20.09.2013 Views

Brännpunkt Irak 4 - IrakSolidaritet

Brännpunkt Irak 4 - IrakSolidaritet

Brännpunkt Irak 4 - IrakSolidaritet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Robert Nyberg<br />

BRÄNNPUNKT<br />

IR IR AK<br />

20 kr<br />

IV<br />

1


2<br />

LEDARE - IRAKSOLIDARITET<br />

Ockupationen saknar legitimitet<br />

Invasionen i <strong>Irak</strong> var olaglig och<br />

ett flagrant brott mot folkrätten.<br />

Det har stått klart sedan kriget<br />

inleddes. USA:s förevändning för<br />

kriget, de icke-existerande massförstörelsevapnen,<br />

var en lögn,<br />

ifrågasatt även av FN:s vapeninspektörer.<br />

Aggression är det värsta brottet<br />

mot freden. Därför gör USA allt<br />

för att förhindra att denna fråga<br />

prövas juridiskt av nationella eller<br />

internationella domstolar. Men<br />

historiens dom blir hård oavsett<br />

om de fortsatta ansträngningarna<br />

att ställa krigsförbrytarna till svars<br />

under deras livstid lyckas eller ej.<br />

Ockupationens och motståndskampens<br />

legitimitet blev stridsfrågor<br />

i invasionens spår. Till syvende<br />

och sist handlar begreppet legitimitet<br />

om världsopinionens acceptans<br />

av handlingar som följde<br />

efter själva brottet. Kan en olaglig<br />

handling rättfärdigas av de resultat<br />

som uppnås?<br />

<strong>Irak</strong>iernas uppfattning har<br />

bekräftats gång på gång i<br />

undersökningar under sju års<br />

tid. En klar majoritet har<br />

ansett att motstånd mot den<br />

olagliga ockupationen är legitimt.<br />

I handling har stora<br />

delar av det irakiska folket i<br />

en bred och mångskiftande<br />

motståndsrörelse både civilt<br />

och militärt försvarat <strong>Irak</strong>s<br />

nationella oberoende.<br />

Det är inte mycket kvar av USA:s<br />

koalition av ”frivilliga”, de flesta<br />

har åkt hem. Detta inkluderar t ex<br />

Spanien, Italien, Japan, Sydkorea<br />

och även Storbritannien. Opinionen<br />

och kraftiga folkprotester<br />

har tvingat fram en reträtt. Även i<br />

USA har opinionen mot kriget<br />

vänt i samband med de stora amerikanska<br />

förlusterna.<br />

”Jag tror helt enkelt inte att Obama någonsin haft för avsikt att<br />

ge upp permanenta baser, bemannade av tiotusentals USAsoldater<br />

och legoknektar. Inte heller förväntar jag mig ett slut<br />

på de irakiska ansträngningarna att driva bort dem, vilket<br />

betyder fortsatt döende och särskilt dödande – huvudsakligen<br />

från luften – av USA-trupper i det oändliga. Om och när han<br />

minskar våra styrkor i <strong>Irak</strong> med upp till hundra tusen, skulle jag<br />

tro att de skickas till Afghanistan, efter ett besök hemma hos<br />

sina familjer.”<br />

Daniel Ellsberg<br />

Journalisten som läckte de s.k. Pentagonpappren<br />

som avslöjade lögnerna om Vietnamkriget.<br />

USA befinner sig i ett dilemma.<br />

Man har inte vunnit kriget. Efter<br />

att ha ”lämnat tillbaka suveränitet”<br />

till en marionettregim som tillsatts<br />

efter att USA skrev en författning<br />

åt den 2004, gjorde man högljutt<br />

samma sak igen när man skrev<br />

under ett nytt avtal (SOFA) 2008.<br />

Resultatet blev vid båda tillfällena<br />

att USA tilläts ha kvar sina trupper<br />

under lång tid framöver tillsammans<br />

med 100 000 legoknektar<br />

för att säkerställa ”ordning”.<br />

Marinkårssoldaterna behövs nu<br />

på annat håll.<br />

För att vinna legitimitet basunerar<br />

man ut att man har skapat en<br />

”demokrati” som skulle kunna<br />

fungera om inte dessa ”al Qaida<br />

och Baathpartister” saboterade<br />

allt! Det är inte önsketänkande,<br />

det är medveten desinformation.<br />

Kopplingen till Al Qaida är<br />

samma propaganda som an-<br />

Tack...<br />

Ett varmt tack till<br />

tecknaren Robert Nyberg,<br />

som har gjort omslagsbilderna<br />

och flera teckningar<br />

i detta nummer.<br />

De speglar träffande<br />

människors funderingar<br />

kring den propaganda vi<br />

dagligen utsätts för.


vändes för att motivera invasionen,<br />

och den är lika<br />

lögnaktig idag som då. Al<br />

Qaida fanns inte i <strong>Irak</strong> före<br />

kriget, och har aldrig varit<br />

en del av motståndsrörelsen.<br />

Denna har istället konsekvent<br />

tagit avstånd från terror<br />

mot civila.<br />

Inga demokratiska val kan hållas<br />

under ockupation. Den fars som<br />

utspelas under vice-president Joe<br />

Bidens överseende syftar till att<br />

legitimera USA:s fortsatta dominans<br />

i <strong>Irak</strong>. Ockupationspartier<br />

slåss om makten genom att tävla i<br />

till intet förpliktande nationalistisk<br />

retorik och i en häxjakt förfölja<br />

det förbjudna Baathpartiet, en<br />

häxjakt som i själva verket riktar<br />

sig mot alla som stöder ett enat<br />

och fritt <strong>Irak</strong> oberoende av etnisk,<br />

religiös och politisk tillhörighet.<br />

Dessa USA-skyddslingar är inte<br />

trovärdiga. Många står uppenbarligen<br />

även under inflytande av<br />

religiösa ledare i grannländer.<br />

Själva utgångspunkten för debatten<br />

om politiker som utestängs<br />

från valet är falsk – USA har ingen<br />

rätt att förbjuda något parti i ett<br />

suveränt land. De sekulära partierna<br />

och även det sunnitiska<br />

blocket vägrar delta i spektaklet.<br />

Det blir inget resultat som rättfärdigar<br />

det folkmord som har ägt<br />

rum. Ockupationen är illegitim.<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet stödjer det iraki-<br />

Robert Nyberg<br />

ska nationella motståndet utan att<br />

ta ställning för någon speciell<br />

grupp. Vi ser med glädje att eningsprocessen<br />

tar stora kliv framåt. Vi<br />

respekterar det irakiska folkets<br />

självbestämmanderätt. Att de är<br />

fria från all utländsk inblandning<br />

är en förutsättning för att de ska<br />

- USA ut ur <strong>Irak</strong>!<br />

- <strong>Irak</strong> åt irakierna!<br />

- Krigsförbrytare ska ställas inför rätta!<br />

3<br />

kunna utnyttja denna rätt, för<br />

försoning och för en verklig demokrati<br />

som garanterar att alla<br />

irakier kan vara med och åter<br />

bygga upp sitt krigshärjade land.<br />

Mike Powers<br />

Ordförande, <strong>Irak</strong>Solidaritet


4<br />

Den kända antikgrigsaktivisten och ”fredsmamman” Cindy Sheehan gästade Sverige i oktober 2009.<br />

Hon var <strong>Irak</strong>Solidaritets gäst i samband med Afghanistan-veckan, arrangerad i samarbete med<br />

Afghanistansolidariet och andra organisationer. Cindy Sheehan är aktiv både mot krigen i <strong>Irak</strong> och<br />

Afghanistan. På <strong>Irak</strong>Solidaritets seminarium 8 oktober fylldes Sandlersalen på ABF-huset i Stockholm<br />

till bredden. Hon talade också om <strong>Irak</strong> på Stockholms universitet på inbjudan av Utrikespolitiska<br />

föreningen. Mötena var mycket lyckade och välbesökta och hon fick god uppmärksamhet i media,<br />

särskilt eftersom USA:s president Barak Obama samtidigt tilldelades Nobels fredspris.<br />

Krigsmotståndaren Cindy Sheehan:<br />

Illusioner försvagade<br />

antikrigsrörelsen<br />

– Barak Obama som president<br />

var en gåva till härskarklassen,<br />

rånarklassen, i USA. Hans<br />

paroll ”förändring” betydde ny administration,<br />

men oförändrad politik.<br />

Jag kan aldrig stödja en president<br />

som för krigspolitik.<br />

Med den deklarationen inledde Cindy<br />

Sheehan sitt anförande vid seminariet<br />

i ABF-huset den 8 oktober – dagen<br />

innan beslutet att tilldela Obama Nobels<br />

fredspris offentliggjordes.<br />

Bara några dagar före sitt stockholmsbesök<br />

hade hon deltagit i en<br />

demonstration utanför Vita huset, där<br />

hon kedjat fast sig, men snabbt blivit<br />

lossklippt av poliser med bultsaxar. I<br />

demonstrationen deltog 5-600 personer,<br />

vilket Cindy Sheehan menade var<br />

en stor demonstration i dagens situation,<br />

då fredsrörelsen är kraftigt försvagad.<br />

– Mina vänner i fredsrörelsen som<br />

stödde Obama säger att han i alla fall är<br />

bättre än George W Bush. Men Bush<br />

var bara den värste av många dåliga<br />

krigiska presidenter och Obama sällar<br />

sig nu till dem med upptrappning i<br />

Afghanistan, en förrädisk ”exit strategy”<br />

i <strong>Irak</strong> som förlänger ockupationen,<br />

kriget och lidandet, drönarbombning i<br />

Pakistan och en farligt hotfull politik<br />

mot Iran.<br />

Cindy Sheehan har skrivit och sprider<br />

en fredsdeklaration, International<br />

People’s declaration of Peace, som<br />

klargör att folken inte är varandras<br />

fiender. Hon uppmanar människor att<br />

underteckna den.<br />

– Krig är när regeringarna säger vem<br />

Cindy Sheehan gästade <strong>Irak</strong>Solidaritet i Sverige i oktober 2009.<br />

som är våra fiender, revolution är när<br />

folk själva bestämmer vem som är deras<br />

fiender. Sättet att stoppa kriget är<br />

att mobilisera gräsrötterna. Det är var<br />

jag försöker göra, sade hon.<br />

– Det får jag aldrig fredspriset för,<br />

och det är inte heller vad jag vill. Nobels<br />

fredspris är en del av etablissemanget<br />

och etablissemanget är detsamma<br />

som krig<br />

Cindy Sheehans son dödades som<br />

soldat i <strong>Irak</strong>.<br />

– Man säger till mig att jag ”måste<br />

komma över det” och att jag har fått<br />

mina ”15 minuter av berömdhet”. Komma<br />

över vad? Min sons död? Min<br />

ilska? Men jag gör inte det jag gör för<br />

att bli berömd eller för att komma över<br />

personliga trauman; jag gör det för<br />

fred, för att trupperna ska dras hem, för<br />

att vårt folk ska få medicinsk vård och<br />

så vidare. Fortfarande dödas och<br />

handikappas små barn, andra mödrars<br />

barn, av bomber och gifter.<br />

En irakier i publiken höll ett längre<br />

anförande om följderna av och antalet<br />

offer för USA:s invasion, som han<br />

summerade till många miljoner (inklusive<br />

dödade, änkor, föräldralösa barn,<br />

flyktingar och internt fördrivna människor,<br />

självmord, handikappade, drogberoende<br />

etc). Hans grupp överlämnade<br />

dokument till Cindy Sheehan över<br />

detta. De undrade vad hon hade för<br />

kommentar.<br />

– Jag har absolut ingen ursäkt för<br />

vad mitt land gjort mot <strong>Irak</strong>s folk. Min<br />

son har dödats, men det är inte det<br />

irakiska folkets fel, utan Bushs, oljebolagens,<br />

profitörernas skuld. Tack för<br />

det material ni gett mig.<br />

Hon fick också frågan vilken roll<br />

legosoldaterna spelar i <strong>Irak</strong>.<br />

– Obama säger att han ska dra bort<br />

trupperna, men legosoldaterna är fler.<br />

I USA är man knappast medveten om<br />

soldaterna, än mindre om legosoldaterna.<br />

Deras roll är att fullfölja krigspolitiken.<br />

Christer Lundgren


Obama krigar in det nya året<br />

Minns ni Monthadar Al-Zaidi?<br />

Journalisten som kastade sina<br />

skor på George W Bush vid en<br />

presskonferens i Bagdad och<br />

skrek: ”Detta är en avskedskyss,<br />

din hund! Det här är från änkor,<br />

faderlösa och de som dödats i<br />

<strong>Irak</strong>!”<br />

Zaidi fängslades och misshandlades.<br />

Han borde ha fått Nobels fredspris.<br />

Eller tänk om fredspriset gått till Cindy<br />

Sheehan. Hon som miste sin son<br />

Casey i <strong>Irak</strong> och som blivit aktivist i<br />

solidaritetsarbetet med de angripna<br />

folken i <strong>Irak</strong> och Afghanistan.<br />

Något sådant hände faktiskt 1936<br />

när Nobels fredspris tilldelades Carl<br />

von Ossietzky. Det var som nu en tid<br />

när stora delar av den etablerade borgerligheten<br />

i Europa pendlade mellan<br />

inställsam anpasslighet och devot<br />

beundran för våldets världsmakt.<br />

I tidningen Weltbühne hade Ossietzky<br />

avslöjat Nazitysklands krigsförberedelser.<br />

Han kastades i fängelse för<br />

att ha förolämpat Reichswehr med orden<br />

”Soldaten sind Mörder” (soldater<br />

är mördare). Han satt i koncentrationsläger<br />

när han fick fredspriset och tilläts<br />

aldrig ta emot det.<br />

Att ge priset till Ossietzky vid den<br />

tidpunkten var tvivelsutan en akt av<br />

moralisk resning och politiskt mod.<br />

Men vad ska vi kalla det att ge det till<br />

USA:s nyvalde president Barack Obama?<br />

Låt oss granska hans meritlista.<br />

Beträffande <strong>Irak</strong> ställde han i valkampanjen<br />

ut vaga löften om att avsluta<br />

kriget. Han har lyckats avlägsna<br />

kriget från löpsedlarna, men idag finns<br />

120 000 amerikanska soldater och över<br />

100 000 kontraktsanställda kvar.<br />

Massarresteringar, bomber, mord,<br />

avrättningar och husraider är fortfarande<br />

ockupationens vardag.<br />

Obama lovade att istället satsa på<br />

”det goda kriget” i Afghanistan. Det<br />

löftet har han uppfyllt med råge.<br />

Förutom att skicka ytterligare 30 000<br />

soldater för att kuva folket i Afghanistan<br />

ökar han antalet kontraktsanställda<br />

till uppåt 160 000.<br />

Fördelen med kontraktsanställda är<br />

att de inte granskas av kongressen.<br />

Bolag som Blackwater kan begå mord<br />

Obama ställde ut vaga löften om <strong>Irak</strong>, men ockupationen fortsätter.<br />

och utföra tortyr på ett fullständigt<br />

okontrollerat sätt.<br />

Obama har eskalerat kriget in i Pakistan<br />

där över två miljoner människor<br />

fördrivits från sina hem i Swatdalen.<br />

Han är en tillskyndare av användningen<br />

av obemannade flygplan, ”drönare”,<br />

som från baser i USA på fegt och<br />

bekvämt avstånd kan dirigeras att fälla<br />

sina bomblaster över människor på<br />

andra sidan jordklotet.<br />

Han har trappat upp interventionen<br />

i Iran. Genom att skapa, träna och finansiera<br />

bombkommandon och terrorgrupper<br />

som Jundullah destabiliserar<br />

CIA Iran med den öppna målsättningen<br />

att åstadkomma ”regimskifte”.<br />

Lägg därtill Obamas oblyga uppbackning<br />

av de kriminella kuppmakarna<br />

i Honduras och det ”pålitliga” stödet<br />

till Israels svältblockad av Gaza.<br />

5<br />

Nobels fredspris har även tidigare<br />

förärats krigsförbrytare. Henry Kissinger<br />

fick det 1973.<br />

Han låg bakom de strategiska bombningarna<br />

i Sydostasien som skördade<br />

miljoner människoliv. I historien blir<br />

han inskriven som ansvarig för den<br />

värsta bombterrorn alla kategorier,<br />

nämligen den mot Kambodjas bönder<br />

1965-75.<br />

Kissinger var hjärnan bakom Operation<br />

Condor i Latinamerika som slog<br />

ner folkliga rörelser och stöttade militärdiktaturer.<br />

Den norska Nobelkommittén har än<br />

en gång gjort ett skamligt val av fredspristagare.<br />

Det blir en viktig uppgift<br />

under det nya året att demaskera krigsförbrytaren<br />

och ”höken” Barack<br />

Obama.<br />

Ulf Bjerén<br />

Karlskrona<br />

Vi måste lyfta fram vad Obama sade i valkampanjen: ”Vi måste inte<br />

bara komma ut ur <strong>Irak</strong>, vi måste komma ur det tänkesätt som förde<br />

oss in i <strong>Irak</strong>.” Obama själv har inte kommit ur det tänkesättet och<br />

jag menar att vi, folket, måste tala med honom om det.<br />

Howard Zinn<br />

Folklig progressiv historiker som nyligen gick ur tiden<br />

Det är dags att ta bort Obamadekalen från min bil… Obamas<br />

tidsgräns för den föreslagna afghanska militära offensiven är en<br />

exakt spegelbild av Petraeus 18-månaders offensiv i <strong>Irak</strong>.<br />

Tom Hayden<br />

F d senator för Kalifornien


6<br />

· Vad är resultatet av de två budgivningarna<br />

och vilken slags kontrakt<br />

är det som tecknats? För att vara<br />

”tekniska servicekontrakt” förefaller<br />

de väldigt långa (20-25 år).<br />

– Kontrakten har inte offentliggjorts<br />

ens för det irakiska parlamentet, så de<br />

exakta detaljerna är inte kända, men de<br />

har en varaktighet på 20 år och kan<br />

förlängas ytterligare fem år. De kallas<br />

”servicekontrakt”, men många tvivlar;<br />

djävulen finns i detaljerna. <strong>Irak</strong> kommer<br />

helt säkert att förlora förmågan att<br />

besluta i enlighet med nationens intresse.<br />

· Hur är det med dessa kontrakts<br />

legalitet och transparens? Åtminstone<br />

Rumailakontraktet tycks ha<br />

ifrågasatts i domstol.<br />

Eftersom den nuvarande regeringen<br />

misslyckades med att få utkastet till<br />

”Olje- och gaslag” antaget på grund<br />

av meningsskiljaktigheter med Kurdistans<br />

Regionala Regering (KRG), beslöt<br />

den att gå vidare och hävda att den<br />

kan basera sin politik på existerande<br />

lagar antagna under de senaste decennierna.<br />

Dessa lagar preciserar i klara<br />

ordalag att utveckling av oljeresurser<br />

måste ske genom nationell implementeringspolitik<br />

(vilket betyder att nationella<br />

ansträngningar ska följas) och<br />

om det finns behov av partnerskap<br />

med en utländsk intressent, så kan det<br />

göras fall för fall genom en särskild lag<br />

antagen för varje enskilt fall. Det stipulerades<br />

särskilt i Lag 97 från 1967, enligt<br />

vilken några kontrakt upprättades<br />

1968 och i början av sjuttiotalet och<br />

Kampen om oljan<br />

”Att öppna delar av deras [<strong>Irak</strong>s] energisektorer för utländska investeringar” är det syfte som<br />

USA:s f.d. vicepresident Dick Cheney angav i den energipolitiska rapport som hans Cheney<br />

Energy Task Force presenterade i maj 2001. En ny irakisk oljelag föreslagen av USA-administrationen<br />

och de stora oljebolagen skulle utgöra det ”juridiska ramverket” för utförsäljningen av<br />

irakisk olja.<br />

Trots sju års ockupation har de inte lyckats med oljelagen. Deras irakiska lydregim godkände den,<br />

men inte parlamentet. Det tycks varken den irakiska regeringen eller oljebolagen bry sig om, så de<br />

beslöt att gå vidare med två stora auktioner, i juni och december 2009, där huvuddelen av <strong>Irak</strong>s kända<br />

oljereserver delades ut som servicekontrakt till utländska företag. Därigenom försvagades och<br />

reducerades den nationella roll som tidigare, 1972, stärkt <strong>Irak</strong>s grepp genom dekret om nationalisering<br />

av utländska oljebolag.<br />

Sigyn Meder intervjuade den irakiske oljeexperten Issam Al-Chalabi den 3 februari 2010.<br />

Issam Al-Chalabi olje- och gasexpert,<br />

chef för <strong>Irak</strong>s Nationella Oljebolag<br />

från 1983 och oljeminister i<br />

<strong>Irak</strong> 1987-1990.<br />

senare år 1997. Denna lag och andra är<br />

fortfarande i kraft fram till idag i enlighet<br />

med artikel 130 i den nya konstitution<br />

som antogs 2005, vilken stipulerar<br />

att alla tidigare lagar förblir i kraft om de<br />

inte ändras eller avskaffas.<br />

Ändå kringgår den nuvarande regeringen<br />

det irakiska parlamentet och<br />

undertecknar kontrakt baserade på<br />

regeringsbeslut. Dessa kontrakt är<br />

därför klart olagliga.<br />

· Vilken är relationen mellan centralregeringen<br />

och KRG? De hävdar<br />

att de äger oljan i ”sin” del av<br />

<strong>Irak</strong> och tecknar sina egna oljekontrakt.<br />

Det har också förekommit<br />

skandaler som den med Peter<br />

Galbraith, nästan okänd i Sverige.<br />

Någon kommentar?<br />

I november 2008 var Issam<br />

Al-Chalabi <strong>Irak</strong>Solidaritets inbjudna<br />

gäst under en vecka.<br />

Förutom att tala på det seminarium<br />

som föreningen anordnade<br />

i Stockholm, talade han även<br />

på Uppsala universitet inbjuden<br />

av professor Kjell Aleklett,<br />

Global Energy Systems, Institutionen<br />

för fysik och astronomi,<br />

på Utrikespolitiska Institutet<br />

och på Stockholms universitet<br />

som gäst hos Utrikespolitiska<br />

föreningen.<br />

Flera interjuer publicerades i<br />

media under hans vistelse i<br />

Sverige.<br />

Enligt alla gällande lagar tillhör oljan<br />

och gasen hela det irakiska folket och<br />

det centrala parlamentet företräder<br />

irakierna. Det finns inte någon ny oljeoch<br />

gaslag och de centrala oljedepartementet<br />

är därmed auktoriserat att<br />

handlägga oljefrågorna. Därför är<br />

KRG:s anspråk och åtgärder och alla<br />

avtal och kontrakt de undertecknat<br />

fullständigt olagliga. De företag som<br />

tecknat avtal med KRG, som norska<br />

DNO, bär det fulla ansvaret och får ta<br />

konsekvenserna.<br />

Det har visats att USA:s förre ambassadör<br />

Peter Galbrith, som är konsult<br />

till KRG har spelat en viktig roll i<br />

formulerandet av 2005 års konstitution<br />

och senare utkastet till olje- och<br />

gaslag (som ännu inte antagits), skulle<br />

få minst fem procent av DNO-avtalet.


Han undersöks nu och hans fall är<br />

uppe i domstol. Namnen på några av<br />

KRG:s tjänstemän har också nämnts.<br />

· Den irakiska regeringen och företagen<br />

talar om fantastisk ökning<br />

av produktionen och exporten inom<br />

kort. Du känner till den irakiska<br />

oljans infrastruktur och möjligheter.<br />

Vad kan du säga om det?<br />

Den irakiska oljeministern talar om ökad<br />

produktion på omkring 12 miljoner fat<br />

per dag, men han medger att <strong>Irak</strong> inte<br />

kommer att förväntas exportera så<br />

mycket eftersom det inte finns marknad<br />

för så stora ökningar. Så till en<br />

början kommer <strong>Irak</strong> att betala tillbaka<br />

till företagen för kostnader för ytterligare<br />

kapacitet på cirka sex miljoner fat<br />

per dag utan att kunna använda den<br />

(förutsatt att <strong>Irak</strong> kan exportera de återstående<br />

sex miljonerna fat per dag).<br />

Många irakiska experter inklusive<br />

höga tjänstemän på ministeriet tvivlar<br />

på dessa oljefälts möjlighet att nå de<br />

utlovade höga produktionsnivåerna.<br />

Till exempel producerar <strong>Irak</strong> för närvarande<br />

omkring en miljon fat per dag<br />

från oljefälten i södra och norra Rumalia<br />

och i offerterna och tillståndsprocessen<br />

räknade ministeriet inte med att<br />

gå utöver 1,7 miljoner fat per dag som<br />

högsta hållbara kapacitet. De vinnande<br />

företagen, brittiska BP och kinesiska<br />

CNPC, åtog sig 2,85 miljoner fat per<br />

dag! Liknande gäller för andra utdelade<br />

oljefält.<br />

Därtill kommer att dessa företag åtar<br />

sig att öka den nuvarande produktio-<br />

nen med tio procent (omkring 2,4 miljoner<br />

fat per dag 2009), så <strong>Irak</strong> kan inte<br />

räkna med större ökningar förrän efter<br />

åtminstone 6-7 år.<br />

Dessutom kommer det att vara omöjligt<br />

för <strong>Irak</strong> att bygga exportkapacitet<br />

för 12 miljoner fat per dag. För närvarande<br />

består den av 1,5 miljoner fat per<br />

dag från Gulfen i söder och cirka 0,7<br />

miljoner fat per dag genom Turkiet.<br />

· Halliburton, KRB och de andra<br />

USA-företagen, kända för sin korruption<br />

och överdebitering, deltar i<br />

kapplöpningen på ”den irakiska<br />

oljeruschen”. Dessa krigsprofitö-<br />

rer, som redan tjänar<br />

förmögenheter i<br />

<strong>Irak</strong>, kommer nu att<br />

få nya förmögenheter<br />

för återuppbygge.<br />

De tycks inte ens behöva<br />

förhandla. De får<br />

kontrakt som underleverantörer<br />

åt oljebolagen.<br />

De bara<br />

smyger sig in. Vad<br />

har du att säga om det<br />

och vem får betala<br />

dessa enorma summor?<br />

Alla kostnader som oljebolagen<br />

ådrar sig ska<br />

betalas tillbaka av <strong>Irak</strong><br />

från och med den dag<br />

då oljebolagen når de<br />

10 procenten! Ja, oljebolagen<br />

kommer helt säkert<br />

att insistera på att<br />

anlita servicebolag till<br />

Robert Nyberg<br />

7<br />

högre kostnader än normalt med hänvisning<br />

till kapacitets- och tidsfaktorer<br />

medan <strong>Irak</strong> kunde göra det billigare<br />

och visserligen kommer att ta längre<br />

tid, men som ovan sagts kommer större<br />

delen av den tillkommande kapaciteten<br />

att förbli outnyttjad.<br />

· Europa riktar också ögonen mot<br />

<strong>Irak</strong>. ”<strong>Irak</strong> utgör en vital länk för<br />

EU:s (energi-)leveranssäkerhet”,<br />

sade EU:s energikommissionär<br />

Andris Piebalgs, som undertecknade<br />

ett samförståndsavtal med den<br />

irakiska oljeministern Hussain Al-<br />

Shahristani i Baghdad i januari.<br />

Med världens tredje största bevisade<br />

oljereserver är <strong>Irak</strong> redan en<br />

viktig oljeleverantör och kan bli en<br />

av de främsta gasleverantörerna till<br />

Södra korridoren, sade Piebalgs.<br />

David Cameron, brittisk toryledare,<br />

sade nyligen i Chatham House<br />

att ”Nato måste utveckla, såväl i<br />

doktrin som i praktik, begreppen<br />

solidaritet och ömsesidigt bistånd i<br />

samband med hoten mot energisäkerheten<br />

som en del av den operativa<br />

förstärkningen för kollektiv<br />

säkerhet under tjugoförsta århundradet.”<br />

De är inte lika angelägna<br />

om att döma krigsförbrytare. Hur<br />

ser du EU:s roll i <strong>Irak</strong>?<br />

Det är utmanande ogenomförbart att<br />

säga att irakisk gas ska nå Europa. Det<br />

Robert Nyberg


8<br />

senaste avtalet mellan EU och <strong>Irak</strong><br />

kommer inte att genomföras, helt enkelt<br />

därför att det inte finns tillräckligt<br />

med gas i <strong>Irak</strong> och det lilla som finns<br />

kommer knappast att räcka till för lokal<br />

konsumtion i <strong>Irak</strong>. EU slösar miljarder<br />

euro på fantasiprojekt och anställer<br />

tiotusentals i sina organ utan att verkligen<br />

visa att det gagnar européerna<br />

vilkas skattepengar de förslösar.<br />

EU måste följa USA:s politik över<br />

hela världen, inklusive <strong>Irak</strong> och Afghanistan.<br />

· Iran skickade nyligen soldater för<br />

att ockupera oljefältet Fakka på<br />

den <strong>Irak</strong>iska sedan om gränsen.<br />

Vad har du att säga om det?<br />

Iranierna hävdar att gränsen är oklar.<br />

Det är fullständigt fel. Gränserna stakades<br />

ut i enlighet med Algeröverenskommelsen<br />

1975, och enligt den definierades<br />

gränserna på kartor. Slutliga<br />

samförståndsavtal, inkluderande specifikationer<br />

av gränsmarkeringarna och<br />

koordinaterna för var och en av dem,<br />

undertecknades av utrikesministrarna.<br />

Det var den iranska sidan som<br />

lämnade kopior på dessa överenskommelser<br />

(på engelska och franska) till<br />

FN år 1976.<br />

Iranierna ockuperade källa nr 4 och<br />

efter massiva demonstrationer mot de<br />

nuvarande irakiska härskarna kända<br />

för sin lojalitet med Iran drog Iran bort<br />

sina soldater från källan men stannade<br />

kvar innanför <strong>Irak</strong>s gränser. Detta fält<br />

är 100 procent irakiskt och ligger innanför<br />

<strong>Irak</strong>s gränser. Det är ett exempel<br />

på Irans avsikter och<br />

inblandning i <strong>Irak</strong>s<br />

angelägenheter.<br />

· En stor svensk<br />

dagstidning, Dagens<br />

Industri, skrev<br />

15 januari att ”<strong>Irak</strong><br />

är en ljuspunkt<br />

bland oljeländerna”<br />

och att ”budgivningen<br />

har varit<br />

exemplarisk”. Det<br />

kommer troligen att<br />

vara möjligt att producera<br />

så mycket<br />

olja att priserna kan<br />

sjunka, åtminstone<br />

under ett par år. ”De<br />

som tror på oljebrist<br />

inom 10 år kommer<br />

naturligtvis att vara<br />

tvungna att säkra<br />

sig.”<br />

Som jag förklarat tidigare<br />

finns det stora<br />

tvivel om legitimiteten<br />

i <strong>Irak</strong>s möjligheter att nå sådana<br />

höga produktionsnivåer, för att inte<br />

tala om möjligheterna att exportera. Vi<br />

kan inte korrekt förutsäga morgondagens<br />

oljepriser, än mindre priserna om<br />

sju år. Alla uttalanden av de internationella<br />

oljebolagen är knep för att rättfärdiga<br />

deras egna utlägg och vinster.<br />

· Hela världen har ögonen på <strong>Irak</strong>s<br />

olja. En hård kamp pågår. Inte bara<br />

USA och västländerna tävlar, utan<br />

Höga politiker och krigsprofitörer<br />

Zalmay Khalilzad, ivrig krigsförespråkare och tillsammans<br />

med Jay Gardner USAs förste ockupationsadministratör,<br />

tillhör krigsprofitörerna. Khalilzad<br />

deltog i utarbetandet av PNAC (Project for a New<br />

American Century) – som beskriver USAs strävanden<br />

efter världshegemoni med våld om USA ser det<br />

nödvändigt – och var ambassadör i <strong>Irak</strong> 2005-2007.<br />

Peter Galbraith, den f d amerikanske diplomaten,<br />

som på alla sätt stött en federalism på sekteristisk<br />

etniskt-religiös grund i <strong>Irak</strong>, uppmuntrat kurdisk separatism,<br />

medverkat i utarbetande av konstitutionen<br />

och utkastet till ny oljelag, har hamnat i blåsväder.<br />

Hans ekonomiska intressen i oljefält i Kurdistan har<br />

granskats av den norska affärstidningen Dagens<br />

Robert Nyberg<br />

också några stater och privata företag<br />

från framväxande länder som Kina<br />

med växande betydelse i världssammanhang<br />

och ökande energibehov.<br />

Hur ser du betydelsen av det?<br />

Det som är viktigt för USA (och Frihandeln!)<br />

är att oljan tas bort från folkets<br />

kontroll och de nationella oljebolagen<br />

och det är inte så viktigt vilket oljebolag<br />

som kontrollerar den, för de har alla<br />

samma mål. Alla tycks också slåss för<br />

en bit av kakan.<br />

Næringsliv och vidden av hans ekonomiska intressen<br />

börjar klarna.<br />

Den f d brittiske premiärministern Tony Blair får en<br />

miljon pund om året av investmentbolaget Mubadala<br />

(Förenade Arabemiraten), vars olje-och gasdivision<br />

förhandlar med Occidental Petroleum, ett amerikanskt<br />

bolag, om exploateringen av jätteoljefältet Zubair i<br />

södra <strong>Irak</strong> som har en reserv på 4 miljarder fat olja.<br />

Zubair ska handhas av ett konsortium med Eni, ett<br />

italienskt energibolag i spetsen. Ruth Tanner, chef för<br />

välgörenhetsorganisationen ”War on Want” i London<br />

säger: ”Det är chockerande att Tony Blair istället<br />

för att stå till svars för sina handlingar i <strong>Irak</strong>, profiterar<br />

på det irakiska folkets bekostnad.”<br />

Läs mer på www.iraksolidaritet.se


1911<br />

Den första stora oljefyndigheten i Mellanöstern upptäcks<br />

i Masjid-i Suleiman i Iran. Stora förväntningar väcks<br />

på oljetillgångar i Mesopotamien (nuvarande <strong>Irak</strong>).<br />

1912<br />

TPC, Turkish Petroleum Company, bildas med sikte på att<br />

exploatera <strong>Irak</strong>s olja inom Ottomanska imperiet.<br />

1914<br />

Brittiske utrikesministern Arthur Belfour när första världskriget<br />

inleds: ”Kontrollen över oljan i Persien och Mesopotamien<br />

är ett första klassens krigsmål för Storbritannien”.<br />

1924<br />

Första världskrigets segrarmakter och deras oljebolag tar<br />

över TPC. Den ursprungliga turkiske ägaren behåller fem<br />

procent. Resten delas mellan BP (England), Shell (Holland/England),<br />

nuvarande ExxonMobil m fl (USA) och<br />

Total (Frankrike). TPC byter 1929 namn till IPC – Iraq<br />

Petroleum Company.<br />

1927<br />

<strong>Irak</strong>isk olja börjar utvinnas i Baba Gurgur, norr om Kirkuk.<br />

1972<br />

<strong>Irak</strong>s olja<br />

<strong>Irak</strong>s oljeindustri nationaliseras och INC, Iraq National Oil<br />

Company, bildas. BP, Shell, ExxonMobil och Total tvingas<br />

lämna <strong>Irak</strong>.<br />

1980<br />

USAs president Jimmy Carter: ”Varje försök från någon<br />

utomstående att få kontroll över Persiska viken kommer<br />

att betraktas som ett angrepp på USA:s vitala intressen”<br />

som kommer att skyddas ”med alla nödvändiga medel,<br />

inklusive militärt våld”. (”Carter-doktrinen”, ännu ej dementerad.)<br />

2003<br />

USA och ”koalitionen av villiga” invaderar <strong>Irak</strong>. Frågan<br />

om hur de multinationella oljebolagen ska kunna återfå<br />

makten över <strong>Irak</strong>s olja har då länge diskuterats i George<br />

W Bushs administration. I ”Projektet för <strong>Irak</strong>s framtid”<br />

inom utrikesdepartementet ingick höga företrädare för<br />

oljebolagen och exil-irakier. Gruppen enades om att <strong>Irak</strong><br />

”skulle öppnas för internationella oljebolag så snabbt<br />

som möjligt efter kriget”.<br />

2007<br />

I februari meddelas att <strong>Irak</strong>s regering enats om en ny<br />

oljelag. Den har ännu inte behandlats av parlamentet på<br />

grund av befolkningens starka motstånd mot alla förslag<br />

att släppa in utländska bolag i den irakiska oljeproduktionen.<br />

Formellt gäller fortfarande oljelagen från 1967 som<br />

tvingar regeringen att söka godkännande av parlamentet<br />

varje gång den vill kontraktera ett utländskt företag för<br />

utvinning av <strong>Irak</strong>s olja.<br />

2008<br />

Oljeministern kringgår gällande lagstiftning och inleder<br />

förhandlingar med bland annat de oljebolag som 1972<br />

kördes ut ur landet. Tidigare hade den kurdiska delstatsregeringen<br />

ingått oljekontrakt som <strong>Irak</strong>s oljeminister förklarat<br />

olagliga.<br />

2009<br />

Två stora förhandlingsrundor med multinationella oljeföretag<br />

resulterar i tio kontrakt som godkänns av regeringen<br />

utan att behandlas i parlamentet. Om produktionen<br />

utvecklas enligt kontrakten beräknas landets totala kapacitet<br />

enligt Iraq Oil Report stiga till 12 miljoner fat per dag.<br />

Genomsnittet under 2009 var 2,4 miljoner fat per dag varav<br />

1.8 miljoner exporterades.<br />

Lasse Karlsson<br />

Medlem i Attac och aktiv i dess WTO-nätverk<br />

9<br />

Barbro Skoog Stenström


10<br />

FACIT<br />

· USA kvar minst 10 år<br />

Det sjunde året av ockupation har fullföljts<br />

i <strong>Irak</strong>. Vid förra årsdagen satt en<br />

ny president och blivande Nobelfredspristagare,<br />

Barak Obama, i Washington<br />

och lovade å ena sidan att han<br />

skulle dra ut de amerikanska styrkorna<br />

innan 2012, och å andra sidan att de<br />

skulle få stanna kvar om det behövdes.<br />

Under året har uttalandena från Pentagon<br />

och Bagdad varit återkommande<br />

att amerikanskt militärt ”stöd” nog<br />

· Olagliga oljekontrakt<br />

I snabb takt har under året ett antal<br />

oljekontrakt drivits igenom med internationella<br />

oljebolag. Det är kontrakt<br />

som är serviceinriktade till sin natur,<br />

inte riktigt så fördelaktiga för bolagen<br />

som dessa hade hoppats, men de ger<br />

dem en ingång till den irakiska scenen.<br />

De är osedvanligt långsiktiga vilket<br />

försvagar <strong>Irak</strong>s förhandlingsposition,<br />

och är inte godkända av parlamentet i<br />

Bagdad vilket egentligen lagstiftningen<br />

förutsätter.<br />

Liknande problem gäller de kontrakt<br />

som slutits separat av kurdiska provinsregeringen,<br />

bl.a. med norska DNO,<br />

och med svenska Lundin Petroleum<br />

via ShaMaran Petroleum Corp.<br />

En stor oro härskar över vacklande<br />

oljetillgångar runtom i världen, och när<br />

nu även ryska, kinesiska, norska och<br />

är att räkna med under lång tid, t.ex. att<br />

amerikanska flygbaser ska finnas kvar<br />

åtminstone 10 år till.<br />

USA:s vicepresident Joe Biden lade<br />

stor kraft på att ställa in den utlovade<br />

folkomröstningen i <strong>Irak</strong> om fortsatt<br />

ockupation. Den skulle ha hållits senast<br />

31 juli enligt det omtalade Sofaavtalet.<br />

Någon folkomröstning blev<br />

det inte.<br />

Planer har också lanserats på att<br />

· Hårdnackat motstånd<br />

För USA var invasionen ett sätt att<br />

befästa kontrollen över Mellanöstern<br />

långsiktigt. Allt tyder på att Washington<br />

kommer att fortsätta att kämpa för<br />

en strategisk närvaro i <strong>Irak</strong>, och ”säkerhet”<br />

kommer naturligtvis att begäras<br />

av oljebolagen och andra ekonomiska<br />

aktörer.<br />

Men på grund av den irakiska be-<br />

till och med svenska bolag släpps in i<br />

<strong>Irak</strong> kommer ifrågasättandet av politiken<br />

i Washington och Bagdad att reduceras<br />

till ett viskande.<br />

EU är också alltmer politiskt involverat,<br />

ropandet på ”energisäkerhet” –<br />

inte minst militär sådan – blir allt högre,<br />

och man hoppas på kommande<br />

gassamarbete med <strong>Irak</strong>. Ett ramavtal<br />

om energisamarbete är redan i hamn,<br />

och detta har bäring på den komplicerade<br />

gas-geopolitiken mellan EU, Mellanöstern<br />

och Centralasien.<br />

Det är inte svårt att se hur denna<br />

uppslutning kring det irakiska projektet<br />

fått frågor som de avtalade oljekontraktens<br />

laglighet, eller den irakiska<br />

(marionett-)regeringens avsaknad av<br />

legitimitet, dess diktatoriska våldsanvändning<br />

och korruption, att tystas<br />

folkningens hårdnackade motstånd<br />

kan man inte längre vara säker på en<br />

trygg amerikansk bas för hela regionen<br />

i <strong>Irak</strong>. De militära banden med<br />

Saudiarabien, Qatar, Bahrain, Oman,<br />

Jordanien, Förenade Arabemiraten,<br />

Kuwait och Israel har därför fortsatt<br />

och på sina håll ökats, militärt skydd av<br />

oljeinstallationer är högprioriterat, och<br />

– av sju års<br />

ockupation<br />

fördubbla storleken på USA:s ambassad<br />

i Bagdad, redan världens största.<br />

USA har tillfälligt ökat närvaron av<br />

privata säkerhetsstyrkor i <strong>Irak</strong>.<br />

Men den militära insatsen måste<br />

hursomhelst på sikt minskas, inte<br />

minst med anledning av en ökande<br />

prioritering av Afghanistan och<br />

därför har det varit bråttom att lägga<br />

de viktigaste pusselbitarna på<br />

plats.<br />

ned på den internationella arenan.<br />

Mekanismen har varit tydlig redan<br />

tidigare, som under den pinsamma regeringskonferensen<br />

i Stockholm i maj<br />

2008, då inte mycket sades om de reella<br />

förhållandena i <strong>Irak</strong>, allt fokus låg på<br />

ekonomiska ”reformer”.<br />

Man kan fundera på exempelvis<br />

Tony Blairs roll, numera avlönad med<br />

en miljon pund per år som rådgivare till<br />

investmentbolaget Mubadala, som nu<br />

försöker ge sig in i det irakiska oljespelet.<br />

Men det är inte lätt att tvinga en<br />

befolkning att handla efter yttre<br />

intressen, irakierna vägrar unisont<br />

att handla med främst amerikanska<br />

bolag, vilket har fått ekonomiska<br />

kommentatorer att beklaga<br />

sig.<br />

nu ska också nya missilsystem riktade<br />

mot Iran placeras ut i flera av länderna.<br />

Senaste tillskottet har varit den ökande<br />

närvaron i Jemen, som liksom fokuset<br />

på Somalia återspeglar en växande<br />

prioritering av att säkra transportlederna<br />

i Adenviken och ut mot Indiska<br />

oceanen.


· Politiska rockader<br />

Den officiella politiska kartan i <strong>Irak</strong> är<br />

sig lik. Det är fortfarande de i hög grad<br />

sekteristiskt eller etniskt definierade<br />

partier, som allierade sig med USA<br />

redan på 1990-talet, som håller i den<br />

politiska makten i Bagdad liksom i<br />

Kurdistan och nere i södern. Flera av<br />

dem har starka band med krafter i Iran<br />

vilket komplicerar bilden.<br />

Rockaderna har varit många. Eftersom<br />

det sekteristiska projektet var<br />

omöjligt att driva med stöd av befolkningen<br />

började främst premiärminister<br />

Maliki tillämpa en nationalistisk retorik<br />

för att vinna allianser under provinsvalen<br />

våren 2009, vilket ledde till<br />

vissa framgångar men också skapade<br />

öppningar för alternativa aktörer, en<br />

del med kopplingar till motståndsorganisationer.<br />

De shiitiska partierna bildade en ny<br />

allians utan Malikis Dawaparti, och<br />

efter vissa ompositioneringar började<br />

de åter högljutt betona federalisering<br />

och sekttillhörigheter.<br />

Men det finns helt enkelt inget stöd<br />

bland befolkningen för projektet<br />

att splittra landet, så anklagelser<br />

om terrorism och krav på total exklusion<br />

av alla som haft kopplingar<br />

till Baathpartiet (flera miljoner<br />

människor) har blivit huvudmedlet<br />

för att försöka monopolisera de<br />

politiska posterna.<br />

· Maktspel i Bagdad<br />

I den konkreta politiken har förändringarna<br />

i <strong>Irak</strong> under senaste året emellertid<br />

varit små. I Bagdad har Maliki<br />

utvecklats till en maktspelare av rang.<br />

Han växlar mellan de mest osannolika<br />

allianser och rena maktmedel, och ett<br />

eller ett par av de andra regeringspartierna<br />

har som svar högst troligt legat<br />

bakom några av de spektakulära bombdåden.<br />

Ett kort tag vände sig Maliki mot det<br />

shiitiska och starkt klerikala ISCI och<br />

· Söndringspolitik<br />

Utvecklingen i Kurdistan är sorgligt<br />

ignorerad av våra media. Där råder<br />

stark irritation bland befolkningen mot<br />

provinsregeringens korruption, dess<br />

maximalistiska och konfrontativa hållning<br />

mot Bagdad och dess stöd för<br />

USA:s ockupation.<br />

Under de lokala valen sommaren<br />

2009 kanaliserades kritiken genom flera<br />

utmanarpartier mot de två gamla<br />

klanpartierna. Allt tyder på att fusket i<br />

valet var omfattande, och de gamla<br />

dess milis, partiet var försvagat när<br />

ledaren Abdul Aziz al-Hakim avled i<br />

augusti 2009. Det blev då politiskt<br />

möjligt att offentligt diskutera hur ISCI<br />

med våldsmedel och amerikanskt stöd<br />

drivit på den sekteristiska och decentralistiska<br />

politiken och milisväldet i<br />

<strong>Irak</strong>. Men med nya positioneringar<br />

öppnade Maliki sedan återigen för<br />

samverkan med ISCI och dess nye<br />

ledare, Hakims son, och tystnaden föll.<br />

De shiitiska listorna är nu delade<br />

partierna kunde behålla makten. Uppgifter<br />

om utrensningar av illojala har<br />

sedan dess tilltagit, offentliganställda<br />

med kopplingar till utmanarpartiet<br />

Goran har avskedats och flera av dess<br />

politiker har mördats.<br />

Den kurdiska regeringen har planer<br />

på att helt annektera stora områden<br />

i norr, inklusive Mosul och<br />

Kirkuk, en fråga som ingår i det<br />

nya förslag till provinskonstitution<br />

som ställs inför folkomröstning i<br />

· Motståndet vinner stöd<br />

Ett viktigt inslag i <strong>Irak</strong> har varit de<br />

Sahwa- eller Awakening-miliser som<br />

USA byggde upp från 2007, lokala<br />

klanmiliser och avhoppade motstånds-<br />

män som med stora utbetalningar rekryterades<br />

mot motståndsgrupperna.<br />

Initiativet kunde utnyttja en utbredd<br />

ilska mot al-Qaida-gruppers terror mot<br />

11<br />

Washingtons till synes inkonsekventa<br />

agerande i detta spel, man stödjer och<br />

motarbetar växelvis olika parter, beror<br />

på två huvudmålsättningar: Å ena sidan<br />

används den klassiska strategin<br />

att söndra och härska, å andra sidan<br />

vill man undvika ett alltför starkt iranskt<br />

inflytande i landet.<br />

Korten USA har haft att spela ut har<br />

varit begränsade eftersom de huvudsakliga<br />

allierade man haft i <strong>Irak</strong> främst<br />

har varit de sekteristiska Iranvänliga<br />

krafterna, de separatistiska kurdiska<br />

partierna, samt en mindre grupp mer<br />

sekulära samarbetsmän som Ayad<br />

Allawi, ökänd som tidigare CIA-man<br />

och avskydd bland stora delar av befolkningen.<br />

mellan två block, vilket har möjliggjort<br />

inbrytningar för andra allianser att<br />

kanske bli regeringsbildare efter valet,<br />

inte minst en allians ledd av Allawi.<br />

Man måste komma ihåg att många<br />

av politikerna är korrumperade,<br />

och att korruptionen kommit att<br />

genomsyra hela systemet till den<br />

grad att <strong>Irak</strong>s regering och myndigheter<br />

numera av Transparency<br />

International räknas som en av de<br />

mest korrumperade världen.<br />

Kurdistan i samband med valet i<br />

mars 2010.<br />

Man har lyckats få de många nyinflyttade<br />

kurderna i Kirkuk erkända som<br />

ett nytt status quo och därmed politiskt<br />

försvagat de övriga grupperna i<br />

provinsen. Men kring Mosul försvagades<br />

den kurdiska kontrollen med<br />

provinsvalen 2009, och i januari 2010<br />

införde amerikanska styrkor checkpoints<br />

för att säkra de linjer som kurdiska<br />

peshmerga etablerat.<br />

civilbefolkningen. Dessa miliser avvecklades<br />

till stor del under 2009, en<br />

del överfördes till irakiska regeringens<br />

kontroll, men där har de knappast fått


12<br />

Amerikanskt nationaldagsfirande 4 juli i <strong>Irak</strong>. (Bilden beskuren.)<br />

något stöd, och attackerna från motståndet<br />

har varit hårda.<br />

Många har därför helt enkelt lämnat<br />

miliserna och återgått till motståndsgrupperna,<br />

som därmed åter<br />

har blivit starkare på många platser<br />

i norra och centrala <strong>Irak</strong>.<br />

Allmänt har motståndsgrupperna efter<br />

stora problem åter blivit starkare,<br />

men agerar också försiktigare. Delvis<br />

finns man nu inom de politiska strukturerna,<br />

och man har gjort satsningar<br />

på samordning.<br />

Attackerna mot amerikanska styrkor<br />

har minskat betydligt. Förklaringen<br />

till detta är huvudsakligen<br />

att de amerikanska styrkorna blivit<br />

alltmer frånvarande på de flesta<br />

håll i landet, då de till stor del har<br />

placerats på svårtillgängliga stora<br />

· Valintriger<br />

Inför valet i mars 2010 tilltog det politiska<br />

rävspelet i Bagdad. I början av<br />

januari trädde den gamla avbaathifieringsnämnden<br />

– upprättad av USA:s<br />

guvernör Bremer 2004 – i aktion, nu<br />

med nytt namn men fortfarande dominerad<br />

av de regerande partierna och<br />

ledd av en f d milisledare inom ISCI,<br />

och förbjöd i en första vända kring 500<br />

av kandidaterna på olika listor, och<br />

dessutom 14 hela partier.<br />

Argumentet var att de utpekade hade<br />

kopplingar till det gamla Baathpartiet,<br />

ofta på låg nivå eller bara indirekt som<br />

fd militärer, grupper som egentligen<br />

enligt lagarna (däribland de ökända<br />

Bremerlagarna) inte ska rensas ut utan<br />

snarare inkluderas i det politiska systemet.<br />

I huvudsak var det företrädare<br />

från olika sekulära och centralistiska<br />

krafter som drabbades, samt en del<br />

baser på landsbygden. Däremot har<br />

krigföringen mot regeringsstyrkorna<br />

fortsatt varit omfattande.<br />

Att den nationella motståndsrörelsen<br />

hela tiden vinner stöd bland befolkningen<br />

har gjort att regeringen och<br />

dess partier kontinuerligt slagit ned på<br />

uttryck för regeringskritik och stöd för<br />

motståndet.<br />

Återkommande har tidningar och<br />

tv-kanaler tillfälligt stängts, kritiska<br />

journalister dödats, tryckerier och förlag<br />

som ger ut förbjuden litteratur (ett<br />

växande fenomen) stängts eller saboterats,<br />

författarna jagats. Amerikanska<br />

pengar har också alltsedan 2004<br />

östs ut för att styra rapporteringen i<br />

irakisk press och tv.<br />

Närmare 1 000 dödsdomar samlades<br />

på hög inför valen, skendomarna har<br />

som var involverade i interna maktstrider<br />

inom regeringspartierna.<br />

Snabbt pumpades tolkningen ut att<br />

det gällde en shiitisk kampanj mot<br />

sunnirepresentanter, men egentligen<br />

var sekulära shiiter en stor del av de<br />

drabbade.<br />

Reaktionen från olika håll blev häftig,<br />

till exempel gick de sydirakiska<br />

(huvudsakligen shiitiska)<br />

stammarnas gemensamma råd ut<br />

och fördömde domen.<br />

För att lugna situationen togs därför<br />

snabbt först beslutet att utrensningar<br />

skulle fortsätta men i hemlighet, och<br />

strax därpå dömde en hastigt sammankallad<br />

appellationsdomstol att de redan<br />

utpekade skulle få delta i valet, och<br />

att eventuella utrensningar skulle dömas<br />

och verkställas i efterhand istället,<br />

efter valet.<br />

Latuff<br />

varit legio. Kring årsskiftet inleddes<br />

dessutom en omfattande arresteringskampanj<br />

i norra <strong>Irak</strong>, som helt försvann<br />

från rapporteringen, och mängder av<br />

tidigare arresterade sitter i flera hundra<br />

mer eller mindre hemliga fängelser<br />

runtom i landet.<br />

USA har å andra sidan använt Bagdad-regimens<br />

befogade rädsla för<br />

motståndsgrupperna, inte minst delar<br />

av det gamla Baathpartiet, som påtryckningsmedel<br />

i olika förhandlingar<br />

med regeringspartierna.<br />

Återkommande sprids kupprykten i<br />

Bagdad, och det förekommer regelbundet<br />

uppgifter om att USA har kontakt<br />

med flera alternativa regimalternativ<br />

ifall man skulle bli ”besviken” på<br />

Maliki och hans folk.<br />

I skrivande stund var tolkningsstriderna<br />

heta mellan olika partier och<br />

myndigheter om lagrum, och jurisdiktioner<br />

mellan nämnden och domstolen.<br />

Men det blev återigen tydligt att<br />

vissa krafter både i Bagdad och i Washington<br />

ville kombinera politiskt maktspel<br />

med att driva på de sekteristiska<br />

spänningarna, och stödet för åtgärderna<br />

har varit starkt från Iran.<br />

Även om förbuden eventuellt dras<br />

tillbaka innan valet, har den sekteristiska<br />

agendan återigen slagit in<br />

kilar genom det politiska systemet,<br />

förvärrat av de eskalerande<br />

bombdåden i början av februari.<br />

Även om USA försöker balansera olika<br />

krafter bör man komma ihåg att<br />

USA:s vicepresident Biden länge till-


hört dem som allra starkast förespråkat<br />

en etnisk/sekteristisk uppdelning av<br />

<strong>Irak</strong>, och hans inblandning i landet har<br />

varit omfattande sedan sommaren<br />

2009. Det är lärorikt att notera hur olika<br />

intressen, till exempel den amerikanska<br />

diplomaten och ”rådgivaren” Peter<br />

Galbraith, efter invasionen 2003<br />

drev på en federalisering av den irakiska<br />

konstitutionen, enligt nyare avslöjanden<br />

för att säkra oljeintressen<br />

(inte minst egna och norska DNO:s) i<br />

Kurdistan.<br />

· Talande tystnad<br />

Utvecklingen mot ett tyst samtycke till<br />

utvecklingen i <strong>Irak</strong> går vidare på den<br />

internationella arenan, inte minst i<br />

Sverige. De oerhörda krigsbrotten<br />

glöms bort, och man blundar för den<br />

hissnande korruption och de övergrepp<br />

som utmärker de nuvarande<br />

makthavarna i <strong>Irak</strong>, framodlade av den<br />

amerikanske ockupanten.<br />

Få talar idag om USA:s krigföring i<br />

<strong>Irak</strong>, en olaglig invasion, flygbombningar<br />

av hela städer, avrättningskampanjer,<br />

fosforbomber, tortyr, understödjande<br />

av sekteristiska terrormiliser…<br />

Att de decentralistiska krafterna åter<br />

stärkts blev tydligt när statsbudgeten<br />

för 2010 lades fram i januari. Det visade<br />

sig att den gamla federalistiska linjen<br />

bland ISCI, Fadhila och de kurdiska<br />

partierna återigen vunnit mark i spelet<br />

i korridorerna trots att det inte finns<br />

något stöd för detta i opinionen.<br />

Nu ska delar av intäkterna från<br />

oljeutvinningen gå direkt till respektive<br />

provinsstyre, vilket riskerar<br />

att underblåsa de så förödande<br />

Resultatet – en redan utmattad infrastruktur<br />

förstördes fullständigt.<br />

Över en miljon döda, ett okänt antal<br />

miljoner sårade och lemlästade, liksom<br />

föräldralösa barn och allt annat<br />

som följer i ett storkrigs spår.<br />

En kollapsad ekonomi med över 50<br />

procent arbetslösa, miljontals akut<br />

fattiga och undernärda, 100 000tals<br />

barn döda i vattenburna sjukdomar,<br />

och över fyra miljoner flyktingar.<br />

Dessutom har ockupanten självsvåldigt<br />

ändrat <strong>Irak</strong>s lagar, ekonomi, konstitution,<br />

mot internationell rätt.<br />

13<br />

decentralistiska krafterna i landet.<br />

Sambandet med försöken till<br />

utrensningar inför valet står klart.<br />

Att de delar av budgeten som behandlar<br />

stats- och regeringschefernas, ministrarnas<br />

och parlamentarikernas<br />

enorma löner och andra förmåner hölls<br />

hemliga gör knappast saken bättre.<br />

Korruption och roffande genomsyrar<br />

det politiska systemet, och nu har tyvärr<br />

de splittrande krafterna i landet<br />

återigen fått spelrum.<br />

Nu skulle vi behöva en seriös rannsakan<br />

av hur allt detta kunde ske, och<br />

hur de ansvariga ska kunna bestraffas.<br />

Det får till varje pris inte bli ett prejudikat<br />

för framtiden, som när man nu<br />

talar om ett irakiskt ”framgångsexempel”<br />

för Afghanistan och andra platser.<br />

Men hur agerar Sverige? Sverige<br />

håller tyst och öppnar ambassader och<br />

konsulat, knyter oljeband och hoppas<br />

på många goda affärer.<br />

”Förbudet mot Baathpartiet gäller politiken”<br />

Rädslan för Baathpartiets inflytande har dominerat mycket av rapporteringen<br />

om de juridiska motsättningarna bland de partier som<br />

ställer upp i det tredje valet i det ockuperade <strong>Irak</strong>. <strong>Brännpunkt</strong> frågade<br />

Dhiaa Rashid, Baathpartiets nordiska representant, om dessa rapporter<br />

som dominerar irakiska media på ett sätt som kan förvåna.<br />

När USA skrev författning åt sina tillsatta<br />

klienter i Bagdad, förbjöds Baathpartiet.<br />

Idag har USA totalt misslyckats<br />

med sin dimridå av ”politisk<br />

process” och ”nationell försoning”.<br />

Ockupationspartier slåss sinsemellan<br />

om makten. Marionettregeringens premiärminister<br />

Al Maliki stöder förbud<br />

och förföljelse av ett parti som hade<br />

många miljoner medlemmar. Det säger<br />

något om detta förbjudna partis symbolvärde<br />

och fortsatta styrka.<br />

· Varför är man rädd för Baathpartiet?<br />

– De 500 kandidater som inte tillåts<br />

ställa upp i valet är inte med i Baathpartiet.<br />

Vad de har gemensamt är att de<br />

är emot federalism som kan splittra <strong>Irak</strong><br />

och mot det iranska inflytande på vissa<br />

partier. Det har ingenting att göra<br />

med medlemskap i Baathpartiet eller<br />

deras religiösa tillhörighet.<br />

· Hur ser folk i <strong>Irak</strong> idag på Baathpartiet?<br />

– <strong>Irak</strong>ierna kan jämföra vad som<br />

åstadkoms under Baathpartiets ledning<br />

med facit efter sju års ockupation.<br />

Dhiaa Rashid påminner om de stora<br />

framsteg som gjordes inom bland annat<br />

industri, utbildning och hälsovård.<br />

Denna utveckling ansågs vara en<br />

modell i hela Mellanöstern och berömdes<br />

av Unesco och WHO.<br />

Mathias Cederholm<br />

Forskare,<br />

aktiv i <strong>Irak</strong>kommittén i Malmö<br />

pationen raserade allt detta.<br />

Han radar upp siffror om tiden sedan<br />

invasionen, som erkänns av regimen i<br />

Bagdad: 2,5 miljoner döda, en miljon<br />

änkor, fyra miljoner barn utan båda<br />

föräldrarna, 4,5 miljoner flyktingar i<br />

eller utanför landet, 800 000 försvunna,<br />

34 000 fångar i <strong>Irak</strong>iska fängelser<br />

och minst 15 000 som kvarhålls av<br />

USA.<br />

Men han diskuterar även de stora<br />

sociala problemen:<br />

40 procent lever under minimilönen,<br />

1,5 miljoner är öppet arbetslösa, och<br />

idag är nästan fyra miljoner analfabeter.<br />

Samhället påverkas. Idag slutar tre<br />

av fyra äktenskap i skilsmässor. Även<br />

aids har blivit ett stort problem med<br />

74 000 rapporterade fall.<br />

Han beskriver ett samhälle i upplösning:<br />

Vi hinner inte diskutera bristen på<br />

– Och sen kom chocken när ocku- Forts. nästa sida.


14<br />

Ockupationen förstör<br />

jordbruket och industrin<br />

Lagar som strider mot Haagkonventionen<br />

genom att på olika<br />

sätt ändra <strong>Irak</strong>s ekonomi, har<br />

ödelagt <strong>Irak</strong>s jordbruk och industri<br />

och berett vägen för de multinationella<br />

profitörerna, samtidigt<br />

som det irakiska folket, tidigare<br />

självförsörjande på jordbruksprodukter,<br />

hungrar, svälter och<br />

är arbetslösa.<br />

Paul Bremer, chef för USA-alliansens<br />

första koloniala styre i <strong>Irak</strong> (Provisoriska<br />

Koalitionsmyndigheten, CPA),<br />

fattade den 26 april 2004 ett beslut,<br />

order 81, med förödande konsekvenser<br />

för jordbruket. Bönderna får inte<br />

spara fröer till utsäde från grödor som<br />

införts i <strong>Irak</strong> och registrerats under<br />

denna lag. I förlängningen görs <strong>Irak</strong>s<br />

bönder beroende av de stora agro-<br />

Baathpartiet<br />

Forts från föregående sida.<br />

vatten, el och sanitet eller sjukvårdens<br />

och utbildningssystemets kollaps.<br />

– Folk vill inte ha dem som kom med<br />

stridsvagnar, säger Dhiia Rashid. När<br />

invasionen kom hade Baathpartiet<br />

nästan sju miljoner medlemmar. Bremer<br />

(USA:s guvenör) trodde att han<br />

kunde tillintetgöra partiet i ett svep<br />

genom att förbjuda det. Men folk visste<br />

att Baathpartiet hela tiden tänkte på<br />

landets framtid. Partiet och dess idéer<br />

har ett starkt stöd hos <strong>Irak</strong>s folk.<br />

Bara under det senaste halvåret har<br />

partiet fått 35 000 nya medlemmar, säger<br />

han.<br />

Samtidigt som han är stolt över <strong>Irak</strong>s<br />

historia och framgångar så är han ödmjuk<br />

när han talar om dagens situation.<br />

– Baathpartiet kan inte ensamt få<br />

slut på ockupationen. Man måste ena<br />

sig med alla som kämpar mot ockupationen.<br />

Nyligen kunde 52 grupperingar komma<br />

överens om en politisk framtid.<br />

¤ Arbetslösheten överstiger 50 procent.<br />

¤ <strong>Irak</strong>, Mellanösterns kornbod och exportör av<br />

jordbruksprodukter, importerar allt.<br />

¤ I dagarna har köp av minst 700 000 ton vete<br />

från USA, Kanada, Tyskland, Ryssland och<br />

Australien avslutats.<br />

¤ Oljelandet <strong>Irak</strong> importerar till och med bensin.<br />

Under oktober 2009 importerade <strong>Irak</strong> 6,5 miljoner<br />

liter bensin per dag. Även andra oljeprodukter<br />

importeras.<br />

bolagen som Monsanto, Syngenta,<br />

Bayer och Dow Chemical och deras<br />

genmanipulerade utsäden.<br />

Dr. Souad Naji Al-Azzawi, professor<br />

i miljöteknik i Bagdad, skriver:<br />

”Bönder i det gamla Mesopotamien<br />

Enhetsprocessen är inte färdig då ett<br />

tiotal till fortsätter samtal med dessa<br />

motståndsgrupper. Man är från Baathpartiets<br />

sida öppen för samarbete med<br />

andra partier.<br />

Dhiia Rashid är medveten om att det<br />

finns irakier som är kritiska till det förflutna,<br />

till partiets agerande och metoder.<br />

Han utesluter inte öppna diskussioner<br />

med dessa grupper eller individer.<br />

– Bara vi diskuterar fakta och uppfattningar<br />

och inte propaganda riktad<br />

mot <strong>Irak</strong> av <strong>Irak</strong>s fiender.<br />

Hur ser Baathpartiet, som ett sekulärt<br />

parti, på de sekteristiska religiösa<br />

partierna?<br />

– I <strong>Irak</strong> diskuterade man politik i<br />

politiska organisationer och i politiska<br />

församlingar. Det var mycket vanligt<br />

med rådslag i partiet där vi öppet dryftade<br />

vägvalet i stora utvecklingsfrågor.<br />

De religiösa hade ansvar i moskéerna<br />

och i kyrkorna. Där diskuterades<br />

hur man skulle leva. De var vägvisare<br />

i hur man blir en bra människa.<br />

Ockupationen har gett moskéerna en<br />

annan roll när den sociala sektorn inte<br />

fungerar.<br />

Deras grundinställning till denna<br />

har traditionellt varit kända för att spara<br />

och använda utsäde från en säsong<br />

till nästa. Enligt FAO sparar 97 procent<br />

av <strong>Irak</strong>s jordbrukande befolkning utsäde<br />

till nästa säsong. Order 81 betraktar<br />

denna sedvänja som olaglig och<br />

uppdelning i en sekulär stat har inte<br />

förändrats.<br />

– USA måste erkänna motståndet.<br />

De val som hölls i <strong>Irak</strong> under ockupationen<br />

kommer aldrig att accepteras.<br />

Det är hur klart som helst enligt internationell<br />

lag, säger han. Krig är det<br />

värsta alternativet för ett folk. Men<br />

Baathpartiet kommer aldrig att vika<br />

från sina ståndpunkter om ockupationen.<br />

Han är optimistisk och känner att<br />

irakier håller på att vakna upp ur en<br />

mardröm.<br />

– <strong>Irak</strong>ier är som andra folk. De vill<br />

leva i frihet och kunna njuta av livet.<br />

Motståndet inklusive Baathpartiet<br />

måste blir en del av lösningen, annars<br />

blir det ingen lösning.<br />

Avslutningsvis vill Dhiia Rashid<br />

tacka det svenska folket som har gett<br />

ett fristad från ockupationen åt så<br />

många irakier.<br />

– Det gläder oss att vi kan röra oss<br />

fritt och presentera situationen i hemlandet<br />

för våra bröder och systrar här.<br />

Vi måste diskutera tillsammans hur vi<br />

ska tackla dessa problem som <strong>Irak</strong> står<br />

inför.<br />

Mike Powers


olag som säljer utsäde kan nu stämma<br />

bönder som inte lyder.”<br />

Bönderna görs även beroende av de<br />

bekämpningsmedel som krävs för de<br />

olika grödorna. Den biologiska mångfalden<br />

hotas.<br />

Denna koloniala politik i kombination<br />

med flera års svår torka och vanstyre<br />

har lett till katastrof för <strong>Irak</strong>s<br />

jordbruk.<br />

”Bönderna har slutat att så och plantera<br />

och beger sig till städerna för att<br />

söka arbete för sitt dagliga uppehälle<br />

i väntan på att vattnet ska komma<br />

tillbaka” säger Ali Al-Ghazali, bonde<br />

från Najafområdet, enligt The Independent<br />

15 juni 2009.<br />

Tigris och Eufrats vatten sinar, de<br />

tidigare så bördiga stränderna som<br />

vattnades av flodernas vatten, torkar.<br />

<strong>Irak</strong> har tidigare haft stora dammar<br />

intill sjöarna och kunnat motverka torra<br />

perioder. Idag sinar sjöar och dammar.<br />

Bönderna överger sina jordar till följd<br />

av den koloniala politiken i kombination<br />

med svår torka och en ”icke-funktionsduglig<br />

regering” (GAO, amerikanska<br />

kongressens revisionskontor) vars<br />

bristfällande ansvar förvärrar situationen<br />

då den inte tillfredsställande förhandlat<br />

med grannarna Turkiet och<br />

Syrien som byggt dammar som minskar<br />

flödet drastiskt i Eufrat.<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet deltog 26 april i<br />

Internationella frö- och utsädesdagen<br />

för att uppmärksamma<br />

USA:s brott mot <strong>Irak</strong>s jordbruk.<br />

Industrin monterades ned<br />

Såväl under Gulfkriget som under<br />

ockupationen bombades vatten,<br />

elinstallationer och vattenreningsanläggningar<br />

sönder och samman.<br />

Mycket lite har reparerats.<br />

Bremers order 39 innebar bland annat<br />

att <strong>Irak</strong>s 200 statliga bolag skulle<br />

privatiseras, att ägandet till 100 procent<br />

kunde vara utländskt och att all<br />

vinst skattefritt kunde föras ut ur landet.<br />

Det var inte heller nödvändigt att<br />

anställa irakier.<br />

Den förstörelse som dessa och andra<br />

beslut har medfört och de brott mot<br />

internationell rätt de utgör påtalas och<br />

diskuteras praktiskt taget aldrig.<br />

Den irakiska industrin lades medvetet<br />

i spillror. Ögonvittnen berättar hur<br />

USA bokstavligen plockade ner hela<br />

industrier, tog maskinpark och annan<br />

utrustning och fraktade iväg på stora<br />

lastbilar till försäljning utomlands.<br />

Korruptionen inom USA:s administration,<br />

armén, bolagen, den irakiska<br />

administrationen och armén är obeskrivlig.<br />

Profitörer av olika slag har<br />

Bremers order 81 och 39,<br />

två av ockupationens 100<br />

beslut, har ödelagt <strong>Irak</strong> lika<br />

effektivt som USA:s bombmattor.<br />

Giftspridning ger miljardvinster<br />

Det amerikanska entreprenadoch<br />

byggföretaget KBR (tidigare<br />

Kellogg Brown & Root, dotterföretag<br />

till Halliburton) har tjänat<br />

miljarder dollar på förbränning av<br />

giftiga sopor.<br />

KBR fick uppdraget att ta hand om alla<br />

typer av giftiga sopor. Avfallet brändes<br />

helt enkelt i 84 kända dagbrott i <strong>Irak</strong><br />

och Afghanistan utan någon som helst<br />

reningsprocess. En av de värst utsatta<br />

platserna har varit flygbasen Balad i<br />

centrala <strong>Irak</strong>.<br />

I Balad och de andra dagbrotten har<br />

företaget dumpat och bränt bensen,<br />

arsenik, litium, asbest, svavelsyra, cyanid,<br />

dioxin, koloxid, plaster, bilar, lastbilar,<br />

oljeavfall, frigolit och medicinskt<br />

avfall – även kroppsdelar av människor.<br />

Svart rök har vällt ut över omgivningarna<br />

och förgiftat både irakier och<br />

amerikansk personal.<br />

<strong>Irak</strong>ier och hemvändande veteraner<br />

klagar över cancer, leukemi, lymfcancer,<br />

bronkit, kronisk hosta, hjärtproblem,<br />

sömn och olika neurologiska och<br />

andra störningar.<br />

Sjuka soldater försöker med hjälp av<br />

advokater och stödorganisationer att<br />

stämma KBR.<br />

KBR:s enda svar är att företaget<br />

arbetat och fortfarande ”arbetar under<br />

ledning och kontroll av de militära<br />

befälhavarna på plats.” Med andra<br />

ord: de har bara lytt militär order.<br />

Tragikomiskt exempel<br />

Ett tragikomiskt exempel på korruptionens<br />

följder är att nitton amerikaner<br />

15<br />

kammat hem miljardprofiter. Bolagen<br />

och de privat kontraktsanställda har<br />

ett egenintresse av fortsatt krig och<br />

ockupation. Förstörelsen har varit lukrativ<br />

för krigsindustri och andra bolag<br />

liksom den så kallade återuppbyggnaden.<br />

Efter Gulfkriget när irakiska ingenjörer<br />

ledde uppbyggnaden av bombade<br />

el- och vattenverk, tog det några<br />

månader att nå fungerande resultat.<br />

Efter sju års ockupation fungerar fortfarande<br />

varken el eller vatten och arbetslösheten<br />

är över 50 procent.<br />

Sigyn Meder<br />

– sexton militärer, två kontraktsanställda<br />

och en anställd på USA:s UD – har<br />

dött på sina baser i <strong>Irak</strong> i strömförande<br />

duschar och badbassänger.<br />

KBR fick mer än 80 miljoner i bonus<br />

för att utföra elinstallationer på amerikanska<br />

baser och andra installationer<br />

i <strong>Irak</strong>.<br />

Hårresande beskrivningar på elledningar<br />

personalen får hoppa över och<br />

ett otal incidenter och olyckor utöver<br />

de kända dödsfallen, har inte hindrat<br />

KBR att få nya kontrakt i <strong>Irak</strong>.<br />

KBR är fortfarande, trots alla alarmerande<br />

uppgifter, det amerikanska<br />

försvarsdepartementets största kontraktmottagare<br />

i <strong>Irak</strong>, oftast utan någon<br />

som helst konkurrens.<br />

Blackwater bytte<br />

namn till Xe<br />

Den amerikanska privatarmén<br />

Blackwater skiftar namn för att<br />

rädda sitt skamfilade rykte.<br />

Företaget ska nu heta Xe och<br />

uttalas zee, uppgav nyhetsbyrån<br />

AP i februari 2009.<br />

Det tidigare namnet ansågs<br />

alltför starkt förknippat med företagets<br />

verksamhet i <strong>Irak</strong>, särskilt<br />

efter att Blackwaters säkerhetsvakter<br />

skjutit ihjäl 17 civila.<br />

Som en del av namnbytet byttes<br />

också loggan ut. Björnklon i<br />

svart ersattes med svart och vit<br />

grafik av bokstäverna Xe.


16<br />

Framgångsrik motståndsrörelse<br />

Motståndet mot ockupationen<br />

har varit mycket framgångsrikt.<br />

Attacker mot amerikanska baser<br />

och konvojer genomförs dagligen.<br />

Antalet attacker per vecka<br />

har växlat under årens gång beroende<br />

på den aktuella situationen.<br />

Motståndsrörelsen är en starkt enande<br />

faktor som försvarar nationen <strong>Irak</strong>.<br />

Motstånd mot ockupationen är legitimt<br />

och lagligt enligt folkrätten.<br />

Trots den komplicerade situationen<br />

genomför motståndet dagliga attacker.<br />

Jättebaser som Camp Victory (Bagdads<br />

flygplats) och Anaconda norr<br />

om Bagdad har angripits, för att inte<br />

tala om gröna zonen som ofta attackeras.<br />

Amerikanska högkvarter i nordöstra<br />

Bagdad har nyligen attackerats,<br />

flygplatsen i Batira, USA:s bas i Balad,<br />

21 februari drabbades en amerikansk<br />

konvoj av vägsidesbomber i staden Al<br />

Qurna i Basraprovinsen och 25 februari<br />

på en på huvudgatan mellan Amara<br />

och Al Khalaadistriktet i Missanprovinsen.<br />

USA har minskat antalet amerikaner<br />

som patrullerar och de är nu omgivna<br />

av säkerhetsvakter och irakiska soldater.<br />

Antalet dödade amerikanska soldater<br />

har minskat och antalet dödade<br />

irakiska soldater ökat starkt. Det är en<br />

avsiktlig politik att ”irakisera” kriget så<br />

långt det går. Det irakiska motståndet<br />

har tvingats anpassa sig, förbättra sin<br />

taktik och strategi och förfina vapen<br />

och attackmetoder.<br />

Även om USA i enlighet med Säkerhetspakten<br />

skulle dra sig bort ur städerna<br />

senast juni 2009, har så inte<br />

skett. USA deltar i och genomför dagliga<br />

operationer, men hårt skyddade<br />

för att undvika att amerikaner dödas.<br />

Brett deltagande<br />

Alla slags människor deltar i motståndet:<br />

professorer och arbetare, nationalister,<br />

baathister, nasserister, kommunister,<br />

kristna, sunni, shia, turkmener<br />

etc. Det mest typiska är att man går med<br />

i vrede över att släktingar och grannar<br />

dödats av amerikanska soldater.<br />

När det gäller träning av motståndsmän<br />

har den gamla armén spelat en<br />

aktiv roll. Det var en icke-sekteristisk<br />

armé med värnpliktiga från hela landet.<br />

Säkerheten har varit en av orsakerna<br />

till att så många olika motståndsgrupper<br />

bildats i <strong>Irak</strong>.<br />

Utan verkliga basområden och med<br />

grannländer som inte alltid är vänligt<br />

sinnade, måste man vara försiktig.<br />

Åtminstone 15-talet olika säkerhetstjänster<br />

opererar i <strong>Irak</strong> för olika intressen.<br />

Människor med någon koppling<br />

till opposition och motstånd som tillfälligt<br />

uppehåller sig i grannländer har<br />

ibland mördats precis som i <strong>Irak</strong>.<br />

Skildring av motståndet<br />

Dr Jürgen Todenhöfer, tysk författare,<br />

tidigare domare och politiker<br />

(CDU) har skrivit boken Varför dödar<br />

du, Zaid? där han berättar om<br />

studenten Zaid. Hans hemstad Ramadi<br />

bombas av USA, hans två bröder<br />

dödas av amerikanska krypskyttar.<br />

Då går han med i motståndsrörelsen.<br />

Boken är ett försök att belysa ”den<br />

andra sidan av historien”. Den skildrar<br />

hur det irakiska folket talar om<br />

kriget när det inte finns några tungt<br />

beväpnade amerikanska soldater i<br />

närheten. Då varken helikoptrar eller<br />

bombplan har ”rensat” och säkrat<br />

området i förväg för politiker och<br />

presskonvojer. Varför dödar du,<br />

Zaid? ger röst till dem som Pentagons<br />

pressofficerare aldrig låter sina<br />

besökande delegationer träffa – medlemmar<br />

av det irakiska motståndet.<br />

Boken belyser de grundläggande<br />

skillnaderna mellan motståndskämpar<br />

och terrorister. En filmad intervju<br />

med författaren finns på<br />

www.campaigniran.org/CASMII/<br />

index.php?q=node/6072<br />

Mer om Jürgen Todenhöfer, hans<br />

bok och hans tio teser hittar man på<br />

hans hemsida:<br />

www.whydoyoukillzaid.com<br />

Enandeprocesser<br />

Motståndsrörelsen har genomgått ett<br />

antal enandeprocesser.<br />

I november 2009 enades 52 olika<br />

grupper från fronterna för Jihad<br />

och befrielse och Jihad och nationell<br />

räddning. De beslöt att samarbeta<br />

militärt och politiskt i Fronten<br />

för Jihad, befrielse och nationell<br />

räddning. Fler grupper deltar<br />

i samtal.<br />

En sektor av motståndet, Fronten för<br />

Jihad och förändring, har utsett shejk<br />

Haareth Al-Dhari från Förbundet för<br />

muslimska lärde till en av frontens talesmän.<br />

Militärt samordnas mycket av motståndet.<br />

För nationens enighet<br />

Motståndsrörelsen tar avstånd från<br />

våld mot civila. Al Qaida och andra<br />

terrorgrupper kom till <strong>Irak</strong> med de amerikanska<br />

trupperna och har inget att<br />

göra med det nationella motståndet.<br />

I motsats till de ockupationspartier<br />

som USA samarbetar med bekämpar<br />

motståndsrörelsen styckning och<br />

splittring av landet.<br />

Av de sekteristiska extremreligiösa<br />

shiapartierna Dawa och ISCI (tidigare<br />

SCIRI) och de kurdiska klanpartierna,<br />

förespråkar såväl kurdpartierna som<br />

ISCI att irakiska Kurdistan och södra<br />

<strong>Irak</strong> ska vara självständiga. KRG (Kurdistans<br />

regionala regering) agerar redan<br />

som om detta vore ett faktum.<br />

Avstyckning av södra <strong>Irak</strong> har inte<br />

stöd heller hos lokalbefolkningen där.<br />

Det starkt Iraninfluerade ISCI möter<br />

motstånd och när Iran nyligen besatte<br />

oljefältet Fakka på irakisk sida av gränsen,<br />

var vreden stor bland befolkningen<br />

som är blandad, men med en majoritet<br />

shiamuslimer.<br />

I en PIPA-undersökning (Michigan<br />

University) ville en absolut majoritet<br />

av <strong>Irak</strong>s folk i hela <strong>Irak</strong> ha en stark<br />

central regering.<br />

Massmedial tystnad<br />

Massmedia förtiger det irakliska motståndet<br />

och lyfter istället fram terroraktioner<br />

mot civila. Därmed medverkar<br />

media i ockupationsmaktens försök<br />

att tona ner och isolera motståndet.<br />

Denna tystnad måste brytas.


Val – i vems intresse?<br />

Av Abdul Ilah Albayaty<br />

25 september 2009<br />

USA:s tankesmedjor, som försöker tjäna<br />

USA:s intressen, vilket är normalt<br />

så länge de inte offrar mänskliga och<br />

demokratiska värden, insisterar på att<br />

de tidigare lokala valen, Sofa 1 och de<br />

kommande allmänna valen kommer att<br />

tillvarata USA:s intressen och installera<br />

en USA-vänlig regim i <strong>Irak</strong>.<br />

Istället för en fruktansvärd delning<br />

av <strong>Irak</strong>, som de stödde under sex blodiga<br />

år, förespråkar de nu ”mjuk uppdelning”.<br />

Istället för en totalitär diktatur förespråkar<br />

de genom korruption och lögnbaserad<br />

propaganda en vald USAvänlig<br />

diktatur.<br />

De skriver scenarier och teaterstycken<br />

för att uppföras av USAmedlöpare<br />

och deras styrkor i vilka<br />

det irakiska folket är blott publiken<br />

– och större delen av tiden<br />

kanonmaten.<br />

Nästa teaterstycke som de redan har<br />

skrivit är de kommande valen. De hävdar<br />

att de kommande valen kommer att<br />

leda till försoning och stabilitet i <strong>Irak</strong>;<br />

att USA sedan kan dra sig tillbaka och<br />

ge <strong>Irak</strong> till dess folk. ”Slutet gott allting<br />

gott.”<br />

De förtryckte baathister, sunniter<br />

och den irakiska armén genom de första<br />

valen, konstitutionen och ”regeringen”.<br />

De gjorde sig av med sadrister,<br />

den irakiska medelklassen och Baghdads<br />

sunniter med ”offensiven” (”the<br />

Surge”). De försvagade och isolerade<br />

de proiranska religiösa grupperna genom<br />

lokalvalen.<br />

Nästa val, tror de, kommer att frambringa<br />

ett USA-vänligt liberalt modernt<br />

parlament oberoende från Iran, Turkiet<br />

och arabstaterna om de med militära<br />

och politiska medel, inklusive angrepp<br />

på Syrien, kan hindra alla dem som<br />

1 Sofa, Status of Forces Agreement,<br />

som säger att amerikanska trupper<br />

ska stanna i landet fram till 31 december<br />

2011, genomdrevs i det irakiska<br />

parlamentet 2008 med löfte om folkomröstning<br />

i juli 2009, men ingen<br />

folkomröstning har genomförts.<br />

vägrar gå med på en uppstyckning av<br />

<strong>Irak</strong> från att ställa upp i valet eller rösta<br />

mot deras planer och medlöpare.<br />

Vilken vacker galenskap de förordar!<br />

De inser inte att ju mer de driver<br />

<strong>Irak</strong> emot dess grannar, desto mer<br />

isoleras marionettregeringen. Och<br />

ju mer de försöker dela <strong>Irak</strong>, desto<br />

mer enas irakierna mot dem som<br />

försöker splittra dem.<br />

Maliki är nu Nero, och precis lika ynklig<br />

och hånad. Ingen framtid för hans<br />

regering utom att sätta eld på Gröna<br />

zonen i Baghdad. <strong>Irak</strong> är en hemlig<br />

alkemi. Ingen av dem som inte känner<br />

denna alkemis väsentligheter kan förstå<br />

landet. Varken USA:s tankesmedjor<br />

eller deras israeliska rådgivare kan<br />

förstå det. Det är en existens och kontinuitet<br />

av 8 000 års kultur och tillhörighet<br />

som västliga orientalister och<br />

politiska analytiker inte kunnat tillämpa<br />

sina teorier och planer på. Bara<br />

irakier utan utländsk inblandning kan<br />

forma ett verkligt <strong>Irak</strong>.<br />

Jag kan precisera vad USA och dess<br />

tankesmedjor försöker göra genom att<br />

dela <strong>Irak</strong> för att kontrollera det med ett<br />

irakiskt talesätt: ”De skriver i vatten”.<br />

Ja, amerikaner kan, med nästa korrumperade<br />

val, eftersom de kontrollerar<br />

valets regler, eftersom de kontrollerar<br />

irakiska resurser, och eftersom de<br />

har en miljon beväpnade personer i sin<br />

tjänst förutom tystnaden från världens<br />

stater, producera vilket parlament de<br />

vill. Men för vad? För att fortsätta<br />

brotten och folkmordet? För att fortsätta<br />

plundringen, förtrycket och nedrivandet?<br />

Det är dags att överlåta <strong>Irak</strong> till<br />

irakier, att villkorslöst dra sig bort och<br />

lämna <strong>Irak</strong> till en övergångsregering<br />

som stöds av motståndet och de krafter<br />

och massor som är emot ockupationen.<br />

Det är denna regering som kan<br />

erbjuda ett verkligt val. USA:s regerings<br />

och tankesmedjors teater har inte<br />

skapat – och kommer inte att skapa –<br />

något annat än blod, död och förstörelse<br />

för irakierna.<br />

Abdul Ilah Albayaty är irakisk analytiker,<br />

medlem av verkställande utskottet<br />

för BRussells Tribunal.<br />

En<br />

flyktings<br />

berättelse<br />

I Bagdad var Ali professor. I<br />

Sverige är han en av många flyktingar<br />

från <strong>Irak</strong>. För dryga två<br />

månader sedan greps Alis brorson<br />

i <strong>Irak</strong> av premiärministerns<br />

privata poliser.<br />

Brorsonen fördes fängslad till<br />

gröna zonen. I två månader fick<br />

han sova på golvet tillsammans<br />

med 20 andra interner på en yta<br />

av cirka 20 kvadratmeter. Under<br />

dessa två månader fick han varken<br />

duscha eller tvätta sig och<br />

inte heller träffa sin fru eller barn<br />

eller kontakta advokat.<br />

Anklagelsen var den vanliga:<br />

terrorist, Al Qaeda och Baathpartist.<br />

Han fördes sedan till en annan<br />

bas i utkanten av Bagdad.<br />

Plötsligt var han inte längre anklagad<br />

för att vara terrorist. Där<br />

blev han erbjuden att bli frigiven<br />

mot en betalning av 5 000 dollar.<br />

Statsministerns poliser tog<br />

kontakt med hans syster. Hon i<br />

sin tur kontaktade släktingar som<br />

samlade ihop summan 5 000 dollar.<br />

Alis brorson släpptes fri utan<br />

någon rättegång eller ha fått tala<br />

med advokat.<br />

Tilläggas kan att professor Alis<br />

äldste bror och alla hans barn,<br />

fyra söner har mördats av ockupationspartiernas<br />

sekteristiska<br />

miliser.<br />

Denna historia är inte unik. Liknande<br />

händelser har drabbat cirka<br />

10 000 irakier sedan ockupationen<br />

2003.<br />

17


18<br />

Katastrofal försämring<br />

av hälso- och sjukvården<br />

Hälso- och sjukvården i <strong>Irak</strong> försämrades redan under blockaden på<br />

1990-talet och har försämrats mycket efter invasionen 2003 enligt<br />

olika, tämligen samstämmiga rapporter.<br />

Försämringen beror bland annat på ockupationsmakternas övergrepp<br />

i strid mot Genèvekonventionen, på förstörelse av sjukvårdsinrättningar,<br />

förföljelse av sjukvårdspersonal och på att en stor del av<br />

läkarkåren lämnat landet.<br />

Några exempel: 2<br />

- På Fallujas sjukhus arresterades<br />

sjukhuspersonal och patienter 7 november<br />

2004. Sjukhuset bombades och<br />

patienter och två läkare dödades.<br />

- 2005 ockuperades sjukhus i städerna<br />

Haditha, Al-Qaim, Talafar och Ramadi<br />

och användes som militära baser,<br />

utan att andra sjukvårdsinrättningar<br />

ställdes till befolkningens förfogande.<br />

- Sjukhuset skadades ytterligare 4<br />

oktober 2005 då amerikanska och irakiska<br />

styrkor anföll Haditha.<br />

Detta utgör brott mot artikel 18 i<br />

fjärde Genèvekonventionen: ”civila<br />

sjukhus organiserade till vård av sårade<br />

och sjuka, svaga, får under inga<br />

omständigheter vara föremål för attack,<br />

och skall alltid respekteras och<br />

skyddas”.<br />

- 9 november 2004 dödades 20 läkare<br />

vid flygangrepp på en statlig klinik i<br />

Falluja.<br />

- Den 26 juli 2005 förstörde det irakiska<br />

nationalgardet intensivvårdsavdelningen<br />

vid Bagdads stora sjukhus<br />

och hotade personalen.<br />

- 5 oktober 2005 arresterade USAledda<br />

styrkor direktören och den ende<br />

kirurgen vid det stora sjukhuset i Haditha,<br />

samt misshandlade dem.<br />

- Enligt WHO greps under militära<br />

operationer i Al Anbar provinsen i<br />

oktober 2005 läkare och vårdinrättningar<br />

ockuperades av väpnade styrkor.<br />

Enligt FN:s Assistance Mission in<br />

<strong>Irak</strong>, ”strider detta mot folkrätten och<br />

skyddet för mänskliga rättigheter” .<br />

Detta utgör brott mot artikel 20 i<br />

fjärde Genèvekonventionen.<br />

Flera liknande exempel på övergrepp<br />

eller sannolika övergrepp har rappor-<br />

Enligt fjärde Genève-konventionen<br />

1949 ska ockupationsmakten<br />

sörja för föda och sjukvård<br />

till befolkningen, föra in nödvändiga<br />

födoämnen, medicinsk<br />

utrustning mm om resurserna<br />

på det ockuperade området (artikel<br />

55), om de har resurser –<br />

vilket de haft för omfattande<br />

krigföring. Den ska vidare tillsammans<br />

med landets myndigheter<br />

sörja för de medicinska<br />

inrättningarna och sjukhusen,<br />

folkhälsa och hygien i ockuperat<br />

område (artikel 56). 1<br />

terats, bland annat i Los Angeles Times,<br />

Newsweek och The Guardian.<br />

Avsevärd försämring<br />

The Guardian återgav 16 januari 2008<br />

en rapport av forskare och rådgivare<br />

från bl.a. <strong>Irak</strong>, Storbritannien och USA<br />

utgiven av Medact 10 , som påvisar att<br />

invasionsstyrkorna har misslyckats i<br />

sin plikt att skydda medicinska institutioner<br />

och personal. Tillgången till<br />

hälso- och sjukvård har blivit allt sämre<br />

efter invasionen bl.a. då ”doktorer<br />

och sjuksköterskor har emigrerat i stor<br />

omfattning”. Myndigheterna uppges<br />

vara oförmögna att betala löner och att<br />

köpa läkemedel som behövs. Patienter<br />

uppges behöva betala mutor för att få<br />

komma in på sjukhus. Medact uppger<br />

att Genèvekonventionen rutinmässigt<br />

har ignorerats.<br />

(Medact består av hälso- och sjukvårdspersonal<br />

med uppgift att bl.a.<br />

undersöka hälsokonsekvenser vid<br />

krig).<br />

Även andra uppgifter talar för att<br />

hälsotillståndet för befolkningen försämrats<br />

avsevärt:<br />

Barnadödligheten upp till 5 års ålder<br />

uppgick 1990 till 50 döda av 1 000<br />

levande födda barn, vilket ökat till 130<br />

döda år 2006 enligt <strong>Irak</strong>s USA-vänliga<br />

regering 9 .<br />

I en artikel av amerikanska forskare<br />

från ett ansett universitet i den ansedda<br />

vetenskapliga tidskriften The Lancet<br />

2006-10-12 11 bedömde man att mer<br />

än 650 000 människor (2 procent av<br />

befolkningen) hade dött till följd av<br />

kriget, varav 600 000 till följd av våld<br />

(Se <strong>Irak</strong>Solidaritet nr II). Aktuella uppgifter<br />

talar om cirka 1 miljon döda,<br />

varjämte närmare 5 miljoner (en sjättedel<br />

av landets befolkning) lär vara på<br />

flykt eller ha flytt redan. 12<br />

Var tredje läkare<br />

I ett anförande inför Europaparlamentet<br />

i Bryssel 18 mars 2009 berättade<br />

hjärtkirurgen Omar Al Kubaisy 13 om<br />

en katastrofal utveckling av sjukvården<br />

efter krigsutbrottet.<br />

Före invasionen fanns 18 medicinska<br />

fakulteter, sex tandläkarhögskolor,<br />

fyra farmakologiska högskolor och<br />

många andra utbildningscentra.<br />

I landet med nära 30 miljoner invånare<br />

fanns 34 000 läkare (motsvarande<br />

läkartätheten i Sverige omkring 1970)<br />

och 39 000 sjukhussängar.<br />

<strong>Irak</strong>s Läkarförbund uppskattade<br />

2006 att 12 000 läkare lämnat landet. 2<br />

Konstitutionen från 1920-talet gav<br />

alla irakier rätt till kostnadsfri<br />

hälso- och sjukvård och utbildning.<br />

Dr Kubaisy uppgav vidare att 70 procent<br />

av läkarna har emigrerat, att många<br />

som opponerat sig dödats eller fängslats,<br />

att 70 procent av sjukhusen har<br />

undermålig standard, att 90 procent av<br />

medicinerna har tveksam kvalitet och<br />

att en stor andel ej har testats och<br />

kommer från svarta marknaden, att etnisk<br />

och sekteristisk likvidering och<br />

terror utförs på sjukhus av milis, att


Barnen är en särskilt utsatt grupp när sjukvården raseras.<br />

psykisk ohälsa och missbruk ökat kraftigt,<br />

liksom opiumproduktionen, att <strong>Irak</strong><br />

fått den högsta spädbarnsdödligheten<br />

i världen, att förekomsten av cancer<br />

och missbildningar ökat på grund<br />

av användning av utarmat uran.<br />

Internationella Röda Korset (IRK)<br />

skriver 200814 att trots förbättrad säkerhet<br />

i vissa områden så har väpnat<br />

våld fortfarande en katastrofal inverkan.<br />

Civila dödas och de skadade får<br />

ofta inte tillräckligt vård.<br />

Miljontals människor har ofullständig<br />

tillgång till vatten av dålig kvalitet,<br />

och allt sämre avloppssystem.<br />

USA uppger att man satsat på uppbyggnad<br />

av sjukvården i <strong>Irak</strong>15 , vilket<br />

i så fall inte hindrat försämring till en<br />

mycket dålig situation.<br />

Sålunda finns belägg och vittnesbörd<br />

från olika källor om en kraftig<br />

försämring av hälso- och sjukvården<br />

i <strong>Irak</strong>, med många övergrepp<br />

mot Genèveöverenskommelsen av<br />

USA och Storbritannien efter ockupationen<br />

av <strong>Irak</strong>.<br />

Anders Romelsjö<br />

Stockholm<br />

1. Davis Wilson. Where have all<br />

the doctors gone? The collapse of<br />

Iraq’s health care Services.<br />

www.Counterpunch.org/<br />

wilson10162006.html<br />

2. www.brusselstribunal.org/<br />

healthworkers/html Stoppa kränkningar<br />

av rätten till sjukvård i <strong>Irak</strong>.<br />

3. www.ifhhro.org/<br />

main.php?op=news&id=112;<br />

www.brusselstribunal.org/<br />

DahrReportSummary.htm<br />

4. www.brusselstribunal.org/<br />

DahrReportSummary.htm Iraqi<br />

hospitals ailing under occupation.<br />

Dahr Jamail Report. 2005-06-21.<br />

5. http://articles.latimes.com/<br />

2006/11/world/fg-health11 Decrepit<br />

healthcare adds to toll in Iraq.<br />

11.11 2006.<br />

6. www.guardian.co.uk/<br />

world2008/jan/16/<br />

iraq.international The Guardian<br />

16.1 2008. Iraq’s health care left in<br />

disarray after invasion.<br />

http://www.uruknet.com/<br />

?s1=1&p=18738&s2=16 Falluja –<br />

one year on. Doctors for Iraq calls<br />

for an independent investigation<br />

19<br />

into human rights abuse.<br />

7. www.mcclatscydc.com/227<br />

Iraq’s once-envied health care<br />

system lost to war, corruption. 17.5<br />

2009.<br />

8. www.newsweek.com In Iraq, the<br />

doctors are out. 17.10, 2008.<br />

9. De Beider B.War crimes: Health<br />

care in Iraq has collapsed.<br />

www.globalresearch.ca/<br />

index.php?contect=va&aid=5289<br />

2010-01-21<br />

10.MEDACT, Iraq Health Update,<br />

2006.<br />

11. Lancet 2006-10-06.<br />

12. The opinion research business.<br />

New analysis confirms 1<br />

million+ Iraq causalities. 28.1 2008.<br />

13. www.brusselstribunal.org/<br />

AIKubaisy180309.htm Dr Omar Al<br />

Kubaisy:Speech in the European<br />

Parliament 18 March 2009.<br />

11. International Red Cross (IRC).<br />

Iraq: no let-up in the humanitarian<br />

crisis. Geneve: International Red<br />

Cross, 2008).<br />

15. www.usaid.gov/iraq/accomplishments/health.html<br />

USAID.<br />

Assistance for Iraq.


20<br />

Förstörelsen av Fallujah<br />

Många irakiska städer har drabbats<br />

av ofattbar, medveten förstörelse<br />

under amerikanska<br />

bombanfall och attacker. Infrastruktur<br />

som skolor, sjukhus,<br />

moskéer, vatten- och elverk och<br />

bostäder har utsatts för oerhörd<br />

förödelse och <strong>Irak</strong>s rika kulturarv<br />

har plundras och förstörs.<br />

sentals människor dödades, många<br />

skadades och 100 000-tals tvingades<br />

fly. 70 procent av staden förstördes<br />

enligt dokumentation från stadens<br />

dåvarande sociala organisationer.<br />

Salam Hussein Ali, underläkare med<br />

inriktning på ögonens hälsa, arbetade<br />

sedan 5 år på Allmänna sjukhuset i<br />

Falluja.<br />

Salam bodde med sin fru Fatema och<br />

fyra barn i åldrarna 1-10 år 50 km utanför<br />

Fallujah.<br />

Den 15 april 2004 skulle deras liv<br />

förändras.<br />

Fatema och Salams bror Ali Mahmod<br />

berättar vad som hände.<br />

Salam befann sig i sitt hem när han<br />

hörde att USA:s armé påbörjat sitt<br />

angrepp på staden Fallujah. Döda och<br />

skadade fördes till sjukhuset i Falluja<br />

och Salam bestämde sig omedelbart<br />

för att ta sig dit och hjälpa till med<br />

akutsjukvården av de skadade.<br />

Några dagar senare raketbesköt<br />

USA:s armé sjukhuset och dödade<br />

många läkare, sjuksköterskor och patienter<br />

och staden var full av döda och<br />

sårade.<br />

Hösten 2004 intog amerikanska<br />

trupper den irakiska<br />

staden Fallujah. Operationen<br />

fick namnet Phantom<br />

Fury. De amerikanska trupperna<br />

riktade inte sina attacker<br />

mot motståndsfickor,<br />

utan mot sjukhus och hela<br />

kvarter. Minst 100 000 av<br />

Fallujahs befolkning fick<br />

sina hem jämnade med marken.<br />

Civila bombades urskillningslöst<br />

med stora mängder<br />

vit fosfor, ett ämne som antänds<br />

i kontakt med luft och<br />

kan jämföras med napalm.<br />

Många flyktingar från olika<br />

delar av Fallujah berättade<br />

om fosforvapen, om brända<br />

kroppar och om eld som inte<br />

går att släcka ens med stora<br />

mängder vatten.<br />

– krigsförbrytelser som aldrig får glömmas<br />

Kollektiv bestraffning av civilbefolkningen<br />

strider mot folkrätten. Att avsiktligt<br />

förstöra sjukhus och ambulanser,<br />

döda sjukvårdande personal, hindra<br />

hjälp till skadade strider mot internationella<br />

konventioner.<br />

När Guernica bombades av tyskarna<br />

under spanska inbördeskriget, protesterade<br />

en hel värld. Idag är det nästan<br />

tyst om USA:s övergrepp i <strong>Irak</strong>.<br />

Världssamfundet tiger inför krigsförbrytelser.<br />

USA genomförde i april och november<br />

2004 två stora angrepp på staden<br />

Falluja, en stad på 350 000 invånare.<br />

Amerikanska soldater intog staden och<br />

prickskyttar placerades på taken. Tu-<br />

Mer resurser behövdes och Salam<br />

var med och organiserade akut omhändertagande<br />

av skadade i lokaler<br />

som Alhadramoskén upplät till sjukhuset.<br />

Personalen gjorde en heroisk<br />

insats för att rädda liv.<br />

– Den 15 april, säger Fatema, fick min<br />

man höra att civila, både kvinnor och<br />

barn, låg skadade på en gata i närheten.<br />

Han ville till varje pris försöka<br />

rädda dem och vände sig till ambulansföraren<br />

av den sista fungerande ambulansen,<br />

men fick nej. Det går inte, de<br />

skjuter oss från taken och det är livsfarligt<br />

för dig , sade ambulansföraren.<br />

Gå inte! Salam lyssnade inte utan tog<br />

sig springande fram till de skadade.<br />

Trots den vita läkarrocken blev han<br />

skjuten till döds av krypskyttar.<br />

Döda och skadade låg länge på Fallujahs<br />

gator. Hundar åt på de döda<br />

kropparna berättar ögonvittnen. Liknande<br />

scener beskrivs från många irakiska<br />

städer.<br />

Hur fick du budskapet om din mans<br />

död, frågade jag.<br />

– En journalist ringde, berättar Fatema.<br />

Min man hade bett honom att


Uranvapen med förödande följder<br />

Radioaktivt så kallat resturan<br />

(depleted uranium, DU) i projektiler<br />

och bomber har blivit den<br />

amerikanska krigsindustrins senaste<br />

stora hit.<br />

”Utan DU-vapen hade vi aldrig haft<br />

sådana framgångar, utan dem är det<br />

ingen mening med att föra krig”, som<br />

en amerikansk krigslobbyist ska ha<br />

formulerat sig.<br />

Där dessa vapen använts ser vi idag<br />

en ökning av cancersjukdomar och<br />

barnmissbildningar som man aldrig tidigare<br />

upplevt. På barnkliniken i Falluja<br />

hade man i augusti 2002 – sex månader<br />

före USA:s invasion – 530 nyfödda<br />

barn, varav 6 dog första veckan och ett<br />

barn hade missbildningar. Motsvarande<br />

statistik i september 2009 visade<br />

170 nyfödda, av vilka 40 dog under<br />

första levnadsveckan och 97 hade<br />

någon form av missbildning.<br />

Varför satsar då USA på dessa s k<br />

DU-vapen? Redan på 1960-talet påbörjades<br />

de första experimenten med<br />

uranvapen, som första gången kom till<br />

användning 1991 när USA bombade<br />

Basra under Kuwaitkriget. Härefter har<br />

USA använt dessa vapen i f d Jugoslavien,<br />

Falluja, Bagdad och andra områden<br />

i <strong>Irak</strong> samt i Afghanistan.<br />

Varför då uranvapen? Den radioaktivt<br />

strålande metallen, U, är 1,7 gånger<br />

tyngre än bly samt lika hård som stål<br />

vilket gör att genomslagskraften är<br />

långt överlägsen tidigare bomber och<br />

kontakta mig om något skulle hända<br />

honom.<br />

Fatema var nu ensam med fyra små<br />

barn och skulle ha mycket svårt att<br />

klara sig. Efter sprängningen av Gyllene<br />

moskén (Al-askariy) i Samarra, kom<br />

regeringsmiliser till hennes förort och<br />

dödade folk och brände moskéer. Det<br />

blev än svårare att stanna.<br />

I februari 2008 kom familjen till<br />

Sverige där de tagits om hand av Salams<br />

bror Ali som redan bodde i Sverige.<br />

Jag kom ihåg hur amerikanska armén<br />

upprättade murar och kontrollstationer<br />

runt Falluja. Befolkningen tvingades<br />

köa för att komma in eller ut ur<br />

staden. Endast personer med ett bio-<br />

I Fallujah och på andra platser där<br />

DU-vapen använts ökar antalet barnmissbildningar<br />

som aldrig tidigare.<br />

projektiler. Dessutom upphettas en<br />

utskjuten kula av uran av friktionens<br />

mot luftens syre, så att den börjar<br />

brinna med en temperatur på 4 000-<br />

6 000 grader C vilket ytterligare förvärrar<br />

skadorna på målet som träffas.<br />

Grundämnet uran, U, består av flera<br />

isotoper varav den vanligaste är U238,<br />

som utgör mer än 99 % av naturligt<br />

uran. U235 är den isotop som används<br />

för kärnkraftverk och atombomber och<br />

utgör bara 0,7 procent. För att få fram<br />

U235 måste stora mängder uran brytas<br />

varefter man koncentrerar U235 till den<br />

önskade nivån. Härvid blir stora mängder<br />

U238 över, vilket kallas resturan<br />

eller DU (efter engelska depleted uranium).<br />

Uranets olika isotoper utstrålar olika<br />

typer av radioaktiv strålning. DU<br />

metriskt ID-kort utställt av amerikanska<br />

armén fick komma in i Fallujah.<br />

Falluja blev ett stort fängelse.<br />

Hur är det idag, frågade jag.<br />

– Muren och kontrollstationerna är<br />

kvar, blev svaret.<br />

Hur är det möjligt? USA bygger<br />

murar för att kontrollera befolkningen<br />

som Israel på Västbanken och USA<br />

begår fruktansvärda krigsförbrytelser,<br />

men världen blundar.<br />

Krigsförbrytare ska inte komma undan!<br />

Sigyn Meder<br />

De namn som förekommer i intervjun<br />

är fingerade av säkerhetsskäl.<br />

21<br />

utsänder alfa-strålning som är mycket<br />

energirik och därför biologiskt skadlig<br />

men den når endast 0,5 mm innan, i luft<br />

eller vatten, energin är förbrukad.<br />

Alfa-strålningen från U238 har en<br />

halveringstid på 4,5 miljarder år, vilket<br />

betyder att strålningen blir kvar för<br />

evigt. Om man undersöker en dammpartikel<br />

uran som väger en miljondels<br />

gram sönderfaller den med 12 urladdningar<br />

per sekund. Energin i en urladdning<br />

är 4 miljoner elektronvolt (eV).<br />

Om denna typ av strålning träffar<br />

en cell i vår kropp är 10 eV tillräckligt<br />

för att bryta sönder 1-2 kromosomer<br />

i cellkärnan, varvid cellen<br />

kan canceromvandlas.<br />

Under ett dygn innebär det 1 miljon<br />

alfa-partiklar som var och en har energi<br />

för att förstöra 100 000 celler. Om detta<br />

är stråleffekten av en uranpartikel på<br />

en miljondels gram, förstår man vilka<br />

konsekvenser det kan bli om man får<br />

större mängd i sig.<br />

Hos enstaka irakier som obducerats<br />

har man uppmätt 10-20 gram i deras<br />

njurar, lever, lymfkörtlar och andra<br />

organ.<br />

Allra känsligast är våra vävnader<br />

under de intensiva celldelningar som<br />

pågår under fosterstadiet och nyföddhetsperioden,<br />

och det förklarar den<br />

katastrofala stegringen av missfall och<br />

barnmissbildningar.<br />

Protester mot DU-vapen har funnits<br />

sedan mer än tio år men USA:s<br />

vapenlobby har hittills lyckats kväva<br />

protesterna, även röster från FN<br />

och WHO.<br />

I Sverige arbetar ARK (Arbetsgruppen<br />

mot radioaktiv krigföring) som har<br />

uppvaktat regeringen om detta tre<br />

gånger, hittills dock utan reaktion beroende<br />

på att dessa vapen eventuellt<br />

även tillverkas i Bofors i Sverige?<br />

ARK ingår nu i ett nordiskt nätverk,<br />

NNmU (Nordiska Nätverket mot Uranvapen),<br />

vilket bildades vid en konferens<br />

i Stockholm i november 2009.<br />

Man kan läsa mer på ARK:s hemsida<br />

www.uranium.conference.org och<br />

stödja deras arbete på pg 218070-1.<br />

Sköld-Peter Matthis<br />

Läkare, styrelsemedlem<br />

i <strong>Irak</strong>Solidaritet och ARK


22<br />

Krigsförbrytarnas brott välkända<br />

I Storbritannien pågår nu den<br />

tredje utredningen om Storbritanniens<br />

deltagande i invasionen av<br />

<strong>Irak</strong>, och om anklagelser om övergepp.<br />

Man har noga tillsett att<br />

utredningen – liksom tidigare utredningar<br />

– inte kan nå alltför obehagliga<br />

politiska resultat, den har<br />

belagts med munkavle.<br />

I rapporteringen undviks gärna nämnandet<br />

av det omfattande arbete som<br />

länge lagts ned på att möjliggöra en<br />

internationell utredning, och som skulle<br />

utgöra utmärkt bevismaterial om inte<br />

särskilda politiska ”hänsyn” skulle<br />

behöva tas.<br />

Alltsedan Världstribunalen om<br />

<strong>Irak</strong> i maj 2003 och med BRussellstribunalens<br />

fortsatta arbete har omfattande<br />

bevis för att kriget och dess<br />

genomförande har varit olagligt samlats<br />

på hög.<br />

Spansk begäran om åtal<br />

<strong>Irak</strong>ier och andra som solidariserar sig<br />

med det irakiska folket och i försvar för<br />

deras rättigheter och folkrätten begärde<br />

i oktober 2009 en rättsutredning i<br />

den spanska nationalförsamlingen.<br />

Anmälan utpekade de amerikanska expresidenterna<br />

George H W Bush, Bill<br />

Clinton, George W Bush, samt Barack<br />

Obama, och de brittiska ex-premiärministrarna<br />

Margaret Thatcher,<br />

John Major, Tony Blair samt Gordon<br />

Brown.<br />

Misstanken rör krigsbrott, brott mot<br />

mänskligheten och folkmord. Utgångspunkten<br />

för anklagelserna är de 19 år<br />

av förödelse som åsamkats <strong>Irak</strong> och<br />

dess befolkning.<br />

Alltsedan 1990 har tusentals ton<br />

bomber med utarmat uran spytts ut<br />

över landet, urandammet ligger där<br />

fortfarande och skördar sina offer.<br />

1991 och 2003 flygbombades landet<br />

urskillningslöst – vatten- och avloppssystem,<br />

skolor, sjukhus, moskéer, kyrkor,<br />

bostadsområden och unika historiska<br />

kvarlämningar totalförstördes.<br />

Efter invasionen 2003 stödde ockupanten<br />

medvetet sekteristiska grupper<br />

som tilläts terrorisera befolkningen<br />

med sina miliser, resultatet blev 4,7<br />

miljoner flyktingar, en femtedel av befolkningen.<br />

Mot internationell lag har ockupanten<br />

ändrat irakiska lagar, tagit kontroll<br />

över ekonomin och ansvarat för omfattande<br />

politisk förföljelse och rena<br />

utrensningar.<br />

Antalet döda på grund av bombningar,<br />

förstörd infrastruktur, sanktioner<br />

och motsättningar pådrivna av<br />

ockupationen är uppemot två miljoner.<br />

I februari kom besked att denna begäran<br />

om åtal avslagits. Anmälarna<br />

kommenterade:<br />

– Vi beklagar att de spanska domstolarna<br />

vägrade undersöka vårt<br />

fall, men det kommer inte att avskräcka<br />

oss. Vi har en rättvis sak.<br />

Brotten är uppenbara. De ansvariga<br />

är väl kända, även om det internationella<br />

juridiska systemet fortsätter<br />

att ignorera irakiska offer.<br />

Rättvisa för offer och hela mänsklighetens<br />

önskan att krigsförbrytare<br />

ska straffas gör det till vår<br />

skyldighet att söka efter alternati-<br />

va juridiska möjligheter, så att de<br />

brott som begåtts i <strong>Irak</strong> kan undersökas<br />

och ansvar fastställas.<br />

Konferens mot krig<br />

I slutet av oktober 2009 genomfördes<br />

Kuala Lumpur International Conference<br />

to Criminalise War. Där visades<br />

med material framlagt av en krigsbrottskommission<br />

med all önskvärd tydlighet<br />

hur ockupationsstyrkorna använt<br />

förbjudna massförstörelsevapen,<br />

bombat civila områden och utfört massmord.<br />

De använde sig även av kidnappningar,<br />

omfattande tortyr, ras- och religionsprofilering<br />

och en rad andra brutala<br />

metoder som uppfyller kriterierna<br />

för de juridiska definitionerna av krigsbrott,<br />

folkmord och brott mot mänskligheten.<br />

Bland annat framhölls hur omfattande<br />

användningen av utarmat uran har<br />

varit av ockupationsstyrkorna i <strong>Irak</strong>,<br />

och hur förödande det visat sig vara<br />

för befolkningen. Man visade också<br />

att själva invasionen var direkt olaglig<br />

och att USA:s försök att kringgå internationell<br />

rätt i sig också har varit olagliga.<br />

Begäran om åtal<br />

Internationella domstolen i Haag, ICC,<br />

har att ta ställning till en begäran om<br />

åtal mot och gripande av de främsta<br />

krigsförbrytarna i <strong>Irak</strong> – USA:s f d<br />

president George W Bush och hans<br />

närmaste medarbetare – för brott mot<br />

mänskligheten..<br />

De utpekade är George W Bush,<br />

Richard Cheney, Donald Rumsfeld,


George Tenet, Condoleezza Rice och<br />

Alberto Gonzales.<br />

Professor Francis A Boyle från juridiska<br />

fakulteten vid Illinois universitet<br />

har begärt att de ska åtalas för sin<br />

brottsliga politik och praktik "extraordinärt<br />

överlämnande" som omkring 100<br />

människor utsatts för. Denna juridiska<br />

term är en eufemism för bortförande<br />

med tvång och påföljande tortyr –<br />

definierat som brott mot mänskligheten<br />

enligt Romstadgan, som låg till<br />

grund för bildandet av ICC.<br />

De utpekade är medborgare i USA,<br />

som inte undertecknat Romstadgan,<br />

men de har beordrat och ansvarat för<br />

brott begångna i flera länder som är<br />

medlemmar i ICC, även europeiska<br />

sådana. I enlighet med Romstadgans<br />

artikel 12(2)(a) har ICC därför befogenhet<br />

att åtala dem för brott mot stadgan<br />

som begåtts i dessa länder.<br />

Anmälaren begär<br />

1. att ICC:s åklagare självständigt<br />

ska inleda en undersökning mot de<br />

utpekade enligt Romstadgans artikel<br />

15(1)<br />

2. att ICC:s åklagare också formellt<br />

ska "lämna in en begäran till Rättegångsförberedande<br />

kammaren om auktorisering<br />

av en undersökning" enligt<br />

Romstadgans artikel 15(3).<br />

Av liknande skäl riskerar de högsta<br />

ansvariga tjänstemännen inom Obamaadministrationen<br />

att en uppföljande<br />

begäran lämnas in till ICC om de inte<br />

omedelbart upphör med den brottsliga<br />

politik av "extraordinärt överlämnande"<br />

som de utpekade fört och som<br />

Obamaadministrationen fortsatt att<br />

praktisera.<br />

Anmälan avslutas med en begäran<br />

att ICC:s åklagare ska utfärda internationella<br />

efterlysningar mot de utpekade<br />

i enlighet med Romstadgans artiklar<br />

58(1)(a), 58(1)(b)(i), 58(1)(b)(ii), and<br />

58(1)(b)(iii).<br />

Grövsta krigsbrottet<br />

Förre premiärministern Tony Blair<br />

medgav själv nyligen att motivet för<br />

invasionen egentligen inte hade med<br />

massförstörelsevapen att göra, utan<br />

att man eftersträvade ett byte av regim<br />

i landet.<br />

Detta innebär att invasionen enligt<br />

internationell rätt var det<br />

största krigsbrott som kan begås<br />

– att starta ett aggressionskrig.<br />

Ockupationens ansikte<br />

framstår allt tydligare<br />

När jag hade möjligheten att<br />

resa genom <strong>Irak</strong> 2003 så var det<br />

genom ett härjat land, men med<br />

människor som inte ännu saknade<br />

hopp om vad som skulle komma<br />

ut på andra sidan kaoset. Sju år<br />

senare är det förödande resultatet<br />

av USA:s politik än mer uppenbart.<br />

Då lyste symbolerna av kriget och<br />

invasionen mot varje väderstreck. De<br />

sönderbombade byggnaderna, elverken<br />

och skolorna blev till monument<br />

över krigets grymhet och invasionens<br />

verklighet. Men bland de människor<br />

man mötte fanns det ändå ett hopp om<br />

något annat.<br />

Vilket detta annat skulle vara, skiftade.<br />

Den typen av intressemotsättningar<br />

har mänskligheten sett förr.<br />

Men ingen av de styrande var intresserad<br />

av demokrati. Alla vi frågade,<br />

från Iyad Allawi i det USA-utsedda<br />

styrande rådet till kurdledaren Masoud<br />

Barzani och blivande presidenten<br />

Jalal Talabani, avfärdade våra modesta<br />

förfrågningar om man inte borde<br />

utlysa val och folkomröstningar.<br />

Ockupationens företrädare träffade<br />

vi aldrig, men jag minns hur vi när vi<br />

skumpade ner för bergen från ett möte<br />

på något av palatsen hörde över radion<br />

hur ståthållare Paul Bremer besvara<br />

en liknande fråga från en journalist:<br />

”det <strong>Irak</strong> behöver mest av allt just<br />

nu är inte mer prat, utan fler trupper.”<br />

Resultatet lät inte vänta på sig.<br />

Motståndet växte. Fraktionerna formerade<br />

sig. I maktvakuumet som uppstod<br />

när ockupationsstyrkorna ägnade<br />

mest intresse åt att säkra oljetillgångarna<br />

tog grannländerna för sig.<br />

Efter en veckas resa norrut kom vi<br />

tillbaka till Bagdad och såg ett handfast<br />

bevis på hur alla försök till återuppbyggnad<br />

och dialog mellan ockupanterna<br />

och de ockuperade hade brutit<br />

samman. Över sidan på en av de<br />

stjärnbanersprydda stridsvagnarna<br />

hade soldaterna skrivit ett budskap<br />

med tjock vit färg: ”Give us security,<br />

23<br />

and we give you<br />

electricity and<br />

water.” (Ge oss<br />

säkerhet så ska vi<br />

ge er el och vatten.)<br />

När valen till<br />

slut hölls och varje<br />

lilafärgat finger<br />

användes som ett<br />

propagandatrick Gustav Fridolin.<br />

för invasionen, så var det knappast<br />

resultatet av ett moget övervägande<br />

från ”koalitionen av villiga”, utan framtvingat<br />

av Ali Sistanis väldiga demonstrationer<br />

och den tilltagande motståndskampen.<br />

Idag, sju år senare, ser förhoppningarna<br />

om att makten över <strong>Irak</strong> landar hos<br />

<strong>Irak</strong>s folk ut att ha grusats. Resultatet<br />

av USA:s politik har blivit det vi nu ser:<br />

ett land styrt av bräckliga kompromisser<br />

mellan yttre makter och krigsherrar<br />

där en av de brutalaste sitter på premiärministerposten<br />

och signerar papper<br />

med omvärlden för det irakiska folkets<br />

räkning.<br />

En sådan ordning kan inte bestå.<br />

Oavsett hur och när det verkliga amerikanska<br />

trupptillbakadragandet kommer<br />

se ut, så står <strong>Irak</strong> inför valet mellan<br />

fortsatt totalitär makt eller fortsatt våldsamt<br />

kaos. I båda fallen kommer USA<br />

vara beredd att gå långt för att behålla<br />

makten över naturresurserna.<br />

Det är då svårt att se en annan möjlighet<br />

för irakierna än solidaritetsarbete<br />

över gränserna, där irakiska akademiker,<br />

fackförbund och gräsrotsrörelser<br />

ges stöd att bygga de tväretniska<br />

och ideologiskt mångfacetterade civila<br />

alternativ som behövs. Ska det vara<br />

lyckosamt kan inte omvärlden fortsätta<br />

att understödja Malikiregimen i allmänhet<br />

och dess repressiva politik i<br />

synnerhet, eller acceptera att befolkningen<br />

fortsätter att plundras på sina<br />

rikedomar.<br />

Gustav Fridolin<br />

Journalist, folkhögskollärare och<br />

före detta riksdagsledamot (mp)<br />

2002–2006.


24<br />

<strong>Irak</strong> och Palestina – en glömd tragedi<br />

Tiotusentals palestinier fick en fristad i <strong>Irak</strong> när<br />

de fördrevs från sina byar i Palestina i samband<br />

med bildandet av staten Israel 1948.<br />

Efter sexdagarskriget 1967 kom ännu en våg av<br />

palestinska flyktingar till <strong>Irak</strong> och efter Kuwaitkriget<br />

1991, flydde palestinier från Kuwait till <strong>Irak</strong>.<br />

Stödet för palestinierna har varit starkt i <strong>Irak</strong>.<br />

I det ockuperade <strong>Irak</strong> där de av USA gynnade<br />

Rättsosäker asylprocess<br />

för statslösa palestinier<br />

Asylprocessen går snabbare<br />

och snabbare. Det är bra att få sitt<br />

beslut snabbt om processen samtidigt<br />

är rättssäker. Men nu går<br />

det så snabbt att handläggare och<br />

beslutfattare tycks vara fartblinda.<br />

Statslösa palestinier med senaste<br />

hemvist i Bagdad i <strong>Irak</strong> får<br />

utvisningsbeslut på löpande band.<br />

Migrationsverket skriver i besluten<br />

- Du är medborgare i ”statslösa”.<br />

- Statslösa palestinier tillhör en av<br />

de mest sårbara och utsatta grupperna<br />

i <strong>Irak</strong>.<br />

- Genom att inte gå tillbaka till ditt<br />

arbete synes du har eliminerat hotet<br />

mot dig. Du borde således kunna återvända<br />

till din bostad i Bagdad.<br />

- Du kan i vart fall återvända till<br />

området Karrada i Bagdad.<br />

Migrationsdomstolen skriver<br />

- Det finns inga praktiska hinder för<br />

X att återvända, framför allt inte till det<br />

område där han tidigare bodde, ett<br />

område som i stor utsträckning befolkas<br />

av palestinier.<br />

Skrämmande motiveringar<br />

Det är skrämmande att ta del av beslutsmotiveringarna.<br />

Det framstår klart och tydligt att<br />

Migrationsverket och domstolen inte<br />

har kunskap om säkerhetsläget för de<br />

sårbara minoritetsgrupperna i <strong>Irak</strong>. Flera<br />

av de statslösa palestinierna från<br />

<strong>Irak</strong> uppger att olika shiamilisgrupper<br />

attackerat dem med hot och våld. De<br />

har blivit utsatta för misshandel och<br />

förnedrande behandling just för att de<br />

är statslösa palestinier och för att de<br />

visade lojalitet mot Saddam-regimen.<br />

De flesta palestinier vågar inte lämna<br />

sitt bostadsområde om de inte får<br />

hjälp av irakier som förser dem med<br />

irakiska identitetshandlingar mot betalning.<br />

De statslösa palestinierna är den<br />

grupp som Migrationsverket bedömer<br />

vara en av de mest sårbara och utsatta<br />

grupperna i <strong>Irak</strong>.<br />

Men Migrationsverket drar slutsatsen<br />

att palestinierna inte personligen<br />

är utsatta för det påstådda<br />

våldet utan istället att de har blivit<br />

utsatta för en brottslig handling.<br />

Inte heller tar Migrationsverket hänsyn<br />

till att många av dem redan är<br />

registrerade flyktingar och att deras<br />

flyktingskap inte har upphört.<br />

Flera av de asylsökande har sina<br />

familjer i UNHCR:s flyktingläger i Syrien.<br />

De kan inte återvända till <strong>Irak</strong>.<br />

Migrationsverket har under de senaste<br />

två åren accepterat flera hundra<br />

palestinier som kvotflyktingar från<br />

sekteristiska partierna driver etnisk rensning och<br />

splittring som politik, har palestinierna och andra<br />

minoriteter drabbats mycket hårt.<br />

Återigen har palestinier drivits i flykt. Många<br />

har dödats i ockupationens <strong>Irak</strong>.<br />

En liten spillra av dessa palestinska flyktingar<br />

har kommit till Sverige, men hotas av tvångsutvisning<br />

till ett <strong>Irak</strong> där de riskerar livet.<br />

detta läger. Men den som tar sig till<br />

Sverige skall ”UT”.<br />

UNHCR har i ett dokument av den<br />

13 augusti 2009 skrivit:<br />

”...önskar UNHCR med detta brev<br />

bekräfta sin ståndpunkt att statslösa<br />

palestinier från Bagdad inte kan anses<br />

åtnjuta effektivt skydd i <strong>Irak</strong>”.<br />

Även om den irakiska regeringen<br />

har uttryckt att de har viljan att skydda<br />

palestinierna är verkligheten sådan att<br />

regeringen inte skyddar dem och de<br />

har inte heller kontroll över de olika<br />

beväpnade grupperna som hotar och<br />

fördriver palestinier. Personer som tillhör<br />

Mehdimilisen och Badrmilsien är<br />

statsanställda poliser på dagtid och på<br />

kvällen röjer de runt, kidnappar och<br />

hotar palestinier och kristna.<br />

Migrationsverket har sagt att de inte<br />

har behov av utbildning om statslösa<br />

personers rättsliga ställning. Jag anser<br />

att statslösa palestinier inte får en<br />

rättssäker asylprövning och därför har<br />

Migrationsverkets personal ett stort<br />

behov av utbildning. Många är knäpp<br />

tysta när det gäller Migrationsverkets<br />

kränkningar av de statslösa palestiniernas<br />

rättsliga ställning.<br />

Birgitta Elfström<br />

jurist med fokus på<br />

mänskliga rättigheter


<strong>Irak</strong> centralt i USA:s globala strategi<br />

<strong>Irak</strong> intar en central plats i USA:s<br />

strategi för kontroll över Mellanöstern<br />

och Centralasien. Det framgår<br />

bland annat av en intervju med<br />

general David Petraeus, chef för<br />

USA:s centralkommando Centcom,<br />

av Institute for the Study<br />

of War 22 januari i år.<br />

Så här presenteras generalen och hans<br />

ansvarsområde:<br />

”Centcom (USA:s Central Command)<br />

sträcker sig från Egypten till<br />

Jemen, Iran och Pakistan. General David<br />

Petraeus för befäl över det mest<br />

utmanande ansvarsområdet i kriget mot<br />

terrorismen. Förutom att avskräcka<br />

icke-statliga angripare övervakar han<br />

de pågående konflikterna i <strong>Irak</strong> och<br />

Afghanistan.”<br />

General David Petraeus blev chef<br />

för Centcom i juli 2008. Senaten stödde<br />

honom med siffrorna 95-2. Han kom<br />

direkt från posten som USA:s öb i <strong>Irak</strong><br />

där han tillsammans med nuvarande<br />

öb, general Odiereno planerade surgepolitiken<br />

(truppförstärkningar), en<br />

politik som nu går igen i Afghanistan.<br />

”<strong>Irak</strong>s strategiska läge kunde inte<br />

vara mer betydelsefullt”, säger Petraeus.<br />

Ӂterigen kan vi konstatera<br />

den fantastiska välsignelse <strong>Irak</strong><br />

har begåvats med, de andra eller<br />

tredje största oljefyndigheterna i<br />

världen, kanske till och med den<br />

största om utforskandet kommer<br />

igång igen.”<br />

”Ni ser de enorma uppgörelser (oljekontrakt)<br />

som nyligen gjorts. De värmer<br />

hjärtat. Det är väldigt viktigt att<br />

fortsätta att hjälpa <strong>Irak</strong> att få det så rätt<br />

som möjligt.”<br />

”Jag fick en intressant fråga igår.<br />

Någon frågade vad som verkligen hade<br />

kommit ut av allt detta. Det är en legitim<br />

fråga. En av de saker vi åstadkommit är<br />

att av Central command-regionens 20tal<br />

länder, tror jag att man kan säga att<br />

<strong>Irak</strong> är det mest demokratiska.”<br />

”<strong>Irak</strong> har ett parlament som representerar<br />

folket. Det är ganska lyhört.<br />

Det faktum att de vet att de måste svara<br />

inför folket i val 7 mars, är mycket<br />

betydelsefullt.”<br />

General David Petraeus, chef för USA-kommandot Centcom, framhåller<br />

<strong>Irak</strong>s centrala roll.<br />

Bannlysningen av politiker och partikoalitioner<br />

tar inte Petraeus så allvarligt.<br />

”Det kommer de att ta sig genom.”<br />

Han återkommer till <strong>Irak</strong>s ”demokratiska<br />

styre som är ganska unikt” i Centcomområdet.<br />

”Utöver det, anser jag naturligtvis<br />

att det hot Saddam utgjorde mot sina<br />

grannar har tagits bort.”<br />

Petraeus kommer in på affärerna i<br />

<strong>Irak</strong> och konstaterar med fasa att ”det<br />

fanns inte några riktigt privata industrier<br />

eller något som var riktigt privat.”<br />

Det såg ju USA till att ändra på med<br />

Bremerbeslut 39 om privatisering av<br />

statlig industri. Nationaliseringen av<br />

<strong>Irak</strong>s olja fullbordades under Saddam<br />

Husseins regering på 70-talet. En klar<br />

nagel i ögat på Carterdoktrinen och<br />

andra doktriner som kräver USA:s fria<br />

tillgång till Mellanösterns olja.<br />

Vem tror att USA kommer att överge<br />

”denna välsignelse” <strong>Irak</strong> besitter? Vem<br />

tror att Saddam Hussein störtades av<br />

altruistiska demokratiskäl? Vem tror<br />

att privatiseringen och utförsäljning<br />

av oljan gynnar <strong>Irak</strong>s drabbade folk?<br />

Sveriges regering?<br />

”Den smutsiga brigaden”<br />

USA:s armé räcker inte till för det ständigt<br />

växande stridsområdet. <strong>Irak</strong> har<br />

massbombats och förstörts. USA har<br />

gynnat etnisk rensning, dödsskvadroner<br />

(John Negroponte, expert på dödsskvadroner<br />

var ambassadör i Bagdad<br />

2004-2005), dödsmiliser från ockupa-<br />

25<br />

tionspartierna, privata legoknektar och<br />

säkerhetsvakter, stor satsning på obemannade<br />

flygplan som kan skickas<br />

från flygplatser i USA, sensorer för att<br />

jaga ”upprorsmän” och helikoptrar.<br />

Nyckelpersoner bland akademiker,<br />

militärer och oppositionella har mördats.<br />

USA har satsat på ”irakisering”,<br />

utbildning av irakiska soldater för att<br />

de ska ta över alltmer och amerikanska<br />

soldaters liv sparas. Framgången låter<br />

dock vänta på sig. Vice premiärminister<br />

Tariq al-Hashimi sade i en CNNintervju<br />

i januari 2010 i USA att den<br />

irakiska armén och de irakiska specialstyrkorna<br />

inte klarar sig utan USA:s<br />

stöd och efterfrågar mer utbildning.<br />

Washington Post-journalisten Bob<br />

Woodward avslöjade i sin bok The War<br />

Within att den amerikanska militären<br />

utvecklat ”hemliga operationella möjligheter”<br />

att ”lokalisera, hitta och döda<br />

individer i extremistgrupper”.<br />

Den kände journalisten Seymour<br />

Hersh avslöjade i maj 2009 en amerikansk<br />

militär ”verkställande mordgrupp”<br />

som var en del av JSOC (Joint<br />

Special Operations Command). Kongressen<br />

har ingen som helst insyn.<br />

Professor Philip Aston, FN:s rapportör<br />

om utomrättsliga avrättningar<br />

skriver i sin rapport i maj 2009:<br />

”Emellertid, har det varit en kronisk<br />

och beklagansvärd brist på ansvar vad<br />

beträffar politik, praktik och handlande<br />

som lett till åberopade olagliga avrättningar<br />

– inbegripet möjliga krigs-


26<br />

förbrytelser – i USA:s internationella<br />

operationer.”<br />

Den amerikanske armésergeanten<br />

Jeffrey Ledesma beskriver hur Gröna<br />

baskrar utbildar ISOF (Iraqi Special<br />

Operation Forces) och ger följande<br />

exempel på samträningen:<br />

”Gröna baskrarna och deras lokala<br />

partners upplöste en upprorsgrupp<br />

genom att uppsöka deras främsta ledare...<br />

Upprorsgruppen fick ett starkt<br />

budskap när man slog till mot och<br />

dödade dussintals högt prioriterade<br />

upprorsmän.”<br />

Budskapet ledde till ”försoning”<br />

mellan gruppen och regeringen till förmån<br />

för den så kallade ”politiska processen”.<br />

”Försoning” är ett av USA:s<br />

utvärderingsmål för lyckad ”demokrati”<br />

i <strong>Irak</strong>. Mordmetoden kallas ”aggressiv<br />

Foreign Internal Defence<br />

(FID)”.<br />

Enheten har stor nytta av ”FID-kompetens”<br />

utvecklad under år av ”counter-insurgency”<br />

runt hela världen.<br />

Tidningen The Nation beskriver 3<br />

juni 2009 <strong>Irak</strong>s ”smutsiga brigad” (the<br />

dirty brigade). Civila har överfallits i<br />

sina hem och Hassan i Sadr City berättar<br />

om räden i hans hus. Han kunde inte<br />

urskilja om de var amerikaner eller irakier,<br />

han kände igen landsmän på grund<br />

av språket, men deras uniformer såg<br />

amerikanska ut. Hassan blev nedslagen,<br />

men kommer ihåg hur de sade: ”Vi<br />

är specialstykorna, smutsiga brigaden.”<br />

Nio bataljoner av ISOF är klara,<br />

var och en med en egen enhet för<br />

informationsarbete. Enligt pensionerade<br />

generallöjtnanten Roger Carstens<br />

,”bygger de amerikanska specialstyrkorna<br />

den starkaste specialstyr-<br />

Förföljelse mot kristna i Mosul<br />

Kristna och andra minoriteter i<br />

Mosul utsätts för mord och förföljelse.<br />

Trots protester från lokala myndigheter<br />

har USA påbjudit gemensamma<br />

patrulleringar med kurdiska peshmergas,<br />

amerikanska och irakiska armén.<br />

Det är en provokation.<br />

USA ”legaliserar” utvidgning av<br />

irakiska Kurdistan att omfatta även<br />

så kallade. ”omstridda områden” som<br />

Mosul med mycket blandad befolk-<br />

Robert Nyberg<br />

kan i regionen”. Han fortsätter: ”Allt<br />

vad dessa grabbar vill, är att gå ut och<br />

döda ”bad guys” hela dagen. De är<br />

skitheta. De är lika bra som vi. Vi tränade<br />

dem. De är som vi. Vi använder<br />

samma vapen. De går som amerikaner.”<br />

Brigadgeneral Simeon Trombitas<br />

konstaterar: ”Vi kommer att fortsätta<br />

att ha rådgivare på varje beslutsnivå.”<br />

ning, stort stöd för motståndsrörelsen<br />

och försvar för <strong>Irak</strong> som nation<br />

och motstånd mot att införlivas i irakiska<br />

Kurdistan.<br />

De tre patrullerande enheterna företar<br />

massarresteringar i området.<br />

Trots den massiva militära närvaron<br />

känner de kristna sig totalt skyddslösa.<br />

Mosuls ärkebiskop planerar<br />

att resa till Bagdad och tala med politiker.<br />

”Ingen kommer att rösta 7 mars”<br />

om politikerna inte stoppar våldet mot<br />

de kristna, säger han.<br />

General Petraeus efterlyser ”speciell<br />

kapacitet” för att bekämpa ”global<br />

terrorism” och klara en ”oregelbunden<br />

upprorsbekämpningskrigföring”.<br />

Teknisk utrustning och obemannade<br />

flygplan är en viktig del i strategin<br />

av idag. Att behärska cyberrymden<br />

ingår i strategin enligt Petraeus. Han<br />

anser att USA har utbildat ledare inom<br />

upprorsbekämpning (counterinsurgency,<br />

COIN) kapabla till ”full-spectrum<br />

operations” i hela världen. USA:s<br />

senaste budget återspeglar den strategiska<br />

satsningen på COIN.<br />

”Upprorsbekämpning kommer att ha<br />

en nyckelroll”, säger överste Jeffrey<br />

Eggers, ansvarig för utveckling av<br />

obemannade flygplan. Det räcker inte<br />

att de kan styras från Las Vegas. Vi ska<br />

nå fram till ”globally networked control”<br />

som skulle tillåta en operatör i<br />

Sydkorea att skicka ett obemannat plan<br />

till Afghanistan. Det är ett drömarbete<br />

för krigsindustrin, som dessutom ska<br />

se till att de nya planen kan gå snabbare<br />

och ta mer vapen och material<br />

ombord. Sigyn Meder


Efter USA:s invasioner i <strong>Irak</strong> och Afghanistan har marknaden för de privata krigsentreprenörerna ökat<br />

lavinartat. De här företagen har fullkomligen växt upp som svampar ur jorden.<br />

Jeremy Scahill har skrivit boken ”Blackwater – Världens Mäktigaste Privatarmé” (Norstedts<br />

pocket 2009). Den ger en skrämmande inblick i <strong>Irak</strong> som laglöst land under ockupation. Det är principen<br />

”skjut först och fråga sen”, som gäller.<br />

Privata säkerhetsbolag gör svindlande<br />

profiter på krig och katastrofer<br />

över hela världen. Mest uppmärksammat<br />

har företaget Blackwater<br />

blivit.<br />

Blackwater har varit inblandat i<br />

hundratals dödsskjutningar på<br />

öppen gata sedan invasionen<br />

2003. I inget fall har de skyldiga<br />

åtalats och dömts för dessa brott.<br />

Men Blackwater är inte det största<br />

bolaget i säkerhetsbranschen.<br />

Det är Halliburton, som också har<br />

stora oljeintressen i <strong>Irak</strong>.<br />

Massaker i Bagdad<br />

Scahills bok inleds med en beskrivning<br />

av massakern på Nisourtorget<br />

i Bagdad den 16 september<br />

2007. Blackwater ansåg att några bilar<br />

befann sig för nära och började skjuta<br />

besinningslöst. 17 oskyldiga människor,<br />

däribland flera kvinnor och<br />

barn, massakrerades till döds och ett<br />

20-tal skadades.<br />

Den här händelsen blev alltför uppmärksammad<br />

för att kunna tystas ner.<br />

USA:s regering såg sig nödsakad att<br />

inleda en undersökning, som senare<br />

formellt ledde fram till åtal. Blackwaters<br />

personal hävdade – förstås – att<br />

de blev beskjutna och att de öppnade<br />

eld i självförsvar. Vittnena var många<br />

mot Blackwater, däribland irakiska<br />

poliser. FBI gjorde en undersökning<br />

på plats och konstaterade att samtliga<br />

återfunna tomhylsor kom från Blackwaters<br />

vapen och att personalen använde<br />

”dödligt våld skoningslöst”<br />

(”lethal force recklessly”).<br />

Men i sådana här fall gäller inte tung<br />

bevisning mot mördarna. De står i praktiken<br />

över alla lagar och konventioner.<br />

De lyder inte ens under USA:s militärlagar.<br />

Det är därför kontrakten tecknas<br />

med Utrikesdepartementet och inte<br />

med Försvarsdepartementet.<br />

Följdriktigt fixade den federala domaren<br />

att åtalet mot Blackwater lades<br />

Krig som business<br />

Privata legoknektar tar över krigsinsatser.<br />

ner på nyårsafton 2009 genom hänvisning<br />

till 5:e tillägget i USA:s konstitution!<br />

(Läs domarens krystade memo<br />

genom att gå in på <strong>Irak</strong>Solidaritets<br />

hemsida via Jeremy Scahills kommentar<br />

till det nedlagda åtalet).<br />

Michael Ratner, ordförande för<br />

Centrum för konstitutionella rättigheter<br />

i USA, citeras av Scahill:<br />

– Detta slags paramilitära grupper<br />

får mig att tänka på nazistpartiets brunskjortor,<br />

en utomrättslig polisstyrka<br />

som kan verka utanför lagens råmärken.<br />

Hyr ut torterare<br />

Blackwater – eller Xe Services som<br />

företaget föredrar att kalla sig efter<br />

massakern på Nisourtorget – har enorma<br />

anläggningar för militär träning och<br />

utbildning bland annat i North Carolina,<br />

USA. De kan tillhandahålla avancerad<br />

stridsutrustning till lands, till<br />

sjöss och i luften. Men de tjänstgör<br />

även som förhörsledare vid tortyr i<br />

fängelsehålor och koncentrationsläger<br />

som Abu Ghraib. Det finns belägg<br />

för att flera andra säkerhetsföretag<br />

hyr ut personal som utför tortyr. De<br />

här företagen sysslar med det mesta<br />

som har med krig och ockupation att<br />

27<br />

göra: uthyrning av stridande personal,<br />

transporter, bevakning, livvaktseskort,<br />

logistik, byggverksamhet,<br />

tekniskt underhåll och vapenleveranser.<br />

Scahill beskriver<br />

också i sin bok att privata säkerhetsbolag<br />

även fört befäl över amerikansk<br />

militär personal.<br />

Legoknektar tar över<br />

Kriget i <strong>Irak</strong> är nu inne på sitt 8:e<br />

år. Folkmajoriteten i de krigförande<br />

länderna – framförallt i USA<br />

och Storbritannien – blir alltmer<br />

kritiska till fortsatt krig. De vill inte<br />

se sina söner och döttrar komma<br />

hem i likkistor. USA och dess allierade<br />

får nu allt svårare att rekrytera<br />

soldater. Privatiseringen är lösningen<br />

för fortsatt ockupation. Säkerhetsbolagen<br />

tar själva hand om sina<br />

döda krigare. De behöver inga uppseendeväckande<br />

fanor och officiella ceremonier<br />

vid hemkomsten. De kan<br />

döljas bättre i statistiken, särskilt som<br />

över hälften är rekryterade från fattiga<br />

länder i tredje världen.<br />

Privatarméernas andel av krigföringen<br />

utökas nu alltmer. Mer än hälften<br />

utgörs av legotrupper från länder som<br />

Chile, Filippinerna, Uganda och nu<br />

senast ställdes 10 000 arbetslösa ungdomar<br />

från det krigsdrabbade landet<br />

Sierra Leone i västafrika till förfogande.<br />

I första omgången har 420 unga<br />

män och kvinnor skickats iväg. De får<br />

en lön på 250 dollar i månaden – knappt<br />

tvåtusen svenska kronor! En spottstyver<br />

för det brittiska säkerhetsföretaget<br />

Sabre International! Uppdraget<br />

är i huvudsak att bevaka flygplatser<br />

och oljeinstallationer, nog så viktiga<br />

för den fortsatta krigföringen.<br />

President Obama har inte uttalat sig<br />

om något tillbakadragande av den alltmer<br />

växande andelen privatarméer i<br />

kriget. Han fullföljer nu bara George W<br />

Bushs politik fast med andra medel.<br />

Arne Hjorth<br />

styrelsemedlem <strong>Irak</strong>Solidaritet


28<br />

Pocketutgåvan av boken innehåller ett<br />

nyskrivet tillägg om president Obamas första<br />

år vid makten..<br />

”<br />

Var är författarna?<br />

På författarkongressen i Neptun vid Svarta havet<br />

frågar Paulo Moro från Portugal:<br />

Var är författarna?<br />

Mitt svar: de är i Bagdadh, Falluja, Teheran!<br />

Men också här i Neptun vid Svarta havet.<br />

Men vad tänker de på? Vad gör de?<br />

De pratar. De drömmer. De skriver!<br />

De försöker bryta tystnaden<br />

som omger dem som vattnet fiskarna i havet.<br />

Författare är också fiskar som lever i samma hav!<br />

Men vad gör de med sina ord? Vad skriver de?<br />

De försöker åtminstone att hålla sig levande<br />

De säger att de aldrig ska upphöra<br />

att vara ett fiskben i halsen<br />

på de makthavare som vill kommendera dem till lydnad!<br />

Poesi är inte ”a thing of beauty”<br />

som man ville lura oss att tro en gång.<br />

Poesi är inte dekoration.<br />

Poesi är detonation!<br />

Poesi är att tränga in i fiendens hjärnbark!<br />

Att med ord bygga en ny värld<br />

där Neptun är en förort till Bagdadh och Teheran<br />

och där det blir möjligt att nästa år mötas i Jerusalem!<br />

Men till dess måste jag med Paulo Mouro ställa frågan:<br />

Var är författarna?<br />

Vägen ut ur <strong>Irak</strong><br />

Draksåddens år är det träffande namnet på Pierre Schoris<br />

bok om det diplomatiska och politiska maktspel som ledde fram<br />

till angreppet på Afghanistan och invasionen av <strong>Irak</strong>. Här följer<br />

ett utdrag ur bokens avsnitt ”Vilken väg leder ut ur <strong>Irak</strong>?”<br />

Att Bush-Amerika har ansvaret<br />

för vad det har ställt<br />

till med i <strong>Irak</strong> är uppenbart. Ju<br />

mer dramat fördjupas, desto<br />

mera förpliktande borde det vara<br />

för Bushadministrationen att<br />

utveckla en hållbar ”Plan B”.<br />

Men det är väl som att tro på<br />

snöbollar i helvetet att Bush,<br />

Cheney och deras likar skulle<br />

be om ursäkt…<br />

Debatten om USA ska lämna<br />

<strong>Irak</strong> vanns redan under 2007 av<br />

dem som krävde ett uttåg. Istället<br />

handlade diskussionen om<br />

när och hur detta skulle ske…<br />

Ur boken Trampa ord<br />

av Peter Curman<br />

Det finns många ”exit strategies”<br />

(”uttågsstrategier”) men ingen har<br />

ännu vunnit allmänt stöd. En väg stakades<br />

ut av den rasande, tappra och<br />

anonyma kvinnan i Bagdad som redigerade<br />

bloggen ”Baghdad Burning”.<br />

Så här svarade hon sina läsare den<br />

7 maj 2004:<br />

”Jag får många e-postbrev som<br />

ber mig föreslå lösningar. Okej.<br />

Dagens lektion: våldta inte, tortera<br />

inte, mörda inte, och ge er<br />

iväg medan ni kan. Kaos? Inbördeskrig?<br />

Vi får ta den risken – ta<br />

bara era marionetter, era stridsvagnar,<br />

era smarta vapen, era<br />

dumma politiker, era lögner, era<br />

tomma löften, era våldtäktsmän,<br />

era sadistiska torterare och ge<br />

er iväg.”<br />

Den legendariske, grävande journalisten<br />

Sy Hersh menar att USA har balkaniserat<br />

<strong>Irak</strong>, och att det bara finns två<br />

klara optioner: ”Stick iväg vid midnatt<br />

i morgon eller Stick iväg vid midnatt i<br />

kväll”.<br />

Den mest genomarbetade och insiktsfulla<br />

planen för uttåg har emellertid<br />

Vietnamveteranen, förre presidentkandidaten<br />

och senator George McGovern<br />

presenterat. Tillsammans med<br />

Mellanösternexperten och professorn<br />

William Polk har McGovern tagit fram<br />

de byggstenar som kompletterar Hoffmans<br />

övergripande vision.<br />

Planen tar även upp ansvars- och<br />

kompensationsfrågan. Deras utgångspunkt<br />

är att ju längre USA stannar,<br />

desto fler terrorister kommer att strömma<br />

till och hota amerikaner, inte bara i<br />

<strong>Irak</strong>. Genom att lämna <strong>Irak</strong> bidrar USA<br />

till att undanröja upprorsmännens främsta<br />

skäl att slåss…<br />

Med andra ord: konkreta och genomtänkta<br />

utkast till uttågsstrategier<br />

saknas inte. Eftersom man inte kan<br />

förvänta sig att Bushadministrationen<br />

plötsligt slår om kursen i en så radikal<br />

riktning, blir det en ny administration<br />

som får ta ansvaret.<br />


Peter Curman:<br />

”Författare bör vara fiskben i<br />

halsen på makthavarna”<br />

Peter Curman är en engagerad<br />

författare och poet, men också<br />

organisatör och aktiv krigsmotståndare.<br />

Han har agerat mot<br />

USA:s invasion av <strong>Irak</strong>. Nyligen<br />

hedrades han med en fin pakistansk<br />

utmärkelse. Kulturen ger<br />

folk identitet och är oerhört viktig<br />

för motståndet, menar han.<br />

När jag träffar Peter Curman på Södermalm<br />

i Stockholm, har han talat inför<br />

Sollentuna författarsällskap, men halkat<br />

illa i snömodden och skadat axeln.<br />

Ändå sprudlar han av entusiasm och<br />

idéer.<br />

Internationellt författarutbyte är<br />

hans stora passion. Han var motorn<br />

bakom den första stora Östersjökryssningen<br />

1992 – ett samarrangemang<br />

mellan Svenska Författarförbundet och<br />

Författarförbundet i St Petersburg –<br />

och bildandet av ett internationellt<br />

författarcentrum på Gotland året därpå.<br />

Dessa framgångar ledde vidare till<br />

en författarkryssning i Svarta havet<br />

1994 och ett författarcentrum på Rhodos,<br />

där kommunen överlät det gamla<br />

brittiska amiralitetet till författarna.<br />

Nu funderar han över möjligheterna<br />

till ett tredje liknande arrangemang – i<br />

östra Medelhavet, med fokus på Palestinakonflikten<br />

och Mellanöstern, där<br />

även <strong>Irak</strong> ingår.<br />

– <strong>Irak</strong> är ständigt närvarande. Även<br />

om Afghanistan upplevs som mer angeläget,<br />

inte minst för Pakistan, som<br />

jag besökte nyligen, så hänger de båda<br />

nära samman, säger han.<br />

Motståndet legitimt<br />

– Att folk motsätter sig ockupation<br />

är naturligt. Ju mer utländsk trupp, ju<br />

fler övergrepp, desto mer ökar motståndet.<br />

Och det är också legitimt. Varje<br />

folk har rätt att försvara sig, även om<br />

man oprecist använder etiketter som<br />

”terrorister”, ”talibaner” och ”Al Quaida”<br />

för att svartmåla det, säger han.<br />

Peter Curman (i mitten) mottog det pakistanska internationella litteraturpriset<br />

Quaid-e-Azam, som samtidigt postumt tilldelades Benazir Bhutto.<br />

År 2005 deltog Peter Curman tillsammans<br />

med Jan Myrdal samt Mike Powers<br />

och Sigyn Meder från <strong>Irak</strong>Solidaritet<br />

i världstribunalen om <strong>Irak</strong> i Istanbul.<br />

– Tidigare har jag alltid deltagit i<br />

protester mot övergrepp i Turkiet, men<br />

den här gången var det ett viktigt skede<br />

då Natolandet Turkiet sade nej till<br />

USA: Ingen invasion av <strong>Irak</strong> över turkiskt<br />

territorium. USA var mycket upprörda,<br />

de är ju vana att bestämma. Men<br />

här visade Turkiet den kraft som finns<br />

när ett land bestämmer sig för att agera.<br />

– Jag minns att jag talade från ett<br />

busstak nära den stora moskén Hagia<br />

Sofia i Istanbul: ”Idag går fredsfronten<br />

här i Turkiet”.<br />

Kulturens makt<br />

<strong>Irak</strong>s mycket gamla och rika kultur,<br />

som ockupationsmakten riktat våldsamma<br />

angrepp mot, är oerhört viktig<br />

för motståndet, menar han, och detsamma<br />

gäller i Pakistan där kulturcentrum<br />

i Islamabad spelar en viktig roll.<br />

– Det förgångna är nu. Den gamla<br />

kulturen ger folk identitet.<br />

I dikten ”Vad en poet kan göra”<br />

uttrycker Peter Curman tron på ordets<br />

makt då det gäller att ta ställning och<br />

forma opinioner.<br />

De är mycket som förenar författare<br />

i olika regioner och kontakterna mellan<br />

29<br />

författarförbunden utvecklas. Turkiet<br />

– och även Pakistan – spelar viktiga<br />

förmedlande roller då det gäller att<br />

hålla kontakt med författare i <strong>Irak</strong>, säger<br />

han.<br />

– Börsmäklarna har internationella<br />

nätverk, men vi författare har en tendens<br />

att isolera oss på våra gårdar<br />

trots att vi har tekniken.<br />

– Nationella intressen kan också<br />

motverka internationalismen. Svensk<br />

kulturpolitik vill gärna se kulturen som<br />

hjälpreda för att ”marknadsföra<br />

Sverige”. De vill se centret på Gotland<br />

som ett ”fönster mot Sverige”. Men<br />

det är helt fel, centret är internationellt<br />

och Unesco stödjer internationella<br />

projekt. Man får inte blanda samman<br />

Exportrådets och Kulturrådets intressen.<br />

Christer Lundgren<br />

Peter Curman är född 1941 i Stockholm.<br />

Han var en av initiativtagarna<br />

till Författarcentrum 1967. Han var<br />

kulturchef på Stockholmstidningen<br />

1981-83 och på Aftonbladet 1983-<br />

1986 och var ordförande för Sveriges<br />

Författarförbund 1988-1995 och i<br />

KLYS från 1995. I november 2009<br />

tilldelades han det pakistanska internationella<br />

litteraturpriset Quaide-Azam<br />

2008 (prissumma 16 000<br />

euro).


30<br />

Krig för att krossa <strong>Irak</strong>s kultur<br />

Att krossa kulturen är en medveten<br />

del i utplånandet av staten<br />

<strong>Irak</strong>, visar denna nyutkomna bok.<br />

Är den fruktansvärda förstörelsen av<br />

<strong>Irak</strong> avsiktlig eller är den en oförutsedd<br />

följd av invasionen? Begreppet ”collateral<br />

damage” (oavsiktlig skada på<br />

civila mål) används flitigt av krigets<br />

strateger för att förklara varför skolor,<br />

moskéer, vattenreningsverk, bibliotek<br />

och sjukhus bombas till ruiner. De här<br />

frågorna utreds grundligt i bokens tio<br />

essäer. Zainab Bahrani, professor i<br />

kulturhistoria och arkeologi, skriver<br />

att attacken mot <strong>Irak</strong>s historia och<br />

kultur är en medveten handling som<br />

syftar till att förstöra det irakiska folkets<br />

sammanhållning och ”kollektiva<br />

minne”. Att utplåna ett folks förflutna<br />

är en del av den etniska rensningen.<br />

Författarna använder också uttrycket<br />

”state-ending” (avslutandet av en<br />

stat), som en medvetet tillämpad politik,<br />

där Palestina och Jugoslavien är<br />

två tidigare kända exempel.<br />

Baathpartiet var den statsbärande<br />

organisationen under Saddam Hussein.<br />

Partitillhörighet underlättade karriären<br />

i staten. <strong>Irak</strong> var före ockupationen<br />

en sammansvetsad nation med<br />

större delen av industrin i statlig ägo.<br />

Utbildningen höll en hög nivå liksom<br />

den fria sjukvården. Läskunnigheten<br />

bland kvinnor var den högsta i hela<br />

arabvärlden. Allt detta har nu raserats<br />

under USA-koalitionens krig och ockupation.<br />

Rensningen gav också ”möjligheten<br />

till en ren start (a clean start)”,<br />

som USA:s högste tjänsteman för ut-<br />

Cultural Cleansing in Iraq - Why<br />

Museums Were Looted, Libraries Burned<br />

and Academics Murdered (Kulturell<br />

rensing i <strong>Irak</strong> - Varför Museum<br />

Plundrades, Bibliotek Brändes och<br />

Akademiker Mördades)<br />

Redigerad av Raymond W. Baker,<br />

Shereen T Ismael och Tareq Y. Ismael,<br />

PlutoPress 2010<br />

bildningfrågor i <strong>Irak</strong> uttryckte saken.<br />

Ett ”nytt <strong>Irak</strong>” skulle skapas på ruinerna<br />

av det gamla och öppnas för de fria<br />

marknadskrafterna (framförallt från<br />

USA).<br />

De enda myndigheter som skyddades<br />

av ockupationsmakten var oljeministeriet<br />

och inrikesdepartementet. I<br />

det senare fanns arkiven över den statliga<br />

organisationen under Saddam<br />

Husseins tid. Arkiven tömdes och<br />

skeppades till USA. Här hämtades<br />

uppgifterna som skulle användas i Paul<br />

Bremers rensning.<br />

Paul Bremer var chef för ockupa-<br />

”Till alla irakier var ni än befinner er på<br />

denna planet: Studera hårt, utbilda er och<br />

glöm inte ert hemland IRAK, civilisationens<br />

vagga. Var stolt över att vara irakier, hjälp<br />

<strong>Irak</strong> att blomstra igen och inta den position<br />

det förtjänar bland världens andra stora<br />

nationer.”<br />

Dr Bahnam Abu Al-Soof, arkeolog<br />

http://abualsoof.com/index.asp<br />

tionsmyndigheten efter invasionen.<br />

Han utfärdade en tidig order om ”avbathifiering”<br />

av <strong>Irak</strong>. Forskare, vetenskapsmän,<br />

ingenjörer, läkare, tandläkare,<br />

sjuksköterskor, lärare, jurister,<br />

officerskåren och nästan hela den statsbärande<br />

medelklassen i <strong>Irak</strong> har drivits<br />

på flykt genom hot och utpressning<br />

eller avrättats av dödspatruller. I slutet<br />

på boken finns en lång lista på cirka 500<br />

akademiker som skjutits ner på öppen<br />

gata eller kidnappats för att därefter<br />

avrättas. Liken efter de mördade har<br />

ofta återfunnits dumpade på Bagdads<br />

gator. Inte en enda av mördarna har<br />

gripits och inga försök att spåra de<br />

skyldiga har gjorts. När däremot en<br />

amerikansk soldat kidnappas i huvudstaden,<br />

försätts hela Bagdad i beredskap<br />

(on alert). Allt tyder på att morden<br />

sker med USA:s och marionettregimens<br />

goda minne.<br />

En viss förstörelse av landets kulturarv<br />

skedde även under Saddam<br />

Husseins tid i kriget mot Iran, men den<br />

bleknar i jämförelse med vad som hände<br />

efter invasionen. Amerikanska forskare<br />

och vetenskapsmän informerade<br />

om <strong>Irak</strong>s enorma rikedomar på mångtusenåriga<br />

fornlämningar och varnade<br />

regeringen långt före angreppet på<br />

<strong>Irak</strong>. USA:s regering visste mycket väl<br />

vad den gjorde eller inte gjorde. I Babylon<br />

rensades området upp med bulldozers<br />

och en helikopterplatta byggdes<br />

och ett stort antal fornlämningar<br />

förstördes. I en av essäerna skriver<br />

Abbas al-Hussainy att ingen nation i<br />

modern tid fallit offer för en kulturell<br />

destruktion jämförbar med vad <strong>Irak</strong><br />

fått utstå under ockupationen.<br />

Själva idén att massmorden och folkfördrivningen<br />

kunde förutsägas är<br />

otänkbar för de flesta intellektuella i<br />

väst. Det är dags att börja tänka det<br />

otänkbara, menar bokens författare:<br />

att den medvetna och planerade förstörelsen<br />

av <strong>Irak</strong> som statsbildning<br />

redan från början varit avsikten.<br />

Arne Hjorth


Frågor till de svenska<br />

politiska partierna<br />

Bo Alvberger, skribent i Miljömagasinet,<br />

ställer två frågor<br />

till de svenska politiska partierna.<br />

- Skall Sverige tillåta vapenexport<br />

till länder i krig?<br />

En förkrossande majoritet vill inte<br />

det. 81 procent svarade nej i en opinionsundersökning<br />

som Demoskop<br />

genomförde i november på uppdrag<br />

av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen,<br />

Amnesty, Diakonia och<br />

Kristna Freds. Det finns alltså en<br />

mycket stark folklig uppslutning<br />

bakom den lag som sedan länge<br />

förbjuder vapenexport till krigförande<br />

länder.<br />

Likväl använder USA svenska vapen<br />

mot <strong>Irak</strong>s folk. Våra bidrag heter<br />

till exempel Carl Gustaf (ett granatgevär),<br />

AT4 (ett pansarvärnsvapen)<br />

och Excalibur (världens första GPSstyrda<br />

granat – med unik precision<br />

mot bebyggelse). Sedan USA inledde<br />

sitt anfall på <strong>Irak</strong> har vår vapenexport<br />

till USA fördubblats. Även<br />

till andra länder i krigsalliansen säljer<br />

Sverige förstås vapen.<br />

- Kommer ni att leverera nya,<br />

restriktiva regler för vapenexporten<br />

och se till att dessa efterlevs?<br />

Den frågan ställer den svenska<br />

fredsrörelsen till de båda regeringsalternativen<br />

i årets val genom ledande<br />

personer i de fyra organisationer<br />

som stod bakom opinionsundersökningen.<br />

Från oppositionen tonar<br />

ett svar redan fram. Man säger sig<br />

vilja skärpa politiken för vapenexport<br />

men det handlar bara om att<br />

odemokratiska regimer ska få svåra-<br />

re att köpa svenska vapen. Enligt<br />

nyhetstidningen Riksdag & Departement<br />

kommer exporten till USA inte<br />

att beröras.<br />

Man kan lätt få intrycket av ett spel<br />

för gallerierna. De mest progressiva<br />

politikerna vill skärpa de lättast genomförbara<br />

reglerna mot försäljning<br />

till diktaturer. Därefter formuleras<br />

fredsrörelsens tandlösa fråga om nya<br />

restriktiva regler. Och politikerna kan<br />

gå ut i valrörelsen med sitt på förhand<br />

formulerade svar och kräva<br />

hårdare tag mot odemokratiska regimer.<br />

Saudiarabien är ett ovanligt brutalt<br />

exempel på en sådan. År 2005<br />

ingick Sverige ett långtgående militärt<br />

samarbetsavtal som fortfarande<br />

är i kraft. Pakistan är en av de största<br />

exportdestinationerna. Där handlar<br />

det om avancerad luftburen spaningsradar<br />

som landets regering valt<br />

att satsa på. En liten del av de pengar<br />

som nu går till det rika västlandet<br />

Sverige hade räckt för att skaffa rent<br />

vatten till de över 100 000 människor<br />

som varje år dör av diarré.<br />

Från några få engagerade förekommer<br />

viss kritik i riksdagen av de ständigt<br />

pågående lagöverträdelserna<br />

med krav om att praxis måste följa<br />

lagen. Det finns all anledning att slå<br />

vakt om våra vapenexportlagar som<br />

tillkom i en tid då solidaritet och<br />

medmänsklighet hade en högre placering<br />

i agenda. Idag hotar utvecklingen<br />

att gå åt motsatt håll så att<br />

anpassning sker även på pappret till<br />

övriga länder i EU.<br />

Fler frågor till de politiska partierna<br />

finns på www.iraksolidaritet.se<br />

Bloggaren Hiba arresterad<br />

Hanan Al-Mashadani, en 33-årig irakisk<br />

ögonläkare bosatt i Jordanien,<br />

arresterades 20 januari av irakiska<br />

trupper när hon var på humanitärt<br />

uppdrag för hjälporganisationen<br />

HMOK. Hon arresterades i Sayyediyakvarteret<br />

i Bagdad. Hennes mobil<br />

beslagtogs och hennes pseudonym<br />

som bloggaren Hiba Al-Shamaree avslöjades<br />

och därmed hennes regimkritiska<br />

artiklar. Hon anklagas för att<br />

”uppmuntra till våld” och att ”stödja<br />

motståndet.” Hiba riskerar tortyr och<br />

dödsstraff.<br />

Utsatt<br />

situation<br />

för kvinnor<br />

31<br />

126 irakiska yrkeskvinnor hotas av<br />

omedelbar avrättning genom hängning<br />

efter rena skenrättegångar.<br />

Minst 120 människor avrättades under<br />

2009, däribland 17 kvinnor. Omkring<br />

900 står inför omedelbar avrättning<br />

genom hängning, skrev Amnesty<br />

International 4 december 2009. Kvinnor<br />

och män anklagas för terrorism,<br />

mord och andra brott. Fångar har torterats<br />

till bekännelse. Under ockupation<br />

förekommer inga rättssäkra rättegångar.<br />

Den avhoppade irakiska ministern<br />

för kvinnofrågor Nawal Al Sammarai<br />

protesterade med sitt avhopp mot våld,<br />

tortyr, fängslanden och våldtäkter av<br />

kvinnor. Tusentals kvinnor sitter<br />

fängslade, många kvinnor blev slagna,<br />

utnyttjade och våldtagna i <strong>Irak</strong>s<br />

fängelser i närvaro av amerikanska och<br />

irakiska officerare, sade hon.<br />

Parlamentsledamoten och medlemmen<br />

i parlamentets människorättskommitté<br />

Harith al Udeidi försökte också<br />

ta upp våldet mot kvinnorna. Han ändrade<br />

sig från att tala om 4 000 kvinnliga<br />

fångar till 400, men han mördades ändå.<br />

Andra källor uppger 22 000 kvinnliga<br />

fångar.<br />

Malak Hamdan från organisationen<br />

Woman Solidarity for an Independent<br />

and Unified Iraq (Storbritannien) talade<br />

till FN:s tionde session om mänskliga<br />

rättigheter om de systematiska<br />

brotten mot det irakiska folkets grundläggande<br />

rättigheter och kvinnornas<br />

situation under ockupation. 600 medlemmar<br />

av <strong>Irak</strong>iska Kvinnofederationen,<br />

en NGO med rådgivande status i<br />

FN, har mördats. 350 av dem var läkare.<br />

FN måste återinsätta en speciell rapportör<br />

för <strong>Irak</strong>, uppmanar hon och kräver<br />

att FN:s specielle rapportör om<br />

tortyr besöker <strong>Irak</strong> och att en oberoende<br />

kommission tillsätts för att undersöka<br />

situationen i <strong>Irak</strong>s fängelser.<br />

Den irakiska kvinnoorganisationen<br />

Women's Will publicerade 26 november<br />

2009 en appell till försvar för de<br />

irakiska kvinnorna. De ber om hjälp att<br />

få fram information.


32<br />

Kommer USA att möta sitt Wa<br />

Napoleon vid Waterloo – det slag som blev hans imperiums fall.<br />

USA:s pågående krig var temat för en minnesföreläsning av Jan<br />

Myrdal den 9 februari i år på St Xavier’s College i Mumbai, Indien.<br />

Föreläsningen hölls till minnet av Anuradha Ghandy, en stor indisk<br />

revolutionär och intellektuell. <strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong> återger här med författarens<br />

medgivande ett utdrag ur talet.<br />

För närvarande för USA två krig i västra<br />

och centrala Asien. I båda har USA<br />

klara ekonomiska och strategiska mål.<br />

Ett tredje krig, ett mot Iran, förefaller<br />

överhängande – den trogne brittiske<br />

allierade Blair nämnde Iran 58 gånger<br />

under Chilcotvittnesmålen förra veckan.<br />

Eftersom alla dessa krig riktas mot<br />

och genomförs i muslimska länder färgas<br />

de också av vad Huntington kallade<br />

Kulturernas krig.<br />

Detta är i sig farligt. Dessa krig blir en<br />

faktor i den stigande floden av etniska<br />

och religiösa motsättningar. I Europa<br />

är det uppenbart att den skärpta kon-<br />

flikten om jobb och bostäder i den<br />

ekonomiska krisen mellan invandrare<br />

från Asien och Afrika och lokala befolkningar<br />

ges religiös och rasmässig<br />

färgning av olika reaktionära grupper.<br />

USA tycks ha lärt av britterna hur de<br />

ska använda och utveckla sådana<br />

motsättningar för att försöka säkra sitt<br />

eget styre. De utvecklar nu konflikten<br />

mellan shi’a och sunni i <strong>Irak</strong> liksom<br />

britterna utvecklade konflikterna på<br />

Cypern, i Palestina och i Sydasien (Bengalen!).<br />

Möjligtvis också med samma historiskt<br />

långsiktigt tragiska resultat.<br />

Charles August Steuben<br />

I både <strong>Irak</strong> och Afghanistan har<br />

folket tvingats betala dyrt – både materiellt<br />

och i döda och sårade – för<br />

USA:s krig. Samtidigt har det visat sig<br />

omöjligt för USA och deras mer eller<br />

mindre villiga allierade att vinna en klar<br />

seger fastän de har lyckats installera<br />

sig militärt i det oljerika <strong>Irak</strong>.<br />

Men vad som är allmänt viktigt är att<br />

det som kallas ”kriget mot terrorism”<br />

har lett till militariseringen av både<br />

USA och dess allierade; den långsiktiga<br />

effekten i våra länder har blivit att<br />

moderna polisstater växt fram. Också<br />

mitt eget land – Sverige – har som en<br />

följd sett förfallet av traditionella juridiska<br />

och medborgerliga rättigheter.<br />

Men att USA och dess imperium på<br />

längre sikt är dömt till undergång är<br />

uppenbart. Inget träd växer till himlen.<br />

USA är en papperstiger, som Mao for-


erloo i Afghanistan och <strong>Irak</strong>?<br />

mulerade det. Det kommer att gå samma<br />

väg som andra världsimperier. De<br />

romerska och spanska – och brittiska.<br />

Men det är ett mycket allmänt konstaterande,<br />

det säger inte när och hur<br />

imperiet tar slut. Men om det gör så<br />

genom att möta sitt Waterloo är en<br />

annan fråga.<br />

Det är naturligtvis möjligt att dess<br />

slut blir av waterlootyp; ett nederlag<br />

som Napoleons av en koalition av<br />

makter. Det är möjligt. Washington för<br />

trots allt sina nuvarande krig på kredit.<br />

Om Kina, Europeiska Unionen,<br />

Gulfstaterna vägrade att längre finansiera<br />

USA:s nuvarande krig så skulle<br />

de upphöra. Det vore som att vrida om<br />

tändnyckeln i en bil. Men även om<br />

dessa makter blir motsträviga är de<br />

alldeles för rädda för den finansiella<br />

härdsmälta som skulle bli följden; man<br />

kan säga att USA övar utpressning<br />

mot dem att fortsätta finansiera dess<br />

krig genom att hota med självmord!<br />

Redan i kriget mot <strong>Irak</strong> var det svårt<br />

för USA att få sina europeiska allierade<br />

som Frankrike och Tyskland att bli<br />

villiga allierade.<br />

Idag med det fortsatta kriget mot<br />

Afghanistan finns det nya och växande<br />

tecken på spänningar. Europeiska<br />

Unionen börjar agera som om den har<br />

sin egen agenda i det afghanska kriget.<br />

Kina visar växande tecken på obehag.<br />

China Daily publicerade en intressant<br />

artikel av Han Dongping ”Säg nej<br />

till Natos användning av Wahankorridoren”<br />

den 15 januari. Även om tid-<br />

ningen sade att de uttryckta åsikterna<br />

”inte nödvändigtvis återspeglar China<br />

Dailys”, tyder publiceringen på att<br />

de inte är motstridiga mot den kinesiska<br />

regeringens åsikt.<br />

Men fortfarande tror jag inte att ett<br />

sådant Waterlooslut på USA-imperiet<br />

är nära förestående. En upprepning av<br />

den sovjetiska uppbrytningen efter<br />

det militära nederlaget i Afghanistan<br />

vore naturligtvis möjlig. De interna<br />

ekonomiska och sociala svårigheterna<br />

och konflikterna i det allt djupare<br />

splittrade Förenta Staterna är stora.<br />

Men ändå är de kanske inte lika akuta<br />

som de i Sovjetunionen för tjugo år<br />

sedan då nederlaget i ett relativt litet<br />

krig utlöste en total kollaps för systemet.<br />

Det finns istället ett annat napoleonskt<br />

exempel på ett imperium som<br />

närmar sig slutet. USA-imperiet håller<br />

nu på att dras in i sitt ”spanska krig”.<br />

Det var det spanska kriget som signalerade<br />

slutet på det napoleonska<br />

imperiet.<br />

För första gången gick Napoleons<br />

armé ner sig i ett krig som var omöjligt<br />

att vinna. Ett krig mot ett folk i vapen.<br />

Allteftersom det drog ut, sög det kraften<br />

ur den oövervinneliga franska armén.<br />

Situationen för de franska styrkorna<br />

i Spanien är inte olika USAstyrkornas<br />

i Afghanistan.<br />

En militärt överlägsen armé möts av<br />

ett folkligt motstånd från dåligt beväpnade<br />

bönder. (Det finns stora skillnader<br />

naturligtvis – Storbritanniens roll<br />

33<br />

till exempel.) Kriget blir omöjligt att<br />

vinna. Kostnaderna (en miljon dollar<br />

om året för varje USA-soldat i Afghanistan)<br />

stiger och kriget blir allt grymmare<br />

medan man ännu inte kan se<br />

resultaten.<br />

Men det finns också en annan läxa<br />

att lära av Napoleons spanska krig.<br />

Han hade installerat sin bror som kung<br />

av Spanien. Den kungens politik var<br />

officiellt liberal i napoleonsk mening.<br />

Till exempel avskaffades den hatade<br />

inkvisitionen. Men det gjorde inte att<br />

den franska ockupationen älskades av<br />

bönderna. Man skulle kunna säga att<br />

det spanska folket föredrog inkvisitionen<br />

framför de officiellt liberala franska<br />

ockupanterna.<br />

I sin propaganda är USA i Afghanistan<br />

för att hjälpa det afghanska folket.<br />

Det är kolonialismens och imperialismens<br />

normala språkbruk. Jag minns<br />

då Mussolini skulle till att angripa<br />

Etiopien. Det var det första sådana krig<br />

jag minns att jag följde på radio. I<br />

Nationernas Förbund förklarade hans<br />

diplomater att Italien förde detta krig<br />

för att befria folket från slaveri och<br />

feodalism.<br />

Naturligtvis var Haile Selassie en<br />

feodal monark och officiellt slaveri hade<br />

först helt nyligen avskaffats men det är<br />

klart att det ännu förekom. Men jag<br />

minns att mina föräldrar skrattade åt<br />

Mussolini. Hans propaganda var falsk.<br />

Hans trupper var inte där för att befria<br />

folket, utan för krigsbyte till sig själva<br />

och ett imperium till Mussolini.<br />

Krig – USA:s största utgiftspost<br />

Federala krigsutgifter överstiger<br />

alla andra utgifter i USA. Fredspristagaren<br />

Barack Obama har<br />

anslagit 636 nya miljarder dollar<br />

till krigsmakten för 2010. Av detta<br />

går 128 miljarder dollar till krigen<br />

i <strong>Irak</strong> och Afghanistan.<br />

Försvarsanslaget är en ökning med<br />

elva miljarder jämfört med året innan.<br />

Endast 32 av 256 demokrater röstade<br />

mot i kongressen. I senaten var röstsiffrorna<br />

88-10 när förslaget strax före<br />

jul röstades igenom. Det tyder inte på<br />

något krigsmotstånd i Obamas eget<br />

parti, demokraterna.<br />

”Vad Demokrater en gång kunde<br />

kalla Bushs krig, är nu officiellt deras<br />

eget”, skrev Jeremy Scahill, den oberoende<br />

journalisten och författaren till<br />

boken om Blackwater.<br />

För att försvåra för krigsmotståndarna,<br />

kopplades ett lån till IMF på upp<br />

till 100 miljarder dollar till omröstningen<br />

om nya anslag till krigen.<br />

För den amerikanska försvarsindu-<br />

strin är den nya försvarsbudgeten<br />

välkommen. Flygplanstillverkaren<br />

Boeing får 2,5 miljarder dollar för att<br />

bygga ytterligare tio trupptransportplan<br />

som Pentagon beställt. Boeing<br />

skall också leverera 18 FA Super Hornet<br />

Fighters för 1,5 miljarder dollar.<br />

USA spenderar varje dag 720 miljoner<br />

kronor på kriget i <strong>Irak</strong>.<br />

Per år blir det mer pengar till krig<br />

än regeringen och alla delstatsregeringar,<br />

kommunala och andra


34<br />

lokala regeringar sammanlagt betalar<br />

för hälsovård, undervisning,<br />

välfärd och säkerhet för USA:s 308<br />

miljoner invånare.<br />

Militärbudgeten slukar den större delen<br />

av skattebetalarnas pengar: 51 procent<br />

av USA:s skatteintäkter går till<br />

militären idag jämfört med 48 procent<br />

år 2000 (Joseph Stiglitz och Linda<br />

Bilmes i The three trillion dollar war).<br />

Det växande motståndet mot krigen<br />

på hemmaplan förstås bäst mot bakgrund<br />

av vad man försummar på hemmaplan.<br />

Behoven är enorma. En veckas<br />

krig i <strong>Irak</strong> skulle räcka till följande:<br />

- 6 482 nya hem åt hemlösa familjer<br />

- 84 nya grundskolor<br />

- 12 478 grunskolelärare<br />

- 95 364 förskolor<br />

- Grön el till 1 274000 hem<br />

- 1 153 846 skolluncher<br />

- Barnsjukvård åt 435 000 barn<br />

- 35 000 fyraåriga universitetsstipendier<br />

Affärsintressen<br />

Det går inte lika bra med de amerikanska<br />

investeringarna i <strong>Irak</strong> som man<br />

kanske hade hoppats. En konferens<br />

hölls före jul i Washington för att uppmuntra<br />

amerikanska investeringar.<br />

Konferensen samlade huvudsakligen<br />

amerikanska och irakiska affärsmän från<br />

främst telekom, oljebolag och försvarsindustrin.<br />

– Affärer kan spela en vital roll i<br />

utvecklandet av <strong>Irak</strong>s ekonomi, sa utrikesminister<br />

Hillary Clinton på konferensen.<br />

Hur det än går med de amerikanska<br />

affärsintressena i <strong>Irak</strong> så tar USA tillbaka<br />

en hel del av sina krigskostnader<br />

i landet genom att ”sälja” vapen till<br />

<strong>Irak</strong>s regering. Förra året kom de båda<br />

regeringarna överens om att <strong>Irak</strong> skall<br />

köpa militär utrustning för 5 miljarder<br />

dollar. I summan ingår militära fordon,<br />

reservdelar till flygplan, uniformer och<br />

även att USA tränar och undervisar<br />

irakier.<br />

Eftersom <strong>Irak</strong> är ockuperat och den<br />

irakiska armen egentligen en marinonettarmé<br />

tvingas det ockuperade landet<br />

alltså att betala USA:s egna<br />

krigskostnader.En amerikansk talesman<br />

uttrycker saken så här:<br />

”När ett land köper för miljarder av<br />

oss signalerar det ett åtagande och en<br />

bekräftelse på ett långvarigt samarbete.”<br />

Joseph Henchman, chef för statliga<br />

projekt på Skattestiftelsen i Washington,<br />

säger att staten under 2008 fick in<br />

781 miljarder dollar i skatter.<br />

– Uncle Sam opererar i och utökar de<br />

områden där delstater, städer och kommuner<br />

inte har tillträde d v s utrikespolitik,<br />

bygga arméer, föra krig, utöva<br />

diplomati även om betoningen inte<br />

ligger på diplomati.<br />

USA är dessutom världens största<br />

vapenhandlare. 6 500 personer administrerar<br />

vapenförsäljningen i samarbete<br />

med högre tjänstemän på USA:s<br />

ambassader.<br />

10 000 kärnvapen ingår i USA:s vapenarsenal.<br />

Dessa och andra militär-<br />

<strong>Irak</strong> är ett av världens mest<br />

korrumperade länder. Transparency<br />

International har gjort sin<br />

årliga genomgång. Av 180 listade<br />

länder är bara fyra mer korrumperade,<br />

däribland Afghanistan<br />

och Somalia. 1<br />

Ockupationen slog sönder hela den<br />

irakiska infrastrukturen. I det sönderslagna<br />

<strong>Irak</strong> där inte ens el och<br />

vatten fungerar efter sju års ockupation,<br />

är korruption och brist på transparens<br />

utmärkande för all verksamhet.<br />

Det gäller marionettregimen, det<br />

gäller USA:s armé och andra företrädare,<br />

det gäller de privat kontraktsanställda<br />

och bolagen som profiterar<br />

både på förstörelsen och på den<br />

så kallade uppbyggnaden.<br />

Men <strong>Irak</strong> har olja och gas och<br />

omvärlden struntar i ockupationen,<br />

struntar i brott mot mänskliga rättigheter,<br />

struntar i krigsförbrytelser och<br />

relaterade produkter utgör en fjärdedel<br />

av USA:s bruttonationalprodukt.<br />

USA har 1000 baser i USA och 800<br />

baser i andra länder och stärker sitt<br />

grepp om andra länder genom militär<br />

samträning. Detta sker i 110 länder,<br />

varav många är rena diktaturer.<br />

Professor Chalmers Johnson säger<br />

att USA:s militära komplex är ”nära att<br />

befinna sig bortom civil kontroll” och<br />

att trots sin förmåga att ”föra med sig<br />

död och förintelse till vilket mål som<br />

helst i världen och förvänta sig begränsad<br />

återgällning”, behöver USA<br />

mer och nyare krigsutrustning<br />

”medan Pentagon nu mer eller mindre<br />

sätter sin egen agenda” och ”monopoliserar<br />

hur USA:s utrikespolitik formuleras<br />

och förs.”<br />

Peo Österholm<br />

Författare<br />

Korruption erbjuder<br />

affärsmöjligheter<br />

1 http://www.transparency.org/<br />

policy_research/surveys_indices/cpi/<br />

2009/cpi_2009_table<br />

ser bara ”<strong>Irak</strong>s<br />

storslagna möjligheter”.<br />

Sveriges<br />

handelsminister<br />

Ewa Björling<br />

är omåttligt<br />

förtjust. I en artikel<br />

i Norran 8 Ewa Björling.<br />

oktober 2009 citerar<br />

hon entusiastiskt:<br />

”Det existerar alltid möjligheter, genom<br />

vilka företag kan göra storslagna<br />

vinster om de bara känner igen<br />

och fångar dem.”<br />

Och hon drar själv slutsatsen:<br />

”Svenska företag måste själva<br />

fånga och dra nytta av <strong>Irak</strong>s tillväxtpotential.<br />

Landets behov passar väl<br />

med vad svenska företag kan erbjuda<br />

inom exempelvis infrastruktur,<br />

hälso- och sjukvård, miljöteknik samt<br />

telekommunikation. <strong>Irak</strong> erbjuder,<br />

som Jean Paul Getty skulle ha sagt,<br />

många möjligheter genom vilka företag<br />

kan göra storslagna vinster. Det<br />

gäller bara att känna igen och dra<br />

fördel av dessa.”


Stöd <strong>Irak</strong>s akademiker!<br />

En mordkampanj på landets akademiker och intellektuella pågår i<br />

<strong>Irak</strong>. Hundratals har mördats och tusentals flyr eller har redan tvingats<br />

lämna landet.<br />

Därför vädjar nu föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritet till dig att skriva under BRussellstribunalens<br />

appell till försvar för internationell människorätt.<br />

Några av de som redan har skrivit under är Harold Pinter, José Saramago,<br />

John M. Coetzee, Dario Fo, Eduardo Galeano, Noam Chomsky, Howard Zinn,<br />

John Pilger och Michael Parenti.<br />

I Sverige stödjs appellen av bland andra Jan Hjärpe, Ronny Ambjörnsson,<br />

Mattias Gardell, Ulf Bjereld, Erik Wijk, Stefan Svallfors, Jan Öberg och Olle<br />

Josephson.<br />

Uppropet finns på www.iraksolidaritet.se<br />

Skriv på uppropet!<br />

Stoppa dödsstraffet i <strong>Irak</strong>!<br />

900 irakiska fångar hotas av omedelbar avrättning efter skenrättegångar.<br />

Demokrati i det nya <strong>Irak</strong> betyder död och repression. Al-Maliki låter avrätta<br />

fångar under valrörelsen. Den nuvarande regimen betjänar USA:s ockupation:<br />

det är ockupationen som dödar.<br />

Appellen finns på svenska på www.iraksolidaritet.se<br />

Skriv på mot avrättningarna!<br />

IRAK - 7 ÅRS OCKUPATION<br />

Pr Protestmöte<br />

Pr otestmöte<br />

med tal, sång, musik och poesi<br />

medverkande bl a Malak Hamdan, Pierre Schori,<br />

Olof Buckard, Peter Curman och Fria Proteatern<br />

Melinda Kinnaman, Sofia Ledarp och Gustaf Skarsgård<br />

Oud-mästaren Alaa Majeed och den irakiska musikgruppen Sumer<br />

Lördagen 20 mars kl 14:00<br />

Aulan, Kungsholmens gymnasium,<br />

Hantverkargatan 67-69, Stockholm<br />

Tortyr och<br />

fängelser<br />

Obamaadministrationen sviker<br />

sitt löfte att publicera tortyrfoton<br />

från fängelser i <strong>Irak</strong> och Afghanistan<br />

President Obama kunde väl åtminstone<br />

satt stopp för tortyren!<br />

Inte ens på Guatánamo har tortyren<br />

upphört och Bagramfängelset<br />

i Afghanistan nämner Obama<br />

inte ens. De många hemliga fängelserna<br />

och tortyren i <strong>Irak</strong> är det<br />

också tyst om.<br />

Dessutom tillsätter han den<br />

tidigare biträdande chefen för CIA,<br />

Edward McLaughlin, att internt<br />

utreda hur ”kalsongbombarincidenten”<br />

kunde inträffa.<br />

Mc Laughlin var behjälplig med<br />

all slags ”cover up” inför angreppet<br />

på <strong>Irak</strong> för att dölja lögnen om<br />

massförstörelsevapen och andra<br />

lögner.<br />

Arrangörer: <strong>Irak</strong>Solidaritet och ABF i Stockholm<br />

med stöd av Teater Tribunalen och Teater Galeasen<br />

35


Robert Nyberg<br />

36<br />

7 år av ockupation<br />

Nära 200 000 kr till<br />

Fallujainsamlingen<br />

Den 24 februari 2010 hade<br />

196 835 kronor samlats in till<br />

Fallujainsamlingen. Falluja är en<br />

symbol för USA:s massförstörelse<br />

och det irakiska folkets<br />

motstånd mot ockupationen.<br />

Föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritets insamling<br />

går oavkortat till offren<br />

för USA:s ockupation.<br />

Den 15 september 2009 överlämnade<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet 41 000<br />

kronor till den hjälporganisation<br />

i Mosultrakten som 15 februari<br />

mottog 43 000 kronor. Av säkerhetsskäl<br />

skriver vi inte ut hjälporganisationens<br />

namn. Sammanlagt<br />

har <strong>Irak</strong>Solidaritet under<br />

2009 överlämnat 84 000 kronor<br />

som gått till mediciner till<br />

fattiga familjer. Vi har fått undertecknade<br />

såväl kvitton som brev<br />

och foton och kvitto på köpta<br />

mediciner.<br />

Kom med i solidaritetsarbetet<br />

Du behövs för att...<br />

… bidra till ett slut på ockupationen.<br />

… bemöta den desinformation som sprids om läget i <strong>Irak</strong>.<br />

… tala med människor, samla pengar till Fallujainsamlingen, sälja<br />

vår tidning, förbereda seminarier och annan opinionsbildning.<br />

… kräva att krigsförbrytare ska åtalas.<br />

Det irakiska folket behöver din solidaritet!<br />

Mosul har drabbats hårt av<br />

amerikansk-irakiska offensiver<br />

och många internflyktingar finns<br />

där. Våra bidrag är en droppe i<br />

havet, men vi förstår av våra<br />

vänner i Mosul att vår solidaritet<br />

är viktig och att de känner sig<br />

mindre isolerade.<br />

Den 20 april 2008 överlämnade<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet 40 000 kronor till<br />

Umar Almukhtar-föreningen i<br />

Bagdad. Tidigare bidrag har gått<br />

till flyktingfamiljer i Falluja efter<br />

USA:s stora angrepp på staden<br />

i april och november 2004 och till<br />

kvinnors hjälparbete i utbombade<br />

irakiska städer. Sammanlagt<br />

har 164 000 kronor utbetalats.<br />

Varmt tack för alla bidrag! Hjälp<br />

oss att sprida information om<br />

insamlingen. Varenda krona når<br />

fram.<br />

Sätt in ditt bidrag på pg: 116 73-1<br />

<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong> ges ut av<br />

föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritet i<br />

Stockholm.<br />

<strong>Irak</strong>solidaritets plattform:<br />

- USA ut ur <strong>Irak</strong> – villkorslöst och<br />

omedelbart!<br />

- Ett fritt och självständigt <strong>Irak</strong>!<br />

- Stöd motståndskampen!<br />

- Inget svenskt stöd till ockupationen!<br />

Vill du bli medlem i föreningen<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritet stödjer du vår<br />

plattform och betalar 200 kr/<br />

år om du är förvärvsarbetande<br />

(annars 100 kr).<br />

Inbetalning sker till<br />

föreningens pg 40 96 92-1<br />

Kontakt: info@iraksolidaritet.se<br />

Hemsida: www.iraksolidaritet.se<br />

Tidningen ges ut av<br />

<strong>Irak</strong>Solidaritets styrelse.<br />

Ansvarig utgivare: Sigyn<br />

Meder.<br />

Redaktör: Christer Lundgren.<br />

Alla skribenter står för sina<br />

egna texter.<br />

Vällingby Tryckeri 2010

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!