Alla barn har rätt till utbildning - SFSP

4
Alla barn har rätt till utbildning
TEXT Lena Calderon, pressansvarig och projektledare på kommunikationsenheten på Barnombudsmannen
FOTO Frida Enroth och purestock.com
Barns rättigheter fi nns beskrivna i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonven-
barnkonven-
tionen. Alla världens länder, utom USA och Somalia, har ratifi cerat barnkonventionen.
Konventionen består av ett fyrtiotal artiklar och är folkrättsligt bindande. Det betyder att
länderna har förbundit sig att följa konventionen.
Enligt artikel 28 i barnkonventionen har alla barn rätt
till utbildning. Den ska ges gratis och minst upp till
grundskolenivå. I nästa artikel, nr 29, står det att barnet i
skolan ska få utvecklas på alla sätt och förberedas för ett
ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle. I skollagen slås fast att
alla barn och ungdomar ska ha tillgång till en likvärdig
utbildning oavsett kön, geografi sk hemvist och sociala
och ekonomiska förhållanden.
Trots detta är det många barn i Sverige som inte får den
utbildning som de har rätt till. Det handlar bland annat
FOTO purestock.com
om barn som är placerade
av samhället i HVB (Hem
för Vård och Boende), barn i
familjehem, gömda barn, asyl-
sökande barn och barn med
funktionshinder. Kanske just
de barn som behöver skolan
allra mest.
FOTO Frida Enroth
Skolan en viktig plats för barn
Skolan är särskilt viktig för utsatta barn. Forskning visar
att skolan har stor betydelse för barn som far illa. En
undersökning som genomfördes av Stiftelsen Allmänna
barnhuset och Karlstads universitet visar att hemmet är
en otrygg plats för många barn. Våld förekommer i många
familjer och barn blir vittnen och offer för familjevål-
det. Mest utsatta är barn som är utlandsfödda och barn
med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar.
För de här barnen spelar skolan en viktig roll. Positiva
erfarenheter från skolan blir en skyddande faktor. För
barn som lever under svåra förhållanden, till exempel
med övergrepp, ökar risken för dåliga skolprestationer.
FOTO purestock.com
Specialpedagogisk tidskrift - att undervisa 4-2012

Därför är det viktigt att skolan gör allt för att upptäcka
och stödja barn som far illa.
En del barn vet inte att våld är fel och de har rätt att få
veta att de själva aldrig bär skulden för våld och över-
grepp och vart de kan vända sig om de behöver hjälp.
Även det står skrivet i barnkonventionen: Samhället har
skyldighet att ge barn kunskap om deras rättigheter.
Att lyckas i skolan ett skydd för framtiden
Barn som är placerade i samhällets vård, på HVB eller
i familjehem, har ofta kunskapsluckor, låga betyg eller
inga betyg alls. Detta beror inte på sämre kognitiv förmåga
hos dessa barn utan på att de inte får den utbild-
ning som de har rätt till. De får mindre undervisning,
anpassad studiegång utan bakomliggande utredning och
ofta sämre undervisningskvalitet till exempel om under-
visningen sker på ett HVB-hem.
Förväntningarna är också lågt ställda på de här barnen,
vilket också kan bidra till de låga prestationerna. Dåliga
betyg och ofullständig skolgång är den starkaste riskfak-
torn för placerade barn. Rätt hjälp och stöd i rätt tid kan
vara skillnaden mellan välgång och misslyckande i livet.
Barnombudsmannen påtalade de här allvarliga bristerna
i utbildningen för barn som placerats av samhället i sin
årsrapport 2011, ”Bakom fasaden”. Vi krävde att kom-
munerna säkerställer att det fi nns direktiv som styr hur
socialtjänsten ska följa upp barnets rätt till undervisning.
Bara cirka trettio procent av kommunerna hade sådana
direktiv.
– Ett entydigt resultat från vårt arbete är att barnen under- under-
stryker skolans betydelse. Låga eller ofullständiga betyg
från årskurs nio är den främsta varningsklockan för ett
besvärligt liv som vuxen, säger barnombudsman Fredrik
Malmborg.
I Barnombudsmannens rapport ”Bakom fasaden”
säger Bo Vinnerljung, en av barnrättsexperterna i Barn-
ombudsmannens råd; ”Att de här barnen misslyckas
i skolan beror inte på att de skulle ha sämre kognitiv
förmåga än andra barn. Det handlar om försummelse, till
och med vanvård, att de inte får den undervisning de har
rätt till och att man inte ger barnen möjlighet att utnyttja
sin potential”.
Den 15 november kommer en referensgrupp bestående
av fl era myndigheter och experter att lämna ett betänk-
ande på Utredningen om utbildning för barn och unga i
samhällsvården samt distansundervisning. Betänkandet
kommer att innehålla mycket intressanta uppgifter som
berör alla barns rätt till utbildning.
Frånvaro, en varningssignal
Det är viktigt att skolan tar ansvar och ser vilka bakom- bakom-
Specialpedagogisk tidskrift - att undervisa 4-2012
liggande faktorer det kan vara som gör att barn skolkar
eller uppvisar störande beteende i skolan.
En relativt stor grupp barn lever i utsatta situationer. Det
kan handla om barn som lever med föräldrar med miss-
bruk eller psykisk sjukdom som kan påverka barnens
närvaro i skolan och möjlighet att tillgodogöra sig un-
dervisningen. Det fi nns barn som har en frihetsberövad
förälder eller barn som under många år växer upp i
svåra vårdnadstvister. Det kan handla om barn med neu-
ropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det kan vara barn
som misshandlas eller utsätts för sexuella övergrepp.
Det är viktigt att alla verksamma i skolan har kunskap
både om barns rättigheter och om barns uppväxtvillkor.
Det är också viktigt att skolans personal har kunskap om
och förståelse för att det fi nns barn som riskerar att fara
illa och är uppmärksamma på de signaler som barn ger.
I vissa fall måste skolan ha förmåga att ingripa och göra
en anmälan till socialtjänsten.
Barnkonventionen är tydlig med att barn har rätt att
komma till tals, bli hörda och respekterade. Detta gäller
uttryckligen i alla ärenden som berör barnet. Det borde
vara en självklarhet att skolans första åtgärd vid frånvaro
ska vara att tala med den berörde eleven.
Skolverket har tagit fram ett förslag på allmänna råd
för att främja närvaro och uppmärksamma, utreda och
åtgärda frånvaro i skolan (Dnr 62–2011:1 051). Barnom-
budsmannen saknar ett tydligt barnperspektiv i förslaget
och skriver i sin remiss: Utgångspunkten borde vara att i
första hand se all ogiltig frånvaro som en varningssignal
om att det kan fi nnas något i barnets situation på eller
utanför skolan som kräver att stöd-, hjälp- eller skyddsåt-
gärder sätts in.
Samverkan mellan myndigheter
Barnombudsmannen har tagit initiativ till ”Myndighets-
”Myndighets-
nätverket – barns rätt till utbildning”. I nätverket sitter
Specialpedagogiska skolmyndigheten, Diskriminerings-
Diskrimineringsombudsmannen,
Skolverket, Socialstyrelsen, Skolin-
spektionen, Folkhälsoinstitutet och Ungdomsstyrelsen.
Syftet med samarbetet är att arbeta för barn och unga i
utsatta situationer och deras rätt till utbildning. Frågor
som drivits har bland annat handlat om barn med funktionsnedsättning
och deras behov och rättigheter till ut-
bildning och att inte bli utsatt för kränkande behandling
och frånvaro.
Unga Direkt, att lyssna och lära av barn
Barns rätt att komma till tals är en av barnkonventionens
grundläggande principer. I skollagen fi nns en övergri-
pande bestämmelse om att elever ska ha infl ytande över
hur deras utbildning utformas. Omfattningen ska anpas-
sas efter elevernas ålder och mognad. Det fi nns mycket
att vinna på att lyssna till barn och ta tillvara deras
5

6
kunskap. Varje dag fattar vuxna i skolan och i samhäl-
let i övrigt beslut som har inverkan på barns liv utan att
barnen har fått komma till tals om sin egen situation.
En viktig del i Barnombudsmannens arbete är att lyssna
på experterna, barnen och de unga, som är bäst på att
beskriva sin egen situation och hur det är att vara ung
i Sverige idag. Som vuxen påverkar dina beslut verk-
ligheten för barn. Enligt barnkonventionen ställer det
tydliga krav på dig som vuxen. Du ska ha kunskap om
barns uppväxtvillkor och du ska känna till de rättigheter
som barn har. Barn får inte diskrimineras, de har rätt till
utbildning och utveckling och de beslut som vuxna fattar
ska utgå från barnets bästa.
Vi använder en metod som heter Unga Direkt som låter
unga komma till tals och, när det är lämpligt, ger dem
möjlighet att framföra sina åsikter direkt till makthavare.
Nu startar Pejling! Att sprida strategin för att stärka
barnets rättigheter
Barnombudsmannen fi ck i september 2011 i uppdrag av
regeringen att ta fram ett förslag till kommunikations-
strategi med konkreta åtgärder. Uppdraget pågår mellan
år 2012 och 2014. Syftet med uppdraget är att kommu-
ner, landsting och statliga myndigheter ska känna till
och förstå hur strategins principer kan användas som ett
verktyg för att säkerställa barnets rättigheter inom den
egna verksamheten.
Pejlinguppdraget innebär att vi låter barn och ungdomar
utifrån sina erfarenheter påverka kommuner, landsting
och statliga myndigheter om beslut som rör dem. Fokus
ska vara på verksamheter som socialtjänst, skola, hälsooch
sjukvård samt rättsväsendet. Avstampet för Pejlin-
gen sker den 7 november och vi kommer sammanlagt
att pejla ett femtiotal kommuner i landet och utöver det
ett antal myndigheter och län. Innan Pejlingarna startar
genomför vi en nollmätning för att se hur kunskaperna,
attityderna och tillämpningen av barnkonventionen ser
ut i landet. När uppdraget är genomfört kommer vi åter
igen att göra en undersökning för att se i vilken utsträck-
ning Sverige har förfl yttat sig när det gäller kunskaper
om och arbete med barns rättigheter.
Max18 visar hur barn och unga har det i Sverige
I somras lanserade vi det webbaserade uppföljnings- uppföljningssystemet
Max18 som samlar statistik om barns levnadsförhållanden.
Statistiken är uppdelad på områden kopp-
lade till barnkonventionen, ekonomi, hälsa, utbildning,
trygghet, delaktighet och samhällets stöd och skydd.
Sammanlagt fi nns ett fyrtiotal indikatorer. De fl esta kan
jämföras mellan kommuner och län. En del av Max18
riktar sig direkt till barn och unga för att öka deras kän-
nedom om hur barn har det i Sverige.
– Webbplatsen vänder sig till alla som jobbar med barn
och kan påverka deras vardag. Här ska de få information
och kunskap som kan hjälpa dem att prioritera och fatta
kloka beslut för barn, berättar Hanna Larheden, utredare
på Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen besöker skolor
När det här skrivs är en kollega i Varberg för att besöka
en skola där och lyssna på vad barnen har att säga. Temat
denna gång är barnkonventionen i sin helhet, med an-
ledning av FN-dagen den 24 oktober. Vi besöker skolor
från norr till söder och pratar med barnen om artiklarna
i barnkonventionen. Senast var vi i Visby och lät barnen
resonera om vad barnkonventionen säger om alla barns
rätt till identitet och hur de funderar kring det.
Vad gör Barnombudsmannen?
Barnombudsmannen är en statlig myndighet. Vårt
uppdrag är att företräda barns och ungas rättigheter
och intressen utifrån barnkonventionen.
Vi bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhäl- samhället
och driver på genomförandet i kommuner, landsting,
regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksam-
ma brister i tillämpningen av barnkonventionen och
föreslå förändringar i lagar och förordningar. Varje år
lämnar Barnombudsmannen en rapport till regerin-
gen. Den innehåller analyser och rekommendationer
till förbättringar för barn och unga inom ett valt
fokusområde. I år tittar vi närmare på i vilken ut-
sträckning barns och ungas rättigheter tas till vara i
rättsprocessen. Våra årsrapporter fi nns att beställa och
ladda ner på vår webbplats, http://www.barnombuds-
mannen.se/vart-arbete/arsrapporteringar/
Barnombudsmannen ska också enligt lag informera
och bilda opinion i angelägna frågor som rör barns
och ungas rättigheter och intressen.
Barnombudsmannen har rättsliga befogenheter att
begära information och att kalla in till exempel kom-
muner och myndigheter till överläggning men utövar
ingen tillsyn. Vi får inte driva enskilda ärenden men
har anmälningsskyldighet.
Vi har regelbunden dialog med barn och unga, sär- sär-
skilt i utsatta situationer, för att få kunskap om deras
villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Expertråd
med barn och unga fi nns knutna till Barnombuds-
mannen för längre och kortare perioder.
Barnombudsmannen bildades 1993 och leds sedan
2008 av barnombudsman Fredrik Malmberg. Barn- Barn-
ombudsmannen har ett anslag från staten på ca 21
miljoner kronor (2012) och har ca tjugo medarbetare.
www.barnombudsmannen.se
Specialpedagogisk tidskrift - att undervisa 4-2012