

personen blir arg eller aggressiv för att insat- 

Räddningstjänstens personal är en av få yrkesgrupper 

som har andra människors bostad eller bil som arbetsplats. 

En dag på jobbet för dig, men kanske det värsta ögonblicket 

i den drabbades liv. 

Genom att ”lyssna rätt” och agera professionellt kan 

du hjälpa den drabbade. 

att man bemöter den drabbade 

på ett så bra sätt som möjligt. 

Räddningspersonalen har ett 

stort ansvar och ett bra första 

bemötande kan betyda oerhört 

mycket för den drabbades fortsatta 

bearbetning av händelsen. 

n Ett okänsligt och kränkande 

bemötande kan leda till 

sekundär traumatisering, det 

vill säga att personen fastnar i 

bitterhet och ältande. Inte nog 

med att bostaden brunnit, man 

blev också kränkt i situationen. 

n Ett bra bemötande kan göra 

händelsen till en positiv vändpunkt 

i deras liv. Skapa trygghet 

och ett ”bra klimat” så att 

den drabbade kan ta itu med 

sin situation efter att räddningspersonalen 

åkt hem. 

Normala och förväntade 

akuta stressreaktioner 

Det finns inget facit på hur en 

människa reagerar vid en plötslig 

kris. Vi är alla olika, vi befinner 

oss i olika skeden i livet och 

och vi har olika saker med oss 

i bagaget. För att kunna hjälpa 

är det viktigt att förstå vad som 

pågår inom den drabbade. 

Räddningspersonal bör därför 

känna till de normala akuta 

stressreaktioner som kan uppstå: 

n Fysiska 

Personen kan drabbas av 

tunnelseende och har svårt att 

analysera situationen på ett 

normalt sätt. 

Hjärnan påverkas och personen 

får svårt att ta in information. 

Svettas och fryser om vartannat. 

Skakningar och hjärtklappning. 

n Tankemässiga 

Personen minns dåligt, får 

svårt att tänka logiskt. 

Händelsen väcker fantasier 

som ältas, vad kunde ha hänt 

mig och mina barn? Skuldkänslor 

är inte ovanliga, gjorde 

jag rätt, vad skulle jag gjort annorlunda? 

n Känslomässiga 

Vissa personer blir uppgivna 

och apatiska, medan andra reagerar 

med ilska. Ångest, rädsla, 

skuld är andra reaktioner. 

n Beteendemässiga 

Får svårt att prata och skriva. 

Vissa drabbas av gråtattacker 

medan andra får vredesutbrott. 

En del drar sig undan och isolerar 

sig. 

KRISTINA MARDEN 

i samarbete med 


Några råd om hur du kan agera 

sen uppfattas som långsam. 

n Uppmuntra och lyft fram det positiva i 

agerandet, ”efter dessa förhållanden gjorde 

du rätt”. Det kan betyda mycket för den drabbade 

i efterhand, bland annat för att komma 

till rätta med skuldkänslor. 

n Prata inte över huvudet på folk. Undvik fikonspråk, 

som ”jag har kallat på RVR-ledare” 

eller dylikt. Berätta vad som sker på ett begripligt 

sätt, till exempel varför man hugger 

hål i taket när det inte är där det brinner. 

n Skämta inte, det kan missförstås. 

n Om personen är ensam – erbjud hjälp att 

ringa efter familj, vänner eller granne. 

n Var medmänniska och närvarande, visa 

respekt och förmedla lugn och trygghet med 

ditt kroppsspråk. 

n Lyssna mer än du pratar själv. Lyssna färdigt 

på personen – avbryt inte. Du ska inte 

döma, tolka eller släta över. Tystnad är också 

okej. 

n Låt det få ta tid, låt personen ventilera 

sina tankar men hjälp honom/henne att se 

realistiskt på det som hänt. Var ärlig, förneka 

eller bagatellisera inte utan beskriv verkligheten. 

n Hur gick det sen? Följ upp händelsen 

efter några dagar, ring och fråga. Det kan 

betyda mycket både för den drabbade och 

brandmännen som deltog i insatsen. 

n Beslutsstöd är du själv. Det är dina personliga 

erfarenheter, egenskaper och kunskaper 

i krishantering som utgör verktyget. 


Fakta 

Detta är emotionell 

första hjälp 

n Ta initiativ och presentera 

dig 

n Lyssna mer än du 

pratar, ge tid, ställ 

frågor 

n Prata om det som 

hänt, här och nu 

n Hjälp att se realistiskt 

på situationen 

n Fixa något att dricka, 

en kopp te och en filt 

n Var medmänniska 

n Lämna aldrig den 

drabbade ensam

Sirenen Nr 3 April 006 Sirenens räddningsskola 

Foto: JEPPE GUSTAFSSON 

Att stödja den olycksdrabbade. Trafikolyckan liksom branden i hemmet sker alltid lika oväntat. Räddningstjänstens personal är oftast 

först på plats. Det är viktigt att kunna ta sig an de drabbade på ett professionellt sätt. 

Kunskaper och utbildning 

Den tvååriga utbildningen Skydd mot olyckor har en 

hel del krishantering på schemat, såväl i att bemöta 

andra som att ta hand om sig själv. 

Räddningsverket har dessutom ett flertal kurser i 

ämnet: 

Krishantering 

Innehåll: Traumatiska kriser, beteenden och reaktioner, 

emotionell första hjälp, samhällets beredskap, 

stress- och krishantering, samtalsmetodik. Riktar sig 

till dem som i sitt jobb möter människor i kris. 

Avlastande samtal 

Innehåll: Som ovan samt efterreaktioner, kamratstöd, 

avlastande samtal, debriefing, ledarskap och 

grupprocessen, tillämpad övning. 

Kamratstödsamtal 

Innehåll: Räddningspersonal utsätts i sitt jobb för 

svåra händelser och upplevelser som kan påverka 

personen på olika sätt. För att minska risken för 

långvariga efterreaktioner bör den drabbade få 

möjlighet att bearbeta sina intryck i bland annat 

kamratstödsamtal. Normala och förväntade reaktioner, 

samtalsmetodik, kommunikation, bemötande. 

Kursdeltagarna får träna på samtal och lämpligt 

förhållningssätt vid bemötande av den drabbade. 

POSOM 

– psykiskt och socialt omhändertagande vid stora 

olyckor och katastrofer 

Innehåll: Samhällets beredskap och organisation 

vid akuta kriser, olyckor och katastrofer. POSOMgruppens 

organisation, roll och ansvar. Riskinventering, 

lednings- och stabsmetodik, massmedia och 

information. 

Läs mer 

Krishantering en handbok för vanligt folk av Gerry 

Larsson och Lars Österdahl, Räddningsverket, SRV 

2001, beställningsnummer: U29-497/02. 

Tips 

Öva emotionella 

första hjälpen och 

rollspel i form av 

avlastande samtal 

samtidigt som ni kör 

brand- och losstagningsinsatsövningar. 

Ta för vana att alltid 

öva före-under-efter 

insats. 

Genom självkännedom 

och att ta 

hand om sig själv 

och bearbeta särskilt 

svåra insatser, blir 

man också bättre 

på att möta andra i 

svåra situationer. 

Läraren 

Namn: Kristina 

Marden 

Ålder: 45 år 

Bostadsort: Nordingrå, 

Höga kusten, 

Kramfors kommun 

Yrkesbakgrund: 

Psykolog. Har jobbat inom landstinget 

med vuxna, barn och ungdomar. 

Har drivit företag under 

tio år inom grupputveckling, upplevelsebaserad 

inlärning. Sedan 

två år lärare vid Räddningsverket 

i Sandö. Utbildar i gruppdynamik, 

krishantering, avlastande samtal, 

etik och moral, konflikthantering. 

Fritid: Barnen Jeremiah och 

Emma, 13 och 11 år. Uteliv. Rider, 

dyker, cyklar, klättrar, simmar, åker 

skidor.

30 erfarenheter 


PELLETSEN 

BRINNER 

Räddningsverkets brandutredarprogram 

har vid ett par tillfällen rapporterat 

om bränder i lager med träpellets. 

Det har då handlat om höga siloanläggningar 

där brand med största sannolikhet 

uppstått genom självantändning. 

Under vintern 2005/2006 har det inträffat inte mindre 

än sju mer eller mindre allvarliga bränder i pelletsfabriker. 

Samliga fabriksbränder har dessutom 

inträffat inom en relativt begränsad yta i Kalmar och 

Jönköpings län. 

Vid tillverkning av träpellets, som ska användas som 

bränsle, utgår man oftast från sågspån eller bark. 

Råvaran passerar först en kvarn där den finfördelas. 

Därefter förflyttas pulvret i rör eller med hjälp av rakor 

till en press där det under högt tryck pressas till pellets. 

Då utvecklas värme och de nypressade små cylindrarna 

måste först passera en kylare eller en avsvalningsyta 

innan de kan lagras i högar eller förpackas i säckar. Enligt 

uppgift från personal i branschen är det inte ovanligt 

med brandtillbud i kvarnen eller i samband med 

avsvalningsprocessen. 

På denna sida redovisas kortfattat omständigheterna 

kring de bränder i pelletsfabriker som vi har kännedom 

om. 

Några av de redovisade brandplatserna har blivit 

noggrant undersökta av polisens tekniker och/eller av 

brandutredare från räddningstjänsten. 

13 november 2005 

brand i lagerlokal Virkvarn, Oskarshamn 

– larm kl 07.06 

Brand i lada där det bland annat lagrades pellets i 

högar om två-tre meter. Polistekniker har undersökt 

brandplatsen tillsammans med personal från räddningstjänsten. 

Branden har av allt att döma börjat inne i ladan men 

spridit sig till att också omfatta några stora säckar med 

pellets som stod utanför. 

Utredarna tror inte att branden uppstått i pelletshögarna 

inne i ladan utan misstänker elfel i en annan del 

av byggnaden. Men allt är mycket osäkert på grund av 

brandens stora omfattning som gav en totalskada med 

långvarig eftersläckning och bevakning av de rykande 

pelletshögarna. 

19 januari 2006 

brand i pelletsfabrik Ödhult, Hultsfred 

– larm kl 05.05 

Den relativt nystartade fabriken för tillverkning av 

pellets var inrymd i en träbyggnad med plåttak. I ena 

änden av byggnaden fanns en spånhög. I mitten fanns 

pressverktyget och en yta för avsvalning av de nypressade 

pelletarna. 

I andra änden av byggnaden fanns en stor hög med 

färdiga pellets. Dessutom fanns en cirka tio meter hög 

silo med förråd av pellets för försäljning. 

Arbete i byggnaden pågick till cirka klockan 01.00 då 

sista man lämnade företaget. När branden upptäcktes 

vid femtiden på morgonen var allt övertänt. 

Polisens tekniker bedömde det som lönlöst att göra 

brandplatsundersökning. Allt var nerbrunnet till grunden. 

Även innehållet i silon brann upp. 

I ett par fall tror de sig veta varför branden startade, 

men brandorsaken är inte klart fastslagen vid någon av 

bränderna. 

Är det verkligen möjligt att det på bara tre månader 

inträffar sju av varandra oberoende bränder i pelletsfabriker 

bara i Småland? Eller finns det någon gemensam 

nämnare som vi ännu inte hittat? 

22 januari 

brand i pelletsfabrik Mönsterås 

– larm på morgonen 

Anläggningen framställer pellets av bark. 

Den har dygnet runt-drift och är nattetid övervakad 

av personal med delvis andra arbetsuppgifter. 

Branden bekämpades av företagets industribrandkår. 

Kommunens räddningstjänst larmades inte. 

Enligt uppgift från företaget började branden i en så 

kallad pelletskylare där varm pellets ska svalna. Branden 

spred sig bakåt upp i några slangfilter som förbinder 

kvarnen med pelletspressarna där det också blev 

brand med öppen låga. 

Orsaken till såväl denna brand som en annan brand 

i samma anläggning 15 februari tros bero på att den 

aktuella pelletspressen är 17 år gammal och att det 

uppstått mekaniskt slitage i verktyget. 

10 februari 

brand i pelletsfabrik Vaggeryd 

– larm kl 08.20 

När branden uppstod pågick pressning av pellets för 

fullt. Maskinisten övervakade processen på skärmar 

och instrument. Plötsligt upptäckte han att temperaturen 

steg snabbt i pressrummet och en smärre explosion 

inträffade. Det syntes lågor i dammet i pressrummet 

och han ringde 112. Först en stund senare utlöste det 

automatiska brandlarmet. 

När räddningstjänsten kom fram hade branden ute 

i pressrummet självslocknat. Men det var fortfarande 

värme och glödbränder inne i transportörerna och i 

själva pelletspressen. 

Någon djupare utredning av vad som hänt utfördes 

inte, driften kunde återupptas redan samma dag. 

Försäkringsbolag samt ägare till pelletsfabriker och 

lager är mycket angelägna att förhindra ytterligare 

bränder. Har du kunskap eller information att tillföra 

i ämnet bör du kontakta Räddningsverkets brandutredarprogram. 

15 februari 

brand i pelletsfabrik Mönsterås 

– tidpunkt för larm okänd 

Enligt företagsledningens bedömning har detta 

brandtillbud samma orsak som den brand som inträffade 

22 januari. 

En bidragande orsak tros vara att barken på senare 

tid varit ovanligt torr och därmed lättantändlig. 

Företaget har genom årens lopp haft flera tillbud 

med förhöjd värme i pelletsanläggningen. Men med 

hjälp av gnist- och temperaturvakter har problemen 

upptäckts innan det hunnit utvecklas till brand. 

Personalen brukar då hinna vidta åtgärder för att 

minska temperaturen. Vid detta tillfälle hann det 

emellertid uppstå en mindre brand som snabbt kunde 

släckas. 

Företaget har tillsammans med försäkringsbolaget 

beslutat att vidta säkerhetshöjande åtgärder med 

bland annat mera känslig övervakningsutrustning. 

26 februari 

brand i pelletsfabrik Hok, Vaggeryd 

– larm kl 02.00 

ULF ERLANDSSON 

Sju fabriksbränder på drygt tre månader 

Pelletsfabriken har kontinuerlig drift och kördes för 

fullt då branden bröt ut. 

Den person som övervakar driften finns normalt i ett 

kontrollrum i en annan del av anläggningen men övervakar 

processen på skärmar och instrument. 

Råvaran, som är sågspån, finns i en trälada bredvid 

den egentliga fabriksbyggnaden. Därifrån matas den 

med en sorts rakor vidare till fabriken där spånen mals 

sönder ytterligare och torkas innan de via rör blåses 

fram till pressarna som formar pelletarna. 

Branden uppstod någonstans innan presstället. För-

Sirenen Nr 3 April 006 erfarenheter 

Foto: LEIF PETTERSSON 

Pelletsfabriken i Dalsjö brann ner till grunden för tio år sedan. 

I slutet av februari brann det igen i fabrikshallen, stor som en 

fotbollsplan. 

Foto: LEIF PETTERSSON 

Rökdykare bekämpar branden i pelletsfabriken i Dalsjö. 

modligen blev det någon form av dammexplosion. Luckan till ett 

elskåp hittades lossliten vilket tyder på att kraften kom inifrån skåpet. 

Utredning pågår. 

28 februari 

brand i pelletsfabrik Dalsjö, Vimmerby 

– larm kl 05.40 

För tio år sedan brann fabriken ner till grunden. Den nya fabrikshallen 

som uppfördes var stor som en fotbollsplan. I den fanns tre 

stora högar. Två av dem låg vid var sin gavel och innehöll träflis. 

Mellan dem fanns en lika stor hög med färdiga briketter, stora som 

ishockeypuckar, avsedda att säljas till olika värmekraftverk. 

De tre högarna låg på visst avstånd från varandra. Skruvar och 

rakor förflyttade flisen i kulvertar under golvet till en avskild byggnadsdel 

där den finfördelades av kvarnar för att sedan pressas till 

pellets eller briketter. 

Produktionsdelen räddades från total förstörelse. 

Polisens tekniker har gjort en undersökning tillsammans med 

personal från räddningstjänsten De misstänker att branden kan 

ha startat i en ingående elkabel för 160 ampere. 

Två män räddades 

i sista stund 

Två personer var nära att omkomma 

av giftiga brandgaser 

vid en lägenhetsbrand. 

När räddningstjänsten fick 

ut dem var de medvetslösa 

men kvicknade till igen sedan 

de behandlats med syrgas. 

– De har sannolikt sina grannar 

att tacka för att de lever, 

säger Ingvar Karlsson, brandmästare 


i Östra Blekinge. 

Det var vid femtiden på morgonen 

som en boende i flerfamiljshuset 

vaknade av att det 

luktade rök. Han steg upp och 

gick ut i trapphuset. Där var 

röklukten starkare och orolig 

ringde han till SOS Alarm. 

Där klassades ärendet till 

en början som undersökningslarm 

och endast ett fåtal 

brandmän skickades till platsen. 

Men strax därpå härledde 

Erfarenheter 

lägenhetsbrand 

n När räddningstjänsten 

anlände hade det börjat 

brinna med öppna lågor. 

Men dessförinnan hade det 

förmodligen varit en pyrande 

brand under lång tid. Det 

är under den perioden som 

det utvecklas mest farliga 

brandgaser. 

n Tyvärr fanns ingen brandvarnare 

i lägenheten. Om det 

funnits hade männen förmodligen 

blivit väckta redan innan 

de hunnit bli påverkade av röken. 

Då hade det troligen bara 

blivit ett brandtillbud som de 

kunnat släcka själva. 

n Hur kunde röklukten 

sprida sig så enkelt från en lägenhet 

till en annan? Det bör 

undersökas av bygg- och ven- 

Av flera dödsbränder som 

rapporteras till Räddningsverketsbrandutredarprogram 

framgår det att den 

avlidne påträffats sittande död 

på en stol, ofta vid köksbordet 

eller annan liknande plats. 

Det handlar då inte bara om 

gamla, sjuka, handikappade 

eller djupt berusade personer. 

I några fall har de omkomna 

i stället varit förhållandevis 

unga, friska och skapligt nyktra 

människor. 

De har uppenbarligen inte 

heller suttit och sovit då branden 

först bröt ut. I något fall 

framgår det tydligt att det blivande 

brandoffret till och med 

försökt att släcka branden 

för att i nästa skede sätta sig 

flera väckta grannar att röken 

kom från en speciell lägenhet 

och att det förmodligen brann 

där inne. Efter ett nytt samtal 

med SOS-centralen drogs stort 

larm till räddningstjänsten. 

– Vi bröt upp lägenhetsdörren 

direkt när vi kom, berättar 

Ingvar Karlsson. Hela lägenheten 

var fylld av tjock, svart rök. 

I en fåtölj satt en medvetslös 

man och i en soffa låg en annan 

man, också han medvetslös. 

TV:n stod på och det brann 

i en matta på golvet. 

Männen bars ut i det fria av 

rökdykare. I väntan på ambulans 

behandlades de med syrgas. 

– De kom till sans igen efter 

en stund, men var rejält 

omtöcknade. Båda fördes till 

sjukhus för fortsatt vård, men 

jag tror inte att det var någon 

tilationsteknisk personal. 

n Bränder på grund av oförsiktighet 

vid rökning är den 

överlägset vanligaste orsaken 

till dödsbränder med ett trettiotal 

omkomna per år i Sverige. 

När ska det bli krav på 

att alla cigaretter som säljs i 

landet måste vara självslocknande? 

n En vanlig lägenhetsdörr 

kan varje räddningskår forcera 

på bara några minuter. 

Men har de utrustning för att 

få upp en säkerhetsdörr med 

metallgaller av den typ som 

nu börjar bli så vanlig? 

n Vid akut förgiftning av 

brandgaser bör patienten snarast 

behandlas med syrgas. 

Men har alla kårer tillgång till 

sådan utrustning och utbildning 

på när och hur den ska 

användas? 

Varför dog de 

vid köksbordet? 

vid köksbordet och avlida av 

brandgaserna. 

Det är allmänt bekant inom 

räddningstjänsten att koloxid 

(CO) är en ytterst giftig gas 

som påverkar medvetandet 

och smyger sig på sitt offer. 

Men är den verkligen så 

lömsk att den utsatte inte 

förstår vad som håller på att 

hända utan lugnt sätter sig på 

en stol, nästan som för att begrunda 

situationen? 

Har du någon erfarenhet av 

liknande händelser? 

Ta i så fall kontakt med undertecknad. 

När vi har tillräckligt 

med konkreta exempel 

kommer Räddningsverkets 

brandutredarprogram ta kontakt 

med rättsläkare och andra 

Saknades i lägenheten. 

31 

större fara med dem, avslutar 

brandmästare Ingvar Karlsson. 

Branden kunde släckas på 

ett ögonblick. Polisen misstänker 

att någon av männen kan 

ha rivit ner ett askfat på golvet 

och att det funnits glöd kvar i 

detta. De har därför skrivit en 

formell anmälan om allmänfarlig 

vårdslöshet. 

Efter tidningsartiklar i lokalpress 

och samtal med räddningstjänstens 

personal. 

n I det redovisade fallet räddade 

grannarna och räddningspersonalen 

utan tvivel 

livet på två personer. Hur ofta 

händer det? Statistiken är 

bristfällig. Räddningstjänstens 

personal bör bli bättre 

på att beskriva sina åtgärder 

så att allmänheten förstår hur 

mycket de faktiskt uträttar. 

n Den som av oaktsamhet 

vållar en brand kan bli åtalad 

och straffad för allmänfarlig 

vårdslöshet enligt brottsbalken 

(kapitel 13, paragraf 

6). Paragrafen kan tillämpas 

bland annat när någon av 

oaktsamhet (sängrökning, 

glömt ljus, heta arbeten etc) 

vållar en brand som innebär 

fara för annans liv eller hälsa 

eller för omfattande förstörelse 

av annans egendom. 

experter på området för att förhoppningsvis 

kunna presentera 

en förklaring på fenomenet i 

nästa nummer av Sirenen. 

ULF ERLANDSSON 

Ulf Erlandsson 

är anställd vid 

Räddningsverket 

och leder ett 

stort brandutredarprogram. 

Erlandsson medverkar i Sirenen 

med sammanfattningar 

av rapporter. Han tar med 

glädje emot synpunkter och 

tips på tel 054-13 50 39, fax 

0470- 20804, epost: 

ulf.erlandsson@srv.se

3 ordet fritt 


Brandsäkerheten och byggreglerna 

Kvalitetskontrollen måste b 

Byggnaden fick evakueras 

på grund av rökspridning 

till intilliggande 

lokaler. Känns kommentaren 

igen? Denna beskrivning 

kan man mycket ofta läsa i 

tidningar i samband med att 

det har varit en brand i någon 

fastighet. Detta oavsett typ av 

lokal som eldhärjas och trots 

att det finns en uppdelning av 

brandceller vilka ska hindra 

”brand- och rökgasspridning”. 

Johan Lundin intervjuades 

i Sirenen nr 1/2006 om problemen 

med de funktionsbaserade 

byggreglerna och den 

godtycklighet som råder inom 

konsultbranschen. När det 

gäller det totala brandskyddet 

i byggnader så ska man 

ha framför ögonen att denna 

del, projekteringen, endast är 

en, men ack så viktig, del av 

byggprocessen och förvaltningsprocessen. 

Måste bli mer kraftfullt 

Det står också att läsa i 

artikeln att ”marknaden hittar 

Att vi skulle kunna vara 

samhällets skyddsombud 

är en roll som 

tidigare har används för att 

beskriva framtiden. Mycket 

av det finns med i Lagen om 

skydd mot olyckor (LSO) som 

trygg och säker och systematiskt 

brandskyddsarbete ska 

läggas till som ett liknande 

arbete till det systematiska 

arbetsmiljöarbetet. 

Men vad hände under resans 

gång egentligen? Det frågar 

sig många. Hur hamnade vi 

här och vem styrde ner denna 

kärra i diket? I dag handlar det 

inte om att vi ska bli bättre i 

alla våra färdigheter utan om 

en enda stor nedrustning/besparing 

och ändrade prioriteringar. 

Vad är det som har blivit så 

annorlunda i dag mot i går? 

Jag har ännu inte sett ett svar, 

Också du kan tycka till 

på de här sidorna 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 500 tecken på datorn, 

inklusive mellanslag). 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 

stig.dahlen@srv.se 

Manusstopp för nr 4/06 är 

29 maj. Välkommen! 

Foto: BO NYSTRAND 

Projekteringen är viktig men många gånger godtycklig, skriver Lars-Gunnar Strandberg och håller med Johan Lundin om brister i brandskyddet 

vid dagens byggande, bland annat gallerior och andra moderna byggnader. 

andra lösningar”, vilka ofta är 

dåligt verifierade. Alltså pågår 

det ett ständigt utvecklingsar- 

trots upprepade frågor. 

Det känns som om verksamheten 

har blivit smygkontoriserad 

med nya roller som inte 

har funnits inom räddningstjänsten 

tidigare och det har 

skapats nya titlar utan dess 

like. Finns behovet av denna 

utveckling? 

Ta de nymyntade och 

lika märkliga namnen som 

styrkeledare och insatsledare. 

Vad nytt under solen som inte 

kan heta brandförman eller 

brandmästare? 

Vilka scheman som helst 

Man går med på vilka arbetsscheman 

som helst bara det 

sker under namnet ledare. 

Arbetstider på upp till 58 timmar 

i veckan, men blir det mer 

gjort? 

Det finns heller ingen uppfattning 

om vad som ligger i 

rollernas uppgifter utan det 

handlar mycket om att ”plocka 

russinen” ur kakan så att man 

bygger det som blir bäst för 

en själv. Vad skapar en sådan 

utveckling egentligen? Eller 

brandchefer som åker diverse 

jourer i stället för att jobba 

med verksamhetsfrågorna? 

Vid sidan om de förändringar 

som kommer står Räddningsverket 

och påskiner att 

det finns en marknad för deras 

utbildningar och som syftar 

till att alla ska ta ansvar för sin 

egen kompetensutveckling 

bete inom byggbranschen. 

Detta utvecklingsarbete 

måste på ett mer kraftfullt sätt 

med att läsa enstaka kurser på 

verkets skolor. Hur ska den/de 

som läst enstaka kurser med 

egentillträde kunna verka med 

sina kunskaper i den egna 

organisationen? Vem ska ta 

ansvar för hur organisationen 

förändras så att detta blir möjligt 

om det nu kan bli det och 

vem tar kostnaderna för detta? 

Repetitionsutbildningar 

Om alla ska kunna hänga 

med i det nya måste man ta 

större hänsyn till verkligheten 

och de medarbetare som 

finns där och som redan är 

utbildade efter ”dåtidens” 

utbildningskrav. Tänk om man 

hade lyssnat och vågat införa 

repetitionsutbildningar efter 

mottot ”en vecka vart femte år” 

så hade man varit ett attraktivt 

utbildningsverk. 

Brandmästare och insatsledare 

har sex veckors scheman 

med utökad arbetstid för 3 500 

kronor (ob enligt avtal 2 650) 

en skillnad på 850 kronor för 

att jobba 17 dagpass och sju 

nattpass, med alla sorters arbetstider. 

Hur kan man acceptera 

en tillbakagång i arbetstidens 

längd med en antydan om 

utveckling av verksamheten? 

Hur ska man tolka utvecklingen 

av de prisade småbilarna, 

typ Södertörn med flera 

om det handlar om att gå 60 

år tillbaka i tiden? Varför 

frångick man den sortens bilar 

underkastas någon form av 

kvalitetskontroll. Jag förmodar 

att Johan syftar till någon 

Hur hamnade vi här och vem 

styrde ner kärran i diket? 

egentligen? Fundera på det i 

stället! 

Förslag som att brandmän 

ska hyra säng hos arbetsgivaren 

för att kunna uppfylla arbetstidsmåttet 

beredskap med 

en inriktning av jourverksamhet 

– vad är det för märkligt 

sätt att betrakta arbete på av 

arbetsgivarna? Skulle brandchefen 

hyra skrivbord och sitt 

arbetsrum av kommunen och 

ska organisationen betala hyra 

för brandbilarna vid larm? 

Vart är vi på väg? Vilka ”galna” 

idéer ska styra framtiden? 

Var går lågvattenmärket? 

Räddningsverkets skolor 

utbildar nu SMO-elever 

(SMO=utbildning skydd mot 

olyckor) med en bred kompetens 

och chefer fortsätter att 

rekrytera RIB (deltidsbrandmän) 

till heltiden. Var går 

lågvattenmärket för de chefer 

som samtidigt har skrikit sig 

blåa över kostnaden för 15 

veckors utbildning? Det var en 

förmån att få betald utbildning. 

Jag tycker det är för j….t att 

man jobbar på det här sättet, 

samtidigt som Räddningsverket 

utbildar stora kullar av 

den framtid som chefer har 

påtvingat verket som idé, så 

använder man inte själva SMOelever 

till rekrytering av heltid. 

I Sirenen nr 8/2005 (sidan 

30) läser jag en bra artikel om 

form av ”typgodkännande”, 

vilket naturligtvis är bra, men 

fungerar tyvärr inte fullt ut ef- 

hur eleverna är skeptiska till 

den nya utbildningen. Rikta i 

stället frågan till Sveriges kommuner 

och Landsting och de 

brandchefer som kämpat för 

att utbildningen skulle bli som 

den blev. Vi i Kommunal hade 

en annan uppfattning, att 

skolan skulle vara på samma 

sätt som polisutbildningen, 

där man kopplar ihop anställningskrav 

och en anställning 

i slutändan på utbildningen. 

Hur blev det egentligen? Jo 

”jag-kan-själv- syndromet” har 

segrat. 

Garanten för kvalitet 

I Sirenen nr 1/2006 (sidan 

32) finns frågan med om 

skolan igen. Vad handlar det 

då om? Jo, stora förändringar 

i stället för mindre justeringar 

som över tiden leder till 

utveckling. Det sades något 

klokt för flera år sedan på en 

konferens, ”det är bättre att 

förändra 10 procent varje år 

än 100 procent var tionde år”. 

Denna devis gäller ännu mer i 

dag än när den uttalades. 

Stå på er Arbetsmiljöverket 

– ni är garanten för kvalitén i 

verksamheten! 

Matts Jangerstad 

brandman och facklig 

företrädare Kommunal

Sirenen Nr 3 April 006 ordet fritt 

li bättre 

tersom det är produkten, med 

den föreskrivna monteringen, 

som är typgodkänd. Först när 

produkten sitter på plats kan 

den kvalitetssäkras fullt ut. 

Tillverkningskontrollen 

på fabriken fungerar, men 

”tillverkningskontrollen” på 

arbetsplatsen fungerar mindre 

bra. 

Johan säger också att 

räddningstjänsterna ska ”våga 

sätta ned foten”. Att ”sätta ned 

foten” inom dagens byggförfarande 

är inte det lättaste när 

man från olika myndigheter 

har trummat ut att det är 

”egenkontroll”, allt enligt fastställd 

kontrollplan, som gäller. 

Kommunerna har slutat 

Kommunerna har också, 

allt i spåren av egenkontrollen, 

i det närmaste slutat att 

genomföra kontroller på 

byggplatserna. 

Johan Lundin har med sitt 

arbete på ett förtjänstfullt 

sätt visat att projekteringen 

är viktig men många gånger 

Trots att jag inte har någon 

anknytning till räddningstjänst 

eller kunskap inom 

området utan bara är allmänt 

intresserad brukar jag läsa 

Sirenen på nätet och tycker 

den är mycket läsvärd. 

På TV (Discovery Channel) 

har dokumentärserien ”Firehouse 

USA” handlat om livet 

på en brandstation i Boston. 

Brandkåren framstår i mina 

ögon som rena rama Kalle- 

Anka-kåren. Brandmännen 

verkar grabbiga och kaxiga, 

men utan nödvändig kunskap 

och utrustningen ser antik och 

undermålig ut. 

Exempelvis förekommer 

inga värmekameror utan hela 

byggnader hackas sönder 

med yxa för att hitta dolda 

brandhärdar. När det sedan 

ska släckas så släcks det med 

enorma mängder vatten, inte 

med dimstrålrör. Efter en mindre 

insats med en brinnande 

madrass ser man vatten forsa 

nerför trapporna. 

Hävare verkar inte förekomma, 

utan maskinstegar är 

det enda som gäller. Skinande 

blanka men väldigt opraktiska. 

Vidare säger en kille i 

samband med en bilbrand att: 

”Vi aktar oss för den giftiga 

röken och är försiktiga”, men 

sedan ser man hur de står i den 

tjocka svarta röken och släcker 

bilbranden utan rökskydd. 

Som någon skrev på ett nät- 

godtycklig. Nu är det dags att 

ett liknade arbete utförs för att 

kartlägga de brister som råder 

i resten av byggprocessen och 

förvaltningsprocessen. 

Det är också dags att Boverket 

utvärderar det system 

med ”egenkontroll” som i dag 

gäller inom byggsektorn såväl 

under byggnationen som i 

förvaltningsskedet. 

Det är ytterst tveksamt om 

ett så viktigt område som 

brandskydd ska vara en fråga 

som handhas av den som utför 

själva arbetet och i de flesta fall 

har ett ekonomiskt intresse i 

projekten. 

Jämför detta med allas vår 

egendom, bilen, vilken ingen 

av oss får utföra egenkontroll 

på. Varför? (Min tolkning är att 

det är självklart att bilen ska 

vara i sådant skick att den inte 

orsakar olyckor och att detta är 

ett samhällsansvar). 

Lars-Gunnar Strandberg 

Karlstad 

Rena Kalle 

Anka-kåren 

forum när serien diskuterades 

så har de väldigt välputsade 

och fina brandbilar i USA men 

utrustningen står sig slätt mot 

en vanlig svensk BAS-bil. 

Christian i Borås 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriv en insändare och få Sirenens T-shirt! 

Ordet fritt-sidorna är bland de 

mest lästa i Sirenen. En öppen 

debatt för utvecklingen framåt. 

Också du har säkert åsikter 

om räddningstjänsten, skydd 

mot olyckor och annat inom 

Räddningsverkets verksamhetsområden. 

Tyck till så trycker vi! 

För att stimulera fler att tycka 

till erbjuder vi alla som skriver 

och får sin insändare publicerad 

Tillsynsavdelningen arbetar med vägledning i tillsynsfrågor 

till kommuner och länsstyrelser men bedriver också egen 

tillsyn. Arbetsuppgifterna består bland annat av att analysera 

omfattning och inriktning av tillsynsverksamhet. 

Vi följer upp, utvärderar och drar erfarenhet av tillsynsmyndigheternas 

arbete. 

Vi söker medarbetare till områdena lagen om brandfarliga 

och explosiva varor och Sevesolagen. 

Du har högskoleutbildning med naturvetenskaplig eller teknisk 

inriktning och erfarenhet från tillsynsverksamhet eller 

uppgifter som har anknytning till de aktuella lagstiftningsområdena. 

Arbetsuppgifterna är omväxlande, utvecklande och ger ett 

stort kontaktnät. 

 

Räddningstjänsten Karlstadsregionen är en gemensam räddningstjänstorganisation 

för Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och 

Kils kommuner. 

Vi har nu fullgjort vårt ansvar gentemot våra vikarier i det ”gamla” rekryteringssystemet. 

Samtliga ingår nu i vår gemenskap och har erhållit tillsvidareanställning. 

Nu går vi in i den nya tiden och söker två medarbetare som ska bidra till att teamet blir fulltaligt. 

Vi söker 

i nästa nummer Sirenens eftertraktade 

T-shirt. 

Vill du ha en T-shirt, kom ihåg 

att meddela oss önskad storlek. 

Manusstopp för nästa nummer 

är 29 maj. Adress med 

mera finns i den blåfärgade 

rutan längst ner till vänster på 

förra sidan. 

Välkommen att delta i debatten, 

du också! 

Två Brandmän 

Vi söker dig som vill bli brandman hos oss med placering på huvudstationen i Karlstad. 

Du kommer att jobba i ett schema som innebär skiftgång, alternativt sex månaders dagtid i 

vår flexstyrka. 

Krav för anställning är att du genomgått SRV:s SMO-utbildning eller SRV:s 15-veckors 

brandmannautbildning. Körkort BCE är meriterande. 

Vi erbjuder dig ett trevligt arbetsklimat med arbetskamrater, teknik och fastighet på topp. 

Din ansökan vill vi ha senast den 26 maj och vi ser gärna att du kan börja din anställning den 

1 september. 

Information får Du av 

Stf räddningschef Nils Weslien 054-29 70 56, 0706-29 70 56 

SKAF, Johan Feldt 054-29 70 00 

Ledarna Alf Gäwerth 054-29 70 00 

www.raddningstjansten.karlstadsregionen.se 

33

3 platsannonser 


Nyutgivet från 

Räddningsverket 

Broschyr 

Brandsäkerhet 

i flerbostadshus 

Information om vilket ansvar 

olika parter har. Broschyren 

vänder sig till hyresvärdar, 

bostadsrättsföreningar och 

andra som äger, förvaltar eller 

hyr ut bostäder. De viktigaste 

brandskyddsinstallationerna 

beskrivs också. 

Kan laddas hem från: 

www.raddningsverket.se. 

Best nr: I99-127/06. 

Ledning av räddningsinsatser 

i det komplexa 

samhället 

Ledningsfrågor diskuteras 

ur olika perspektiv. Bokens 

artiklar bygger på teoretisk 

kunskap från forskning och 

praktisk erfarenhet. Syftet är 

att stimulera till reflektion 

och dialog kring ledningsarbete 

och organisatorisk samordning 

vid olika kristillstånd. 

Författare: Lars Fredholm 

Sirenen 

är Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingen inom 

räddningstjänsten och skydd mot olyckor. Är du inte redan prenumerant 

– bli det! Du får åtta nummer om året, Gratis! 

Skicka kupongen till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad 

Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen 

Adressändring 

Avsluta prenumerationen Texta tydligt! 

Namn ……………………………………………………………………… 

Gatuadress ………………………………………………………………… 

Postadress ………………………………………………………………… 

Vid adressändring/avslut 

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ……………………… 

Vid adressändring 

och Anna-Lena Göransson. 

Pris: 250 kr, exkl moms. 

Best nr: U30-644/06. 

Kostnadsnyttoanalys för 

nybörjare 

En hjälp för andra än specialutbildade 

att förstå och göra 

kostnadsnyttoanalyser. 

Metoder och ofta använda 

värden redovisas. 

Författare: Bengt Mattsson. 

Pris: 250 kr exkl moms. 

Best nr: U30-633/06. 

Handböcker Rapporter 

Säkerhetsarbete för 

äldre personer 

Kartläggning av kommuners, 

landstings säkerhetsarbete 

riktat till äldre under 

2004. Med idébank, goda 

exempel och vägledning. 


Årsredovisning 2005 

Räddningsverkets verksamhet 

under 2005 i ord och 

siffror. 


Så här beställer du 

Ange beställningsnummer samt din adress. 

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes. 

Fax: 054-13 56 05. 

E-post: publikationsservice@srv.se 

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, 

651 80 Karlstad. 

Annan utgivning 

Sjukvårdsledning vid 

olycka och katastrof 

Boken beskriver innehållet 

i Socialstyrelsens föreskrifter 

och allmänna råd, hur dessa 

bör tillämpas praktiskt vid 

sjukvårdsledning både i ska- 

OBS – kan inte beställas 

från Räddningsverket 

deområde och på sjukhus. 

Författare: Anders Rüter, 

Helene Nilsson och Tore 

Vikström. 

Pris 161 kr inkl moms. Best: 

tel 046-31 20 00 eller 

www.studentlitteratur.se 

Gamla gatuadressen …………………………………………………… 

Gamla postadressen …………………………………………………… 

Rättelse 

Missar i insatsstatistiken 

Det blev fel i några tabeller över 

räddningstjänsternas insatsstatistik 

som Sirenen presenterade 

i förra numret. 

Det var i tabellen för ”bränder 

ej i byggnad” som fel insmugit 

sig. 

Orsaken var att en räddningstjänst 

i sin insatsrapportering 

kodat bränder i skog och mark 

som bränder i buss, lastbil och 

husvagn. 

Statistiken för 2005 är fortfarande 

preliminär, men rätt siffror 

ska vara: 

Buss: 130 bränder 

Lastbil: 270 

Husvagn/husbil: 140 

Produktiv skogsmark inkl 

hygge: 600 

Annan trädbevuxen mark: 

1 500 

Ej trädbevuxen mark: 2 000 

Stenungsund, en expanderande kustkommun med ca 23 000 invånare, har en ung och välutbildad be - 

folkning, fina boendemiljöer nära havet och goda möjligheter till friluftsliv och rekreation. Stenungsunds 

räddningstjänst har omfattande samarbetsavtal med den Petrokemiska industrin i Stenungsund, med 

Räddningstjänsten i Lilla Edets kommun och medverkar i arbetet för en gränslös räddningstjänst inom 

Göteborgsregionen, där de olika räddningstjänsternas förutsättningar ska ses som en tillgång och samarbetet 

ska präglas av stor respekt för varandras särarter. 

Chef 

Räddning 

Vi söker Dig som är Brandingenjör/Brandmästare eller motsvarande för att som chef för räddningsenheten 

ingå i Räddningstjänstens ledningsgrupp och chefsberedskap. Dina personliga egenskaper 

är viktiga och erfarenhet från ledande befattning med personalansvar är meriterande. Vi förutsätter 

att du har goda ledaregenskaper, är positiv, framåtsträvande och har en öppen attityd i ett ständigt 

pågående förbättringsarbete. 

Räddningstjänstens hemsida: www.stenungsund.se/kommun/raddning/ 

Hör av dig, så får du veta mer: Räddningschef Bo Klette, 0303-681 01, 0706-395641, 

bo.klette@stenungsund.se. Stf räddningschef Lars Strandh, 0303-681 02, 

lars.strandh@stenungsund.se 

Kontaktperson CF Brandingenjör Erik Leveau, 0303-681 07 erik.leveau@stenungsund.se 

Kontaktperson SKTF Britta Johansson, 0303-681 05, britta.m.johansson@stenungsund.se 

Välkommen med din ansökan/intresseanmälan senast 2006-05-12. Skicka denna antingen via 

e-post till raddning@stenungsund.se eller via vanlig post till Räddningstjänsten, Gesällgatan 6, 

444 32 Stenungsund. 

Stenungsunds Kommun 

Oskarshamns kommun ligger vid Smålandskusten. 

Kommunen kan med sina 26 000 innevånare erbjuda 

god service trevliga bostadsområden och ett 

varierat näringsliv. 

Här finns vacker skärgårdsnatur, fina strövområden 

och ett livligt kultur och friluftsliv. 

2 st Brandtekniker med 

förebyggande arbetsuppgifter 

Oskarshamns räddningstjänst består av två heltidsstationer, flygplatsbrandkår, 

samt en deltidstation och två brandvärn. Vi är 63 

heltidsanställda och 37 deltidsanställda. Räddningstjänsten har en 

ledande och samordnande roll för kommunens säkerhetsarbete. 

Dessutom ansvarar vi enligt avtal för räddningstjänst och förebyggande 

arbetsuppgifter på Kärnkraftverket i Simpevarp. Vi söker nu 

dagtidspersonal som är tänkta att jobba med förebyggande arbetsuppgifter 

gentemot kärnkraftverket. 

Mer information om tjänsterna hittar du på kommunens hemsida 

http://www.oskarshamn.se 

Du är också välkommen att kontakta oss på telefon 

Räddningschef Hans Bohlin 0491-76 40 51 

Chef räddningsavdelning Johnny Maurits 0491-76 40 63 

Kommunal Nils-Inge Hagman 0491-72 005 

Stenungsunds Kommun, 444 82 Stenungsund. Tel 0303-680 00 www.stenungsund.se

Sirenen Nr 3 April 006 platsannonser 

Länsförsäkringar Kalmar län är ett självständigt av försäkringstagarna ägt företag. 

Vi är ca 140 anställda och har ca 100.000 försäkringstagare samt ca 7000 bankkunder. 

Huvudkontoret är beläget i Kalmar och övriga kontor finns i Nybro, Oskarshamn, Vimmerby, Västervik, 

Borgholm och Emmaboda. Bankkontor finns i Kalmar, Vimmerbyoch Västervik. 

Vi söker en Riskingenjör 

med placering på vårt kontor i Västervik 

Dina arbetsuppgifter kommer att bli: 

• Riskbedömning av olika typer av verksamheter, främst inom företag 

• Skadeförebyggande rådgivning till våra kunder 

• Bedömning av EML och skadegrad, d v s uppskattad maximal skadekostnad på våra försäkrade 

objekt 

• Dokumentation av riskbedömningar och besiktningar 

• Stödja säljkåren med riskbedömningar vid försäkring av bl a företagsrisker 

• Svara för underwriting och kontakter med Mäklardisken och offentlig upphandling 

(kommunförsäkringarna) 

Din profil: 

• Du bör ha civil- eller brandingenjörsutbildning 

• God kommunikationsförmåga både muntligt och skriftligt 

• Stark egen drivkraft 

• Behärska MS Office 

Som person vill vi att du har lätt för att bemöta människor på ett positivt och kundvänligt sätt. 

Dessutom har du förmågan att arbeta aktivt och självständigt och är öppen för förändringar. 

Tjänsten är en heltidstjänst som kommer att innebära mycket resor både inom och utanför länet. 

Du kommer att utbildas till auktoriserad riskingenjör i LFABs regi. 

Vill du veta mer om tjänsten är du välkommen att kontakta marknadschef Anders Karlsson, 

tfn 0480-691 41, mobiltfn 070-556 91 41. 

Facklig representant är Matz Lindqvist, tfn 0490-692 49, mobiltfn 070-568 19 37. 

Välkommen att skicka din ansökan ”Riskingenjör 2006:07” till Karin Englund senast den 8 maj 2006. 

E-posta till personal@kalmar.lansforsakringar.se eller skicka den till: 

Karin Englund, Länsförsäkringar Kalmar län, Box 187, 593 23 Västervik. 

Falkenberg har en speciell charm med kust och sandstränder, en gemytlig stadskärna vid Ätrans mynning och den omgivande 

landsbygden som erbjuder goda möjligheter till utflykt i skog och mark. 

Kommunen har närmare 40.000 invånare och är den till ytan största kommunen i Halland. 

Vid Falkenbergs Brandförsvar finns en heltidsstyrka och en deltidsstyrka i centralorten samt deltidsstyrkor i Ullared, Fegen och 

Vessigebro. Sammanlagt är antalet anställda 35 heltid- och 80 deltidsanställda 

FALKENBERG söker 

Räddningschef 

• UPPGIFTER 

Som räddningschef ska Du leda, utveckla och ansvara för verksamheten vid räddningstjänsten 

och utveckla samverkan med kommunerna i regionen. Du är anställd av kommunstyrelsen. 

• KVALIFIKATIONER 

Brandingenjörsexamen eller annan lämplig utbildning på högskolenivå och erfarenhet av ledarskap 

från verksamhetsområdet. 

• FRÅGOR/UPPLYSNINGAR 

Vill du veta mer ring kommunchef Rolf Landholm 0346 - 88 61 36, 070 - 63 86 136 , 

kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson 0346 - 88 61 31, 

eller trafik- och räddningsutskottets ordförande Lars Glimvik 0346 - 178 23. 

Det går också bra att kontakta Falkenbergs Brandförsvar 0346 - 88 63 00. 

Kommunens växel, 0346 - 88 60 00, kan ge information om fackliga företrädare. 

Vi ser gärna kvinnliga sökande. 

• ANSÖKAN SKICKAS TILL 

Din ansökan sänder Du senast 16 maj 2006 till: 

Personalchefen, Falkenbergs kommun, 311 80 Falkenberg, eller peter.axelsson@falkenberg.se 

Vill du veta mer om Falkenberg, se www.falkenberg.se 

Välkommen med din ansökan ! 

3 

 

 

 

 

 

 

 

Räddningstjänsten Storgöteborg är Sveriges största 

räddningstjänst med ca 1 000 anställda. Räddningstjänsten 

svarar för räddningstjänst och förebyggande 

skydd i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda och 

Partille. På uppdrag ansvarar vi även för ambulanssjukvård 

i Göteborg. 

Organisationen är indelad i tre team samt stödjande 

avdelningar, som verkar för skydd mot olyckor i samhället 

i enlighet med lagstiftningen. 

Räddningstjänsten Storgöteborg 

söker 

Brandingenjör/Riskhanteringsingenjör 

med placering på Team Öst 

Arbetsuppgifter 

Som brandingenjör inom förbundet kommer du att i första hand 

arbeta med olycksförebyggande arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna 

kommer att variera stort beroende på dina kvalifikationer 

och intresseområden då de olycksförebyggande frågorna 

spänner över ett mycket brett arbetsområde. Vi arbetar bland 

annat med plan- och byggprocessfrågor, skydd mot olyckor, 

tillsyn- och besiktningsverksamhet. 

Ett intensivt arbete pågår för att utveckla nya arbetsformer för 

det olycksförebyggande arbetet inom förbundet. 

Då tjänsten kan utgöra rekryteringsbas för räddningsledare i 

förbundets operativa verksamhet bör du också ha intresse och 

personliga kvalifikationer för detta arbetsområde. 

Kompetenskrav 

Du skall ha brandingenjörsexamen från Lunds Tekniska Högskola. 

Civilingenjörsexamen i riskhantering och Räddningsverkets 

påbyggnadsutbildning för brandingenjörer är meriterande. 

Vi ser det också positivt om du har arbetslivserfarenhet från privata 

eller kommunala sektorn. Du skall ha goda ledaregenskaper 

samt mycket god förmåga att samarbeta och kommunicera 

med medarbetare, externa samarbetspartners och uppdragsgivare. 

Lönevillkor 

Individuell lönesättning. Ange löneanspråk. 

Övrig information 

För mer information om vår organisation, se hemsida: 

www.rsgbg.se 

Vi eftersträvar en blandad personalsammansättning och ser 

därför gärna kvinnliga sökande liksom sökande med invandrarbakgrund. 

Tillträde snarast. 

Upplysningar 

Kontakta oss gärna så berättar vi mer om organisationen och 

befattningen. 

Teamchef Erik Isaksson på tel 070-528 26 72 och enhetschef 

Charlotte Hagstrand på tel 031-335 28 22. 

Fackliga organisationerna representeras av Martin Andersson 

(SACO) tel 031-335 29 36, Fredrik Rosqvist (Kommunal) tel 

070-253 26 71, Bert Paulusson (SKTF) tel 031-335 28 09 och 

Jarl Persson (Ledarna) tel 031-335 28 85. 

Ansökan 

Din ansökan skickar du till oss senast 2006-05-31. 

Vår adress är: Räddningstjänsten Storgöteborg, Box 5204, 

402 24 Göteborg.

36 platsannonser 


Annonsera i Sirenen 

– boka senast 22 maj 

Sirenen är perfekt för dig som 

ska rekrytera personal inom 

räddningstjänst och skydd mot 

olyckor. 

Ingen tidning i branschen har 

sådan täckning som Sirenen. 

Nästa nummer trycks 8 juni. 

För att vi ska hinna få med din 

annons vill vi att du förhandsbokar 

utrymme senast 22 maj 

samt lämnar färdig annons 

senast 29 maj. 

Spaltbredder 

Våra spaltbredder är: 

1 spalt 41,4 millimeter 

2 spalter 87,8 mm 



5 spalter 227 mm 

Priser 

Priset är 16 kronor per spaltmillimeter 

för svartvita annonser, 

18 kronor per spaltmillimeter 

för färgannonser (priserna 

är exklusive moms). 

Brand-securitycontroller 

till Säkerhetsavdelningen 

Vi ansvarar bl a för brandskydd och security på 

sjukhuset. Vi är mitt i en process för införandet av 

systematiskt brandskydds- och securityarbete 

och söker nu en ny medarbetare. 

Sista ansökningsdag 2006-05-21 

Räkna ut priset 

Vad annonsen kostar räknar du 

ut enligt följande: antal spalter 

x höjden x millimeterpris. 

Den artikel du just nu läser 

är 2 spalter bred och 113 mm 

hög. Priset för en annons i den 

här storleken är 3 616 kronor 

(2 x 113 x 16 kr) för svartvit 

och färg 4 068 kronor (2 x 113 

x 18 kr). 

Kontakt 

Ring eller e-posta till redaktionen 

om du vill förhandsboka 

eller har några frågor. 

Kontaktperson för annonser 

är i första hand Per Larsson, tel 

054-13 51 02. 

Du kan även tala med Gunno 

Ivansson eller Stig Dahlén. 

Telefonnummer och e-postadresser 

finns på sidan 2. 

P&B Brandkonsult i Malmö expanderar! 

Eftersom efterfrågan är stor och företaget fortsätter att växa behöver 

vi förstärka med en brandingenjör eller en brandingenjör/civilingenjör 

i riskhantering. 

Tillträde och lön enligt överenskommelse. 

Läs mera på www.pob.se eller ring Tobias Jansson (0706-11 71 80). 

Vi behöver din ansökan senast den 1 juni år 2006. 

Ansök och läs mer på www.karolinska.se/jobb. 

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Nordens största universitetssjukhus, 

där vård, forskning och utbildning är viktiga delar i arbetet 

för att förlänga och förbättra människors liv. Verksamheten finns 

på ett flertal platser i Stockholmsregionen, främst i Huddinge och i 

Solna.Sjukhuset är miljöcertifierat och rökfritt. 

n n n I augusti förra året brann 

Akzo Nobel i Burlöv. Räddningsinsatsen 

kostade kommunen 

över 550 000 kronor. 

Burlövs kommun får nu närmare 

128 000 kronor i statlig 

ersättning av Räddningsverket. 

Maj, v 18 

” 

www.umea.se/ledigajobb 

Vi vinner i Umeå! 

Umeå är framgångsrikt inom många områden – en riktig vinnare! Vi vill att alla 

som arbetar inom Umeå kommun också ska känna sig som vinnare! Hos oss finns 

över 400 yrken på arbetsplatser som ska vara öppna och tillgängliga för alla. Vårt 

mål är att alla ska känna arbetsglädje och kunna utveckla sin kompetens. 

Umeå Kommun, Samhällsbyggnadskontoret 

samarbetar med Proffice 

Umeå i denna rekrytering. 

För mer information om tjänsten se 

Proffice hemsida www.proffice.se 

...Räddningsverket var effektivt 

i allt det gjorde... 

Ur Katastrofkommissionens rapport 

Antar du utmaningen? Bli verkets nya 

Samhällsbyggnadskontoret söker 

Brandchef 

INFORMATIONSCHEF 

Läs mer på www.raddningsverket.se/jobb 

” 

Räddningschef 

Trelleborg 

Sveriges sydligaste kommun söker 

räddningschef. 

Mer information om tjänsten finns på 

www.trelleborg.se 

Kontakta Göran Bruhn tel 070-303 08 43 

eller 090-700 700. 

Gör din ansökan nu på www.proffice.se 

där får du också mer information om tjänsten 

Senast den 21 maj 2006 

FAKTA UMEÅ KOMMUN 

Antal invånare: 110 758 

Medelålder: 37 år 

Antal anställda: 11 500 

Läs mer på 

www.umea.se

Sirenen Nr 3 April 006 platsannonser 

wallin svensson andersson 

Brandskyddskonsulterna AB arbetar med brandteknisk rådgivning inom 

områdena Byggnadstekniskt brandskydd, Systematiskt brandskyddsarbete 

och Riskanalyser. Vi är för närvarande fyra medarbetare och våra 

kontorslokaler är (snart) belägna i Gårda i centrala Göteborg. 

Det går görbra för oss! 

Därför söker vi nya medarbetare. 

Konsulterande brandingenjörer 

Vi har nya fräscha lokaler på gång, vi har massor av spännande 

uppdrag på gång och vi har nya ansikten på kontoret 

på gång. 

Det är inte hela världen om du inte är brandingenjör men 

du ska gilla utmaningar och ha ett jäkla gôtt sätt som gör 

att dina arbetskamrater och kunder kommer att trivas 

tillsammans med dig. 

Du är mycket välkommen in i ett härligt gäng. 

Ring mig så skall jag berätta allt du behöver veta. 

Sven Andersson 031-18 99 49 eller 070-553 75 79 

Miljö och teknik söker till räddningstjänsten 

Brandingenjör/Brandmästare 

Räddningstjänsten Svedala söker en person med kompetens 

motsvarande Brandingenjör alt. Brandmästare examen med förebyggande 

B, eller motsvarande. Huvudsakliga arbetsuppgifter 

är administrativa med inriktning på fordon och material. Genomföra 

information och utbildning såväl externt som internt, 

medverka i det nystartade räddningsgymnasiet. Tillsynsarbete 

i enlighet med LSO. 

Du ska kunna vara aktiv i operativ tjänst, beredskapstjänstgöring 

var fjärde vecka, varför bostadsort är Svedala. 

Personlig lämplighet är av stor betydelse och intresse för 

egenutveckling inom tjänsten. Vi ser gärna kvinnlig sökande 

då räddningstjänsten arbetar aktivt med jämställdhet. Då de 

personliga egenskaperna värdesätts kan det bli aktuellt att bekosta 

utbildning av person till formell behörighet. Om sökande 

ej har formell behörighet önskas beskrivning av hur och när 

detta kan uppnås. 

Löneanspråk anges vid ansökan. Kommunen tillämpar individuell 

lönesättning. 

Körkort 

B körkort fordras. C- körkort är en merit. 

Arbetstid/Varaktighet 

Tillsvidareanställning. Heltid. 

Lön 

Individuell lönesättning tillämpas. 

Kontaktperson 

Räddningschef Örjan Thorné, 040-40 82 35, 0709-478 235 

Fackliga kontaktpersoner 

SKTF, Karl-Erik Evgård 040 - 40 71 32 

CF, Tord Larsson 040 - 40 82 38 

BRF, Mats Larsson 0709 - 409 553 

Ledarna, Pia Askman 040 - 40 81 72 

Ansökan 

Välkommen med din ansökan till: 

Svedala kommun, personalenheten, 233 80 Svedala. 

Sista ansökningsdag 060519 

Ange referensnummer: 1-06003 

Vi tar emot ansökan via epost: personalenheten@svedala.se 

OKG är ett av de 

största företagen i 

Kalmar län. På OKG 

arbetar drygt 850 

medarbetare. Vi driverOskarshamnsverken 

1, 2 och 3 samt 

Clab, centralt mellanlager 

för använt kärnbränsle. 

OKG svarar 

för mer än 10 procent 

av landets elproduktion. 

Vår ambition är 

att vara ett kärnkraftverk 

i världsklass. 

Vår framtidstro är 

stark och vi planerar 

att driva våra anläggningar 

i 60 år. 

OKG är ett företag i 

E.ON Sverige som 

ingår i den tyska 

E.ON-gruppen och 

är Europas största 

privatägda energiföretag. 

Mer information 

om oss och vår 

koncern finner du 

på www.okg.se och 

www.eon.se. 

www.okg.se 

OKG söker 

Tjörns kommun är en ö-kommun med havet i blickpunkten. Kommunen har ca 15 000 invånare på vintern och 

medräknat fritidsboende ca 40 000 under sommarhalvåret. Ön erbjuder unika bo- och rekreationsmöjligheter. 

Gå gärna in på vår hemsida www.tjorn.se 

söker 

Materialförvaltare 

Brandingenjör/ 

Civilingenjör 

i riskhantering 

Vi söker dig som vill vara med och utveckla brandskyddsarbetet 

inom OKG samt samverka med vår avtalspartner, Oskarshamns 

räddningstjänst, vilka utgör vår operativa resurs. Du kommer 

bland annat att: 

• Arbeta med systematiskt brandskyddsarbete och genomförandet 

av intern brandskyddskontroll. 

• Arbeta med riskbedömningar och riskanalyser avseende brand. 

• Representera OKG i olika interna och externa grupper och 

projekt när det gäller brandtekniska frågor. 

Vi söker dig som är brandingenjör/civilingenjör i riskhantering 

eller har gedigna brandtekniska kunskaper. Det krävs att du gillar 

att kommunicera muntligt och skriftligt för att kunna tydliggöra 

budskap inom en stor organisation för brandskydd. Vi eftersträvar 

jämn könsfördelning och etnisk/kulturell mångfald. 

Du finner mer information om tjänsten under rubriken Lediga 

Jobb på www.eon.se. Kontakta gärna t f resurschef Johan Lejon, 

brandingenjör Joachim Bergström eller personalman Niclas 

Lundström om du har några frågor. Alla nås via OKGs växel 

0491-78 60 00. 

Du är välkommen med din ansökan senast 2006-05-21 via 

rekrytering@okg.eon.se . Märk ansökan ”Ref 06-18”. 

Räddningstjänsten Tjörn 

Dina huvudsakliga uppgifter är att underhålla, skydda, reparera, kontrollera och vårda räddningstjänstens 

fordon och material. 

Du skall även kunna ingå i någon räddningskårs beredskapsstyrka, vilket förutsätter att Du har ett sådant 

boende och innehar lägst deltidsbrandmannautbildning. Du skall även ha förutsättning att införskaffa kompetens 

till ”Räddningsledare A”. 

Du skall även ha körkort lägst BC. 

Meriterande är att Du skaffat ytterligare kompetenser för hantering med Spiro-matic, handbrandsläckare och 

andra brandskyddsutbildningar. Även fordonsutbildning är meriterande. 

Räddningstjänsten Tjörn består av totalt 97 personer. 5 st av dessa är heltidsanställda. 

Huvudbrandstationen är belägen i Skärhamn och där finns ledning, administration och en deltidsstyrka. 

I Kållekärr finns ytterligare en deltidsstyrka. 

Brandvärn finns på öarna Klädesholmen, Åstol, Dyrön och Härön. 

Tjänsten är heltid och tillsvidare. Tillträde sker enligt överenskommelse. Ref.nr 2006/23. 

Kontakt 

Vid frågor kring tjänsten 

Rch Håkan Bergstam 0304-60 12 00 

Facklig företrädare nås via kommunens växel 0304-60 10 10 

Välkommen med Din ansökan senast den 12 maj 2006 till: 

Räddningstjänsten, Tjörns kommun, 471 80 Skärhamn. 

e-post: raddning@tjorn.se fax 0304 – 67 41 76 

Ange referensnummer. 

3

3 eftersläckning 


Brandmästarens längsta insats gav guld 

22 januari hängde brandmästare Per-Erik Johnsson i Karlstad undan 

larmstället. Tjänstledigt med uppdrag att rädda Färjestads hockeylag. 

Knappt tre månader senare hade han och kollegorna gjort mer än 

så. Per-Erik kunde lyfta SM-bucklan. 

Hans ansikte sågs i TV var och varannan dag och nu jagar hockeyklubbar 

brandmästarens namnteckning. 

Hur är det att vara Sveriges mest kände 

brandmästare? 

– För det mesta känns det bra. Men 

det är en ovan situation. Människorna 

i gruppen fungerar på samma sätt, men 

allt omkring är så mycket större. 

22 januari larmades du av Håkan Loob 

i Färjestad. Insatsen avblåstes inte förrän 

18 april? Den blev utdragen. 

– Onekligen. Jag har inte ens varit på 

så långvarig skogsbrand. Vi bytte folk 

någon gång och det behövs nytt blod 

ibland, moralen och effektiviteten höjs. 

Framförhållningen i staben var god. 

Vad var svårast? 

– Från början att veta hur man skulle 

tackla egna styrkan. Men det visade sig 

inte vara så svårt. Vi drog inte på med för 

mycket information, nöjde oss med små 

doser. En sak i taget fick sätta sig. Frågor 

ifrån media var också en påfrestning, 

kanske för att jag var ovan. 

Men slutresultatet blev gott. 

– Jo, det blev hyggligt. Man har ju 

Lös Sirenens korsord, vinn fina 

priser. Skicka lösningen senast 

22 maj till: 

”Krysset”, Sirenen, 

Räddningsverket, L 257, 

651 80 Karlstad. 

aldrig tidigare varit på torget inför 

10 000-15 000 människor efter en insats. 

Men det går inte jämföra känslor på det 

viset. Och det kan vara nog så uppjagade 

känslor efter en vanlig brand också. Likheten 

är väl att inte allt som sägs är eftertänksamt 

på något av ställena. 

Du har fått mycket beröm för att vara 

naturlig och ärlig inför pressen. 

– Jag har försökt vara mig själv. Om det 

uppskattas är det bra, för då kan man 

vara som man är. 

Hur skötte ni eftersläckningen? 

– Den startade redan på plats, direkt 

efter att sista droppen var instänkt. Det 

var inte skum, men väl bubblor i vätskan. 

Det intog vi ganska snabbt. Sen kan 

jag inte räkna upp allt som användes. 

Vi hörde att det var många frivilliga 

som gärna hjälpte till med eftersläckningen. 

– I det läget var det lätt att utnyttja 

tjänsteplikt från allmänheten. Och det 

var trevligt. 

-krysset 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 


Tillbaka på brandstationen. 25 april gjorde brandmästare Per-Erik Johnsson första 

skiftet på drygt två månader, här i samspråk med Niklas Öqvist. 

Vilka erfarenheter tar du med dig från 

insatsen? 

– Definitivt arbetet med media, har 

kanske lärt mig lite i det umgänget. Arbete 

inför stor publik och under hård 

press är också lärdomar. 

Det har inte direkt varit någon längre 

Brandsläckaren till Örnsköldsvik 

Först öppnade rätta lösningen i förra 

krysset kom från Örnsköldsvik. Vi på 

Sirenen säger grattis till Urban Karlsson 

och övriga vinnare. 

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för 

hemmet, kontoret etc): Urban Karlsson, 

Örnsköldsvik. 

skiftledighet? 

– Det här lever man med dygnet runt. 

Ibland var det svårt att hålla isär dagarna. 

Men det har varit roligt att få vara 

med om. 

PER LARSSON 

2–4:e pris (cykelhjälm): Åsa Hagelberg, 

Olofström, Siw Hult, Jönköping, 

Bengt Erik Persson, Grästorp. 

5–8:e pris (brandvarnare): Leif Josefsson, 

Lysekil, Kristina Jönsson, Gunnarn, 

Elisabet Philipson, Örebro, Anders 

Sund, Skillinge.

Sirenen Nr 3 April 006 eftersläckning 

Kristinehamn 

– var är det? 

Var ligger Kristinehamn egentligen? 

Det är inte allom förunnat att 

veta. 

Räddningsverkets internationella 

avdelnings flytt till 

stan föranledde invigning med 

närvaro av ministrar. 

Inför invigningen skickade 

försvarsdepartementet e-post 

till Räddningsverkets presschef 

Mats Oscarsson: 

”Vi lämnar Stockholm med tåg 

07.00 och anländer till Karlstad 

med 09.26. Vi vill att ni hämtar 

upp oss där för vidare transport 

till Kristinehamn.” 

Oscarsson svarade: 

”Vi kan mycket väl hämta er i 

Karlstad. Men annars skulle jag 

föreslå att ni kliver av i Kristinehamn 

09.05 så hämtar vi er där.” 

Bettina Rother och Hanna Glans, 

Lunds universitet, har skrivit en 

kombinerad C- och D-uppsats om 

projektet att rekrytera kvinnliga 

brandmän i Malmö. 

För sitt arbete har de nu, tillsammans 

med fyra andra, belönats av 

Jämo med pris för bästa uppsats 

om jämställdhet. 

Rother och Glans fick förfrågan 

att utvärdera projektet vid rädd- 

ROFFE 

Brandsprutan är från 1923. Men nu är den försvunnen. Räddningstjänsten 

i Leksand efterlyster fordonet. 

Det här fordonet saknar Leksand 

Räddningstjänsten i Leksand har 

tappat bort ett fordon. En brandspruta 

från 1923. 

– Vår finaste klenod. Den användes 

under barnens dag 1977, sen 

vet vi inte vart den tagit vägen, 

säger räddningschef Krister Ejeros. 

Om någon känner till brandsprutans 

vidare öden är Ejeros 

intresserad. Skälet är att räddningstjänsten 

nästa år fyller 100 

år och till jubileet försöker få fram 

gamla brandsprutor och annan 

kuriosa. 

Brandsprutan är en Luth & 

Rosen, på 500 liter per minut och 

dragen med tvåspann. Den köptes 

1923 till dåvarande Leksand 

municipalsamhälle. Sex år senare 

övertogs sprutan av Leksands 

församling. 

Men var finns den nu? 

Foto: CHRISTER HOLMSTRÖM 

Här är utrymningsvägen 

inte bara blockerad med 

hjälmar, utan för säkerhets 

skull även riktigt låst med 

hänglås och gallerdörr. 

Christer Holmström, 

räddningstjänsten i Ljungby 

upptäckte det vid tillsynsbesök. 

ningstjänsten i Malmö, vilket de 

också gjorde. 

Materialet använde de sedan till 

uppsatsen som blev så bra att den 

belönats med 5 000 kronor. 

Bettina Rother och Hanna 

Glans är under året anställda av 

Räddningsverket för att skriva en 

handbok för ökad jämställdhet 

inom räddningstjänsten 

nytt om namn 

Prisade för utvärdering av brandmannaprojekt 

Av Ulf Lundkvist 

Nisse Larsson 

Hans Reschke, 50, slutar som räddningschef 

i Falkenberg och blir platschef 

för SOS Alarm i Göteborg. Reschke var tidigare 

chef för SOS Alarm i Malmö innan 

han blev räddningschef i oktober 2004. 

Anders Sporrong har anställts som 

risksamordnare/brandingenjör vid räddningstjänsten 

Öland från 1 maj. Sporrong 

kommer närmast från en tjänst som 

risksamordnare/stf räddningschef i Nybro 

och var tidigare räddningschef i Kalmar. 

Två lärare och brandingenjörer har slutat 

på Räddningsverkets skola i Skövde. 

Kjell Lydänge har flyttat till Gotland för 

att bli operativ chef vid Räddningstjänsten 

Gotland. Roger Bergqvist har börjat 

arbeta som operativ chef vid Östra Skaraborgs 

räddningstjänst i Skövde. 

Pär Liljeqvist, 41, blir ny ställföreträdande 

räddningschef i Värnamo från augusti. 

Han har i dag motsvarande uppgift 

i Gislaved-Gnosjö. 

Brandingenjör Anders Björk, 35, har 

också anställts i Värnamo. Han har närmast 

varit projektanställd hos räddningstjänsten 

i Jönköping. 

Ängelholms räddningschef Anders 

Nählstedt blir förvaltningschef för räddning 

och säkerhet i kommunen. Tjänsten 

som räddningschef ska utannonseras. 

Lommas och Staffanstorps räddningstjänster 

slås samman 1 juni. Ingvar 

Ahlström, i dag chef i Staffanstorp, blir 

räddningschef. Lommas räddningschef 

Bengt Widén går i pension. 

n n n HÖr AV DIG 

när personer på ledande poster i din organisation 

byter jobb eller någon nyanställs. 

Ring 054-13 51 02, 13 51 04, 13 5106 eller 

skicka e-post: sirenen@srv.se (givetvis 

kostar det inget att ”annonserna” denna 

information). 

Bettina Rother och Hanna Glans. 

3 

En brandmästare, en brandförman och en 

brandman fanns alla i hetluften när Färjestad 

vann sin sjunde SM-titel i ishockey. 

Klubbens sportchef Håkan Loob ringde 112 när 

laget hamnade i kris. Brandmästare Per-Erik 

”Perra” Johnsson (räddningstjänsten Karlstad) 

ryckte ut och blev guldtränare. Fredrik Mikko 

är brandförman i Vällingby och specialtränare 

för Färjestads viktigaste spelare, målvakten 

Daniel ”Hento” 

Henriksson. Brand- 

mannen då? Jo, han 

fanns på isen i finalen, 

iklädd randig 

tröja, Thomas ”Kuben” 

Andersson 

från Gävle. Inte för 

att det var hans förtjänst 

att Färjestad 

vann, men domare 

kan avgöra genom 

tokiga beslut. ”Kuben” gjorde det inte. 

Alla tre är ledargestalter – det har de både 

från räddningstjänsten och hockeyn. Som goda 

ledare har de förmågan att sätta upp tydliga, 

mätbara, mål – något som ofta saknats inom 

räddningstjänsten och Räddningsverket. 

Jag lunchade med några arbetskamrater till 

Färjestads ”nödlösning” Per-Erik Johnsson. 

De sa: ”Perra har förmågan att peka ut ett mål 

därframme och sedan få gruppen att jobba 

stenhårt tillsammans för att nå dit.” 

Det var precis vad som hände med ett Färjestad 

i kris. Brandmästaren förvandlade förvirrade 

spelare till vinnare och blev själv hockeymästare. 

Räddningstjänsten är navet 

Jag började denna spalt med fokus på brandmän 

och befäl. Det leder mig in på en kontakt 

jag nyligen hade med en läsare. Han frågade 

varför Sirenen skriver mer om kommunal 

räddningstjänst än om fallolyckor. Fler än 1 000 

svenskar dör ju i fallolyckor varje år, att jämföra 

med drygt 100 i bränder. 

Svaret blev – och är – detta: Räddningstjänsten 

är Räddningsverkets viktigaste ingång i kommunen. 

Det är där centralt initierade projekt, lagar 

och annat omsätts i praktik. 

Räddningstjänsten är i de flesta kommuner 

navet kring vilket alla frågor om säkerhet 

snurrar. Det kan till och med handla om att 

räddningstjänsten inrättar en ”Fixar-Malte” för 

äldres säkerhet. 

Det är räddningstjänsten som driver frågor 

om säkerhet i ett bredare perspektiv, som leder 

det olycksförebyggande arbetet och som har en 

beredskap när bränder, trafikolyckor och annat 

elände inträffar. 

Därför blir räddningstjänsten 

även i fortsättningen Sirenens 

viktigaste enskilda målgrupp. 

1+1 = 1 eller 1+1 = 3? 

Regeringen har föreslagit en sammanslagning 

av Räddningsverket 

(SRV) och Krisberedskapsmyndigheten 

(KBM). Ökad effektivitet 

vid stora kriser och 

rationalisering är syftet. Så 

här är det tänkt: 

1+1= 1 (SRV+KBM = 

Säkerhetsverket). 

Det skulle inte förvåna 

mig det minsta om 

ekvationen i slutändan 

blir denna: 

1+1= 3. En ny, liten, 

krisledningsmyndig- 

het i Stockholm bildas 

samtidigt som största 

delarna av SRV och 

KBM blir kvar som 

egna myndigheter. 

Sirenens 

viktigaste 

målgrupp 

Sista ordet 

från Stig Dahlén 

Sirenens chefredaktör 

Välkommen med synpunkter! 

e-post: stig.dahlen@srv.se 

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter 

som framförs i denna kolumn är hans personliga 

och har inget med Räddningsverkets ståndpunkter 

att göra.

Posttidning B 

Returadress: 

L 257 

651 80 Karlstad 

Champions Leauge på Stadio Delle Alpi 

i Turin, Juventus-Rapid Wien. 

Uppradade inför avspark Cannavaro, 

Nedved, Ibrahimovic, Del Piero – och 

Hansson. 

– Det var häftigt att stå där före 

matchen, säger Martin Hansson, 35. 

Han gjorde inget av de tre målen 

i matchen, däremot gav han dem 

klartecken. 

För tio år sedan och lite till kuskade 

brandman Hansson från Holmsjö runt 

i Blekinge och Småland kvällar och 

helger, var en av dem som såg till att 

fotbollsrörelsen kunde genomföra alla 

matcher. Det gjorde han tydligen bra. 

Nu spelar stjärnor i allsvenskan, 

Champions League och VM-kval efter 

hans pipa. 

Martin Hansson är FIFA-domare, vilket 

innebär att han ingår i internationella 

fotbollsförbundets organisation. 

– Jag får döma internationellt fram till 

jag är 45 år i allsvenskan till 47. Men jag 

får rökdyka tills jag är 67… 

Räddningsverkets tidning 

Nr 3 April 2006 

Foto: BILDBYRÅN 

Från Sillhövda AIK i div VI till Stadio Delle Alpi i Turin. Brandman Martin Hansson gjorde karriär genom att sluta spela och dra på sig domartröjan. I sommar väntar EMslutspel 

för U21-landslag. 

Världsstjärnor spelar 

efter Martins pipa 

Han ler snett och tycker det rimmar 

lite illa. Och visst kan man reflektera 

över vilken regel som är mest relevant. 

För domare Hansson är koncentration 

ett nyckelord. Det kan vara snart gjort 

att hamna i karantän, eller bli struken 

ur rullorna. En tränare ser mer förmildrande 

på en snedsparkande högerback 

än fotbollsvärlden på några misstag 

från en domare. 

Tio matcher på elva dagar 

Det var skillnad i början på 90-talet. 

Då handlade det om att matcher skulle 

kunna genomföras. Rekordet är tio 

matcher på elva dagar. Förra året dömde 

han 30 matcher på hela året. 

– En match i veckan är vad man mentalt 

klarar, rent fysiskt skulle jag nog 

klara två. 

Martin räknar med att han springer 

10-15 kilometer under en match. Löpningen 

handlar om att finna rätt vinklar, 

inte hamna med ryggen mot spelet. Har 

bägge lagen taktiken att slå långa bollar 

på Bengt, då blir det mer löpning än tan- 

keverksamhet för domaren. Inte så kul. 

Har man formtoppar som domare? 

– Ja, det har man. Det handlar om det 

mentala. Man kan ha koll på matchen i 

89 minuter för att plötsligt missa något 

i straffområdet. Då faller man i den psykologiska 

hissen, och det kan sitta i ett 

tag. 

Den stora utmaningen behöver inte 

vara toppmatchen med härlig inramning 

och höga förväntningar. Det kan 

vara tuffare att hålla koncentration i 90 

minuter i en match som inte gäller så 

mycket och där läktarna är lika välfyllda 

som plånboken veckan före löning. 

– Då måste man ladda mer. 

Bra stämning i allsvenskan 

Vad publiken skriker till domaren, det 

vet vi. Men hur är stämningen på planen? 

– I allsvenskan är den mycket bra, vi 

har bra dialog med spelarna. Det finns 

spelare som är föredömen, till dem kan 

jag säga ”er högerback måste lugna ner 

sig, annars får han snart gult kort”. Det 

fungerar. Samtidigt vet jag att om de 

som är föredömen reagerar på något 

domslut, då är jag snett ute. 

Att vara fotbollsdomare är för Martin 

numera ett välorganiserat och välavlönat 

extraknäck. I början av karriären var 

det pengar i näven direkt efter matchen, 

och en kassör som undrade om det 

verkligen var fyra mil från Holmsjö till 

arenan. I dag får han 6 900 kronor för 

varje allsvensk match, en resebyrå bokar 

resorna när inte egen bil används. 

– Det är bra betalt numera, faktiskt 

bättre ersättning i allsvenskan än Champions 

League, där ses det mer som ett 

hedersuppdrag. 

Att få två skiftarbeten att fungera innebär 

pusslande och välvilliga kollegor. 

– Både arbetsgivare och arbetskamrater 

vid brandstationen i Kalmar ställer 

upp på ett fantastiskt sätt för mig. Det 

blir många skiftbyten och utan dem 

skulle det inte fungera. 

PER LARSSON

Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?