Bioenergi i Tornedalen, "Best practice" 2011 - Tornedalsrådet
Bioenergi i Tornedalen, "Best practice" 2011 - Tornedalsrådet Bioenergi i Tornedalen, "Best practice" 2011 - Tornedalsrådet
3.2 Flisanläggningen i Övertorneå Allmän beskrivning Hedenäset Närvärme AB producerar biovärme till byborna i Hedenäset i Övertorneå kommun. Företagets flisanläggning ligger intill byacentrumet. Biovärme köps av 63 närliggande fastigheter; kommunägda fastighete samt radhus och villor. Anläggningen förbrukar cirka 8 000 m3 skogsråvara per år, vilket motsvarar en värmeproduktion på 6 200 MWh. Effekten är 2 MW, och anläggningen har varit i drift sedan april 2008 (3,5 år). Hälften av råvaran kommer från egna skogar och hälften köps in. Av inköpt råvara kommer hälften från Sverige och hälften från Finland. Flisningen sköter man själv för att garantera jämn kvalitet, och den färdiga flisen förvaras i förrådsutrymmet (ca 1700 m3), som ligger intill lokalen med själva värmepannan. Flisen bränns upp i värmepannans förbränningskammare och brandgasernas värmeenergi transporteras genom värmeväxlare till anslutna fastigheter. Askan tas till vara och används som skogsgödsel. Anläggningens upphandlingsprocess Byns oljepanna var föråldrad och skulle snart bytas ut. Dessutom hade bröderna som tillhörde ägarna i värmebolaget länge funderat på att dra nytta av avverkningsrester från sina egna skogar. Kommunen ställde upp med lokaler, och ett aktiebolag bildades. Företaget förhandlade med kommunen om ett eventuellt delägarskap i det nya bolaget, men till slut bestämde kommunen att den istället ville bli kund och köpa värme från bolaget. Investeringen gick upp på totalt 7 milj. kronor med utrustning, värmenät (3300 m) och fastigheternas värmeväxlare. 21 % av kostnaden fick projektet som EU-finansiering. Tre tillverkare lämnade anbud, och av dem valdes Ariterm, som bäst uppfyllde de tre kriterier som fanns: (1) pris, (2) enkel funktionsprincip och (3) tillgång till reservdelar. Att kommunen anmälde sig som storkund, gjorde det lättare att få bybor att ansluta sig. Processens tröghet med de utdragna kommunala förhandlingarna upplevdes som en utmaning. Anläggningens funktion och användarerfarenheter Flisförrådet har fyra parallella skraptransportörer som drar bränslet inomhus. Som drivkraft används två hydraulpumpar; bra att ha reserv om en skulle haverera. När flisen kommer inomhus förs den till en skruvtransportör, och sedan in i förbränningskammaren och upp på trapprosten där förbränning sker. Trapprosten omges av sex luftfläkt, som ser till att flisen får en jämn ström av syre. Innan rökgaserna
lämnar skorstenen rensas dem för att undvika sotspridning i omgivningen. Anläggningen har automatisk sotning och uraskning. Processens styrsystem är automatiserat, och kan vid behov justeras via styrpanelen. Hur bra anläggningen fungerar beror på bränslets kvalitet, och därför är det viktigt att säkerställa hela leveranskedjan från skogen till uppbränning. Skogsråvaran bör inte innehålla jordmaterial eller stenar. Skogsråvarans kvalitet kontrolleras visuellt före flisning. Även fukthalten mäts eftersom kostnaden regleras efter energiinnehåll. Skogsråvaran torkas i naturen utan maskiner. Flisning sker året runt, och det är lönar sig att alltid ha två veckors förbrukning i lagret. En täckt hall med exempelvis asfaltgolv som skydd mot fukten räcker bra som förrådsutrymme. Att ha golvvärme i det utrymme som flisen passerar på vägen in har visat sig vara bra. Bränslets fuktighet varierar i regel mellan 28-43 %. Målet är att fukten inte stiger över 35 %, även om förbränningen klarar av fuktigare material. Torrare material blandas med fuktigare vid behov. Anläggningen besöks två gånger per dag för bokföring och för kontroll av maskiner. Tre personer i Hedenäset turas om att ta hand om detta. Sotning görs manuellt en gång per år (tar ungefär en dag). Anläggningen har visat sig vara driftsäker, endast några reservdelar har bytts ut under de tre år den varit i drift. För att trygga ekonomin bör minst 25 % av kunderna till en sådan här anläggning vara så kallade storkunder. Bilder Bild 4. Biovärmeverkets flisförråd (ca 1700 m3).
- Page 1 and 2: Bioenergi i Tornedalen - Potential
- Page 3 and 4: Innehållsförteckning INNEHÅLLSF
- Page 5 and 6: Tabell: Energivedens potential i To
- Page 7 and 8: 2 Företags- och utvecklingsverksam
- Page 9 and 10: Anläggningskostnad Biogasverket by
- Page 11: Bild 2.Gaspannan (De Dietrich) syns
- Page 15 and 16: 3.3 Pellettvärme i Karungi Allmän
- Page 17 and 18: Bilder Bild 7. Pellettpannan i serv
- Page 19 and 20: Anläggningens upphandlingsprocess
- Page 21 and 22: Bild 10. Pelletsilons konformade ne
- Page 23 and 24: Bioenergiproduktionen möjliggjorde
3.2 Flisanläggningen i Övertorneå<br />
Allmän beskrivning<br />
Hedenäset Närvärme AB producerar biovärme till byborna i Hedenäset i Övertorneå kommun. Företagets<br />
flisanläggning ligger intill byacentrumet. Biovärme köps av 63 närliggande fastigheter; kommunägda<br />
fastighete samt radhus och villor. Anläggningen förbrukar cirka 8 000 m3 skogsråvara per år, vilket<br />
motsvarar en värmeproduktion på 6 200 MWh. Effekten är 2 MW, och anläggningen har varit i drift sedan<br />
april 2008 (3,5 år).<br />
Hälften av råvaran kommer från egna skogar och hälften köps in. Av inköpt råvara kommer hälften från<br />
Sverige och hälften från Finland. Flisningen sköter man själv för att garantera jämn kvalitet, och den<br />
färdiga flisen förvaras i förrådsutrymmet (ca 1700 m3), som ligger intill lokalen med själva värmepannan.<br />
Flisen bränns upp i värmepannans förbränningskammare och brandgasernas värmeenergi transporteras<br />
genom värmeväxlare till anslutna fastigheter. Askan tas till vara och används som skogsgödsel.<br />
Anläggningens upphandlingsprocess<br />
Byns oljepanna var föråldrad och skulle snart bytas ut. Dessutom hade bröderna som tillhörde ägarna i<br />
värmebolaget länge funderat på att dra nytta av avverkningsrester från sina egna skogar. Kommunen<br />
ställde upp med lokaler, och ett aktiebolag bildades. Företaget förhandlade med kommunen om ett<br />
eventuellt delägarskap i det nya bolaget, men till slut bestämde kommunen att den istället ville bli kund<br />
och köpa värme från bolaget.<br />
Investeringen gick upp på totalt 7 milj. kronor med utrustning, värmenät (3300 m) och fastigheternas<br />
värmeväxlare. 21 % av kostnaden fick projektet som EU-finansiering. Tre tillverkare lämnade anbud, och<br />
av dem valdes Ariterm, som bäst uppfyllde de tre kriterier som fanns: (1) pris, (2) enkel funktionsprincip<br />
och (3) tillgång till reservdelar. Att kommunen anmälde sig som storkund, gjorde det lättare att få bybor<br />
att ansluta sig. Processens tröghet med de utdragna kommunala förhandlingarna upplevdes som en<br />
utmaning.<br />
Anläggningens funktion och användarerfarenheter<br />
Flisförrådet har fyra parallella skraptransportörer som drar bränslet inomhus. Som drivkraft används två<br />
hydraulpumpar; bra att ha reserv om en skulle haverera. När flisen kommer inomhus förs den till en<br />
skruvtransportör, och sedan in i förbränningskammaren och upp på trapprosten där förbränning sker.<br />
Trapprosten omges av sex luftfläkt, som ser till att flisen får en jämn ström av syre. Innan rökgaserna
Change language