Bioenergi i Tornedalen, "Best practice" 2011 - Tornedalsrådet

I stort har pelletpannan fungerat bra. När pannan togs i drift var det till att börja med svårt att hitta rätt
luftintag, men nu har man kommit fram till rätt mängd.. I början fick man in fukt till pelletsilon vilket gjorde
att pellets frös till klumpar och slog sönder transportskruven. Problemet kunde lösas när man isolerade
silon med träull och täckte den med plåt. Matarskruven har gått av en gång på grund av träpulver som så
småningom fastnade i skruven. Det är bra att tömma silon en gång per år för att rensa den. Vid
pelletpannans driftsstopp startas oljepannan automatiskt.
Uppvärmningen fungerar bra om pelletsilon fylls på med två veckors mellanrum. Om pelletleveransen inte
kommer i tid uppstår problem. I Karungi har detta skett några gånger, vilket även lett till att man tvingats
byta leverantör. För närvarande har man alltid reserv i form av pelletsäckar. Det är bra att planera
pelletanläggningen med automatisk uraskning. En skruv, som transporterar askan till en sluten behållare,
är att rekommendera. En sådan transportör kunde dock inte installeras i Karungi, eftersom pannrummet
ligger på fel nivå med tanke på detta.
Pelletsilon är utrustad med ett fönster så att man ser när pelletvolymen sjunker under en viss gräns. Detta
är dock ingen tillräcklig mätmetod, eftersom pelletmassan oftast sjunker först i mitten av silon och sist
utefter väggarna. Regelbundna pelletleveranser är därför ett måste.
Pelletuppvärmning blir betydligt billigare än uppvärmning med olja. Å andra sidan är råvarutillgången och
bristen på tillräckligt antal leverantörer en orosmoment som också kan leda till prishöjningar.
Transportalternativen är begränsade. För användaren är pelletuppvärmningen inte lika bekymmersfri som
uppvärmning med olja.