Brännpunkt Irak 4 - IrakSolidaritet
Brännpunkt Irak 4 - IrakSolidaritet
Brännpunkt Irak 4 - IrakSolidaritet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Robert Nyberg<br />
BRÄNNPUNKT<br />
IR IR AK<br />
20 kr<br />
IV<br />
1
2<br />
LEDARE - IRAKSOLIDARITET<br />
Ockupationen saknar legitimitet<br />
Invasionen i <strong>Irak</strong> var olaglig och<br />
ett flagrant brott mot folkrätten.<br />
Det har stått klart sedan kriget<br />
inleddes. USA:s förevändning för<br />
kriget, de icke-existerande massförstörelsevapnen,<br />
var en lögn,<br />
ifrågasatt även av FN:s vapeninspektörer.<br />
Aggression är det värsta brottet<br />
mot freden. Därför gör USA allt<br />
för att förhindra att denna fråga<br />
prövas juridiskt av nationella eller<br />
internationella domstolar. Men<br />
historiens dom blir hård oavsett<br />
om de fortsatta ansträngningarna<br />
att ställa krigsförbrytarna till svars<br />
under deras livstid lyckas eller ej.<br />
Ockupationens och motståndskampens<br />
legitimitet blev stridsfrågor<br />
i invasionens spår. Till syvende<br />
och sist handlar begreppet legitimitet<br />
om världsopinionens acceptans<br />
av handlingar som följde<br />
efter själva brottet. Kan en olaglig<br />
handling rättfärdigas av de resultat<br />
som uppnås?<br />
<strong>Irak</strong>iernas uppfattning har<br />
bekräftats gång på gång i<br />
undersökningar under sju års<br />
tid. En klar majoritet har<br />
ansett att motstånd mot den<br />
olagliga ockupationen är legitimt.<br />
I handling har stora<br />
delar av det irakiska folket i<br />
en bred och mångskiftande<br />
motståndsrörelse både civilt<br />
och militärt försvarat <strong>Irak</strong>s<br />
nationella oberoende.<br />
Det är inte mycket kvar av USA:s<br />
koalition av ”frivilliga”, de flesta<br />
har åkt hem. Detta inkluderar t ex<br />
Spanien, Italien, Japan, Sydkorea<br />
och även Storbritannien. Opinionen<br />
och kraftiga folkprotester<br />
har tvingat fram en reträtt. Även i<br />
USA har opinionen mot kriget<br />
vänt i samband med de stora amerikanska<br />
förlusterna.<br />
”Jag tror helt enkelt inte att Obama någonsin haft för avsikt att<br />
ge upp permanenta baser, bemannade av tiotusentals USAsoldater<br />
och legoknektar. Inte heller förväntar jag mig ett slut<br />
på de irakiska ansträngningarna att driva bort dem, vilket<br />
betyder fortsatt döende och särskilt dödande – huvudsakligen<br />
från luften – av USA-trupper i det oändliga. Om och när han<br />
minskar våra styrkor i <strong>Irak</strong> med upp till hundra tusen, skulle jag<br />
tro att de skickas till Afghanistan, efter ett besök hemma hos<br />
sina familjer.”<br />
Daniel Ellsberg<br />
Journalisten som läckte de s.k. Pentagonpappren<br />
som avslöjade lögnerna om Vietnamkriget.<br />
USA befinner sig i ett dilemma.<br />
Man har inte vunnit kriget. Efter<br />
att ha ”lämnat tillbaka suveränitet”<br />
till en marionettregim som tillsatts<br />
efter att USA skrev en författning<br />
åt den 2004, gjorde man högljutt<br />
samma sak igen när man skrev<br />
under ett nytt avtal (SOFA) 2008.<br />
Resultatet blev vid båda tillfällena<br />
att USA tilläts ha kvar sina trupper<br />
under lång tid framöver tillsammans<br />
med 100 000 legoknektar<br />
för att säkerställa ”ordning”.<br />
Marinkårssoldaterna behövs nu<br />
på annat håll.<br />
För att vinna legitimitet basunerar<br />
man ut att man har skapat en<br />
”demokrati” som skulle kunna<br />
fungera om inte dessa ”al Qaida<br />
och Baathpartister” saboterade<br />
allt! Det är inte önsketänkande,<br />
det är medveten desinformation.<br />
Kopplingen till Al Qaida är<br />
samma propaganda som an-<br />
Tack...<br />
Ett varmt tack till<br />
tecknaren Robert Nyberg,<br />
som har gjort omslagsbilderna<br />
och flera teckningar<br />
i detta nummer.<br />
De speglar träffande<br />
människors funderingar<br />
kring den propaganda vi<br />
dagligen utsätts för.
vändes för att motivera invasionen,<br />
och den är lika<br />
lögnaktig idag som då. Al<br />
Qaida fanns inte i <strong>Irak</strong> före<br />
kriget, och har aldrig varit<br />
en del av motståndsrörelsen.<br />
Denna har istället konsekvent<br />
tagit avstånd från terror<br />
mot civila.<br />
Inga demokratiska val kan hållas<br />
under ockupation. Den fars som<br />
utspelas under vice-president Joe<br />
Bidens överseende syftar till att<br />
legitimera USA:s fortsatta dominans<br />
i <strong>Irak</strong>. Ockupationspartier<br />
slåss om makten genom att tävla i<br />
till intet förpliktande nationalistisk<br />
retorik och i en häxjakt förfölja<br />
det förbjudna Baathpartiet, en<br />
häxjakt som i själva verket riktar<br />
sig mot alla som stöder ett enat<br />
och fritt <strong>Irak</strong> oberoende av etnisk,<br />
religiös och politisk tillhörighet.<br />
Dessa USA-skyddslingar är inte<br />
trovärdiga. Många står uppenbarligen<br />
även under inflytande av<br />
religiösa ledare i grannländer.<br />
Själva utgångspunkten för debatten<br />
om politiker som utestängs<br />
från valet är falsk – USA har ingen<br />
rätt att förbjuda något parti i ett<br />
suveränt land. De sekulära partierna<br />
och även det sunnitiska<br />
blocket vägrar delta i spektaklet.<br />
Det blir inget resultat som rättfärdigar<br />
det folkmord som har ägt<br />
rum. Ockupationen är illegitim.<br />
<strong>Irak</strong>Solidaritet stödjer det iraki-<br />
Robert Nyberg<br />
ska nationella motståndet utan att<br />
ta ställning för någon speciell<br />
grupp. Vi ser med glädje att eningsprocessen<br />
tar stora kliv framåt. Vi<br />
respekterar det irakiska folkets<br />
självbestämmanderätt. Att de är<br />
fria från all utländsk inblandning<br />
är en förutsättning för att de ska<br />
- USA ut ur <strong>Irak</strong>!<br />
- <strong>Irak</strong> åt irakierna!<br />
- Krigsförbrytare ska ställas inför rätta!<br />
3<br />
kunna utnyttja denna rätt, för<br />
försoning och för en verklig demokrati<br />
som garanterar att alla<br />
irakier kan vara med och åter<br />
bygga upp sitt krigshärjade land.<br />
Mike Powers<br />
Ordförande, <strong>Irak</strong>Solidaritet
4<br />
Den kända antikgrigsaktivisten och ”fredsmamman” Cindy Sheehan gästade Sverige i oktober 2009.<br />
Hon var <strong>Irak</strong>Solidaritets gäst i samband med Afghanistan-veckan, arrangerad i samarbete med<br />
Afghanistansolidariet och andra organisationer. Cindy Sheehan är aktiv både mot krigen i <strong>Irak</strong> och<br />
Afghanistan. På <strong>Irak</strong>Solidaritets seminarium 8 oktober fylldes Sandlersalen på ABF-huset i Stockholm<br />
till bredden. Hon talade också om <strong>Irak</strong> på Stockholms universitet på inbjudan av Utrikespolitiska<br />
föreningen. Mötena var mycket lyckade och välbesökta och hon fick god uppmärksamhet i media,<br />
särskilt eftersom USA:s president Barak Obama samtidigt tilldelades Nobels fredspris.<br />
Krigsmotståndaren Cindy Sheehan:<br />
Illusioner försvagade<br />
antikrigsrörelsen<br />
– Barak Obama som president<br />
var en gåva till härskarklassen,<br />
rånarklassen, i USA. Hans<br />
paroll ”förändring” betydde ny administration,<br />
men oförändrad politik.<br />
Jag kan aldrig stödja en president<br />
som för krigspolitik.<br />
Med den deklarationen inledde Cindy<br />
Sheehan sitt anförande vid seminariet<br />
i ABF-huset den 8 oktober – dagen<br />
innan beslutet att tilldela Obama Nobels<br />
fredspris offentliggjordes.<br />
Bara några dagar före sitt stockholmsbesök<br />
hade hon deltagit i en<br />
demonstration utanför Vita huset, där<br />
hon kedjat fast sig, men snabbt blivit<br />
lossklippt av poliser med bultsaxar. I<br />
demonstrationen deltog 5-600 personer,<br />
vilket Cindy Sheehan menade var<br />
en stor demonstration i dagens situation,<br />
då fredsrörelsen är kraftigt försvagad.<br />
– Mina vänner i fredsrörelsen som<br />
stödde Obama säger att han i alla fall är<br />
bättre än George W Bush. Men Bush<br />
var bara den värste av många dåliga<br />
krigiska presidenter och Obama sällar<br />
sig nu till dem med upptrappning i<br />
Afghanistan, en förrädisk ”exit strategy”<br />
i <strong>Irak</strong> som förlänger ockupationen,<br />
kriget och lidandet, drönarbombning i<br />
Pakistan och en farligt hotfull politik<br />
mot Iran.<br />
Cindy Sheehan har skrivit och sprider<br />
en fredsdeklaration, International<br />
People’s declaration of Peace, som<br />
klargör att folken inte är varandras<br />
fiender. Hon uppmanar människor att<br />
underteckna den.<br />
– Krig är när regeringarna säger vem<br />
Cindy Sheehan gästade <strong>Irak</strong>Solidaritet i Sverige i oktober 2009.<br />
som är våra fiender, revolution är när<br />
folk själva bestämmer vem som är deras<br />
fiender. Sättet att stoppa kriget är<br />
att mobilisera gräsrötterna. Det är var<br />
jag försöker göra, sade hon.<br />
– Det får jag aldrig fredspriset för,<br />
och det är inte heller vad jag vill. Nobels<br />
fredspris är en del av etablissemanget<br />
och etablissemanget är detsamma<br />
som krig<br />
Cindy Sheehans son dödades som<br />
soldat i <strong>Irak</strong>.<br />
– Man säger till mig att jag ”måste<br />
komma över det” och att jag har fått<br />
mina ”15 minuter av berömdhet”. Komma<br />
över vad? Min sons död? Min<br />
ilska? Men jag gör inte det jag gör för<br />
att bli berömd eller för att komma över<br />
personliga trauman; jag gör det för<br />
fred, för att trupperna ska dras hem, för<br />
att vårt folk ska få medicinsk vård och<br />
så vidare. Fortfarande dödas och<br />
handikappas små barn, andra mödrars<br />
barn, av bomber och gifter.<br />
En irakier i publiken höll ett längre<br />
anförande om följderna av och antalet<br />
offer för USA:s invasion, som han<br />
summerade till många miljoner (inklusive<br />
dödade, änkor, föräldralösa barn,<br />
flyktingar och internt fördrivna människor,<br />
självmord, handikappade, drogberoende<br />
etc). Hans grupp överlämnade<br />
dokument till Cindy Sheehan över<br />
detta. De undrade vad hon hade för<br />
kommentar.<br />
– Jag har absolut ingen ursäkt för<br />
vad mitt land gjort mot <strong>Irak</strong>s folk. Min<br />
son har dödats, men det är inte det<br />
irakiska folkets fel, utan Bushs, oljebolagens,<br />
profitörernas skuld. Tack för<br />
det material ni gett mig.<br />
Hon fick också frågan vilken roll<br />
legosoldaterna spelar i <strong>Irak</strong>.<br />
– Obama säger att han ska dra bort<br />
trupperna, men legosoldaterna är fler.<br />
I USA är man knappast medveten om<br />
soldaterna, än mindre om legosoldaterna.<br />
Deras roll är att fullfölja krigspolitiken.<br />
Christer Lundgren
Obama krigar in det nya året<br />
Minns ni Monthadar Al-Zaidi?<br />
Journalisten som kastade sina<br />
skor på George W Bush vid en<br />
presskonferens i Bagdad och<br />
skrek: ”Detta är en avskedskyss,<br />
din hund! Det här är från änkor,<br />
faderlösa och de som dödats i<br />
<strong>Irak</strong>!”<br />
Zaidi fängslades och misshandlades.<br />
Han borde ha fått Nobels fredspris.<br />
Eller tänk om fredspriset gått till Cindy<br />
Sheehan. Hon som miste sin son<br />
Casey i <strong>Irak</strong> och som blivit aktivist i<br />
solidaritetsarbetet med de angripna<br />
folken i <strong>Irak</strong> och Afghanistan.<br />
Något sådant hände faktiskt 1936<br />
när Nobels fredspris tilldelades Carl<br />
von Ossietzky. Det var som nu en tid<br />
när stora delar av den etablerade borgerligheten<br />
i Europa pendlade mellan<br />
inställsam anpasslighet och devot<br />
beundran för våldets världsmakt.<br />
I tidningen Weltbühne hade Ossietzky<br />
avslöjat Nazitysklands krigsförberedelser.<br />
Han kastades i fängelse för<br />
att ha förolämpat Reichswehr med orden<br />
”Soldaten sind Mörder” (soldater<br />
är mördare). Han satt i koncentrationsläger<br />
när han fick fredspriset och tilläts<br />
aldrig ta emot det.<br />
Att ge priset till Ossietzky vid den<br />
tidpunkten var tvivelsutan en akt av<br />
moralisk resning och politiskt mod.<br />
Men vad ska vi kalla det att ge det till<br />
USA:s nyvalde president Barack Obama?<br />
Låt oss granska hans meritlista.<br />
Beträffande <strong>Irak</strong> ställde han i valkampanjen<br />
ut vaga löften om att avsluta<br />
kriget. Han har lyckats avlägsna<br />
kriget från löpsedlarna, men idag finns<br />
120 000 amerikanska soldater och över<br />
100 000 kontraktsanställda kvar.<br />
Massarresteringar, bomber, mord,<br />
avrättningar och husraider är fortfarande<br />
ockupationens vardag.<br />
Obama lovade att istället satsa på<br />
”det goda kriget” i Afghanistan. Det<br />
löftet har han uppfyllt med råge.<br />
Förutom att skicka ytterligare 30 000<br />
soldater för att kuva folket i Afghanistan<br />
ökar han antalet kontraktsanställda<br />
till uppåt 160 000.<br />
Fördelen med kontraktsanställda är<br />
att de inte granskas av kongressen.<br />
Bolag som Blackwater kan begå mord<br />
Obama ställde ut vaga löften om <strong>Irak</strong>, men ockupationen fortsätter.<br />
och utföra tortyr på ett fullständigt<br />
okontrollerat sätt.<br />
Obama har eskalerat kriget in i Pakistan<br />
där över två miljoner människor<br />
fördrivits från sina hem i Swatdalen.<br />
Han är en tillskyndare av användningen<br />
av obemannade flygplan, ”drönare”,<br />
som från baser i USA på fegt och<br />
bekvämt avstånd kan dirigeras att fälla<br />
sina bomblaster över människor på<br />
andra sidan jordklotet.<br />
Han har trappat upp interventionen<br />
i Iran. Genom att skapa, träna och finansiera<br />
bombkommandon och terrorgrupper<br />
som Jundullah destabiliserar<br />
CIA Iran med den öppna målsättningen<br />
att åstadkomma ”regimskifte”.<br />
Lägg därtill Obamas oblyga uppbackning<br />
av de kriminella kuppmakarna<br />
i Honduras och det ”pålitliga” stödet<br />
till Israels svältblockad av Gaza.<br />
5<br />
Nobels fredspris har även tidigare<br />
förärats krigsförbrytare. Henry Kissinger<br />
fick det 1973.<br />
Han låg bakom de strategiska bombningarna<br />
i Sydostasien som skördade<br />
miljoner människoliv. I historien blir<br />
han inskriven som ansvarig för den<br />
värsta bombterrorn alla kategorier,<br />
nämligen den mot Kambodjas bönder<br />
1965-75.<br />
Kissinger var hjärnan bakom Operation<br />
Condor i Latinamerika som slog<br />
ner folkliga rörelser och stöttade militärdiktaturer.<br />
Den norska Nobelkommittén har än<br />
en gång gjort ett skamligt val av fredspristagare.<br />
Det blir en viktig uppgift<br />
under det nya året att demaskera krigsförbrytaren<br />
och ”höken” Barack<br />
Obama.<br />
Ulf Bjerén<br />
Karlskrona<br />
Vi måste lyfta fram vad Obama sade i valkampanjen: ”Vi måste inte<br />
bara komma ut ur <strong>Irak</strong>, vi måste komma ur det tänkesätt som förde<br />
oss in i <strong>Irak</strong>.” Obama själv har inte kommit ur det tänkesättet och<br />
jag menar att vi, folket, måste tala med honom om det.<br />
Howard Zinn<br />
Folklig progressiv historiker som nyligen gick ur tiden<br />
Det är dags att ta bort Obamadekalen från min bil… Obamas<br />
tidsgräns för den föreslagna afghanska militära offensiven är en<br />
exakt spegelbild av Petraeus 18-månaders offensiv i <strong>Irak</strong>.<br />
Tom Hayden<br />
F d senator för Kalifornien
6<br />
· Vad är resultatet av de två budgivningarna<br />
och vilken slags kontrakt<br />
är det som tecknats? För att vara<br />
”tekniska servicekontrakt” förefaller<br />
de väldigt långa (20-25 år).<br />
– Kontrakten har inte offentliggjorts<br />
ens för det irakiska parlamentet, så de<br />
exakta detaljerna är inte kända, men de<br />
har en varaktighet på 20 år och kan<br />
förlängas ytterligare fem år. De kallas<br />
”servicekontrakt”, men många tvivlar;<br />
djävulen finns i detaljerna. <strong>Irak</strong> kommer<br />
helt säkert att förlora förmågan att<br />
besluta i enlighet med nationens intresse.<br />
· Hur är det med dessa kontrakts<br />
legalitet och transparens? Åtminstone<br />
Rumailakontraktet tycks ha<br />
ifrågasatts i domstol.<br />
Eftersom den nuvarande regeringen<br />
misslyckades med att få utkastet till<br />
”Olje- och gaslag” antaget på grund<br />
av meningsskiljaktigheter med Kurdistans<br />
Regionala Regering (KRG), beslöt<br />
den att gå vidare och hävda att den<br />
kan basera sin politik på existerande<br />
lagar antagna under de senaste decennierna.<br />
Dessa lagar preciserar i klara<br />
ordalag att utveckling av oljeresurser<br />
måste ske genom nationell implementeringspolitik<br />
(vilket betyder att nationella<br />
ansträngningar ska följas) och<br />
om det finns behov av partnerskap<br />
med en utländsk intressent, så kan det<br />
göras fall för fall genom en särskild lag<br />
antagen för varje enskilt fall. Det stipulerades<br />
särskilt i Lag 97 från 1967, enligt<br />
vilken några kontrakt upprättades<br />
1968 och i början av sjuttiotalet och<br />
Kampen om oljan<br />
”Att öppna delar av deras [<strong>Irak</strong>s] energisektorer för utländska investeringar” är det syfte som<br />
USA:s f.d. vicepresident Dick Cheney angav i den energipolitiska rapport som hans Cheney<br />
Energy Task Force presenterade i maj 2001. En ny irakisk oljelag föreslagen av USA-administrationen<br />
och de stora oljebolagen skulle utgöra det ”juridiska ramverket” för utförsäljningen av<br />
irakisk olja.<br />
Trots sju års ockupation har de inte lyckats med oljelagen. Deras irakiska lydregim godkände den,<br />
men inte parlamentet. Det tycks varken den irakiska regeringen eller oljebolagen bry sig om, så de<br />
beslöt att gå vidare med två stora auktioner, i juni och december 2009, där huvuddelen av <strong>Irak</strong>s kända<br />
oljereserver delades ut som servicekontrakt till utländska företag. Därigenom försvagades och<br />
reducerades den nationella roll som tidigare, 1972, stärkt <strong>Irak</strong>s grepp genom dekret om nationalisering<br />
av utländska oljebolag.<br />
Sigyn Meder intervjuade den irakiske oljeexperten Issam Al-Chalabi den 3 februari 2010.<br />
Issam Al-Chalabi olje- och gasexpert,<br />
chef för <strong>Irak</strong>s Nationella Oljebolag<br />
från 1983 och oljeminister i<br />
<strong>Irak</strong> 1987-1990.<br />
senare år 1997. Denna lag och andra är<br />
fortfarande i kraft fram till idag i enlighet<br />
med artikel 130 i den nya konstitution<br />
som antogs 2005, vilken stipulerar<br />
att alla tidigare lagar förblir i kraft om de<br />
inte ändras eller avskaffas.<br />
Ändå kringgår den nuvarande regeringen<br />
det irakiska parlamentet och<br />
undertecknar kontrakt baserade på<br />
regeringsbeslut. Dessa kontrakt är<br />
därför klart olagliga.<br />
· Vilken är relationen mellan centralregeringen<br />
och KRG? De hävdar<br />
att de äger oljan i ”sin” del av<br />
<strong>Irak</strong> och tecknar sina egna oljekontrakt.<br />
Det har också förekommit<br />
skandaler som den med Peter<br />
Galbraith, nästan okänd i Sverige.<br />
Någon kommentar?<br />
I november 2008 var Issam<br />
Al-Chalabi <strong>Irak</strong>Solidaritets inbjudna<br />
gäst under en vecka.<br />
Förutom att tala på det seminarium<br />
som föreningen anordnade<br />
i Stockholm, talade han även<br />
på Uppsala universitet inbjuden<br />
av professor Kjell Aleklett,<br />
Global Energy Systems, Institutionen<br />
för fysik och astronomi,<br />
på Utrikespolitiska Institutet<br />
och på Stockholms universitet<br />
som gäst hos Utrikespolitiska<br />
föreningen.<br />
Flera interjuer publicerades i<br />
media under hans vistelse i<br />
Sverige.<br />
Enligt alla gällande lagar tillhör oljan<br />
och gasen hela det irakiska folket och<br />
det centrala parlamentet företräder<br />
irakierna. Det finns inte någon ny oljeoch<br />
gaslag och de centrala oljedepartementet<br />
är därmed auktoriserat att<br />
handlägga oljefrågorna. Därför är<br />
KRG:s anspråk och åtgärder och alla<br />
avtal och kontrakt de undertecknat<br />
fullständigt olagliga. De företag som<br />
tecknat avtal med KRG, som norska<br />
DNO, bär det fulla ansvaret och får ta<br />
konsekvenserna.<br />
Det har visats att USA:s förre ambassadör<br />
Peter Galbrith, som är konsult<br />
till KRG har spelat en viktig roll i<br />
formulerandet av 2005 års konstitution<br />
och senare utkastet till olje- och<br />
gaslag (som ännu inte antagits), skulle<br />
få minst fem procent av DNO-avtalet.
Han undersöks nu och hans fall är<br />
uppe i domstol. Namnen på några av<br />
KRG:s tjänstemän har också nämnts.<br />
· Den irakiska regeringen och företagen<br />
talar om fantastisk ökning<br />
av produktionen och exporten inom<br />
kort. Du känner till den irakiska<br />
oljans infrastruktur och möjligheter.<br />
Vad kan du säga om det?<br />
Den irakiska oljeministern talar om ökad<br />
produktion på omkring 12 miljoner fat<br />
per dag, men han medger att <strong>Irak</strong> inte<br />
kommer att förväntas exportera så<br />
mycket eftersom det inte finns marknad<br />
för så stora ökningar. Så till en<br />
början kommer <strong>Irak</strong> att betala tillbaka<br />
till företagen för kostnader för ytterligare<br />
kapacitet på cirka sex miljoner fat<br />
per dag utan att kunna använda den<br />
(förutsatt att <strong>Irak</strong> kan exportera de återstående<br />
sex miljonerna fat per dag).<br />
Många irakiska experter inklusive<br />
höga tjänstemän på ministeriet tvivlar<br />
på dessa oljefälts möjlighet att nå de<br />
utlovade höga produktionsnivåerna.<br />
Till exempel producerar <strong>Irak</strong> för närvarande<br />
omkring en miljon fat per dag<br />
från oljefälten i södra och norra Rumalia<br />
och i offerterna och tillståndsprocessen<br />
räknade ministeriet inte med att<br />
gå utöver 1,7 miljoner fat per dag som<br />
högsta hållbara kapacitet. De vinnande<br />
företagen, brittiska BP och kinesiska<br />
CNPC, åtog sig 2,85 miljoner fat per<br />
dag! Liknande gäller för andra utdelade<br />
oljefält.<br />
Därtill kommer att dessa företag åtar<br />
sig att öka den nuvarande produktio-<br />
nen med tio procent (omkring 2,4 miljoner<br />
fat per dag 2009), så <strong>Irak</strong> kan inte<br />
räkna med större ökningar förrän efter<br />
åtminstone 6-7 år.<br />
Dessutom kommer det att vara omöjligt<br />
för <strong>Irak</strong> att bygga exportkapacitet<br />
för 12 miljoner fat per dag. För närvarande<br />
består den av 1,5 miljoner fat per<br />
dag från Gulfen i söder och cirka 0,7<br />
miljoner fat per dag genom Turkiet.<br />
· Halliburton, KRB och de andra<br />
USA-företagen, kända för sin korruption<br />
och överdebitering, deltar i<br />
kapplöpningen på ”den irakiska<br />
oljeruschen”. Dessa krigsprofitö-<br />
rer, som redan tjänar<br />
förmögenheter i<br />
<strong>Irak</strong>, kommer nu att<br />
få nya förmögenheter<br />
för återuppbygge.<br />
De tycks inte ens behöva<br />
förhandla. De får<br />
kontrakt som underleverantörer<br />
åt oljebolagen.<br />
De bara<br />
smyger sig in. Vad<br />
har du att säga om det<br />
och vem får betala<br />
dessa enorma summor?<br />
Alla kostnader som oljebolagen<br />
ådrar sig ska<br />
betalas tillbaka av <strong>Irak</strong><br />
från och med den dag<br />
då oljebolagen når de<br />
10 procenten! Ja, oljebolagen<br />
kommer helt säkert<br />
att insistera på att<br />
anlita servicebolag till<br />
Robert Nyberg<br />
7<br />
högre kostnader än normalt med hänvisning<br />
till kapacitets- och tidsfaktorer<br />
medan <strong>Irak</strong> kunde göra det billigare<br />
och visserligen kommer att ta längre<br />
tid, men som ovan sagts kommer större<br />
delen av den tillkommande kapaciteten<br />
att förbli outnyttjad.<br />
· Europa riktar också ögonen mot<br />
<strong>Irak</strong>. ”<strong>Irak</strong> utgör en vital länk för<br />
EU:s (energi-)leveranssäkerhet”,<br />
sade EU:s energikommissionär<br />
Andris Piebalgs, som undertecknade<br />
ett samförståndsavtal med den<br />
irakiska oljeministern Hussain Al-<br />
Shahristani i Baghdad i januari.<br />
Med världens tredje största bevisade<br />
oljereserver är <strong>Irak</strong> redan en<br />
viktig oljeleverantör och kan bli en<br />
av de främsta gasleverantörerna till<br />
Södra korridoren, sade Piebalgs.<br />
David Cameron, brittisk toryledare,<br />
sade nyligen i Chatham House<br />
att ”Nato måste utveckla, såväl i<br />
doktrin som i praktik, begreppen<br />
solidaritet och ömsesidigt bistånd i<br />
samband med hoten mot energisäkerheten<br />
som en del av den operativa<br />
förstärkningen för kollektiv<br />
säkerhet under tjugoförsta århundradet.”<br />
De är inte lika angelägna<br />
om att döma krigsförbrytare. Hur<br />
ser du EU:s roll i <strong>Irak</strong>?<br />
Det är utmanande ogenomförbart att<br />
säga att irakisk gas ska nå Europa. Det<br />
Robert Nyberg
8<br />
senaste avtalet mellan EU och <strong>Irak</strong><br />
kommer inte att genomföras, helt enkelt<br />
därför att det inte finns tillräckligt<br />
med gas i <strong>Irak</strong> och det lilla som finns<br />
kommer knappast att räcka till för lokal<br />
konsumtion i <strong>Irak</strong>. EU slösar miljarder<br />
euro på fantasiprojekt och anställer<br />
tiotusentals i sina organ utan att verkligen<br />
visa att det gagnar européerna<br />
vilkas skattepengar de förslösar.<br />
EU måste följa USA:s politik över<br />
hela världen, inklusive <strong>Irak</strong> och Afghanistan.<br />
· Iran skickade nyligen soldater för<br />
att ockupera oljefältet Fakka på<br />
den <strong>Irak</strong>iska sedan om gränsen.<br />
Vad har du att säga om det?<br />
Iranierna hävdar att gränsen är oklar.<br />
Det är fullständigt fel. Gränserna stakades<br />
ut i enlighet med Algeröverenskommelsen<br />
1975, och enligt den definierades<br />
gränserna på kartor. Slutliga<br />
samförståndsavtal, inkluderande specifikationer<br />
av gränsmarkeringarna och<br />
koordinaterna för var och en av dem,<br />
undertecknades av utrikesministrarna.<br />
Det var den iranska sidan som<br />
lämnade kopior på dessa överenskommelser<br />
(på engelska och franska) till<br />
FN år 1976.<br />
Iranierna ockuperade källa nr 4 och<br />
efter massiva demonstrationer mot de<br />
nuvarande irakiska härskarna kända<br />
för sin lojalitet med Iran drog Iran bort<br />
sina soldater från källan men stannade<br />
kvar innanför <strong>Irak</strong>s gränser. Detta fält<br />
är 100 procent irakiskt och ligger innanför<br />
<strong>Irak</strong>s gränser. Det är ett exempel<br />
på Irans avsikter och<br />
inblandning i <strong>Irak</strong>s<br />
angelägenheter.<br />
· En stor svensk<br />
dagstidning, Dagens<br />
Industri, skrev<br />
15 januari att ”<strong>Irak</strong><br />
är en ljuspunkt<br />
bland oljeländerna”<br />
och att ”budgivningen<br />
har varit<br />
exemplarisk”. Det<br />
kommer troligen att<br />
vara möjligt att producera<br />
så mycket<br />
olja att priserna kan<br />
sjunka, åtminstone<br />
under ett par år. ”De<br />
som tror på oljebrist<br />
inom 10 år kommer<br />
naturligtvis att vara<br />
tvungna att säkra<br />
sig.”<br />
Som jag förklarat tidigare<br />
finns det stora<br />
tvivel om legitimiteten<br />
i <strong>Irak</strong>s möjligheter att nå sådana<br />
höga produktionsnivåer, för att inte<br />
tala om möjligheterna att exportera. Vi<br />
kan inte korrekt förutsäga morgondagens<br />
oljepriser, än mindre priserna om<br />
sju år. Alla uttalanden av de internationella<br />
oljebolagen är knep för att rättfärdiga<br />
deras egna utlägg och vinster.<br />
· Hela världen har ögonen på <strong>Irak</strong>s<br />
olja. En hård kamp pågår. Inte bara<br />
USA och västländerna tävlar, utan<br />
Höga politiker och krigsprofitörer<br />
Zalmay Khalilzad, ivrig krigsförespråkare och tillsammans<br />
med Jay Gardner USAs förste ockupationsadministratör,<br />
tillhör krigsprofitörerna. Khalilzad<br />
deltog i utarbetandet av PNAC (Project for a New<br />
American Century) – som beskriver USAs strävanden<br />
efter världshegemoni med våld om USA ser det<br />
nödvändigt – och var ambassadör i <strong>Irak</strong> 2005-2007.<br />
Peter Galbraith, den f d amerikanske diplomaten,<br />
som på alla sätt stött en federalism på sekteristisk<br />
etniskt-religiös grund i <strong>Irak</strong>, uppmuntrat kurdisk separatism,<br />
medverkat i utarbetande av konstitutionen<br />
och utkastet till ny oljelag, har hamnat i blåsväder.<br />
Hans ekonomiska intressen i oljefält i Kurdistan har<br />
granskats av den norska affärstidningen Dagens<br />
Robert Nyberg<br />
också några stater och privata företag<br />
från framväxande länder som Kina<br />
med växande betydelse i världssammanhang<br />
och ökande energibehov.<br />
Hur ser du betydelsen av det?<br />
Det som är viktigt för USA (och Frihandeln!)<br />
är att oljan tas bort från folkets<br />
kontroll och de nationella oljebolagen<br />
och det är inte så viktigt vilket oljebolag<br />
som kontrollerar den, för de har alla<br />
samma mål. Alla tycks också slåss för<br />
en bit av kakan.<br />
Næringsliv och vidden av hans ekonomiska intressen<br />
börjar klarna.<br />
Den f d brittiske premiärministern Tony Blair får en<br />
miljon pund om året av investmentbolaget Mubadala<br />
(Förenade Arabemiraten), vars olje-och gasdivision<br />
förhandlar med Occidental Petroleum, ett amerikanskt<br />
bolag, om exploateringen av jätteoljefältet Zubair i<br />
södra <strong>Irak</strong> som har en reserv på 4 miljarder fat olja.<br />
Zubair ska handhas av ett konsortium med Eni, ett<br />
italienskt energibolag i spetsen. Ruth Tanner, chef för<br />
välgörenhetsorganisationen ”War on Want” i London<br />
säger: ”Det är chockerande att Tony Blair istället<br />
för att stå till svars för sina handlingar i <strong>Irak</strong>, profiterar<br />
på det irakiska folkets bekostnad.”<br />
Läs mer på www.iraksolidaritet.se
1911<br />
Den första stora oljefyndigheten i Mellanöstern upptäcks<br />
i Masjid-i Suleiman i Iran. Stora förväntningar väcks<br />
på oljetillgångar i Mesopotamien (nuvarande <strong>Irak</strong>).<br />
1912<br />
TPC, Turkish Petroleum Company, bildas med sikte på att<br />
exploatera <strong>Irak</strong>s olja inom Ottomanska imperiet.<br />
1914<br />
Brittiske utrikesministern Arthur Belfour när första världskriget<br />
inleds: ”Kontrollen över oljan i Persien och Mesopotamien<br />
är ett första klassens krigsmål för Storbritannien”.<br />
1924<br />
Första världskrigets segrarmakter och deras oljebolag tar<br />
över TPC. Den ursprungliga turkiske ägaren behåller fem<br />
procent. Resten delas mellan BP (England), Shell (Holland/England),<br />
nuvarande ExxonMobil m fl (USA) och<br />
Total (Frankrike). TPC byter 1929 namn till IPC – Iraq<br />
Petroleum Company.<br />
1927<br />
<strong>Irak</strong>isk olja börjar utvinnas i Baba Gurgur, norr om Kirkuk.<br />
1972<br />
<strong>Irak</strong>s olja<br />
<strong>Irak</strong>s oljeindustri nationaliseras och INC, Iraq National Oil<br />
Company, bildas. BP, Shell, ExxonMobil och Total tvingas<br />
lämna <strong>Irak</strong>.<br />
1980<br />
USAs president Jimmy Carter: ”Varje försök från någon<br />
utomstående att få kontroll över Persiska viken kommer<br />
att betraktas som ett angrepp på USA:s vitala intressen”<br />
som kommer att skyddas ”med alla nödvändiga medel,<br />
inklusive militärt våld”. (”Carter-doktrinen”, ännu ej dementerad.)<br />
2003<br />
USA och ”koalitionen av villiga” invaderar <strong>Irak</strong>. Frågan<br />
om hur de multinationella oljebolagen ska kunna återfå<br />
makten över <strong>Irak</strong>s olja har då länge diskuterats i George<br />
W Bushs administration. I ”Projektet för <strong>Irak</strong>s framtid”<br />
inom utrikesdepartementet ingick höga företrädare för<br />
oljebolagen och exil-irakier. Gruppen enades om att <strong>Irak</strong><br />
”skulle öppnas för internationella oljebolag så snabbt<br />
som möjligt efter kriget”.<br />
2007<br />
I februari meddelas att <strong>Irak</strong>s regering enats om en ny<br />
oljelag. Den har ännu inte behandlats av parlamentet på<br />
grund av befolkningens starka motstånd mot alla förslag<br />
att släppa in utländska bolag i den irakiska oljeproduktionen.<br />
Formellt gäller fortfarande oljelagen från 1967 som<br />
tvingar regeringen att söka godkännande av parlamentet<br />
varje gång den vill kontraktera ett utländskt företag för<br />
utvinning av <strong>Irak</strong>s olja.<br />
2008<br />
Oljeministern kringgår gällande lagstiftning och inleder<br />
förhandlingar med bland annat de oljebolag som 1972<br />
kördes ut ur landet. Tidigare hade den kurdiska delstatsregeringen<br />
ingått oljekontrakt som <strong>Irak</strong>s oljeminister förklarat<br />
olagliga.<br />
2009<br />
Två stora förhandlingsrundor med multinationella oljeföretag<br />
resulterar i tio kontrakt som godkänns av regeringen<br />
utan att behandlas i parlamentet. Om produktionen<br />
utvecklas enligt kontrakten beräknas landets totala kapacitet<br />
enligt Iraq Oil Report stiga till 12 miljoner fat per dag.<br />
Genomsnittet under 2009 var 2,4 miljoner fat per dag varav<br />
1.8 miljoner exporterades.<br />
Lasse Karlsson<br />
Medlem i Attac och aktiv i dess WTO-nätverk<br />
9<br />
Barbro Skoog Stenström
10<br />
FACIT<br />
· USA kvar minst 10 år<br />
Det sjunde året av ockupation har fullföljts<br />
i <strong>Irak</strong>. Vid förra årsdagen satt en<br />
ny president och blivande Nobelfredspristagare,<br />
Barak Obama, i Washington<br />
och lovade å ena sidan att han<br />
skulle dra ut de amerikanska styrkorna<br />
innan 2012, och å andra sidan att de<br />
skulle få stanna kvar om det behövdes.<br />
Under året har uttalandena från Pentagon<br />
och Bagdad varit återkommande<br />
att amerikanskt militärt ”stöd” nog<br />
· Olagliga oljekontrakt<br />
I snabb takt har under året ett antal<br />
oljekontrakt drivits igenom med internationella<br />
oljebolag. Det är kontrakt<br />
som är serviceinriktade till sin natur,<br />
inte riktigt så fördelaktiga för bolagen<br />
som dessa hade hoppats, men de ger<br />
dem en ingång till den irakiska scenen.<br />
De är osedvanligt långsiktiga vilket<br />
försvagar <strong>Irak</strong>s förhandlingsposition,<br />
och är inte godkända av parlamentet i<br />
Bagdad vilket egentligen lagstiftningen<br />
förutsätter.<br />
Liknande problem gäller de kontrakt<br />
som slutits separat av kurdiska provinsregeringen,<br />
bl.a. med norska DNO,<br />
och med svenska Lundin Petroleum<br />
via ShaMaran Petroleum Corp.<br />
En stor oro härskar över vacklande<br />
oljetillgångar runtom i världen, och när<br />
nu även ryska, kinesiska, norska och<br />
är att räkna med under lång tid, t.ex. att<br />
amerikanska flygbaser ska finnas kvar<br />
åtminstone 10 år till.<br />
USA:s vicepresident Joe Biden lade<br />
stor kraft på att ställa in den utlovade<br />
folkomröstningen i <strong>Irak</strong> om fortsatt<br />
ockupation. Den skulle ha hållits senast<br />
31 juli enligt det omtalade Sofaavtalet.<br />
Någon folkomröstning blev<br />
det inte.<br />
Planer har också lanserats på att<br />
· Hårdnackat motstånd<br />
För USA var invasionen ett sätt att<br />
befästa kontrollen över Mellanöstern<br />
långsiktigt. Allt tyder på att Washington<br />
kommer att fortsätta att kämpa för<br />
en strategisk närvaro i <strong>Irak</strong>, och ”säkerhet”<br />
kommer naturligtvis att begäras<br />
av oljebolagen och andra ekonomiska<br />
aktörer.<br />
Men på grund av den irakiska be-<br />
till och med svenska bolag släpps in i<br />
<strong>Irak</strong> kommer ifrågasättandet av politiken<br />
i Washington och Bagdad att reduceras<br />
till ett viskande.<br />
EU är också alltmer politiskt involverat,<br />
ropandet på ”energisäkerhet” –<br />
inte minst militär sådan – blir allt högre,<br />
och man hoppas på kommande<br />
gassamarbete med <strong>Irak</strong>. Ett ramavtal<br />
om energisamarbete är redan i hamn,<br />
och detta har bäring på den komplicerade<br />
gas-geopolitiken mellan EU, Mellanöstern<br />
och Centralasien.<br />
Det är inte svårt att se hur denna<br />
uppslutning kring det irakiska projektet<br />
fått frågor som de avtalade oljekontraktens<br />
laglighet, eller den irakiska<br />
(marionett-)regeringens avsaknad av<br />
legitimitet, dess diktatoriska våldsanvändning<br />
och korruption, att tystas<br />
folkningens hårdnackade motstånd<br />
kan man inte längre vara säker på en<br />
trygg amerikansk bas för hela regionen<br />
i <strong>Irak</strong>. De militära banden med<br />
Saudiarabien, Qatar, Bahrain, Oman,<br />
Jordanien, Förenade Arabemiraten,<br />
Kuwait och Israel har därför fortsatt<br />
och på sina håll ökats, militärt skydd av<br />
oljeinstallationer är högprioriterat, och<br />
– av sju års<br />
ockupation<br />
fördubbla storleken på USA:s ambassad<br />
i Bagdad, redan världens största.<br />
USA har tillfälligt ökat närvaron av<br />
privata säkerhetsstyrkor i <strong>Irak</strong>.<br />
Men den militära insatsen måste<br />
hursomhelst på sikt minskas, inte<br />
minst med anledning av en ökande<br />
prioritering av Afghanistan och<br />
därför har det varit bråttom att lägga<br />
de viktigaste pusselbitarna på<br />
plats.<br />
ned på den internationella arenan.<br />
Mekanismen har varit tydlig redan<br />
tidigare, som under den pinsamma regeringskonferensen<br />
i Stockholm i maj<br />
2008, då inte mycket sades om de reella<br />
förhållandena i <strong>Irak</strong>, allt fokus låg på<br />
ekonomiska ”reformer”.<br />
Man kan fundera på exempelvis<br />
Tony Blairs roll, numera avlönad med<br />
en miljon pund per år som rådgivare till<br />
investmentbolaget Mubadala, som nu<br />
försöker ge sig in i det irakiska oljespelet.<br />
Men det är inte lätt att tvinga en<br />
befolkning att handla efter yttre<br />
intressen, irakierna vägrar unisont<br />
att handla med främst amerikanska<br />
bolag, vilket har fått ekonomiska<br />
kommentatorer att beklaga<br />
sig.<br />
nu ska också nya missilsystem riktade<br />
mot Iran placeras ut i flera av länderna.<br />
Senaste tillskottet har varit den ökande<br />
närvaron i Jemen, som liksom fokuset<br />
på Somalia återspeglar en växande<br />
prioritering av att säkra transportlederna<br />
i Adenviken och ut mot Indiska<br />
oceanen.
· Politiska rockader<br />
Den officiella politiska kartan i <strong>Irak</strong> är<br />
sig lik. Det är fortfarande de i hög grad<br />
sekteristiskt eller etniskt definierade<br />
partier, som allierade sig med USA<br />
redan på 1990-talet, som håller i den<br />
politiska makten i Bagdad liksom i<br />
Kurdistan och nere i södern. Flera av<br />
dem har starka band med krafter i Iran<br />
vilket komplicerar bilden.<br />
Rockaderna har varit många. Eftersom<br />
det sekteristiska projektet var<br />
omöjligt att driva med stöd av befolkningen<br />
började främst premiärminister<br />
Maliki tillämpa en nationalistisk retorik<br />
för att vinna allianser under provinsvalen<br />
våren 2009, vilket ledde till<br />
vissa framgångar men också skapade<br />
öppningar för alternativa aktörer, en<br />
del med kopplingar till motståndsorganisationer.<br />
De shiitiska partierna bildade en ny<br />
allians utan Malikis Dawaparti, och<br />
efter vissa ompositioneringar började<br />
de åter högljutt betona federalisering<br />
och sekttillhörigheter.<br />
Men det finns helt enkelt inget stöd<br />
bland befolkningen för projektet<br />
att splittra landet, så anklagelser<br />
om terrorism och krav på total exklusion<br />
av alla som haft kopplingar<br />
till Baathpartiet (flera miljoner<br />
människor) har blivit huvudmedlet<br />
för att försöka monopolisera de<br />
politiska posterna.<br />
· Maktspel i Bagdad<br />
I den konkreta politiken har förändringarna<br />
i <strong>Irak</strong> under senaste året emellertid<br />
varit små. I Bagdad har Maliki<br />
utvecklats till en maktspelare av rang.<br />
Han växlar mellan de mest osannolika<br />
allianser och rena maktmedel, och ett<br />
eller ett par av de andra regeringspartierna<br />
har som svar högst troligt legat<br />
bakom några av de spektakulära bombdåden.<br />
Ett kort tag vände sig Maliki mot det<br />
shiitiska och starkt klerikala ISCI och<br />
· Söndringspolitik<br />
Utvecklingen i Kurdistan är sorgligt<br />
ignorerad av våra media. Där råder<br />
stark irritation bland befolkningen mot<br />
provinsregeringens korruption, dess<br />
maximalistiska och konfrontativa hållning<br />
mot Bagdad och dess stöd för<br />
USA:s ockupation.<br />
Under de lokala valen sommaren<br />
2009 kanaliserades kritiken genom flera<br />
utmanarpartier mot de två gamla<br />
klanpartierna. Allt tyder på att fusket i<br />
valet var omfattande, och de gamla<br />
dess milis, partiet var försvagat när<br />
ledaren Abdul Aziz al-Hakim avled i<br />
augusti 2009. Det blev då politiskt<br />
möjligt att offentligt diskutera hur ISCI<br />
med våldsmedel och amerikanskt stöd<br />
drivit på den sekteristiska och decentralistiska<br />
politiken och milisväldet i<br />
<strong>Irak</strong>. Men med nya positioneringar<br />
öppnade Maliki sedan återigen för<br />
samverkan med ISCI och dess nye<br />
ledare, Hakims son, och tystnaden föll.<br />
De shiitiska listorna är nu delade<br />
partierna kunde behålla makten. Uppgifter<br />
om utrensningar av illojala har<br />
sedan dess tilltagit, offentliganställda<br />
med kopplingar till utmanarpartiet<br />
Goran har avskedats och flera av dess<br />
politiker har mördats.<br />
Den kurdiska regeringen har planer<br />
på att helt annektera stora områden<br />
i norr, inklusive Mosul och<br />
Kirkuk, en fråga som ingår i det<br />
nya förslag till provinskonstitution<br />
som ställs inför folkomröstning i<br />
· Motståndet vinner stöd<br />
Ett viktigt inslag i <strong>Irak</strong> har varit de<br />
Sahwa- eller Awakening-miliser som<br />
USA byggde upp från 2007, lokala<br />
klanmiliser och avhoppade motstånds-<br />
män som med stora utbetalningar rekryterades<br />
mot motståndsgrupperna.<br />
Initiativet kunde utnyttja en utbredd<br />
ilska mot al-Qaida-gruppers terror mot<br />
11<br />
Washingtons till synes inkonsekventa<br />
agerande i detta spel, man stödjer och<br />
motarbetar växelvis olika parter, beror<br />
på två huvudmålsättningar: Å ena sidan<br />
används den klassiska strategin<br />
att söndra och härska, å andra sidan<br />
vill man undvika ett alltför starkt iranskt<br />
inflytande i landet.<br />
Korten USA har haft att spela ut har<br />
varit begränsade eftersom de huvudsakliga<br />
allierade man haft i <strong>Irak</strong> främst<br />
har varit de sekteristiska Iranvänliga<br />
krafterna, de separatistiska kurdiska<br />
partierna, samt en mindre grupp mer<br />
sekulära samarbetsmän som Ayad<br />
Allawi, ökänd som tidigare CIA-man<br />
och avskydd bland stora delar av befolkningen.<br />
mellan två block, vilket har möjliggjort<br />
inbrytningar för andra allianser att<br />
kanske bli regeringsbildare efter valet,<br />
inte minst en allians ledd av Allawi.<br />
Man måste komma ihåg att många<br />
av politikerna är korrumperade,<br />
och att korruptionen kommit att<br />
genomsyra hela systemet till den<br />
grad att <strong>Irak</strong>s regering och myndigheter<br />
numera av Transparency<br />
International räknas som en av de<br />
mest korrumperade världen.<br />
Kurdistan i samband med valet i<br />
mars 2010.<br />
Man har lyckats få de många nyinflyttade<br />
kurderna i Kirkuk erkända som<br />
ett nytt status quo och därmed politiskt<br />
försvagat de övriga grupperna i<br />
provinsen. Men kring Mosul försvagades<br />
den kurdiska kontrollen med<br />
provinsvalen 2009, och i januari 2010<br />
införde amerikanska styrkor checkpoints<br />
för att säkra de linjer som kurdiska<br />
peshmerga etablerat.<br />
civilbefolkningen. Dessa miliser avvecklades<br />
till stor del under 2009, en<br />
del överfördes till irakiska regeringens<br />
kontroll, men där har de knappast fått
12<br />
Amerikanskt nationaldagsfirande 4 juli i <strong>Irak</strong>. (Bilden beskuren.)<br />
något stöd, och attackerna från motståndet<br />
har varit hårda.<br />
Många har därför helt enkelt lämnat<br />
miliserna och återgått till motståndsgrupperna,<br />
som därmed åter<br />
har blivit starkare på många platser<br />
i norra och centrala <strong>Irak</strong>.<br />
Allmänt har motståndsgrupperna efter<br />
stora problem åter blivit starkare,<br />
men agerar också försiktigare. Delvis<br />
finns man nu inom de politiska strukturerna,<br />
och man har gjort satsningar<br />
på samordning.<br />
Attackerna mot amerikanska styrkor<br />
har minskat betydligt. Förklaringen<br />
till detta är huvudsakligen<br />
att de amerikanska styrkorna blivit<br />
alltmer frånvarande på de flesta<br />
håll i landet, då de till stor del har<br />
placerats på svårtillgängliga stora<br />
· Valintriger<br />
Inför valet i mars 2010 tilltog det politiska<br />
rävspelet i Bagdad. I början av<br />
januari trädde den gamla avbaathifieringsnämnden<br />
– upprättad av USA:s<br />
guvernör Bremer 2004 – i aktion, nu<br />
med nytt namn men fortfarande dominerad<br />
av de regerande partierna och<br />
ledd av en f d milisledare inom ISCI,<br />
och förbjöd i en första vända kring 500<br />
av kandidaterna på olika listor, och<br />
dessutom 14 hela partier.<br />
Argumentet var att de utpekade hade<br />
kopplingar till det gamla Baathpartiet,<br />
ofta på låg nivå eller bara indirekt som<br />
fd militärer, grupper som egentligen<br />
enligt lagarna (däribland de ökända<br />
Bremerlagarna) inte ska rensas ut utan<br />
snarare inkluderas i det politiska systemet.<br />
I huvudsak var det företrädare<br />
från olika sekulära och centralistiska<br />
krafter som drabbades, samt en del<br />
baser på landsbygden. Däremot har<br />
krigföringen mot regeringsstyrkorna<br />
fortsatt varit omfattande.<br />
Att den nationella motståndsrörelsen<br />
hela tiden vinner stöd bland befolkningen<br />
har gjort att regeringen och<br />
dess partier kontinuerligt slagit ned på<br />
uttryck för regeringskritik och stöd för<br />
motståndet.<br />
Återkommande har tidningar och<br />
tv-kanaler tillfälligt stängts, kritiska<br />
journalister dödats, tryckerier och förlag<br />
som ger ut förbjuden litteratur (ett<br />
växande fenomen) stängts eller saboterats,<br />
författarna jagats. Amerikanska<br />
pengar har också alltsedan 2004<br />
östs ut för att styra rapporteringen i<br />
irakisk press och tv.<br />
Närmare 1 000 dödsdomar samlades<br />
på hög inför valen, skendomarna har<br />
som var involverade i interna maktstrider<br />
inom regeringspartierna.<br />
Snabbt pumpades tolkningen ut att<br />
det gällde en shiitisk kampanj mot<br />
sunnirepresentanter, men egentligen<br />
var sekulära shiiter en stor del av de<br />
drabbade.<br />
Reaktionen från olika håll blev häftig,<br />
till exempel gick de sydirakiska<br />
(huvudsakligen shiitiska)<br />
stammarnas gemensamma råd ut<br />
och fördömde domen.<br />
För att lugna situationen togs därför<br />
snabbt först beslutet att utrensningar<br />
skulle fortsätta men i hemlighet, och<br />
strax därpå dömde en hastigt sammankallad<br />
appellationsdomstol att de redan<br />
utpekade skulle få delta i valet, och<br />
att eventuella utrensningar skulle dömas<br />
och verkställas i efterhand istället,<br />
efter valet.<br />
Latuff<br />
varit legio. Kring årsskiftet inleddes<br />
dessutom en omfattande arresteringskampanj<br />
i norra <strong>Irak</strong>, som helt försvann<br />
från rapporteringen, och mängder av<br />
tidigare arresterade sitter i flera hundra<br />
mer eller mindre hemliga fängelser<br />
runtom i landet.<br />
USA har å andra sidan använt Bagdad-regimens<br />
befogade rädsla för<br />
motståndsgrupperna, inte minst delar<br />
av det gamla Baathpartiet, som påtryckningsmedel<br />
i olika förhandlingar<br />
med regeringspartierna.<br />
Återkommande sprids kupprykten i<br />
Bagdad, och det förekommer regelbundet<br />
uppgifter om att USA har kontakt<br />
med flera alternativa regimalternativ<br />
ifall man skulle bli ”besviken” på<br />
Maliki och hans folk.<br />
I skrivande stund var tolkningsstriderna<br />
heta mellan olika partier och<br />
myndigheter om lagrum, och jurisdiktioner<br />
mellan nämnden och domstolen.<br />
Men det blev återigen tydligt att<br />
vissa krafter både i Bagdad och i Washington<br />
ville kombinera politiskt maktspel<br />
med att driva på de sekteristiska<br />
spänningarna, och stödet för åtgärderna<br />
har varit starkt från Iran.<br />
Även om förbuden eventuellt dras<br />
tillbaka innan valet, har den sekteristiska<br />
agendan återigen slagit in<br />
kilar genom det politiska systemet,<br />
förvärrat av de eskalerande<br />
bombdåden i början av februari.<br />
Även om USA försöker balansera olika<br />
krafter bör man komma ihåg att<br />
USA:s vicepresident Biden länge till-
hört dem som allra starkast förespråkat<br />
en etnisk/sekteristisk uppdelning av<br />
<strong>Irak</strong>, och hans inblandning i landet har<br />
varit omfattande sedan sommaren<br />
2009. Det är lärorikt att notera hur olika<br />
intressen, till exempel den amerikanska<br />
diplomaten och ”rådgivaren” Peter<br />
Galbraith, efter invasionen 2003<br />
drev på en federalisering av den irakiska<br />
konstitutionen, enligt nyare avslöjanden<br />
för att säkra oljeintressen<br />
(inte minst egna och norska DNO:s) i<br />
Kurdistan.<br />
· Talande tystnad<br />
Utvecklingen mot ett tyst samtycke till<br />
utvecklingen i <strong>Irak</strong> går vidare på den<br />
internationella arenan, inte minst i<br />
Sverige. De oerhörda krigsbrotten<br />
glöms bort, och man blundar för den<br />
hissnande korruption och de övergrepp<br />
som utmärker de nuvarande<br />
makthavarna i <strong>Irak</strong>, framodlade av den<br />
amerikanske ockupanten.<br />
Få talar idag om USA:s krigföring i<br />
<strong>Irak</strong>, en olaglig invasion, flygbombningar<br />
av hela städer, avrättningskampanjer,<br />
fosforbomber, tortyr, understödjande<br />
av sekteristiska terrormiliser…<br />
Att de decentralistiska krafterna åter<br />
stärkts blev tydligt när statsbudgeten<br />
för 2010 lades fram i januari. Det visade<br />
sig att den gamla federalistiska linjen<br />
bland ISCI, Fadhila och de kurdiska<br />
partierna återigen vunnit mark i spelet<br />
i korridorerna trots att det inte finns<br />
något stöd för detta i opinionen.<br />
Nu ska delar av intäkterna från<br />
oljeutvinningen gå direkt till respektive<br />
provinsstyre, vilket riskerar<br />
att underblåsa de så förödande<br />
Resultatet – en redan utmattad infrastruktur<br />
förstördes fullständigt.<br />
Över en miljon döda, ett okänt antal<br />
miljoner sårade och lemlästade, liksom<br />
föräldralösa barn och allt annat<br />
som följer i ett storkrigs spår.<br />
En kollapsad ekonomi med över 50<br />
procent arbetslösa, miljontals akut<br />
fattiga och undernärda, 100 000tals<br />
barn döda i vattenburna sjukdomar,<br />
och över fyra miljoner flyktingar.<br />
Dessutom har ockupanten självsvåldigt<br />
ändrat <strong>Irak</strong>s lagar, ekonomi, konstitution,<br />
mot internationell rätt.<br />
13<br />
decentralistiska krafterna i landet.<br />
Sambandet med försöken till<br />
utrensningar inför valet står klart.<br />
Att de delar av budgeten som behandlar<br />
stats- och regeringschefernas, ministrarnas<br />
och parlamentarikernas<br />
enorma löner och andra förmåner hölls<br />
hemliga gör knappast saken bättre.<br />
Korruption och roffande genomsyrar<br />
det politiska systemet, och nu har tyvärr<br />
de splittrande krafterna i landet<br />
återigen fått spelrum.<br />
Nu skulle vi behöva en seriös rannsakan<br />
av hur allt detta kunde ske, och<br />
hur de ansvariga ska kunna bestraffas.<br />
Det får till varje pris inte bli ett prejudikat<br />
för framtiden, som när man nu<br />
talar om ett irakiskt ”framgångsexempel”<br />
för Afghanistan och andra platser.<br />
Men hur agerar Sverige? Sverige<br />
håller tyst och öppnar ambassader och<br />
konsulat, knyter oljeband och hoppas<br />
på många goda affärer.<br />
”Förbudet mot Baathpartiet gäller politiken”<br />
Rädslan för Baathpartiets inflytande har dominerat mycket av rapporteringen<br />
om de juridiska motsättningarna bland de partier som<br />
ställer upp i det tredje valet i det ockuperade <strong>Irak</strong>. <strong>Brännpunkt</strong> frågade<br />
Dhiaa Rashid, Baathpartiets nordiska representant, om dessa rapporter<br />
som dominerar irakiska media på ett sätt som kan förvåna.<br />
När USA skrev författning åt sina tillsatta<br />
klienter i Bagdad, förbjöds Baathpartiet.<br />
Idag har USA totalt misslyckats<br />
med sin dimridå av ”politisk<br />
process” och ”nationell försoning”.<br />
Ockupationspartier slåss sinsemellan<br />
om makten. Marionettregeringens premiärminister<br />
Al Maliki stöder förbud<br />
och förföljelse av ett parti som hade<br />
många miljoner medlemmar. Det säger<br />
något om detta förbjudna partis symbolvärde<br />
och fortsatta styrka.<br />
· Varför är man rädd för Baathpartiet?<br />
– De 500 kandidater som inte tillåts<br />
ställa upp i valet är inte med i Baathpartiet.<br />
Vad de har gemensamt är att de<br />
är emot federalism som kan splittra <strong>Irak</strong><br />
och mot det iranska inflytande på vissa<br />
partier. Det har ingenting att göra<br />
med medlemskap i Baathpartiet eller<br />
deras religiösa tillhörighet.<br />
· Hur ser folk i <strong>Irak</strong> idag på Baathpartiet?<br />
– <strong>Irak</strong>ierna kan jämföra vad som<br />
åstadkoms under Baathpartiets ledning<br />
med facit efter sju års ockupation.<br />
Dhiaa Rashid påminner om de stora<br />
framsteg som gjordes inom bland annat<br />
industri, utbildning och hälsovård.<br />
Denna utveckling ansågs vara en<br />
modell i hela Mellanöstern och berömdes<br />
av Unesco och WHO.<br />
Mathias Cederholm<br />
Forskare,<br />
aktiv i <strong>Irak</strong>kommittén i Malmö<br />
pationen raserade allt detta.<br />
Han radar upp siffror om tiden sedan<br />
invasionen, som erkänns av regimen i<br />
Bagdad: 2,5 miljoner döda, en miljon<br />
änkor, fyra miljoner barn utan båda<br />
föräldrarna, 4,5 miljoner flyktingar i<br />
eller utanför landet, 800 000 försvunna,<br />
34 000 fångar i <strong>Irak</strong>iska fängelser<br />
och minst 15 000 som kvarhålls av<br />
USA.<br />
Men han diskuterar även de stora<br />
sociala problemen:<br />
40 procent lever under minimilönen,<br />
1,5 miljoner är öppet arbetslösa, och<br />
idag är nästan fyra miljoner analfabeter.<br />
Samhället påverkas. Idag slutar tre<br />
av fyra äktenskap i skilsmässor. Även<br />
aids har blivit ett stort problem med<br />
74 000 rapporterade fall.<br />
Han beskriver ett samhälle i upplösning:<br />
Vi hinner inte diskutera bristen på<br />
– Och sen kom chocken när ocku- Forts. nästa sida.
14<br />
Ockupationen förstör<br />
jordbruket och industrin<br />
Lagar som strider mot Haagkonventionen<br />
genom att på olika<br />
sätt ändra <strong>Irak</strong>s ekonomi, har<br />
ödelagt <strong>Irak</strong>s jordbruk och industri<br />
och berett vägen för de multinationella<br />
profitörerna, samtidigt<br />
som det irakiska folket, tidigare<br />
självförsörjande på jordbruksprodukter,<br />
hungrar, svälter och<br />
är arbetslösa.<br />
Paul Bremer, chef för USA-alliansens<br />
första koloniala styre i <strong>Irak</strong> (Provisoriska<br />
Koalitionsmyndigheten, CPA),<br />
fattade den 26 april 2004 ett beslut,<br />
order 81, med förödande konsekvenser<br />
för jordbruket. Bönderna får inte<br />
spara fröer till utsäde från grödor som<br />
införts i <strong>Irak</strong> och registrerats under<br />
denna lag. I förlängningen görs <strong>Irak</strong>s<br />
bönder beroende av de stora agro-<br />
Baathpartiet<br />
Forts från föregående sida.<br />
vatten, el och sanitet eller sjukvårdens<br />
och utbildningssystemets kollaps.<br />
– Folk vill inte ha dem som kom med<br />
stridsvagnar, säger Dhiia Rashid. När<br />
invasionen kom hade Baathpartiet<br />
nästan sju miljoner medlemmar. Bremer<br />
(USA:s guvenör) trodde att han<br />
kunde tillintetgöra partiet i ett svep<br />
genom att förbjuda det. Men folk visste<br />
att Baathpartiet hela tiden tänkte på<br />
landets framtid. Partiet och dess idéer<br />
har ett starkt stöd hos <strong>Irak</strong>s folk.<br />
Bara under det senaste halvåret har<br />
partiet fått 35 000 nya medlemmar, säger<br />
han.<br />
Samtidigt som han är stolt över <strong>Irak</strong>s<br />
historia och framgångar så är han ödmjuk<br />
när han talar om dagens situation.<br />
– Baathpartiet kan inte ensamt få<br />
slut på ockupationen. Man måste ena<br />
sig med alla som kämpar mot ockupationen.<br />
Nyligen kunde 52 grupperingar komma<br />
överens om en politisk framtid.<br />
¤ Arbetslösheten överstiger 50 procent.<br />
¤ <strong>Irak</strong>, Mellanösterns kornbod och exportör av<br />
jordbruksprodukter, importerar allt.<br />
¤ I dagarna har köp av minst 700 000 ton vete<br />
från USA, Kanada, Tyskland, Ryssland och<br />
Australien avslutats.<br />
¤ Oljelandet <strong>Irak</strong> importerar till och med bensin.<br />
Under oktober 2009 importerade <strong>Irak</strong> 6,5 miljoner<br />
liter bensin per dag. Även andra oljeprodukter<br />
importeras.<br />
bolagen som Monsanto, Syngenta,<br />
Bayer och Dow Chemical och deras<br />
genmanipulerade utsäden.<br />
Dr. Souad Naji Al-Azzawi, professor<br />
i miljöteknik i Bagdad, skriver:<br />
”Bönder i det gamla Mesopotamien<br />
Enhetsprocessen är inte färdig då ett<br />
tiotal till fortsätter samtal med dessa<br />
motståndsgrupper. Man är från Baathpartiets<br />
sida öppen för samarbete med<br />
andra partier.<br />
Dhiia Rashid är medveten om att det<br />
finns irakier som är kritiska till det förflutna,<br />
till partiets agerande och metoder.<br />
Han utesluter inte öppna diskussioner<br />
med dessa grupper eller individer.<br />
– Bara vi diskuterar fakta och uppfattningar<br />
och inte propaganda riktad<br />
mot <strong>Irak</strong> av <strong>Irak</strong>s fiender.<br />
Hur ser Baathpartiet, som ett sekulärt<br />
parti, på de sekteristiska religiösa<br />
partierna?<br />
– I <strong>Irak</strong> diskuterade man politik i<br />
politiska organisationer och i politiska<br />
församlingar. Det var mycket vanligt<br />
med rådslag i partiet där vi öppet dryftade<br />
vägvalet i stora utvecklingsfrågor.<br />
De religiösa hade ansvar i moskéerna<br />
och i kyrkorna. Där diskuterades<br />
hur man skulle leva. De var vägvisare<br />
i hur man blir en bra människa.<br />
Ockupationen har gett moskéerna en<br />
annan roll när den sociala sektorn inte<br />
fungerar.<br />
Deras grundinställning till denna<br />
har traditionellt varit kända för att spara<br />
och använda utsäde från en säsong<br />
till nästa. Enligt FAO sparar 97 procent<br />
av <strong>Irak</strong>s jordbrukande befolkning utsäde<br />
till nästa säsong. Order 81 betraktar<br />
denna sedvänja som olaglig och<br />
uppdelning i en sekulär stat har inte<br />
förändrats.<br />
– USA måste erkänna motståndet.<br />
De val som hölls i <strong>Irak</strong> under ockupationen<br />
kommer aldrig att accepteras.<br />
Det är hur klart som helst enligt internationell<br />
lag, säger han. Krig är det<br />
värsta alternativet för ett folk. Men<br />
Baathpartiet kommer aldrig att vika<br />
från sina ståndpunkter om ockupationen.<br />
Han är optimistisk och känner att<br />
irakier håller på att vakna upp ur en<br />
mardröm.<br />
– <strong>Irak</strong>ier är som andra folk. De vill<br />
leva i frihet och kunna njuta av livet.<br />
Motståndet inklusive Baathpartiet<br />
måste blir en del av lösningen, annars<br />
blir det ingen lösning.<br />
Avslutningsvis vill Dhiia Rashid<br />
tacka det svenska folket som har gett<br />
ett fristad från ockupationen åt så<br />
många irakier.<br />
– Det gläder oss att vi kan röra oss<br />
fritt och presentera situationen i hemlandet<br />
för våra bröder och systrar här.<br />
Vi måste diskutera tillsammans hur vi<br />
ska tackla dessa problem som <strong>Irak</strong> står<br />
inför.<br />
Mike Powers
olag som säljer utsäde kan nu stämma<br />
bönder som inte lyder.”<br />
Bönderna görs även beroende av de<br />
bekämpningsmedel som krävs för de<br />
olika grödorna. Den biologiska mångfalden<br />
hotas.<br />
Denna koloniala politik i kombination<br />
med flera års svår torka och vanstyre<br />
har lett till katastrof för <strong>Irak</strong>s<br />
jordbruk.<br />
”Bönderna har slutat att så och plantera<br />
och beger sig till städerna för att<br />
söka arbete för sitt dagliga uppehälle<br />
i väntan på att vattnet ska komma<br />
tillbaka” säger Ali Al-Ghazali, bonde<br />
från Najafområdet, enligt The Independent<br />
15 juni 2009.<br />
Tigris och Eufrats vatten sinar, de<br />
tidigare så bördiga stränderna som<br />
vattnades av flodernas vatten, torkar.<br />
<strong>Irak</strong> har tidigare haft stora dammar<br />
intill sjöarna och kunnat motverka torra<br />
perioder. Idag sinar sjöar och dammar.<br />
Bönderna överger sina jordar till följd<br />
av den koloniala politiken i kombination<br />
med svår torka och en ”icke-funktionsduglig<br />
regering” (GAO, amerikanska<br />
kongressens revisionskontor) vars<br />
bristfällande ansvar förvärrar situationen<br />
då den inte tillfredsställande förhandlat<br />
med grannarna Turkiet och<br />
Syrien som byggt dammar som minskar<br />
flödet drastiskt i Eufrat.<br />
<strong>Irak</strong>Solidaritet deltog 26 april i<br />
Internationella frö- och utsädesdagen<br />
för att uppmärksamma<br />
USA:s brott mot <strong>Irak</strong>s jordbruk.<br />
Industrin monterades ned<br />
Såväl under Gulfkriget som under<br />
ockupationen bombades vatten,<br />
elinstallationer och vattenreningsanläggningar<br />
sönder och samman.<br />
Mycket lite har reparerats.<br />
Bremers order 39 innebar bland annat<br />
att <strong>Irak</strong>s 200 statliga bolag skulle<br />
privatiseras, att ägandet till 100 procent<br />
kunde vara utländskt och att all<br />
vinst skattefritt kunde föras ut ur landet.<br />
Det var inte heller nödvändigt att<br />
anställa irakier.<br />
Den förstörelse som dessa och andra<br />
beslut har medfört och de brott mot<br />
internationell rätt de utgör påtalas och<br />
diskuteras praktiskt taget aldrig.<br />
Den irakiska industrin lades medvetet<br />
i spillror. Ögonvittnen berättar hur<br />
USA bokstavligen plockade ner hela<br />
industrier, tog maskinpark och annan<br />
utrustning och fraktade iväg på stora<br />
lastbilar till försäljning utomlands.<br />
Korruptionen inom USA:s administration,<br />
armén, bolagen, den irakiska<br />
administrationen och armén är obeskrivlig.<br />
Profitörer av olika slag har<br />
Bremers order 81 och 39,<br />
två av ockupationens 100<br />
beslut, har ödelagt <strong>Irak</strong> lika<br />
effektivt som USA:s bombmattor.<br />
Giftspridning ger miljardvinster<br />
Det amerikanska entreprenadoch<br />
byggföretaget KBR (tidigare<br />
Kellogg Brown & Root, dotterföretag<br />
till Halliburton) har tjänat<br />
miljarder dollar på förbränning av<br />
giftiga sopor.<br />
KBR fick uppdraget att ta hand om alla<br />
typer av giftiga sopor. Avfallet brändes<br />
helt enkelt i 84 kända dagbrott i <strong>Irak</strong><br />
och Afghanistan utan någon som helst<br />
reningsprocess. En av de värst utsatta<br />
platserna har varit flygbasen Balad i<br />
centrala <strong>Irak</strong>.<br />
I Balad och de andra dagbrotten har<br />
företaget dumpat och bränt bensen,<br />
arsenik, litium, asbest, svavelsyra, cyanid,<br />
dioxin, koloxid, plaster, bilar, lastbilar,<br />
oljeavfall, frigolit och medicinskt<br />
avfall – även kroppsdelar av människor.<br />
Svart rök har vällt ut över omgivningarna<br />
och förgiftat både irakier och<br />
amerikansk personal.<br />
<strong>Irak</strong>ier och hemvändande veteraner<br />
klagar över cancer, leukemi, lymfcancer,<br />
bronkit, kronisk hosta, hjärtproblem,<br />
sömn och olika neurologiska och<br />
andra störningar.<br />
Sjuka soldater försöker med hjälp av<br />
advokater och stödorganisationer att<br />
stämma KBR.<br />
KBR:s enda svar är att företaget<br />
arbetat och fortfarande ”arbetar under<br />
ledning och kontroll av de militära<br />
befälhavarna på plats.” Med andra<br />
ord: de har bara lytt militär order.<br />
Tragikomiskt exempel<br />
Ett tragikomiskt exempel på korruptionens<br />
följder är att nitton amerikaner<br />
15<br />
kammat hem miljardprofiter. Bolagen<br />
och de privat kontraktsanställda har<br />
ett egenintresse av fortsatt krig och<br />
ockupation. Förstörelsen har varit lukrativ<br />
för krigsindustri och andra bolag<br />
liksom den så kallade återuppbyggnaden.<br />
Efter Gulfkriget när irakiska ingenjörer<br />
ledde uppbyggnaden av bombade<br />
el- och vattenverk, tog det några<br />
månader att nå fungerande resultat.<br />
Efter sju års ockupation fungerar fortfarande<br />
varken el eller vatten och arbetslösheten<br />
är över 50 procent.<br />
Sigyn Meder<br />
– sexton militärer, två kontraktsanställda<br />
och en anställd på USA:s UD – har<br />
dött på sina baser i <strong>Irak</strong> i strömförande<br />
duschar och badbassänger.<br />
KBR fick mer än 80 miljoner i bonus<br />
för att utföra elinstallationer på amerikanska<br />
baser och andra installationer<br />
i <strong>Irak</strong>.<br />
Hårresande beskrivningar på elledningar<br />
personalen får hoppa över och<br />
ett otal incidenter och olyckor utöver<br />
de kända dödsfallen, har inte hindrat<br />
KBR att få nya kontrakt i <strong>Irak</strong>.<br />
KBR är fortfarande, trots alla alarmerande<br />
uppgifter, det amerikanska<br />
försvarsdepartementets största kontraktmottagare<br />
i <strong>Irak</strong>, oftast utan någon<br />
som helst konkurrens.<br />
Blackwater bytte<br />
namn till Xe<br />
Den amerikanska privatarmén<br />
Blackwater skiftar namn för att<br />
rädda sitt skamfilade rykte.<br />
Företaget ska nu heta Xe och<br />
uttalas zee, uppgav nyhetsbyrån<br />
AP i februari 2009.<br />
Det tidigare namnet ansågs<br />
alltför starkt förknippat med företagets<br />
verksamhet i <strong>Irak</strong>, särskilt<br />
efter att Blackwaters säkerhetsvakter<br />
skjutit ihjäl 17 civila.<br />
Som en del av namnbytet byttes<br />
också loggan ut. Björnklon i<br />
svart ersattes med svart och vit<br />
grafik av bokstäverna Xe.
16<br />
Framgångsrik motståndsrörelse<br />
Motståndet mot ockupationen<br />
har varit mycket framgångsrikt.<br />
Attacker mot amerikanska baser<br />
och konvojer genomförs dagligen.<br />
Antalet attacker per vecka<br />
har växlat under årens gång beroende<br />
på den aktuella situationen.<br />
Motståndsrörelsen är en starkt enande<br />
faktor som försvarar nationen <strong>Irak</strong>.<br />
Motstånd mot ockupationen är legitimt<br />
och lagligt enligt folkrätten.<br />
Trots den komplicerade situationen<br />
genomför motståndet dagliga attacker.<br />
Jättebaser som Camp Victory (Bagdads<br />
flygplats) och Anaconda norr<br />
om Bagdad har angripits, för att inte<br />
tala om gröna zonen som ofta attackeras.<br />
Amerikanska högkvarter i nordöstra<br />
Bagdad har nyligen attackerats,<br />
flygplatsen i Batira, USA:s bas i Balad,<br />
21 februari drabbades en amerikansk<br />
konvoj av vägsidesbomber i staden Al<br />
Qurna i Basraprovinsen och 25 februari<br />
på en på huvudgatan mellan Amara<br />
och Al Khalaadistriktet i Missanprovinsen.<br />
USA har minskat antalet amerikaner<br />
som patrullerar och de är nu omgivna<br />
av säkerhetsvakter och irakiska soldater.<br />
Antalet dödade amerikanska soldater<br />
har minskat och antalet dödade<br />
irakiska soldater ökat starkt. Det är en<br />
avsiktlig politik att ”irakisera” kriget så<br />
långt det går. Det irakiska motståndet<br />
har tvingats anpassa sig, förbättra sin<br />
taktik och strategi och förfina vapen<br />
och attackmetoder.<br />
Även om USA i enlighet med Säkerhetspakten<br />
skulle dra sig bort ur städerna<br />
senast juni 2009, har så inte<br />
skett. USA deltar i och genomför dagliga<br />
operationer, men hårt skyddade<br />
för att undvika att amerikaner dödas.<br />
Brett deltagande<br />
Alla slags människor deltar i motståndet:<br />
professorer och arbetare, nationalister,<br />
baathister, nasserister, kommunister,<br />
kristna, sunni, shia, turkmener<br />
etc. Det mest typiska är att man går med<br />
i vrede över att släktingar och grannar<br />
dödats av amerikanska soldater.<br />
När det gäller träning av motståndsmän<br />
har den gamla armén spelat en<br />
aktiv roll. Det var en icke-sekteristisk<br />
armé med värnpliktiga från hela landet.<br />
Säkerheten har varit en av orsakerna<br />
till att så många olika motståndsgrupper<br />
bildats i <strong>Irak</strong>.<br />
Utan verkliga basområden och med<br />
grannländer som inte alltid är vänligt<br />
sinnade, måste man vara försiktig.<br />
Åtminstone 15-talet olika säkerhetstjänster<br />
opererar i <strong>Irak</strong> för olika intressen.<br />
Människor med någon koppling<br />
till opposition och motstånd som tillfälligt<br />
uppehåller sig i grannländer har<br />
ibland mördats precis som i <strong>Irak</strong>.<br />
Skildring av motståndet<br />
Dr Jürgen Todenhöfer, tysk författare,<br />
tidigare domare och politiker<br />
(CDU) har skrivit boken Varför dödar<br />
du, Zaid? där han berättar om<br />
studenten Zaid. Hans hemstad Ramadi<br />
bombas av USA, hans två bröder<br />
dödas av amerikanska krypskyttar.<br />
Då går han med i motståndsrörelsen.<br />
Boken är ett försök att belysa ”den<br />
andra sidan av historien”. Den skildrar<br />
hur det irakiska folket talar om<br />
kriget när det inte finns några tungt<br />
beväpnade amerikanska soldater i<br />
närheten. Då varken helikoptrar eller<br />
bombplan har ”rensat” och säkrat<br />
området i förväg för politiker och<br />
presskonvojer. Varför dödar du,<br />
Zaid? ger röst till dem som Pentagons<br />
pressofficerare aldrig låter sina<br />
besökande delegationer träffa – medlemmar<br />
av det irakiska motståndet.<br />
Boken belyser de grundläggande<br />
skillnaderna mellan motståndskämpar<br />
och terrorister. En filmad intervju<br />
med författaren finns på<br />
www.campaigniran.org/CASMII/<br />
index.php?q=node/6072<br />
Mer om Jürgen Todenhöfer, hans<br />
bok och hans tio teser hittar man på<br />
hans hemsida:<br />
www.whydoyoukillzaid.com<br />
Enandeprocesser<br />
Motståndsrörelsen har genomgått ett<br />
antal enandeprocesser.<br />
I november 2009 enades 52 olika<br />
grupper från fronterna för Jihad<br />
och befrielse och Jihad och nationell<br />
räddning. De beslöt att samarbeta<br />
militärt och politiskt i Fronten<br />
för Jihad, befrielse och nationell<br />
räddning. Fler grupper deltar<br />
i samtal.<br />
En sektor av motståndet, Fronten för<br />
Jihad och förändring, har utsett shejk<br />
Haareth Al-Dhari från Förbundet för<br />
muslimska lärde till en av frontens talesmän.<br />
Militärt samordnas mycket av motståndet.<br />
För nationens enighet<br />
Motståndsrörelsen tar avstånd från<br />
våld mot civila. Al Qaida och andra<br />
terrorgrupper kom till <strong>Irak</strong> med de amerikanska<br />
trupperna och har inget att<br />
göra med det nationella motståndet.<br />
I motsats till de ockupationspartier<br />
som USA samarbetar med bekämpar<br />
motståndsrörelsen styckning och<br />
splittring av landet.<br />
Av de sekteristiska extremreligiösa<br />
shiapartierna Dawa och ISCI (tidigare<br />
SCIRI) och de kurdiska klanpartierna,<br />
förespråkar såväl kurdpartierna som<br />
ISCI att irakiska Kurdistan och södra<br />
<strong>Irak</strong> ska vara självständiga. KRG (Kurdistans<br />
regionala regering) agerar redan<br />
som om detta vore ett faktum.<br />
Avstyckning av södra <strong>Irak</strong> har inte<br />
stöd heller hos lokalbefolkningen där.<br />
Det starkt Iraninfluerade ISCI möter<br />
motstånd och när Iran nyligen besatte<br />
oljefältet Fakka på irakisk sida av gränsen,<br />
var vreden stor bland befolkningen<br />
som är blandad, men med en majoritet<br />
shiamuslimer.<br />
I en PIPA-undersökning (Michigan<br />
University) ville en absolut majoritet<br />
av <strong>Irak</strong>s folk i hela <strong>Irak</strong> ha en stark<br />
central regering.<br />
Massmedial tystnad<br />
Massmedia förtiger det irakliska motståndet<br />
och lyfter istället fram terroraktioner<br />
mot civila. Därmed medverkar<br />
media i ockupationsmaktens försök<br />
att tona ner och isolera motståndet.<br />
Denna tystnad måste brytas.
Val – i vems intresse?<br />
Av Abdul Ilah Albayaty<br />
25 september 2009<br />
USA:s tankesmedjor, som försöker tjäna<br />
USA:s intressen, vilket är normalt<br />
så länge de inte offrar mänskliga och<br />
demokratiska värden, insisterar på att<br />
de tidigare lokala valen, Sofa 1 och de<br />
kommande allmänna valen kommer att<br />
tillvarata USA:s intressen och installera<br />
en USA-vänlig regim i <strong>Irak</strong>.<br />
Istället för en fruktansvärd delning<br />
av <strong>Irak</strong>, som de stödde under sex blodiga<br />
år, förespråkar de nu ”mjuk uppdelning”.<br />
Istället för en totalitär diktatur förespråkar<br />
de genom korruption och lögnbaserad<br />
propaganda en vald USAvänlig<br />
diktatur.<br />
De skriver scenarier och teaterstycken<br />
för att uppföras av USAmedlöpare<br />
och deras styrkor i vilka<br />
det irakiska folket är blott publiken<br />
– och större delen av tiden<br />
kanonmaten.<br />
Nästa teaterstycke som de redan har<br />
skrivit är de kommande valen. De hävdar<br />
att de kommande valen kommer att<br />
leda till försoning och stabilitet i <strong>Irak</strong>;<br />
att USA sedan kan dra sig tillbaka och<br />
ge <strong>Irak</strong> till dess folk. ”Slutet gott allting<br />
gott.”<br />
De förtryckte baathister, sunniter<br />
och den irakiska armén genom de första<br />
valen, konstitutionen och ”regeringen”.<br />
De gjorde sig av med sadrister,<br />
den irakiska medelklassen och Baghdads<br />
sunniter med ”offensiven” (”the<br />
Surge”). De försvagade och isolerade<br />
de proiranska religiösa grupperna genom<br />
lokalvalen.<br />
Nästa val, tror de, kommer att frambringa<br />
ett USA-vänligt liberalt modernt<br />
parlament oberoende från Iran, Turkiet<br />
och arabstaterna om de med militära<br />
och politiska medel, inklusive angrepp<br />
på Syrien, kan hindra alla dem som<br />
1 Sofa, Status of Forces Agreement,<br />
som säger att amerikanska trupper<br />
ska stanna i landet fram till 31 december<br />
2011, genomdrevs i det irakiska<br />
parlamentet 2008 med löfte om folkomröstning<br />
i juli 2009, men ingen<br />
folkomröstning har genomförts.<br />
vägrar gå med på en uppstyckning av<br />
<strong>Irak</strong> från att ställa upp i valet eller rösta<br />
mot deras planer och medlöpare.<br />
Vilken vacker galenskap de förordar!<br />
De inser inte att ju mer de driver<br />
<strong>Irak</strong> emot dess grannar, desto mer<br />
isoleras marionettregeringen. Och<br />
ju mer de försöker dela <strong>Irak</strong>, desto<br />
mer enas irakierna mot dem som<br />
försöker splittra dem.<br />
Maliki är nu Nero, och precis lika ynklig<br />
och hånad. Ingen framtid för hans<br />
regering utom att sätta eld på Gröna<br />
zonen i Baghdad. <strong>Irak</strong> är en hemlig<br />
alkemi. Ingen av dem som inte känner<br />
denna alkemis väsentligheter kan förstå<br />
landet. Varken USA:s tankesmedjor<br />
eller deras israeliska rådgivare kan<br />
förstå det. Det är en existens och kontinuitet<br />
av 8 000 års kultur och tillhörighet<br />
som västliga orientalister och<br />
politiska analytiker inte kunnat tillämpa<br />
sina teorier och planer på. Bara<br />
irakier utan utländsk inblandning kan<br />
forma ett verkligt <strong>Irak</strong>.<br />
Jag kan precisera vad USA och dess<br />
tankesmedjor försöker göra genom att<br />
dela <strong>Irak</strong> för att kontrollera det med ett<br />
irakiskt talesätt: ”De skriver i vatten”.<br />
Ja, amerikaner kan, med nästa korrumperade<br />
val, eftersom de kontrollerar<br />
valets regler, eftersom de kontrollerar<br />
irakiska resurser, och eftersom de<br />
har en miljon beväpnade personer i sin<br />
tjänst förutom tystnaden från världens<br />
stater, producera vilket parlament de<br />
vill. Men för vad? För att fortsätta<br />
brotten och folkmordet? För att fortsätta<br />
plundringen, förtrycket och nedrivandet?<br />
Det är dags att överlåta <strong>Irak</strong> till<br />
irakier, att villkorslöst dra sig bort och<br />
lämna <strong>Irak</strong> till en övergångsregering<br />
som stöds av motståndet och de krafter<br />
och massor som är emot ockupationen.<br />
Det är denna regering som kan<br />
erbjuda ett verkligt val. USA:s regerings<br />
och tankesmedjors teater har inte<br />
skapat – och kommer inte att skapa –<br />
något annat än blod, död och förstörelse<br />
för irakierna.<br />
Abdul Ilah Albayaty är irakisk analytiker,<br />
medlem av verkställande utskottet<br />
för BRussells Tribunal.<br />
En<br />
flyktings<br />
berättelse<br />
I Bagdad var Ali professor. I<br />
Sverige är han en av många flyktingar<br />
från <strong>Irak</strong>. För dryga två<br />
månader sedan greps Alis brorson<br />
i <strong>Irak</strong> av premiärministerns<br />
privata poliser.<br />
Brorsonen fördes fängslad till<br />
gröna zonen. I två månader fick<br />
han sova på golvet tillsammans<br />
med 20 andra interner på en yta<br />
av cirka 20 kvadratmeter. Under<br />
dessa två månader fick han varken<br />
duscha eller tvätta sig och<br />
inte heller träffa sin fru eller barn<br />
eller kontakta advokat.<br />
Anklagelsen var den vanliga:<br />
terrorist, Al Qaeda och Baathpartist.<br />
Han fördes sedan till en annan<br />
bas i utkanten av Bagdad.<br />
Plötsligt var han inte längre anklagad<br />
för att vara terrorist. Där<br />
blev han erbjuden att bli frigiven<br />
mot en betalning av 5 000 dollar.<br />
Statsministerns poliser tog<br />
kontakt med hans syster. Hon i<br />
sin tur kontaktade släktingar som<br />
samlade ihop summan 5 000 dollar.<br />
Alis brorson släpptes fri utan<br />
någon rättegång eller ha fått tala<br />
med advokat.<br />
Tilläggas kan att professor Alis<br />
äldste bror och alla hans barn,<br />
fyra söner har mördats av ockupationspartiernas<br />
sekteristiska<br />
miliser.<br />
Denna historia är inte unik. Liknande<br />
händelser har drabbat cirka<br />
10 000 irakier sedan ockupationen<br />
2003.<br />
17
18<br />
Katastrofal försämring<br />
av hälso- och sjukvården<br />
Hälso- och sjukvården i <strong>Irak</strong> försämrades redan under blockaden på<br />
1990-talet och har försämrats mycket efter invasionen 2003 enligt<br />
olika, tämligen samstämmiga rapporter.<br />
Försämringen beror bland annat på ockupationsmakternas övergrepp<br />
i strid mot Genèvekonventionen, på förstörelse av sjukvårdsinrättningar,<br />
förföljelse av sjukvårdspersonal och på att en stor del av<br />
läkarkåren lämnat landet.<br />
Några exempel: 2<br />
- På Fallujas sjukhus arresterades<br />
sjukhuspersonal och patienter 7 november<br />
2004. Sjukhuset bombades och<br />
patienter och två läkare dödades.<br />
- 2005 ockuperades sjukhus i städerna<br />
Haditha, Al-Qaim, Talafar och Ramadi<br />
och användes som militära baser,<br />
utan att andra sjukvårdsinrättningar<br />
ställdes till befolkningens förfogande.<br />
- Sjukhuset skadades ytterligare 4<br />
oktober 2005 då amerikanska och irakiska<br />
styrkor anföll Haditha.<br />
Detta utgör brott mot artikel 18 i<br />
fjärde Genèvekonventionen: ”civila<br />
sjukhus organiserade till vård av sårade<br />
och sjuka, svaga, får under inga<br />
omständigheter vara föremål för attack,<br />
och skall alltid respekteras och<br />
skyddas”.<br />
- 9 november 2004 dödades 20 läkare<br />
vid flygangrepp på en statlig klinik i<br />
Falluja.<br />
- Den 26 juli 2005 förstörde det irakiska<br />
nationalgardet intensivvårdsavdelningen<br />
vid Bagdads stora sjukhus<br />
och hotade personalen.<br />
- 5 oktober 2005 arresterade USAledda<br />
styrkor direktören och den ende<br />
kirurgen vid det stora sjukhuset i Haditha,<br />
samt misshandlade dem.<br />
- Enligt WHO greps under militära<br />
operationer i Al Anbar provinsen i<br />
oktober 2005 läkare och vårdinrättningar<br />
ockuperades av väpnade styrkor.<br />
Enligt FN:s Assistance Mission in<br />
<strong>Irak</strong>, ”strider detta mot folkrätten och<br />
skyddet för mänskliga rättigheter” .<br />
Detta utgör brott mot artikel 20 i<br />
fjärde Genèvekonventionen.<br />
Flera liknande exempel på övergrepp<br />
eller sannolika övergrepp har rappor-<br />
Enligt fjärde Genève-konventionen<br />
1949 ska ockupationsmakten<br />
sörja för föda och sjukvård<br />
till befolkningen, föra in nödvändiga<br />
födoämnen, medicinsk<br />
utrustning mm om resurserna<br />
på det ockuperade området (artikel<br />
55), om de har resurser –<br />
vilket de haft för omfattande<br />
krigföring. Den ska vidare tillsammans<br />
med landets myndigheter<br />
sörja för de medicinska<br />
inrättningarna och sjukhusen,<br />
folkhälsa och hygien i ockuperat<br />
område (artikel 56). 1<br />
terats, bland annat i Los Angeles Times,<br />
Newsweek och The Guardian.<br />
Avsevärd försämring<br />
The Guardian återgav 16 januari 2008<br />
en rapport av forskare och rådgivare<br />
från bl.a. <strong>Irak</strong>, Storbritannien och USA<br />
utgiven av Medact 10 , som påvisar att<br />
invasionsstyrkorna har misslyckats i<br />
sin plikt att skydda medicinska institutioner<br />
och personal. Tillgången till<br />
hälso- och sjukvård har blivit allt sämre<br />
efter invasionen bl.a. då ”doktorer<br />
och sjuksköterskor har emigrerat i stor<br />
omfattning”. Myndigheterna uppges<br />
vara oförmögna att betala löner och att<br />
köpa läkemedel som behövs. Patienter<br />
uppges behöva betala mutor för att få<br />
komma in på sjukhus. Medact uppger<br />
att Genèvekonventionen rutinmässigt<br />
har ignorerats.<br />
(Medact består av hälso- och sjukvårdspersonal<br />
med uppgift att bl.a.<br />
undersöka hälsokonsekvenser vid<br />
krig).<br />
Även andra uppgifter talar för att<br />
hälsotillståndet för befolkningen försämrats<br />
avsevärt:<br />
Barnadödligheten upp till 5 års ålder<br />
uppgick 1990 till 50 döda av 1 000<br />
levande födda barn, vilket ökat till 130<br />
döda år 2006 enligt <strong>Irak</strong>s USA-vänliga<br />
regering 9 .<br />
I en artikel av amerikanska forskare<br />
från ett ansett universitet i den ansedda<br />
vetenskapliga tidskriften The Lancet<br />
2006-10-12 11 bedömde man att mer<br />
än 650 000 människor (2 procent av<br />
befolkningen) hade dött till följd av<br />
kriget, varav 600 000 till följd av våld<br />
(Se <strong>Irak</strong>Solidaritet nr II). Aktuella uppgifter<br />
talar om cirka 1 miljon döda,<br />
varjämte närmare 5 miljoner (en sjättedel<br />
av landets befolkning) lär vara på<br />
flykt eller ha flytt redan. 12<br />
Var tredje läkare<br />
I ett anförande inför Europaparlamentet<br />
i Bryssel 18 mars 2009 berättade<br />
hjärtkirurgen Omar Al Kubaisy 13 om<br />
en katastrofal utveckling av sjukvården<br />
efter krigsutbrottet.<br />
Före invasionen fanns 18 medicinska<br />
fakulteter, sex tandläkarhögskolor,<br />
fyra farmakologiska högskolor och<br />
många andra utbildningscentra.<br />
I landet med nära 30 miljoner invånare<br />
fanns 34 000 läkare (motsvarande<br />
läkartätheten i Sverige omkring 1970)<br />
och 39 000 sjukhussängar.<br />
<strong>Irak</strong>s Läkarförbund uppskattade<br />
2006 att 12 000 läkare lämnat landet. 2<br />
Konstitutionen från 1920-talet gav<br />
alla irakier rätt till kostnadsfri<br />
hälso- och sjukvård och utbildning.<br />
Dr Kubaisy uppgav vidare att 70 procent<br />
av läkarna har emigrerat, att många<br />
som opponerat sig dödats eller fängslats,<br />
att 70 procent av sjukhusen har<br />
undermålig standard, att 90 procent av<br />
medicinerna har tveksam kvalitet och<br />
att en stor andel ej har testats och<br />
kommer från svarta marknaden, att etnisk<br />
och sekteristisk likvidering och<br />
terror utförs på sjukhus av milis, att
Barnen är en särskilt utsatt grupp när sjukvården raseras.<br />
psykisk ohälsa och missbruk ökat kraftigt,<br />
liksom opiumproduktionen, att <strong>Irak</strong><br />
fått den högsta spädbarnsdödligheten<br />
i världen, att förekomsten av cancer<br />
och missbildningar ökat på grund<br />
av användning av utarmat uran.<br />
Internationella Röda Korset (IRK)<br />
skriver 200814 att trots förbättrad säkerhet<br />
i vissa områden så har väpnat<br />
våld fortfarande en katastrofal inverkan.<br />
Civila dödas och de skadade får<br />
ofta inte tillräckligt vård.<br />
Miljontals människor har ofullständig<br />
tillgång till vatten av dålig kvalitet,<br />
och allt sämre avloppssystem.<br />
USA uppger att man satsat på uppbyggnad<br />
av sjukvården i <strong>Irak</strong>15 , vilket<br />
i så fall inte hindrat försämring till en<br />
mycket dålig situation.<br />
Sålunda finns belägg och vittnesbörd<br />
från olika källor om en kraftig<br />
försämring av hälso- och sjukvården<br />
i <strong>Irak</strong>, med många övergrepp<br />
mot Genèveöverenskommelsen av<br />
USA och Storbritannien efter ockupationen<br />
av <strong>Irak</strong>.<br />
Anders Romelsjö<br />
Stockholm<br />
1. Davis Wilson. Where have all<br />
the doctors gone? The collapse of<br />
Iraq’s health care Services.<br />
www.Counterpunch.org/<br />
wilson10162006.html<br />
2. www.brusselstribunal.org/<br />
healthworkers/html Stoppa kränkningar<br />
av rätten till sjukvård i <strong>Irak</strong>.<br />
3. www.ifhhro.org/<br />
main.php?op=news&id=112;<br />
www.brusselstribunal.org/<br />
DahrReportSummary.htm<br />
4. www.brusselstribunal.org/<br />
DahrReportSummary.htm Iraqi<br />
hospitals ailing under occupation.<br />
Dahr Jamail Report. 2005-06-21.<br />
5. http://articles.latimes.com/<br />
2006/11/world/fg-health11 Decrepit<br />
healthcare adds to toll in Iraq.<br />
11.11 2006.<br />
6. www.guardian.co.uk/<br />
world2008/jan/16/<br />
iraq.international The Guardian<br />
16.1 2008. Iraq’s health care left in<br />
disarray after invasion.<br />
http://www.uruknet.com/<br />
?s1=1&p=18738&s2=16 Falluja –<br />
one year on. Doctors for Iraq calls<br />
for an independent investigation<br />
19<br />
into human rights abuse.<br />
7. www.mcclatscydc.com/227<br />
Iraq’s once-envied health care<br />
system lost to war, corruption. 17.5<br />
2009.<br />
8. www.newsweek.com In Iraq, the<br />
doctors are out. 17.10, 2008.<br />
9. De Beider B.War crimes: Health<br />
care in Iraq has collapsed.<br />
www.globalresearch.ca/<br />
index.php?contect=va&aid=5289<br />
2010-01-21<br />
10.MEDACT, Iraq Health Update,<br />
2006.<br />
11. Lancet 2006-10-06.<br />
12. The opinion research business.<br />
New analysis confirms 1<br />
million+ Iraq causalities. 28.1 2008.<br />
13. www.brusselstribunal.org/<br />
AIKubaisy180309.htm Dr Omar Al<br />
Kubaisy:Speech in the European<br />
Parliament 18 March 2009.<br />
11. International Red Cross (IRC).<br />
Iraq: no let-up in the humanitarian<br />
crisis. Geneve: International Red<br />
Cross, 2008).<br />
15. www.usaid.gov/iraq/accomplishments/health.html<br />
USAID.<br />
Assistance for Iraq.
20<br />
Förstörelsen av Fallujah<br />
Många irakiska städer har drabbats<br />
av ofattbar, medveten förstörelse<br />
under amerikanska<br />
bombanfall och attacker. Infrastruktur<br />
som skolor, sjukhus,<br />
moskéer, vatten- och elverk och<br />
bostäder har utsatts för oerhörd<br />
förödelse och <strong>Irak</strong>s rika kulturarv<br />
har plundras och förstörs.<br />
sentals människor dödades, många<br />
skadades och 100 000-tals tvingades<br />
fly. 70 procent av staden förstördes<br />
enligt dokumentation från stadens<br />
dåvarande sociala organisationer.<br />
Salam Hussein Ali, underläkare med<br />
inriktning på ögonens hälsa, arbetade<br />
sedan 5 år på Allmänna sjukhuset i<br />
Falluja.<br />
Salam bodde med sin fru Fatema och<br />
fyra barn i åldrarna 1-10 år 50 km utanför<br />
Fallujah.<br />
Den 15 april 2004 skulle deras liv<br />
förändras.<br />
Fatema och Salams bror Ali Mahmod<br />
berättar vad som hände.<br />
Salam befann sig i sitt hem när han<br />
hörde att USA:s armé påbörjat sitt<br />
angrepp på staden Fallujah. Döda och<br />
skadade fördes till sjukhuset i Falluja<br />
och Salam bestämde sig omedelbart<br />
för att ta sig dit och hjälpa till med<br />
akutsjukvården av de skadade.<br />
Några dagar senare raketbesköt<br />
USA:s armé sjukhuset och dödade<br />
många läkare, sjuksköterskor och patienter<br />
och staden var full av döda och<br />
sårade.<br />
Hösten 2004 intog amerikanska<br />
trupper den irakiska<br />
staden Fallujah. Operationen<br />
fick namnet Phantom<br />
Fury. De amerikanska trupperna<br />
riktade inte sina attacker<br />
mot motståndsfickor,<br />
utan mot sjukhus och hela<br />
kvarter. Minst 100 000 av<br />
Fallujahs befolkning fick<br />
sina hem jämnade med marken.<br />
Civila bombades urskillningslöst<br />
med stora mängder<br />
vit fosfor, ett ämne som antänds<br />
i kontakt med luft och<br />
kan jämföras med napalm.<br />
Många flyktingar från olika<br />
delar av Fallujah berättade<br />
om fosforvapen, om brända<br />
kroppar och om eld som inte<br />
går att släcka ens med stora<br />
mängder vatten.<br />
– krigsförbrytelser som aldrig får glömmas<br />
Kollektiv bestraffning av civilbefolkningen<br />
strider mot folkrätten. Att avsiktligt<br />
förstöra sjukhus och ambulanser,<br />
döda sjukvårdande personal, hindra<br />
hjälp till skadade strider mot internationella<br />
konventioner.<br />
När Guernica bombades av tyskarna<br />
under spanska inbördeskriget, protesterade<br />
en hel värld. Idag är det nästan<br />
tyst om USA:s övergrepp i <strong>Irak</strong>.<br />
Världssamfundet tiger inför krigsförbrytelser.<br />
USA genomförde i april och november<br />
2004 två stora angrepp på staden<br />
Falluja, en stad på 350 000 invånare.<br />
Amerikanska soldater intog staden och<br />
prickskyttar placerades på taken. Tu-<br />
Mer resurser behövdes och Salam<br />
var med och organiserade akut omhändertagande<br />
av skadade i lokaler<br />
som Alhadramoskén upplät till sjukhuset.<br />
Personalen gjorde en heroisk<br />
insats för att rädda liv.<br />
– Den 15 april, säger Fatema, fick min<br />
man höra att civila, både kvinnor och<br />
barn, låg skadade på en gata i närheten.<br />
Han ville till varje pris försöka<br />
rädda dem och vände sig till ambulansföraren<br />
av den sista fungerande ambulansen,<br />
men fick nej. Det går inte, de<br />
skjuter oss från taken och det är livsfarligt<br />
för dig , sade ambulansföraren.<br />
Gå inte! Salam lyssnade inte utan tog<br />
sig springande fram till de skadade.<br />
Trots den vita läkarrocken blev han<br />
skjuten till döds av krypskyttar.<br />
Döda och skadade låg länge på Fallujahs<br />
gator. Hundar åt på de döda<br />
kropparna berättar ögonvittnen. Liknande<br />
scener beskrivs från många irakiska<br />
städer.<br />
Hur fick du budskapet om din mans<br />
död, frågade jag.<br />
– En journalist ringde, berättar Fatema.<br />
Min man hade bett honom att
Uranvapen med förödande följder<br />
Radioaktivt så kallat resturan<br />
(depleted uranium, DU) i projektiler<br />
och bomber har blivit den<br />
amerikanska krigsindustrins senaste<br />
stora hit.<br />
”Utan DU-vapen hade vi aldrig haft<br />
sådana framgångar, utan dem är det<br />
ingen mening med att föra krig”, som<br />
en amerikansk krigslobbyist ska ha<br />
formulerat sig.<br />
Där dessa vapen använts ser vi idag<br />
en ökning av cancersjukdomar och<br />
barnmissbildningar som man aldrig tidigare<br />
upplevt. På barnkliniken i Falluja<br />
hade man i augusti 2002 – sex månader<br />
före USA:s invasion – 530 nyfödda<br />
barn, varav 6 dog första veckan och ett<br />
barn hade missbildningar. Motsvarande<br />
statistik i september 2009 visade<br />
170 nyfödda, av vilka 40 dog under<br />
första levnadsveckan och 97 hade<br />
någon form av missbildning.<br />
Varför satsar då USA på dessa s k<br />
DU-vapen? Redan på 1960-talet påbörjades<br />
de första experimenten med<br />
uranvapen, som första gången kom till<br />
användning 1991 när USA bombade<br />
Basra under Kuwaitkriget. Härefter har<br />
USA använt dessa vapen i f d Jugoslavien,<br />
Falluja, Bagdad och andra områden<br />
i <strong>Irak</strong> samt i Afghanistan.<br />
Varför då uranvapen? Den radioaktivt<br />
strålande metallen, U, är 1,7 gånger<br />
tyngre än bly samt lika hård som stål<br />
vilket gör att genomslagskraften är<br />
långt överlägsen tidigare bomber och<br />
kontakta mig om något skulle hända<br />
honom.<br />
Fatema var nu ensam med fyra små<br />
barn och skulle ha mycket svårt att<br />
klara sig. Efter sprängningen av Gyllene<br />
moskén (Al-askariy) i Samarra, kom<br />
regeringsmiliser till hennes förort och<br />
dödade folk och brände moskéer. Det<br />
blev än svårare att stanna.<br />
I februari 2008 kom familjen till<br />
Sverige där de tagits om hand av Salams<br />
bror Ali som redan bodde i Sverige.<br />
Jag kom ihåg hur amerikanska armén<br />
upprättade murar och kontrollstationer<br />
runt Falluja. Befolkningen tvingades<br />
köa för att komma in eller ut ur<br />
staden. Endast personer med ett bio-<br />
I Fallujah och på andra platser där<br />
DU-vapen använts ökar antalet barnmissbildningar<br />
som aldrig tidigare.<br />
projektiler. Dessutom upphettas en<br />
utskjuten kula av uran av friktionens<br />
mot luftens syre, så att den börjar<br />
brinna med en temperatur på 4 000-<br />
6 000 grader C vilket ytterligare förvärrar<br />
skadorna på målet som träffas.<br />
Grundämnet uran, U, består av flera<br />
isotoper varav den vanligaste är U238,<br />
som utgör mer än 99 % av naturligt<br />
uran. U235 är den isotop som används<br />
för kärnkraftverk och atombomber och<br />
utgör bara 0,7 procent. För att få fram<br />
U235 måste stora mängder uran brytas<br />
varefter man koncentrerar U235 till den<br />
önskade nivån. Härvid blir stora mängder<br />
U238 över, vilket kallas resturan<br />
eller DU (efter engelska depleted uranium).<br />
Uranets olika isotoper utstrålar olika<br />
typer av radioaktiv strålning. DU<br />
metriskt ID-kort utställt av amerikanska<br />
armén fick komma in i Fallujah.<br />
Falluja blev ett stort fängelse.<br />
Hur är det idag, frågade jag.<br />
– Muren och kontrollstationerna är<br />
kvar, blev svaret.<br />
Hur är det möjligt? USA bygger<br />
murar för att kontrollera befolkningen<br />
som Israel på Västbanken och USA<br />
begår fruktansvärda krigsförbrytelser,<br />
men världen blundar.<br />
Krigsförbrytare ska inte komma undan!<br />
Sigyn Meder<br />
De namn som förekommer i intervjun<br />
är fingerade av säkerhetsskäl.<br />
21<br />
utsänder alfa-strålning som är mycket<br />
energirik och därför biologiskt skadlig<br />
men den når endast 0,5 mm innan, i luft<br />
eller vatten, energin är förbrukad.<br />
Alfa-strålningen från U238 har en<br />
halveringstid på 4,5 miljarder år, vilket<br />
betyder att strålningen blir kvar för<br />
evigt. Om man undersöker en dammpartikel<br />
uran som väger en miljondels<br />
gram sönderfaller den med 12 urladdningar<br />
per sekund. Energin i en urladdning<br />
är 4 miljoner elektronvolt (eV).<br />
Om denna typ av strålning träffar<br />
en cell i vår kropp är 10 eV tillräckligt<br />
för att bryta sönder 1-2 kromosomer<br />
i cellkärnan, varvid cellen<br />
kan canceromvandlas.<br />
Under ett dygn innebär det 1 miljon<br />
alfa-partiklar som var och en har energi<br />
för att förstöra 100 000 celler. Om detta<br />
är stråleffekten av en uranpartikel på<br />
en miljondels gram, förstår man vilka<br />
konsekvenser det kan bli om man får<br />
större mängd i sig.<br />
Hos enstaka irakier som obducerats<br />
har man uppmätt 10-20 gram i deras<br />
njurar, lever, lymfkörtlar och andra<br />
organ.<br />
Allra känsligast är våra vävnader<br />
under de intensiva celldelningar som<br />
pågår under fosterstadiet och nyföddhetsperioden,<br />
och det förklarar den<br />
katastrofala stegringen av missfall och<br />
barnmissbildningar.<br />
Protester mot DU-vapen har funnits<br />
sedan mer än tio år men USA:s<br />
vapenlobby har hittills lyckats kväva<br />
protesterna, även röster från FN<br />
och WHO.<br />
I Sverige arbetar ARK (Arbetsgruppen<br />
mot radioaktiv krigföring) som har<br />
uppvaktat regeringen om detta tre<br />
gånger, hittills dock utan reaktion beroende<br />
på att dessa vapen eventuellt<br />
även tillverkas i Bofors i Sverige?<br />
ARK ingår nu i ett nordiskt nätverk,<br />
NNmU (Nordiska Nätverket mot Uranvapen),<br />
vilket bildades vid en konferens<br />
i Stockholm i november 2009.<br />
Man kan läsa mer på ARK:s hemsida<br />
www.uranium.conference.org och<br />
stödja deras arbete på pg 218070-1.<br />
Sköld-Peter Matthis<br />
Läkare, styrelsemedlem<br />
i <strong>Irak</strong>Solidaritet och ARK
22<br />
Krigsförbrytarnas brott välkända<br />
I Storbritannien pågår nu den<br />
tredje utredningen om Storbritanniens<br />
deltagande i invasionen av<br />
<strong>Irak</strong>, och om anklagelser om övergepp.<br />
Man har noga tillsett att<br />
utredningen – liksom tidigare utredningar<br />
– inte kan nå alltför obehagliga<br />
politiska resultat, den har<br />
belagts med munkavle.<br />
I rapporteringen undviks gärna nämnandet<br />
av det omfattande arbete som<br />
länge lagts ned på att möjliggöra en<br />
internationell utredning, och som skulle<br />
utgöra utmärkt bevismaterial om inte<br />
särskilda politiska ”hänsyn” skulle<br />
behöva tas.<br />
Alltsedan Världstribunalen om<br />
<strong>Irak</strong> i maj 2003 och med BRussellstribunalens<br />
fortsatta arbete har omfattande<br />
bevis för att kriget och dess<br />
genomförande har varit olagligt samlats<br />
på hög.<br />
Spansk begäran om åtal<br />
<strong>Irak</strong>ier och andra som solidariserar sig<br />
med det irakiska folket och i försvar för<br />
deras rättigheter och folkrätten begärde<br />
i oktober 2009 en rättsutredning i<br />
den spanska nationalförsamlingen.<br />
Anmälan utpekade de amerikanska expresidenterna<br />
George H W Bush, Bill<br />
Clinton, George W Bush, samt Barack<br />
Obama, och de brittiska ex-premiärministrarna<br />
Margaret Thatcher,<br />
John Major, Tony Blair samt Gordon<br />
Brown.<br />
Misstanken rör krigsbrott, brott mot<br />
mänskligheten och folkmord. Utgångspunkten<br />
för anklagelserna är de 19 år<br />
av förödelse som åsamkats <strong>Irak</strong> och<br />
dess befolkning.<br />
Alltsedan 1990 har tusentals ton<br />
bomber med utarmat uran spytts ut<br />
över landet, urandammet ligger där<br />
fortfarande och skördar sina offer.<br />
1991 och 2003 flygbombades landet<br />
urskillningslöst – vatten- och avloppssystem,<br />
skolor, sjukhus, moskéer, kyrkor,<br />
bostadsområden och unika historiska<br />
kvarlämningar totalförstördes.<br />
Efter invasionen 2003 stödde ockupanten<br />
medvetet sekteristiska grupper<br />
som tilläts terrorisera befolkningen<br />
med sina miliser, resultatet blev 4,7<br />
miljoner flyktingar, en femtedel av befolkningen.<br />
Mot internationell lag har ockupanten<br />
ändrat irakiska lagar, tagit kontroll<br />
över ekonomin och ansvarat för omfattande<br />
politisk förföljelse och rena<br />
utrensningar.<br />
Antalet döda på grund av bombningar,<br />
förstörd infrastruktur, sanktioner<br />
och motsättningar pådrivna av<br />
ockupationen är uppemot två miljoner.<br />
I februari kom besked att denna begäran<br />
om åtal avslagits. Anmälarna<br />
kommenterade:<br />
– Vi beklagar att de spanska domstolarna<br />
vägrade undersöka vårt<br />
fall, men det kommer inte att avskräcka<br />
oss. Vi har en rättvis sak.<br />
Brotten är uppenbara. De ansvariga<br />
är väl kända, även om det internationella<br />
juridiska systemet fortsätter<br />
att ignorera irakiska offer.<br />
Rättvisa för offer och hela mänsklighetens<br />
önskan att krigsförbrytare<br />
ska straffas gör det till vår<br />
skyldighet att söka efter alternati-<br />
va juridiska möjligheter, så att de<br />
brott som begåtts i <strong>Irak</strong> kan undersökas<br />
och ansvar fastställas.<br />
Konferens mot krig<br />
I slutet av oktober 2009 genomfördes<br />
Kuala Lumpur International Conference<br />
to Criminalise War. Där visades<br />
med material framlagt av en krigsbrottskommission<br />
med all önskvärd tydlighet<br />
hur ockupationsstyrkorna använt<br />
förbjudna massförstörelsevapen,<br />
bombat civila områden och utfört massmord.<br />
De använde sig även av kidnappningar,<br />
omfattande tortyr, ras- och religionsprofilering<br />
och en rad andra brutala<br />
metoder som uppfyller kriterierna<br />
för de juridiska definitionerna av krigsbrott,<br />
folkmord och brott mot mänskligheten.<br />
Bland annat framhölls hur omfattande<br />
användningen av utarmat uran har<br />
varit av ockupationsstyrkorna i <strong>Irak</strong>,<br />
och hur förödande det visat sig vara<br />
för befolkningen. Man visade också<br />
att själva invasionen var direkt olaglig<br />
och att USA:s försök att kringgå internationell<br />
rätt i sig också har varit olagliga.<br />
Begäran om åtal<br />
Internationella domstolen i Haag, ICC,<br />
har att ta ställning till en begäran om<br />
åtal mot och gripande av de främsta<br />
krigsförbrytarna i <strong>Irak</strong> – USA:s f d<br />
president George W Bush och hans<br />
närmaste medarbetare – för brott mot<br />
mänskligheten..<br />
De utpekade är George W Bush,<br />
Richard Cheney, Donald Rumsfeld,
George Tenet, Condoleezza Rice och<br />
Alberto Gonzales.<br />
Professor Francis A Boyle från juridiska<br />
fakulteten vid Illinois universitet<br />
har begärt att de ska åtalas för sin<br />
brottsliga politik och praktik "extraordinärt<br />
överlämnande" som omkring 100<br />
människor utsatts för. Denna juridiska<br />
term är en eufemism för bortförande<br />
med tvång och påföljande tortyr –<br />
definierat som brott mot mänskligheten<br />
enligt Romstadgan, som låg till<br />
grund för bildandet av ICC.<br />
De utpekade är medborgare i USA,<br />
som inte undertecknat Romstadgan,<br />
men de har beordrat och ansvarat för<br />
brott begångna i flera länder som är<br />
medlemmar i ICC, även europeiska<br />
sådana. I enlighet med Romstadgans<br />
artikel 12(2)(a) har ICC därför befogenhet<br />
att åtala dem för brott mot stadgan<br />
som begåtts i dessa länder.<br />
Anmälaren begär<br />
1. att ICC:s åklagare självständigt<br />
ska inleda en undersökning mot de<br />
utpekade enligt Romstadgans artikel<br />
15(1)<br />
2. att ICC:s åklagare också formellt<br />
ska "lämna in en begäran till Rättegångsförberedande<br />
kammaren om auktorisering<br />
av en undersökning" enligt<br />
Romstadgans artikel 15(3).<br />
Av liknande skäl riskerar de högsta<br />
ansvariga tjänstemännen inom Obamaadministrationen<br />
att en uppföljande<br />
begäran lämnas in till ICC om de inte<br />
omedelbart upphör med den brottsliga<br />
politik av "extraordinärt överlämnande"<br />
som de utpekade fört och som<br />
Obamaadministrationen fortsatt att<br />
praktisera.<br />
Anmälan avslutas med en begäran<br />
att ICC:s åklagare ska utfärda internationella<br />
efterlysningar mot de utpekade<br />
i enlighet med Romstadgans artiklar<br />
58(1)(a), 58(1)(b)(i), 58(1)(b)(ii), and<br />
58(1)(b)(iii).<br />
Grövsta krigsbrottet<br />
Förre premiärministern Tony Blair<br />
medgav själv nyligen att motivet för<br />
invasionen egentligen inte hade med<br />
massförstörelsevapen att göra, utan<br />
att man eftersträvade ett byte av regim<br />
i landet.<br />
Detta innebär att invasionen enligt<br />
internationell rätt var det<br />
största krigsbrott som kan begås<br />
– att starta ett aggressionskrig.<br />
Ockupationens ansikte<br />
framstår allt tydligare<br />
När jag hade möjligheten att<br />
resa genom <strong>Irak</strong> 2003 så var det<br />
genom ett härjat land, men med<br />
människor som inte ännu saknade<br />
hopp om vad som skulle komma<br />
ut på andra sidan kaoset. Sju år<br />
senare är det förödande resultatet<br />
av USA:s politik än mer uppenbart.<br />
Då lyste symbolerna av kriget och<br />
invasionen mot varje väderstreck. De<br />
sönderbombade byggnaderna, elverken<br />
och skolorna blev till monument<br />
över krigets grymhet och invasionens<br />
verklighet. Men bland de människor<br />
man mötte fanns det ändå ett hopp om<br />
något annat.<br />
Vilket detta annat skulle vara, skiftade.<br />
Den typen av intressemotsättningar<br />
har mänskligheten sett förr.<br />
Men ingen av de styrande var intresserad<br />
av demokrati. Alla vi frågade,<br />
från Iyad Allawi i det USA-utsedda<br />
styrande rådet till kurdledaren Masoud<br />
Barzani och blivande presidenten<br />
Jalal Talabani, avfärdade våra modesta<br />
förfrågningar om man inte borde<br />
utlysa val och folkomröstningar.<br />
Ockupationens företrädare träffade<br />
vi aldrig, men jag minns hur vi när vi<br />
skumpade ner för bergen från ett möte<br />
på något av palatsen hörde över radion<br />
hur ståthållare Paul Bremer besvara<br />
en liknande fråga från en journalist:<br />
”det <strong>Irak</strong> behöver mest av allt just<br />
nu är inte mer prat, utan fler trupper.”<br />
Resultatet lät inte vänta på sig.<br />
Motståndet växte. Fraktionerna formerade<br />
sig. I maktvakuumet som uppstod<br />
när ockupationsstyrkorna ägnade<br />
mest intresse åt att säkra oljetillgångarna<br />
tog grannländerna för sig.<br />
Efter en veckas resa norrut kom vi<br />
tillbaka till Bagdad och såg ett handfast<br />
bevis på hur alla försök till återuppbyggnad<br />
och dialog mellan ockupanterna<br />
och de ockuperade hade brutit<br />
samman. Över sidan på en av de<br />
stjärnbanersprydda stridsvagnarna<br />
hade soldaterna skrivit ett budskap<br />
med tjock vit färg: ”Give us security,<br />
23<br />
and we give you<br />
electricity and<br />
water.” (Ge oss<br />
säkerhet så ska vi<br />
ge er el och vatten.)<br />
När valen till<br />
slut hölls och varje<br />
lilafärgat finger<br />
användes som ett<br />
propagandatrick Gustav Fridolin.<br />
för invasionen, så var det knappast<br />
resultatet av ett moget övervägande<br />
från ”koalitionen av villiga”, utan framtvingat<br />
av Ali Sistanis väldiga demonstrationer<br />
och den tilltagande motståndskampen.<br />
Idag, sju år senare, ser förhoppningarna<br />
om att makten över <strong>Irak</strong> landar hos<br />
<strong>Irak</strong>s folk ut att ha grusats. Resultatet<br />
av USA:s politik har blivit det vi nu ser:<br />
ett land styrt av bräckliga kompromisser<br />
mellan yttre makter och krigsherrar<br />
där en av de brutalaste sitter på premiärministerposten<br />
och signerar papper<br />
med omvärlden för det irakiska folkets<br />
räkning.<br />
En sådan ordning kan inte bestå.<br />
Oavsett hur och när det verkliga amerikanska<br />
trupptillbakadragandet kommer<br />
se ut, så står <strong>Irak</strong> inför valet mellan<br />
fortsatt totalitär makt eller fortsatt våldsamt<br />
kaos. I båda fallen kommer USA<br />
vara beredd att gå långt för att behålla<br />
makten över naturresurserna.<br />
Det är då svårt att se en annan möjlighet<br />
för irakierna än solidaritetsarbete<br />
över gränserna, där irakiska akademiker,<br />
fackförbund och gräsrotsrörelser<br />
ges stöd att bygga de tväretniska<br />
och ideologiskt mångfacetterade civila<br />
alternativ som behövs. Ska det vara<br />
lyckosamt kan inte omvärlden fortsätta<br />
att understödja Malikiregimen i allmänhet<br />
och dess repressiva politik i<br />
synnerhet, eller acceptera att befolkningen<br />
fortsätter att plundras på sina<br />
rikedomar.<br />
Gustav Fridolin<br />
Journalist, folkhögskollärare och<br />
före detta riksdagsledamot (mp)<br />
2002–2006.
24<br />
<strong>Irak</strong> och Palestina – en glömd tragedi<br />
Tiotusentals palestinier fick en fristad i <strong>Irak</strong> när<br />
de fördrevs från sina byar i Palestina i samband<br />
med bildandet av staten Israel 1948.<br />
Efter sexdagarskriget 1967 kom ännu en våg av<br />
palestinska flyktingar till <strong>Irak</strong> och efter Kuwaitkriget<br />
1991, flydde palestinier från Kuwait till <strong>Irak</strong>.<br />
Stödet för palestinierna har varit starkt i <strong>Irak</strong>.<br />
I det ockuperade <strong>Irak</strong> där de av USA gynnade<br />
Rättsosäker asylprocess<br />
för statslösa palestinier<br />
Asylprocessen går snabbare<br />
och snabbare. Det är bra att få sitt<br />
beslut snabbt om processen samtidigt<br />
är rättssäker. Men nu går<br />
det så snabbt att handläggare och<br />
beslutfattare tycks vara fartblinda.<br />
Statslösa palestinier med senaste<br />
hemvist i Bagdad i <strong>Irak</strong> får<br />
utvisningsbeslut på löpande band.<br />
Migrationsverket skriver i besluten<br />
- Du är medborgare i ”statslösa”.<br />
- Statslösa palestinier tillhör en av<br />
de mest sårbara och utsatta grupperna<br />
i <strong>Irak</strong>.<br />
- Genom att inte gå tillbaka till ditt<br />
arbete synes du har eliminerat hotet<br />
mot dig. Du borde således kunna återvända<br />
till din bostad i Bagdad.<br />
- Du kan i vart fall återvända till<br />
området Karrada i Bagdad.<br />
Migrationsdomstolen skriver<br />
- Det finns inga praktiska hinder för<br />
X att återvända, framför allt inte till det<br />
område där han tidigare bodde, ett<br />
område som i stor utsträckning befolkas<br />
av palestinier.<br />
Skrämmande motiveringar<br />
Det är skrämmande att ta del av beslutsmotiveringarna.<br />
Det framstår klart och tydligt att<br />
Migrationsverket och domstolen inte<br />
har kunskap om säkerhetsläget för de<br />
sårbara minoritetsgrupperna i <strong>Irak</strong>. Flera<br />
av de statslösa palestinierna från<br />
<strong>Irak</strong> uppger att olika shiamilisgrupper<br />
attackerat dem med hot och våld. De<br />
har blivit utsatta för misshandel och<br />
förnedrande behandling just för att de<br />
är statslösa palestinier och för att de<br />
visade lojalitet mot Saddam-regimen.<br />
De flesta palestinier vågar inte lämna<br />
sitt bostadsområde om de inte får<br />
hjälp av irakier som förser dem med<br />
irakiska identitetshandlingar mot betalning.<br />
De statslösa palestinierna är den<br />
grupp som Migrationsverket bedömer<br />
vara en av de mest sårbara och utsatta<br />
grupperna i <strong>Irak</strong>.<br />
Men Migrationsverket drar slutsatsen<br />
att palestinierna inte personligen<br />
är utsatta för det påstådda<br />
våldet utan istället att de har blivit<br />
utsatta för en brottslig handling.<br />
Inte heller tar Migrationsverket hänsyn<br />
till att många av dem redan är<br />
registrerade flyktingar och att deras<br />
flyktingskap inte har upphört.<br />
Flera av de asylsökande har sina<br />
familjer i UNHCR:s flyktingläger i Syrien.<br />
De kan inte återvända till <strong>Irak</strong>.<br />
Migrationsverket har under de senaste<br />
två åren accepterat flera hundra<br />
palestinier som kvotflyktingar från<br />
sekteristiska partierna driver etnisk rensning och<br />
splittring som politik, har palestinierna och andra<br />
minoriteter drabbats mycket hårt.<br />
Återigen har palestinier drivits i flykt. Många<br />
har dödats i ockupationens <strong>Irak</strong>.<br />
En liten spillra av dessa palestinska flyktingar<br />
har kommit till Sverige, men hotas av tvångsutvisning<br />
till ett <strong>Irak</strong> där de riskerar livet.<br />
detta läger. Men den som tar sig till<br />
Sverige skall ”UT”.<br />
UNHCR har i ett dokument av den<br />
13 augusti 2009 skrivit:<br />
”...önskar UNHCR med detta brev<br />
bekräfta sin ståndpunkt att statslösa<br />
palestinier från Bagdad inte kan anses<br />
åtnjuta effektivt skydd i <strong>Irak</strong>”.<br />
Även om den irakiska regeringen<br />
har uttryckt att de har viljan att skydda<br />
palestinierna är verkligheten sådan att<br />
regeringen inte skyddar dem och de<br />
har inte heller kontroll över de olika<br />
beväpnade grupperna som hotar och<br />
fördriver palestinier. Personer som tillhör<br />
Mehdimilisen och Badrmilsien är<br />
statsanställda poliser på dagtid och på<br />
kvällen röjer de runt, kidnappar och<br />
hotar palestinier och kristna.<br />
Migrationsverket har sagt att de inte<br />
har behov av utbildning om statslösa<br />
personers rättsliga ställning. Jag anser<br />
att statslösa palestinier inte får en<br />
rättssäker asylprövning och därför har<br />
Migrationsverkets personal ett stort<br />
behov av utbildning. Många är knäpp<br />
tysta när det gäller Migrationsverkets<br />
kränkningar av de statslösa palestiniernas<br />
rättsliga ställning.<br />
Birgitta Elfström<br />
jurist med fokus på<br />
mänskliga rättigheter
<strong>Irak</strong> centralt i USA:s globala strategi<br />
<strong>Irak</strong> intar en central plats i USA:s<br />
strategi för kontroll över Mellanöstern<br />
och Centralasien. Det framgår<br />
bland annat av en intervju med<br />
general David Petraeus, chef för<br />
USA:s centralkommando Centcom,<br />
av Institute for the Study<br />
of War 22 januari i år.<br />
Så här presenteras generalen och hans<br />
ansvarsområde:<br />
”Centcom (USA:s Central Command)<br />
sträcker sig från Egypten till<br />
Jemen, Iran och Pakistan. General David<br />
Petraeus för befäl över det mest<br />
utmanande ansvarsområdet i kriget mot<br />
terrorismen. Förutom att avskräcka<br />
icke-statliga angripare övervakar han<br />
de pågående konflikterna i <strong>Irak</strong> och<br />
Afghanistan.”<br />
General David Petraeus blev chef<br />
för Centcom i juli 2008. Senaten stödde<br />
honom med siffrorna 95-2. Han kom<br />
direkt från posten som USA:s öb i <strong>Irak</strong><br />
där han tillsammans med nuvarande<br />
öb, general Odiereno planerade surgepolitiken<br />
(truppförstärkningar), en<br />
politik som nu går igen i Afghanistan.<br />
”<strong>Irak</strong>s strategiska läge kunde inte<br />
vara mer betydelsefullt”, säger Petraeus.<br />
Ӂterigen kan vi konstatera<br />
den fantastiska välsignelse <strong>Irak</strong><br />
har begåvats med, de andra eller<br />
tredje största oljefyndigheterna i<br />
världen, kanske till och med den<br />
största om utforskandet kommer<br />
igång igen.”<br />
”Ni ser de enorma uppgörelser (oljekontrakt)<br />
som nyligen gjorts. De värmer<br />
hjärtat. Det är väldigt viktigt att<br />
fortsätta att hjälpa <strong>Irak</strong> att få det så rätt<br />
som möjligt.”<br />
”Jag fick en intressant fråga igår.<br />
Någon frågade vad som verkligen hade<br />
kommit ut av allt detta. Det är en legitim<br />
fråga. En av de saker vi åstadkommit är<br />
att av Central command-regionens 20tal<br />
länder, tror jag att man kan säga att<br />
<strong>Irak</strong> är det mest demokratiska.”<br />
”<strong>Irak</strong> har ett parlament som representerar<br />
folket. Det är ganska lyhört.<br />
Det faktum att de vet att de måste svara<br />
inför folket i val 7 mars, är mycket<br />
betydelsefullt.”<br />
General David Petraeus, chef för USA-kommandot Centcom, framhåller<br />
<strong>Irak</strong>s centrala roll.<br />
Bannlysningen av politiker och partikoalitioner<br />
tar inte Petraeus så allvarligt.<br />
”Det kommer de att ta sig genom.”<br />
Han återkommer till <strong>Irak</strong>s ”demokratiska<br />
styre som är ganska unikt” i Centcomområdet.<br />
”Utöver det, anser jag naturligtvis<br />
att det hot Saddam utgjorde mot sina<br />
grannar har tagits bort.”<br />
Petraeus kommer in på affärerna i<br />
<strong>Irak</strong> och konstaterar med fasa att ”det<br />
fanns inte några riktigt privata industrier<br />
eller något som var riktigt privat.”<br />
Det såg ju USA till att ändra på med<br />
Bremerbeslut 39 om privatisering av<br />
statlig industri. Nationaliseringen av<br />
<strong>Irak</strong>s olja fullbordades under Saddam<br />
Husseins regering på 70-talet. En klar<br />
nagel i ögat på Carterdoktrinen och<br />
andra doktriner som kräver USA:s fria<br />
tillgång till Mellanösterns olja.<br />
Vem tror att USA kommer att överge<br />
”denna välsignelse” <strong>Irak</strong> besitter? Vem<br />
tror att Saddam Hussein störtades av<br />
altruistiska demokratiskäl? Vem tror<br />
att privatiseringen och utförsäljning<br />
av oljan gynnar <strong>Irak</strong>s drabbade folk?<br />
Sveriges regering?<br />
”Den smutsiga brigaden”<br />
USA:s armé räcker inte till för det ständigt<br />
växande stridsområdet. <strong>Irak</strong> har<br />
massbombats och förstörts. USA har<br />
gynnat etnisk rensning, dödsskvadroner<br />
(John Negroponte, expert på dödsskvadroner<br />
var ambassadör i Bagdad<br />
2004-2005), dödsmiliser från ockupa-<br />
25<br />
tionspartierna, privata legoknektar och<br />
säkerhetsvakter, stor satsning på obemannade<br />
flygplan som kan skickas<br />
från flygplatser i USA, sensorer för att<br />
jaga ”upprorsmän” och helikoptrar.<br />
Nyckelpersoner bland akademiker,<br />
militärer och oppositionella har mördats.<br />
USA har satsat på ”irakisering”,<br />
utbildning av irakiska soldater för att<br />
de ska ta över alltmer och amerikanska<br />
soldaters liv sparas. Framgången låter<br />
dock vänta på sig. Vice premiärminister<br />
Tariq al-Hashimi sade i en CNNintervju<br />
i januari 2010 i USA att den<br />
irakiska armén och de irakiska specialstyrkorna<br />
inte klarar sig utan USA:s<br />
stöd och efterfrågar mer utbildning.<br />
Washington Post-journalisten Bob<br />
Woodward avslöjade i sin bok The War<br />
Within att den amerikanska militären<br />
utvecklat ”hemliga operationella möjligheter”<br />
att ”lokalisera, hitta och döda<br />
individer i extremistgrupper”.<br />
Den kände journalisten Seymour<br />
Hersh avslöjade i maj 2009 en amerikansk<br />
militär ”verkställande mordgrupp”<br />
som var en del av JSOC (Joint<br />
Special Operations Command). Kongressen<br />
har ingen som helst insyn.<br />
Professor Philip Aston, FN:s rapportör<br />
om utomrättsliga avrättningar<br />
skriver i sin rapport i maj 2009:<br />
”Emellertid, har det varit en kronisk<br />
och beklagansvärd brist på ansvar vad<br />
beträffar politik, praktik och handlande<br />
som lett till åberopade olagliga avrättningar<br />
– inbegripet möjliga krigs-
26<br />
förbrytelser – i USA:s internationella<br />
operationer.”<br />
Den amerikanske armésergeanten<br />
Jeffrey Ledesma beskriver hur Gröna<br />
baskrar utbildar ISOF (Iraqi Special<br />
Operation Forces) och ger följande<br />
exempel på samträningen:<br />
”Gröna baskrarna och deras lokala<br />
partners upplöste en upprorsgrupp<br />
genom att uppsöka deras främsta ledare...<br />
Upprorsgruppen fick ett starkt<br />
budskap när man slog till mot och<br />
dödade dussintals högt prioriterade<br />
upprorsmän.”<br />
Budskapet ledde till ”försoning”<br />
mellan gruppen och regeringen till förmån<br />
för den så kallade ”politiska processen”.<br />
”Försoning” är ett av USA:s<br />
utvärderingsmål för lyckad ”demokrati”<br />
i <strong>Irak</strong>. Mordmetoden kallas ”aggressiv<br />
Foreign Internal Defence<br />
(FID)”.<br />
Enheten har stor nytta av ”FID-kompetens”<br />
utvecklad under år av ”counter-insurgency”<br />
runt hela världen.<br />
Tidningen The Nation beskriver 3<br />
juni 2009 <strong>Irak</strong>s ”smutsiga brigad” (the<br />
dirty brigade). Civila har överfallits i<br />
sina hem och Hassan i Sadr City berättar<br />
om räden i hans hus. Han kunde inte<br />
urskilja om de var amerikaner eller irakier,<br />
han kände igen landsmän på grund<br />
av språket, men deras uniformer såg<br />
amerikanska ut. Hassan blev nedslagen,<br />
men kommer ihåg hur de sade: ”Vi<br />
är specialstykorna, smutsiga brigaden.”<br />
Nio bataljoner av ISOF är klara,<br />
var och en med en egen enhet för<br />
informationsarbete. Enligt pensionerade<br />
generallöjtnanten Roger Carstens<br />
,”bygger de amerikanska specialstyrkorna<br />
den starkaste specialstyr-<br />
Förföljelse mot kristna i Mosul<br />
Kristna och andra minoriteter i<br />
Mosul utsätts för mord och förföljelse.<br />
Trots protester från lokala myndigheter<br />
har USA påbjudit gemensamma<br />
patrulleringar med kurdiska peshmergas,<br />
amerikanska och irakiska armén.<br />
Det är en provokation.<br />
USA ”legaliserar” utvidgning av<br />
irakiska Kurdistan att omfatta även<br />
så kallade. ”omstridda områden” som<br />
Mosul med mycket blandad befolk-<br />
Robert Nyberg<br />
kan i regionen”. Han fortsätter: ”Allt<br />
vad dessa grabbar vill, är att gå ut och<br />
döda ”bad guys” hela dagen. De är<br />
skitheta. De är lika bra som vi. Vi tränade<br />
dem. De är som vi. Vi använder<br />
samma vapen. De går som amerikaner.”<br />
Brigadgeneral Simeon Trombitas<br />
konstaterar: ”Vi kommer att fortsätta<br />
att ha rådgivare på varje beslutsnivå.”<br />
ning, stort stöd för motståndsrörelsen<br />
och försvar för <strong>Irak</strong> som nation<br />
och motstånd mot att införlivas i irakiska<br />
Kurdistan.<br />
De tre patrullerande enheterna företar<br />
massarresteringar i området.<br />
Trots den massiva militära närvaron<br />
känner de kristna sig totalt skyddslösa.<br />
Mosuls ärkebiskop planerar<br />
att resa till Bagdad och tala med politiker.<br />
”Ingen kommer att rösta 7 mars”<br />
om politikerna inte stoppar våldet mot<br />
de kristna, säger han.<br />
General Petraeus efterlyser ”speciell<br />
kapacitet” för att bekämpa ”global<br />
terrorism” och klara en ”oregelbunden<br />
upprorsbekämpningskrigföring”.<br />
Teknisk utrustning och obemannade<br />
flygplan är en viktig del i strategin<br />
av idag. Att behärska cyberrymden<br />
ingår i strategin enligt Petraeus. Han<br />
anser att USA har utbildat ledare inom<br />
upprorsbekämpning (counterinsurgency,<br />
COIN) kapabla till ”full-spectrum<br />
operations” i hela världen. USA:s<br />
senaste budget återspeglar den strategiska<br />
satsningen på COIN.<br />
”Upprorsbekämpning kommer att ha<br />
en nyckelroll”, säger överste Jeffrey<br />
Eggers, ansvarig för utveckling av<br />
obemannade flygplan. Det räcker inte<br />
att de kan styras från Las Vegas. Vi ska<br />
nå fram till ”globally networked control”<br />
som skulle tillåta en operatör i<br />
Sydkorea att skicka ett obemannat plan<br />
till Afghanistan. Det är ett drömarbete<br />
för krigsindustrin, som dessutom ska<br />
se till att de nya planen kan gå snabbare<br />
och ta mer vapen och material<br />
ombord. Sigyn Meder
Efter USA:s invasioner i <strong>Irak</strong> och Afghanistan har marknaden för de privata krigsentreprenörerna ökat<br />
lavinartat. De här företagen har fullkomligen växt upp som svampar ur jorden.<br />
Jeremy Scahill har skrivit boken ”Blackwater – Världens Mäktigaste Privatarmé” (Norstedts<br />
pocket 2009). Den ger en skrämmande inblick i <strong>Irak</strong> som laglöst land under ockupation. Det är principen<br />
”skjut först och fråga sen”, som gäller.<br />
Privata säkerhetsbolag gör svindlande<br />
profiter på krig och katastrofer<br />
över hela världen. Mest uppmärksammat<br />
har företaget Blackwater<br />
blivit.<br />
Blackwater har varit inblandat i<br />
hundratals dödsskjutningar på<br />
öppen gata sedan invasionen<br />
2003. I inget fall har de skyldiga<br />
åtalats och dömts för dessa brott.<br />
Men Blackwater är inte det största<br />
bolaget i säkerhetsbranschen.<br />
Det är Halliburton, som också har<br />
stora oljeintressen i <strong>Irak</strong>.<br />
Massaker i Bagdad<br />
Scahills bok inleds med en beskrivning<br />
av massakern på Nisourtorget<br />
i Bagdad den 16 september<br />
2007. Blackwater ansåg att några bilar<br />
befann sig för nära och började skjuta<br />
besinningslöst. 17 oskyldiga människor,<br />
däribland flera kvinnor och<br />
barn, massakrerades till döds och ett<br />
20-tal skadades.<br />
Den här händelsen blev alltför uppmärksammad<br />
för att kunna tystas ner.<br />
USA:s regering såg sig nödsakad att<br />
inleda en undersökning, som senare<br />
formellt ledde fram till åtal. Blackwaters<br />
personal hävdade – förstås – att<br />
de blev beskjutna och att de öppnade<br />
eld i självförsvar. Vittnena var många<br />
mot Blackwater, däribland irakiska<br />
poliser. FBI gjorde en undersökning<br />
på plats och konstaterade att samtliga<br />
återfunna tomhylsor kom från Blackwaters<br />
vapen och att personalen använde<br />
”dödligt våld skoningslöst”<br />
(”lethal force recklessly”).<br />
Men i sådana här fall gäller inte tung<br />
bevisning mot mördarna. De står i praktiken<br />
över alla lagar och konventioner.<br />
De lyder inte ens under USA:s militärlagar.<br />
Det är därför kontrakten tecknas<br />
med Utrikesdepartementet och inte<br />
med Försvarsdepartementet.<br />
Följdriktigt fixade den federala domaren<br />
att åtalet mot Blackwater lades<br />
Krig som business<br />
Privata legoknektar tar över krigsinsatser.<br />
ner på nyårsafton 2009 genom hänvisning<br />
till 5:e tillägget i USA:s konstitution!<br />
(Läs domarens krystade memo<br />
genom att gå in på <strong>Irak</strong>Solidaritets<br />
hemsida via Jeremy Scahills kommentar<br />
till det nedlagda åtalet).<br />
Michael Ratner, ordförande för<br />
Centrum för konstitutionella rättigheter<br />
i USA, citeras av Scahill:<br />
– Detta slags paramilitära grupper<br />
får mig att tänka på nazistpartiets brunskjortor,<br />
en utomrättslig polisstyrka<br />
som kan verka utanför lagens råmärken.<br />
Hyr ut torterare<br />
Blackwater – eller Xe Services som<br />
företaget föredrar att kalla sig efter<br />
massakern på Nisourtorget – har enorma<br />
anläggningar för militär träning och<br />
utbildning bland annat i North Carolina,<br />
USA. De kan tillhandahålla avancerad<br />
stridsutrustning till lands, till<br />
sjöss och i luften. Men de tjänstgör<br />
även som förhörsledare vid tortyr i<br />
fängelsehålor och koncentrationsläger<br />
som Abu Ghraib. Det finns belägg<br />
för att flera andra säkerhetsföretag<br />
hyr ut personal som utför tortyr. De<br />
här företagen sysslar med det mesta<br />
som har med krig och ockupation att<br />
27<br />
göra: uthyrning av stridande personal,<br />
transporter, bevakning, livvaktseskort,<br />
logistik, byggverksamhet,<br />
tekniskt underhåll och vapenleveranser.<br />
Scahill beskriver<br />
också i sin bok att privata säkerhetsbolag<br />
även fört befäl över amerikansk<br />
militär personal.<br />
Legoknektar tar över<br />
Kriget i <strong>Irak</strong> är nu inne på sitt 8:e<br />
år. Folkmajoriteten i de krigförande<br />
länderna – framförallt i USA<br />
och Storbritannien – blir alltmer<br />
kritiska till fortsatt krig. De vill inte<br />
se sina söner och döttrar komma<br />
hem i likkistor. USA och dess allierade<br />
får nu allt svårare att rekrytera<br />
soldater. Privatiseringen är lösningen<br />
för fortsatt ockupation. Säkerhetsbolagen<br />
tar själva hand om sina<br />
döda krigare. De behöver inga uppseendeväckande<br />
fanor och officiella ceremonier<br />
vid hemkomsten. De kan<br />
döljas bättre i statistiken, särskilt som<br />
över hälften är rekryterade från fattiga<br />
länder i tredje världen.<br />
Privatarméernas andel av krigföringen<br />
utökas nu alltmer. Mer än hälften<br />
utgörs av legotrupper från länder som<br />
Chile, Filippinerna, Uganda och nu<br />
senast ställdes 10 000 arbetslösa ungdomar<br />
från det krigsdrabbade landet<br />
Sierra Leone i västafrika till förfogande.<br />
I första omgången har 420 unga<br />
män och kvinnor skickats iväg. De får<br />
en lön på 250 dollar i månaden – knappt<br />
tvåtusen svenska kronor! En spottstyver<br />
för det brittiska säkerhetsföretaget<br />
Sabre International! Uppdraget<br />
är i huvudsak att bevaka flygplatser<br />
och oljeinstallationer, nog så viktiga<br />
för den fortsatta krigföringen.<br />
President Obama har inte uttalat sig<br />
om något tillbakadragande av den alltmer<br />
växande andelen privatarméer i<br />
kriget. Han fullföljer nu bara George W<br />
Bushs politik fast med andra medel.<br />
Arne Hjorth<br />
styrelsemedlem <strong>Irak</strong>Solidaritet
28<br />
Pocketutgåvan av boken innehåller ett<br />
nyskrivet tillägg om president Obamas första<br />
år vid makten..<br />
”<br />
Var är författarna?<br />
På författarkongressen i Neptun vid Svarta havet<br />
frågar Paulo Moro från Portugal:<br />
Var är författarna?<br />
Mitt svar: de är i Bagdadh, Falluja, Teheran!<br />
Men också här i Neptun vid Svarta havet.<br />
Men vad tänker de på? Vad gör de?<br />
De pratar. De drömmer. De skriver!<br />
De försöker bryta tystnaden<br />
som omger dem som vattnet fiskarna i havet.<br />
Författare är också fiskar som lever i samma hav!<br />
Men vad gör de med sina ord? Vad skriver de?<br />
De försöker åtminstone att hålla sig levande<br />
De säger att de aldrig ska upphöra<br />
att vara ett fiskben i halsen<br />
på de makthavare som vill kommendera dem till lydnad!<br />
Poesi är inte ”a thing of beauty”<br />
som man ville lura oss att tro en gång.<br />
Poesi är inte dekoration.<br />
Poesi är detonation!<br />
Poesi är att tränga in i fiendens hjärnbark!<br />
Att med ord bygga en ny värld<br />
där Neptun är en förort till Bagdadh och Teheran<br />
och där det blir möjligt att nästa år mötas i Jerusalem!<br />
Men till dess måste jag med Paulo Mouro ställa frågan:<br />
Var är författarna?<br />
Vägen ut ur <strong>Irak</strong><br />
Draksåddens år är det träffande namnet på Pierre Schoris<br />
bok om det diplomatiska och politiska maktspel som ledde fram<br />
till angreppet på Afghanistan och invasionen av <strong>Irak</strong>. Här följer<br />
ett utdrag ur bokens avsnitt ”Vilken väg leder ut ur <strong>Irak</strong>?”<br />
Att Bush-Amerika har ansvaret<br />
för vad det har ställt<br />
till med i <strong>Irak</strong> är uppenbart. Ju<br />
mer dramat fördjupas, desto<br />
mera förpliktande borde det vara<br />
för Bushadministrationen att<br />
utveckla en hållbar ”Plan B”.<br />
Men det är väl som att tro på<br />
snöbollar i helvetet att Bush,<br />
Cheney och deras likar skulle<br />
be om ursäkt…<br />
Debatten om USA ska lämna<br />
<strong>Irak</strong> vanns redan under 2007 av<br />
dem som krävde ett uttåg. Istället<br />
handlade diskussionen om<br />
när och hur detta skulle ske…<br />
Ur boken Trampa ord<br />
av Peter Curman<br />
Det finns många ”exit strategies”<br />
(”uttågsstrategier”) men ingen har<br />
ännu vunnit allmänt stöd. En väg stakades<br />
ut av den rasande, tappra och<br />
anonyma kvinnan i Bagdad som redigerade<br />
bloggen ”Baghdad Burning”.<br />
Så här svarade hon sina läsare den<br />
7 maj 2004:<br />
”Jag får många e-postbrev som<br />
ber mig föreslå lösningar. Okej.<br />
Dagens lektion: våldta inte, tortera<br />
inte, mörda inte, och ge er<br />
iväg medan ni kan. Kaos? Inbördeskrig?<br />
Vi får ta den risken – ta<br />
bara era marionetter, era stridsvagnar,<br />
era smarta vapen, era<br />
dumma politiker, era lögner, era<br />
tomma löften, era våldtäktsmän,<br />
era sadistiska torterare och ge<br />
er iväg.”<br />
Den legendariske, grävande journalisten<br />
Sy Hersh menar att USA har balkaniserat<br />
<strong>Irak</strong>, och att det bara finns två<br />
klara optioner: ”Stick iväg vid midnatt<br />
i morgon eller Stick iväg vid midnatt i<br />
kväll”.<br />
Den mest genomarbetade och insiktsfulla<br />
planen för uttåg har emellertid<br />
Vietnamveteranen, förre presidentkandidaten<br />
och senator George McGovern<br />
presenterat. Tillsammans med<br />
Mellanösternexperten och professorn<br />
William Polk har McGovern tagit fram<br />
de byggstenar som kompletterar Hoffmans<br />
övergripande vision.<br />
Planen tar även upp ansvars- och<br />
kompensationsfrågan. Deras utgångspunkt<br />
är att ju längre USA stannar,<br />
desto fler terrorister kommer att strömma<br />
till och hota amerikaner, inte bara i<br />
<strong>Irak</strong>. Genom att lämna <strong>Irak</strong> bidrar USA<br />
till att undanröja upprorsmännens främsta<br />
skäl att slåss…<br />
Med andra ord: konkreta och genomtänkta<br />
utkast till uttågsstrategier<br />
saknas inte. Eftersom man inte kan<br />
förvänta sig att Bushadministrationen<br />
plötsligt slår om kursen i en så radikal<br />
riktning, blir det en ny administration<br />
som får ta ansvaret.<br />
”
Peter Curman:<br />
”Författare bör vara fiskben i<br />
halsen på makthavarna”<br />
Peter Curman är en engagerad<br />
författare och poet, men också<br />
organisatör och aktiv krigsmotståndare.<br />
Han har agerat mot<br />
USA:s invasion av <strong>Irak</strong>. Nyligen<br />
hedrades han med en fin pakistansk<br />
utmärkelse. Kulturen ger<br />
folk identitet och är oerhört viktig<br />
för motståndet, menar han.<br />
När jag träffar Peter Curman på Södermalm<br />
i Stockholm, har han talat inför<br />
Sollentuna författarsällskap, men halkat<br />
illa i snömodden och skadat axeln.<br />
Ändå sprudlar han av entusiasm och<br />
idéer.<br />
Internationellt författarutbyte är<br />
hans stora passion. Han var motorn<br />
bakom den första stora Östersjökryssningen<br />
1992 – ett samarrangemang<br />
mellan Svenska Författarförbundet och<br />
Författarförbundet i St Petersburg –<br />
och bildandet av ett internationellt<br />
författarcentrum på Gotland året därpå.<br />
Dessa framgångar ledde vidare till<br />
en författarkryssning i Svarta havet<br />
1994 och ett författarcentrum på Rhodos,<br />
där kommunen överlät det gamla<br />
brittiska amiralitetet till författarna.<br />
Nu funderar han över möjligheterna<br />
till ett tredje liknande arrangemang – i<br />
östra Medelhavet, med fokus på Palestinakonflikten<br />
och Mellanöstern, där<br />
även <strong>Irak</strong> ingår.<br />
– <strong>Irak</strong> är ständigt närvarande. Även<br />
om Afghanistan upplevs som mer angeläget,<br />
inte minst för Pakistan, som<br />
jag besökte nyligen, så hänger de båda<br />
nära samman, säger han.<br />
Motståndet legitimt<br />
– Att folk motsätter sig ockupation<br />
är naturligt. Ju mer utländsk trupp, ju<br />
fler övergrepp, desto mer ökar motståndet.<br />
Och det är också legitimt. Varje<br />
folk har rätt att försvara sig, även om<br />
man oprecist använder etiketter som<br />
”terrorister”, ”talibaner” och ”Al Quaida”<br />
för att svartmåla det, säger han.<br />
Peter Curman (i mitten) mottog det pakistanska internationella litteraturpriset<br />
Quaid-e-Azam, som samtidigt postumt tilldelades Benazir Bhutto.<br />
År 2005 deltog Peter Curman tillsammans<br />
med Jan Myrdal samt Mike Powers<br />
och Sigyn Meder från <strong>Irak</strong>Solidaritet<br />
i världstribunalen om <strong>Irak</strong> i Istanbul.<br />
– Tidigare har jag alltid deltagit i<br />
protester mot övergrepp i Turkiet, men<br />
den här gången var det ett viktigt skede<br />
då Natolandet Turkiet sade nej till<br />
USA: Ingen invasion av <strong>Irak</strong> över turkiskt<br />
territorium. USA var mycket upprörda,<br />
de är ju vana att bestämma. Men<br />
här visade Turkiet den kraft som finns<br />
när ett land bestämmer sig för att agera.<br />
– Jag minns att jag talade från ett<br />
busstak nära den stora moskén Hagia<br />
Sofia i Istanbul: ”Idag går fredsfronten<br />
här i Turkiet”.<br />
Kulturens makt<br />
<strong>Irak</strong>s mycket gamla och rika kultur,<br />
som ockupationsmakten riktat våldsamma<br />
angrepp mot, är oerhört viktig<br />
för motståndet, menar han, och detsamma<br />
gäller i Pakistan där kulturcentrum<br />
i Islamabad spelar en viktig roll.<br />
– Det förgångna är nu. Den gamla<br />
kulturen ger folk identitet.<br />
I dikten ”Vad en poet kan göra”<br />
uttrycker Peter Curman tron på ordets<br />
makt då det gäller att ta ställning och<br />
forma opinioner.<br />
De är mycket som förenar författare<br />
i olika regioner och kontakterna mellan<br />
29<br />
författarförbunden utvecklas. Turkiet<br />
– och även Pakistan – spelar viktiga<br />
förmedlande roller då det gäller att<br />
hålla kontakt med författare i <strong>Irak</strong>, säger<br />
han.<br />
– Börsmäklarna har internationella<br />
nätverk, men vi författare har en tendens<br />
att isolera oss på våra gårdar<br />
trots att vi har tekniken.<br />
– Nationella intressen kan också<br />
motverka internationalismen. Svensk<br />
kulturpolitik vill gärna se kulturen som<br />
hjälpreda för att ”marknadsföra<br />
Sverige”. De vill se centret på Gotland<br />
som ett ”fönster mot Sverige”. Men<br />
det är helt fel, centret är internationellt<br />
och Unesco stödjer internationella<br />
projekt. Man får inte blanda samman<br />
Exportrådets och Kulturrådets intressen.<br />
Christer Lundgren<br />
Peter Curman är född 1941 i Stockholm.<br />
Han var en av initiativtagarna<br />
till Författarcentrum 1967. Han var<br />
kulturchef på Stockholmstidningen<br />
1981-83 och på Aftonbladet 1983-<br />
1986 och var ordförande för Sveriges<br />
Författarförbund 1988-1995 och i<br />
KLYS från 1995. I november 2009<br />
tilldelades han det pakistanska internationella<br />
litteraturpriset Quaide-Azam<br />
2008 (prissumma 16 000<br />
euro).
30<br />
Krig för att krossa <strong>Irak</strong>s kultur<br />
Att krossa kulturen är en medveten<br />
del i utplånandet av staten<br />
<strong>Irak</strong>, visar denna nyutkomna bok.<br />
Är den fruktansvärda förstörelsen av<br />
<strong>Irak</strong> avsiktlig eller är den en oförutsedd<br />
följd av invasionen? Begreppet ”collateral<br />
damage” (oavsiktlig skada på<br />
civila mål) används flitigt av krigets<br />
strateger för att förklara varför skolor,<br />
moskéer, vattenreningsverk, bibliotek<br />
och sjukhus bombas till ruiner. De här<br />
frågorna utreds grundligt i bokens tio<br />
essäer. Zainab Bahrani, professor i<br />
kulturhistoria och arkeologi, skriver<br />
att attacken mot <strong>Irak</strong>s historia och<br />
kultur är en medveten handling som<br />
syftar till att förstöra det irakiska folkets<br />
sammanhållning och ”kollektiva<br />
minne”. Att utplåna ett folks förflutna<br />
är en del av den etniska rensningen.<br />
Författarna använder också uttrycket<br />
”state-ending” (avslutandet av en<br />
stat), som en medvetet tillämpad politik,<br />
där Palestina och Jugoslavien är<br />
två tidigare kända exempel.<br />
Baathpartiet var den statsbärande<br />
organisationen under Saddam Hussein.<br />
Partitillhörighet underlättade karriären<br />
i staten. <strong>Irak</strong> var före ockupationen<br />
en sammansvetsad nation med<br />
större delen av industrin i statlig ägo.<br />
Utbildningen höll en hög nivå liksom<br />
den fria sjukvården. Läskunnigheten<br />
bland kvinnor var den högsta i hela<br />
arabvärlden. Allt detta har nu raserats<br />
under USA-koalitionens krig och ockupation.<br />
Rensningen gav också ”möjligheten<br />
till en ren start (a clean start)”,<br />
som USA:s högste tjänsteman för ut-<br />
Cultural Cleansing in Iraq - Why<br />
Museums Were Looted, Libraries Burned<br />
and Academics Murdered (Kulturell<br />
rensing i <strong>Irak</strong> - Varför Museum<br />
Plundrades, Bibliotek Brändes och<br />
Akademiker Mördades)<br />
Redigerad av Raymond W. Baker,<br />
Shereen T Ismael och Tareq Y. Ismael,<br />
PlutoPress 2010<br />
bildningfrågor i <strong>Irak</strong> uttryckte saken.<br />
Ett ”nytt <strong>Irak</strong>” skulle skapas på ruinerna<br />
av det gamla och öppnas för de fria<br />
marknadskrafterna (framförallt från<br />
USA).<br />
De enda myndigheter som skyddades<br />
av ockupationsmakten var oljeministeriet<br />
och inrikesdepartementet. I<br />
det senare fanns arkiven över den statliga<br />
organisationen under Saddam<br />
Husseins tid. Arkiven tömdes och<br />
skeppades till USA. Här hämtades<br />
uppgifterna som skulle användas i Paul<br />
Bremers rensning.<br />
Paul Bremer var chef för ockupa-<br />
”Till alla irakier var ni än befinner er på<br />
denna planet: Studera hårt, utbilda er och<br />
glöm inte ert hemland IRAK, civilisationens<br />
vagga. Var stolt över att vara irakier, hjälp<br />
<strong>Irak</strong> att blomstra igen och inta den position<br />
det förtjänar bland världens andra stora<br />
nationer.”<br />
Dr Bahnam Abu Al-Soof, arkeolog<br />
http://abualsoof.com/index.asp<br />
tionsmyndigheten efter invasionen.<br />
Han utfärdade en tidig order om ”avbathifiering”<br />
av <strong>Irak</strong>. Forskare, vetenskapsmän,<br />
ingenjörer, läkare, tandläkare,<br />
sjuksköterskor, lärare, jurister,<br />
officerskåren och nästan hela den statsbärande<br />
medelklassen i <strong>Irak</strong> har drivits<br />
på flykt genom hot och utpressning<br />
eller avrättats av dödspatruller. I slutet<br />
på boken finns en lång lista på cirka 500<br />
akademiker som skjutits ner på öppen<br />
gata eller kidnappats för att därefter<br />
avrättas. Liken efter de mördade har<br />
ofta återfunnits dumpade på Bagdads<br />
gator. Inte en enda av mördarna har<br />
gripits och inga försök att spåra de<br />
skyldiga har gjorts. När däremot en<br />
amerikansk soldat kidnappas i huvudstaden,<br />
försätts hela Bagdad i beredskap<br />
(on alert). Allt tyder på att morden<br />
sker med USA:s och marionettregimens<br />
goda minne.<br />
En viss förstörelse av landets kulturarv<br />
skedde även under Saddam<br />
Husseins tid i kriget mot Iran, men den<br />
bleknar i jämförelse med vad som hände<br />
efter invasionen. Amerikanska forskare<br />
och vetenskapsmän informerade<br />
om <strong>Irak</strong>s enorma rikedomar på mångtusenåriga<br />
fornlämningar och varnade<br />
regeringen långt före angreppet på<br />
<strong>Irak</strong>. USA:s regering visste mycket väl<br />
vad den gjorde eller inte gjorde. I Babylon<br />
rensades området upp med bulldozers<br />
och en helikopterplatta byggdes<br />
och ett stort antal fornlämningar<br />
förstördes. I en av essäerna skriver<br />
Abbas al-Hussainy att ingen nation i<br />
modern tid fallit offer för en kulturell<br />
destruktion jämförbar med vad <strong>Irak</strong><br />
fått utstå under ockupationen.<br />
Själva idén att massmorden och folkfördrivningen<br />
kunde förutsägas är<br />
otänkbar för de flesta intellektuella i<br />
väst. Det är dags att börja tänka det<br />
otänkbara, menar bokens författare:<br />
att den medvetna och planerade förstörelsen<br />
av <strong>Irak</strong> som statsbildning<br />
redan från början varit avsikten.<br />
Arne Hjorth
Frågor till de svenska<br />
politiska partierna<br />
Bo Alvberger, skribent i Miljömagasinet,<br />
ställer två frågor<br />
till de svenska politiska partierna.<br />
- Skall Sverige tillåta vapenexport<br />
till länder i krig?<br />
En förkrossande majoritet vill inte<br />
det. 81 procent svarade nej i en opinionsundersökning<br />
som Demoskop<br />
genomförde i november på uppdrag<br />
av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen,<br />
Amnesty, Diakonia och<br />
Kristna Freds. Det finns alltså en<br />
mycket stark folklig uppslutning<br />
bakom den lag som sedan länge<br />
förbjuder vapenexport till krigförande<br />
länder.<br />
Likväl använder USA svenska vapen<br />
mot <strong>Irak</strong>s folk. Våra bidrag heter<br />
till exempel Carl Gustaf (ett granatgevär),<br />
AT4 (ett pansarvärnsvapen)<br />
och Excalibur (världens första GPSstyrda<br />
granat – med unik precision<br />
mot bebyggelse). Sedan USA inledde<br />
sitt anfall på <strong>Irak</strong> har vår vapenexport<br />
till USA fördubblats. Även<br />
till andra länder i krigsalliansen säljer<br />
Sverige förstås vapen.<br />
- Kommer ni att leverera nya,<br />
restriktiva regler för vapenexporten<br />
och se till att dessa efterlevs?<br />
Den frågan ställer den svenska<br />
fredsrörelsen till de båda regeringsalternativen<br />
i årets val genom ledande<br />
personer i de fyra organisationer<br />
som stod bakom opinionsundersökningen.<br />
Från oppositionen tonar<br />
ett svar redan fram. Man säger sig<br />
vilja skärpa politiken för vapenexport<br />
men det handlar bara om att<br />
odemokratiska regimer ska få svåra-<br />
re att köpa svenska vapen. Enligt<br />
nyhetstidningen Riksdag & Departement<br />
kommer exporten till USA inte<br />
att beröras.<br />
Man kan lätt få intrycket av ett spel<br />
för gallerierna. De mest progressiva<br />
politikerna vill skärpa de lättast genomförbara<br />
reglerna mot försäljning<br />
till diktaturer. Därefter formuleras<br />
fredsrörelsens tandlösa fråga om nya<br />
restriktiva regler. Och politikerna kan<br />
gå ut i valrörelsen med sitt på förhand<br />
formulerade svar och kräva<br />
hårdare tag mot odemokratiska regimer.<br />
Saudiarabien är ett ovanligt brutalt<br />
exempel på en sådan. År 2005<br />
ingick Sverige ett långtgående militärt<br />
samarbetsavtal som fortfarande<br />
är i kraft. Pakistan är en av de största<br />
exportdestinationerna. Där handlar<br />
det om avancerad luftburen spaningsradar<br />
som landets regering valt<br />
att satsa på. En liten del av de pengar<br />
som nu går till det rika västlandet<br />
Sverige hade räckt för att skaffa rent<br />
vatten till de över 100 000 människor<br />
som varje år dör av diarré.<br />
Från några få engagerade förekommer<br />
viss kritik i riksdagen av de ständigt<br />
pågående lagöverträdelserna<br />
med krav om att praxis måste följa<br />
lagen. Det finns all anledning att slå<br />
vakt om våra vapenexportlagar som<br />
tillkom i en tid då solidaritet och<br />
medmänsklighet hade en högre placering<br />
i agenda. Idag hotar utvecklingen<br />
att gå åt motsatt håll så att<br />
anpassning sker även på pappret till<br />
övriga länder i EU.<br />
Fler frågor till de politiska partierna<br />
finns på www.iraksolidaritet.se<br />
Bloggaren Hiba arresterad<br />
Hanan Al-Mashadani, en 33-årig irakisk<br />
ögonläkare bosatt i Jordanien,<br />
arresterades 20 januari av irakiska<br />
trupper när hon var på humanitärt<br />
uppdrag för hjälporganisationen<br />
HMOK. Hon arresterades i Sayyediyakvarteret<br />
i Bagdad. Hennes mobil<br />
beslagtogs och hennes pseudonym<br />
som bloggaren Hiba Al-Shamaree avslöjades<br />
och därmed hennes regimkritiska<br />
artiklar. Hon anklagas för att<br />
”uppmuntra till våld” och att ”stödja<br />
motståndet.” Hiba riskerar tortyr och<br />
dödsstraff.<br />
Utsatt<br />
situation<br />
för kvinnor<br />
31<br />
126 irakiska yrkeskvinnor hotas av<br />
omedelbar avrättning genom hängning<br />
efter rena skenrättegångar.<br />
Minst 120 människor avrättades under<br />
2009, däribland 17 kvinnor. Omkring<br />
900 står inför omedelbar avrättning<br />
genom hängning, skrev Amnesty<br />
International 4 december 2009. Kvinnor<br />
och män anklagas för terrorism,<br />
mord och andra brott. Fångar har torterats<br />
till bekännelse. Under ockupation<br />
förekommer inga rättssäkra rättegångar.<br />
Den avhoppade irakiska ministern<br />
för kvinnofrågor Nawal Al Sammarai<br />
protesterade med sitt avhopp mot våld,<br />
tortyr, fängslanden och våldtäkter av<br />
kvinnor. Tusentals kvinnor sitter<br />
fängslade, många kvinnor blev slagna,<br />
utnyttjade och våldtagna i <strong>Irak</strong>s<br />
fängelser i närvaro av amerikanska och<br />
irakiska officerare, sade hon.<br />
Parlamentsledamoten och medlemmen<br />
i parlamentets människorättskommitté<br />
Harith al Udeidi försökte också<br />
ta upp våldet mot kvinnorna. Han ändrade<br />
sig från att tala om 4 000 kvinnliga<br />
fångar till 400, men han mördades ändå.<br />
Andra källor uppger 22 000 kvinnliga<br />
fångar.<br />
Malak Hamdan från organisationen<br />
Woman Solidarity for an Independent<br />
and Unified Iraq (Storbritannien) talade<br />
till FN:s tionde session om mänskliga<br />
rättigheter om de systematiska<br />
brotten mot det irakiska folkets grundläggande<br />
rättigheter och kvinnornas<br />
situation under ockupation. 600 medlemmar<br />
av <strong>Irak</strong>iska Kvinnofederationen,<br />
en NGO med rådgivande status i<br />
FN, har mördats. 350 av dem var läkare.<br />
FN måste återinsätta en speciell rapportör<br />
för <strong>Irak</strong>, uppmanar hon och kräver<br />
att FN:s specielle rapportör om<br />
tortyr besöker <strong>Irak</strong> och att en oberoende<br />
kommission tillsätts för att undersöka<br />
situationen i <strong>Irak</strong>s fängelser.<br />
Den irakiska kvinnoorganisationen<br />
Women's Will publicerade 26 november<br />
2009 en appell till försvar för de<br />
irakiska kvinnorna. De ber om hjälp att<br />
få fram information.
32<br />
Kommer USA att möta sitt Wa<br />
Napoleon vid Waterloo – det slag som blev hans imperiums fall.<br />
USA:s pågående krig var temat för en minnesföreläsning av Jan<br />
Myrdal den 9 februari i år på St Xavier’s College i Mumbai, Indien.<br />
Föreläsningen hölls till minnet av Anuradha Ghandy, en stor indisk<br />
revolutionär och intellektuell. <strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong> återger här med författarens<br />
medgivande ett utdrag ur talet.<br />
För närvarande för USA två krig i västra<br />
och centrala Asien. I båda har USA<br />
klara ekonomiska och strategiska mål.<br />
Ett tredje krig, ett mot Iran, förefaller<br />
överhängande – den trogne brittiske<br />
allierade Blair nämnde Iran 58 gånger<br />
under Chilcotvittnesmålen förra veckan.<br />
Eftersom alla dessa krig riktas mot<br />
och genomförs i muslimska länder färgas<br />
de också av vad Huntington kallade<br />
Kulturernas krig.<br />
Detta är i sig farligt. Dessa krig blir en<br />
faktor i den stigande floden av etniska<br />
och religiösa motsättningar. I Europa<br />
är det uppenbart att den skärpta kon-<br />
flikten om jobb och bostäder i den<br />
ekonomiska krisen mellan invandrare<br />
från Asien och Afrika och lokala befolkningar<br />
ges religiös och rasmässig<br />
färgning av olika reaktionära grupper.<br />
USA tycks ha lärt av britterna hur de<br />
ska använda och utveckla sådana<br />
motsättningar för att försöka säkra sitt<br />
eget styre. De utvecklar nu konflikten<br />
mellan shi’a och sunni i <strong>Irak</strong> liksom<br />
britterna utvecklade konflikterna på<br />
Cypern, i Palestina och i Sydasien (Bengalen!).<br />
Möjligtvis också med samma historiskt<br />
långsiktigt tragiska resultat.<br />
Charles August Steuben<br />
I både <strong>Irak</strong> och Afghanistan har<br />
folket tvingats betala dyrt – både materiellt<br />
och i döda och sårade – för<br />
USA:s krig. Samtidigt har det visat sig<br />
omöjligt för USA och deras mer eller<br />
mindre villiga allierade att vinna en klar<br />
seger fastän de har lyckats installera<br />
sig militärt i det oljerika <strong>Irak</strong>.<br />
Men vad som är allmänt viktigt är att<br />
det som kallas ”kriget mot terrorism”<br />
har lett till militariseringen av både<br />
USA och dess allierade; den långsiktiga<br />
effekten i våra länder har blivit att<br />
moderna polisstater växt fram. Också<br />
mitt eget land – Sverige – har som en<br />
följd sett förfallet av traditionella juridiska<br />
och medborgerliga rättigheter.<br />
Men att USA och dess imperium på<br />
längre sikt är dömt till undergång är<br />
uppenbart. Inget träd växer till himlen.<br />
USA är en papperstiger, som Mao for-
erloo i Afghanistan och <strong>Irak</strong>?<br />
mulerade det. Det kommer att gå samma<br />
väg som andra världsimperier. De<br />
romerska och spanska – och brittiska.<br />
Men det är ett mycket allmänt konstaterande,<br />
det säger inte när och hur<br />
imperiet tar slut. Men om det gör så<br />
genom att möta sitt Waterloo är en<br />
annan fråga.<br />
Det är naturligtvis möjligt att dess<br />
slut blir av waterlootyp; ett nederlag<br />
som Napoleons av en koalition av<br />
makter. Det är möjligt. Washington för<br />
trots allt sina nuvarande krig på kredit.<br />
Om Kina, Europeiska Unionen,<br />
Gulfstaterna vägrade att längre finansiera<br />
USA:s nuvarande krig så skulle<br />
de upphöra. Det vore som att vrida om<br />
tändnyckeln i en bil. Men även om<br />
dessa makter blir motsträviga är de<br />
alldeles för rädda för den finansiella<br />
härdsmälta som skulle bli följden; man<br />
kan säga att USA övar utpressning<br />
mot dem att fortsätta finansiera dess<br />
krig genom att hota med självmord!<br />
Redan i kriget mot <strong>Irak</strong> var det svårt<br />
för USA att få sina europeiska allierade<br />
som Frankrike och Tyskland att bli<br />
villiga allierade.<br />
Idag med det fortsatta kriget mot<br />
Afghanistan finns det nya och växande<br />
tecken på spänningar. Europeiska<br />
Unionen börjar agera som om den har<br />
sin egen agenda i det afghanska kriget.<br />
Kina visar växande tecken på obehag.<br />
China Daily publicerade en intressant<br />
artikel av Han Dongping ”Säg nej<br />
till Natos användning av Wahankorridoren”<br />
den 15 januari. Även om tid-<br />
ningen sade att de uttryckta åsikterna<br />
”inte nödvändigtvis återspeglar China<br />
Dailys”, tyder publiceringen på att<br />
de inte är motstridiga mot den kinesiska<br />
regeringens åsikt.<br />
Men fortfarande tror jag inte att ett<br />
sådant Waterlooslut på USA-imperiet<br />
är nära förestående. En upprepning av<br />
den sovjetiska uppbrytningen efter<br />
det militära nederlaget i Afghanistan<br />
vore naturligtvis möjlig. De interna<br />
ekonomiska och sociala svårigheterna<br />
och konflikterna i det allt djupare<br />
splittrade Förenta Staterna är stora.<br />
Men ändå är de kanske inte lika akuta<br />
som de i Sovjetunionen för tjugo år<br />
sedan då nederlaget i ett relativt litet<br />
krig utlöste en total kollaps för systemet.<br />
Det finns istället ett annat napoleonskt<br />
exempel på ett imperium som<br />
närmar sig slutet. USA-imperiet håller<br />
nu på att dras in i sitt ”spanska krig”.<br />
Det var det spanska kriget som signalerade<br />
slutet på det napoleonska<br />
imperiet.<br />
För första gången gick Napoleons<br />
armé ner sig i ett krig som var omöjligt<br />
att vinna. Ett krig mot ett folk i vapen.<br />
Allteftersom det drog ut, sög det kraften<br />
ur den oövervinneliga franska armén.<br />
Situationen för de franska styrkorna<br />
i Spanien är inte olika USAstyrkornas<br />
i Afghanistan.<br />
En militärt överlägsen armé möts av<br />
ett folkligt motstånd från dåligt beväpnade<br />
bönder. (Det finns stora skillnader<br />
naturligtvis – Storbritanniens roll<br />
33<br />
till exempel.) Kriget blir omöjligt att<br />
vinna. Kostnaderna (en miljon dollar<br />
om året för varje USA-soldat i Afghanistan)<br />
stiger och kriget blir allt grymmare<br />
medan man ännu inte kan se<br />
resultaten.<br />
Men det finns också en annan läxa<br />
att lära av Napoleons spanska krig.<br />
Han hade installerat sin bror som kung<br />
av Spanien. Den kungens politik var<br />
officiellt liberal i napoleonsk mening.<br />
Till exempel avskaffades den hatade<br />
inkvisitionen. Men det gjorde inte att<br />
den franska ockupationen älskades av<br />
bönderna. Man skulle kunna säga att<br />
det spanska folket föredrog inkvisitionen<br />
framför de officiellt liberala franska<br />
ockupanterna.<br />
I sin propaganda är USA i Afghanistan<br />
för att hjälpa det afghanska folket.<br />
Det är kolonialismens och imperialismens<br />
normala språkbruk. Jag minns<br />
då Mussolini skulle till att angripa<br />
Etiopien. Det var det första sådana krig<br />
jag minns att jag följde på radio. I<br />
Nationernas Förbund förklarade hans<br />
diplomater att Italien förde detta krig<br />
för att befria folket från slaveri och<br />
feodalism.<br />
Naturligtvis var Haile Selassie en<br />
feodal monark och officiellt slaveri hade<br />
först helt nyligen avskaffats men det är<br />
klart att det ännu förekom. Men jag<br />
minns att mina föräldrar skrattade åt<br />
Mussolini. Hans propaganda var falsk.<br />
Hans trupper var inte där för att befria<br />
folket, utan för krigsbyte till sig själva<br />
och ett imperium till Mussolini.<br />
Krig – USA:s största utgiftspost<br />
Federala krigsutgifter överstiger<br />
alla andra utgifter i USA. Fredspristagaren<br />
Barack Obama har<br />
anslagit 636 nya miljarder dollar<br />
till krigsmakten för 2010. Av detta<br />
går 128 miljarder dollar till krigen<br />
i <strong>Irak</strong> och Afghanistan.<br />
Försvarsanslaget är en ökning med<br />
elva miljarder jämfört med året innan.<br />
Endast 32 av 256 demokrater röstade<br />
mot i kongressen. I senaten var röstsiffrorna<br />
88-10 när förslaget strax före<br />
jul röstades igenom. Det tyder inte på<br />
något krigsmotstånd i Obamas eget<br />
parti, demokraterna.<br />
”Vad Demokrater en gång kunde<br />
kalla Bushs krig, är nu officiellt deras<br />
eget”, skrev Jeremy Scahill, den oberoende<br />
journalisten och författaren till<br />
boken om Blackwater.<br />
För att försvåra för krigsmotståndarna,<br />
kopplades ett lån till IMF på upp<br />
till 100 miljarder dollar till omröstningen<br />
om nya anslag till krigen.<br />
För den amerikanska försvarsindu-<br />
strin är den nya försvarsbudgeten<br />
välkommen. Flygplanstillverkaren<br />
Boeing får 2,5 miljarder dollar för att<br />
bygga ytterligare tio trupptransportplan<br />
som Pentagon beställt. Boeing<br />
skall också leverera 18 FA Super Hornet<br />
Fighters för 1,5 miljarder dollar.<br />
USA spenderar varje dag 720 miljoner<br />
kronor på kriget i <strong>Irak</strong>.<br />
Per år blir det mer pengar till krig<br />
än regeringen och alla delstatsregeringar,<br />
kommunala och andra
34<br />
lokala regeringar sammanlagt betalar<br />
för hälsovård, undervisning,<br />
välfärd och säkerhet för USA:s 308<br />
miljoner invånare.<br />
Militärbudgeten slukar den större delen<br />
av skattebetalarnas pengar: 51 procent<br />
av USA:s skatteintäkter går till<br />
militären idag jämfört med 48 procent<br />
år 2000 (Joseph Stiglitz och Linda<br />
Bilmes i The three trillion dollar war).<br />
Det växande motståndet mot krigen<br />
på hemmaplan förstås bäst mot bakgrund<br />
av vad man försummar på hemmaplan.<br />
Behoven är enorma. En veckas<br />
krig i <strong>Irak</strong> skulle räcka till följande:<br />
- 6 482 nya hem åt hemlösa familjer<br />
- 84 nya grundskolor<br />
- 12 478 grunskolelärare<br />
- 95 364 förskolor<br />
- Grön el till 1 274000 hem<br />
- 1 153 846 skolluncher<br />
- Barnsjukvård åt 435 000 barn<br />
- 35 000 fyraåriga universitetsstipendier<br />
Affärsintressen<br />
Det går inte lika bra med de amerikanska<br />
investeringarna i <strong>Irak</strong> som man<br />
kanske hade hoppats. En konferens<br />
hölls före jul i Washington för att uppmuntra<br />
amerikanska investeringar.<br />
Konferensen samlade huvudsakligen<br />
amerikanska och irakiska affärsmän från<br />
främst telekom, oljebolag och försvarsindustrin.<br />
– Affärer kan spela en vital roll i<br />
utvecklandet av <strong>Irak</strong>s ekonomi, sa utrikesminister<br />
Hillary Clinton på konferensen.<br />
Hur det än går med de amerikanska<br />
affärsintressena i <strong>Irak</strong> så tar USA tillbaka<br />
en hel del av sina krigskostnader<br />
i landet genom att ”sälja” vapen till<br />
<strong>Irak</strong>s regering. Förra året kom de båda<br />
regeringarna överens om att <strong>Irak</strong> skall<br />
köpa militär utrustning för 5 miljarder<br />
dollar. I summan ingår militära fordon,<br />
reservdelar till flygplan, uniformer och<br />
även att USA tränar och undervisar<br />
irakier.<br />
Eftersom <strong>Irak</strong> är ockuperat och den<br />
irakiska armen egentligen en marinonettarmé<br />
tvingas det ockuperade landet<br />
alltså att betala USA:s egna<br />
krigskostnader.En amerikansk talesman<br />
uttrycker saken så här:<br />
”När ett land köper för miljarder av<br />
oss signalerar det ett åtagande och en<br />
bekräftelse på ett långvarigt samarbete.”<br />
Joseph Henchman, chef för statliga<br />
projekt på Skattestiftelsen i Washington,<br />
säger att staten under 2008 fick in<br />
781 miljarder dollar i skatter.<br />
– Uncle Sam opererar i och utökar de<br />
områden där delstater, städer och kommuner<br />
inte har tillträde d v s utrikespolitik,<br />
bygga arméer, föra krig, utöva<br />
diplomati även om betoningen inte<br />
ligger på diplomati.<br />
USA är dessutom världens största<br />
vapenhandlare. 6 500 personer administrerar<br />
vapenförsäljningen i samarbete<br />
med högre tjänstemän på USA:s<br />
ambassader.<br />
10 000 kärnvapen ingår i USA:s vapenarsenal.<br />
Dessa och andra militär-<br />
<strong>Irak</strong> är ett av världens mest<br />
korrumperade länder. Transparency<br />
International har gjort sin<br />
årliga genomgång. Av 180 listade<br />
länder är bara fyra mer korrumperade,<br />
däribland Afghanistan<br />
och Somalia. 1<br />
Ockupationen slog sönder hela den<br />
irakiska infrastrukturen. I det sönderslagna<br />
<strong>Irak</strong> där inte ens el och<br />
vatten fungerar efter sju års ockupation,<br />
är korruption och brist på transparens<br />
utmärkande för all verksamhet.<br />
Det gäller marionettregimen, det<br />
gäller USA:s armé och andra företrädare,<br />
det gäller de privat kontraktsanställda<br />
och bolagen som profiterar<br />
både på förstörelsen och på den<br />
så kallade uppbyggnaden.<br />
Men <strong>Irak</strong> har olja och gas och<br />
omvärlden struntar i ockupationen,<br />
struntar i brott mot mänskliga rättigheter,<br />
struntar i krigsförbrytelser och<br />
relaterade produkter utgör en fjärdedel<br />
av USA:s bruttonationalprodukt.<br />
USA har 1000 baser i USA och 800<br />
baser i andra länder och stärker sitt<br />
grepp om andra länder genom militär<br />
samträning. Detta sker i 110 länder,<br />
varav många är rena diktaturer.<br />
Professor Chalmers Johnson säger<br />
att USA:s militära komplex är ”nära att<br />
befinna sig bortom civil kontroll” och<br />
att trots sin förmåga att ”föra med sig<br />
död och förintelse till vilket mål som<br />
helst i världen och förvänta sig begränsad<br />
återgällning”, behöver USA<br />
mer och nyare krigsutrustning<br />
”medan Pentagon nu mer eller mindre<br />
sätter sin egen agenda” och ”monopoliserar<br />
hur USA:s utrikespolitik formuleras<br />
och förs.”<br />
Peo Österholm<br />
Författare<br />
Korruption erbjuder<br />
affärsmöjligheter<br />
1 http://www.transparency.org/<br />
policy_research/surveys_indices/cpi/<br />
2009/cpi_2009_table<br />
ser bara ”<strong>Irak</strong>s<br />
storslagna möjligheter”.<br />
Sveriges<br />
handelsminister<br />
Ewa Björling<br />
är omåttligt<br />
förtjust. I en artikel<br />
i Norran 8 Ewa Björling.<br />
oktober 2009 citerar<br />
hon entusiastiskt:<br />
”Det existerar alltid möjligheter, genom<br />
vilka företag kan göra storslagna<br />
vinster om de bara känner igen<br />
och fångar dem.”<br />
Och hon drar själv slutsatsen:<br />
”Svenska företag måste själva<br />
fånga och dra nytta av <strong>Irak</strong>s tillväxtpotential.<br />
Landets behov passar väl<br />
med vad svenska företag kan erbjuda<br />
inom exempelvis infrastruktur,<br />
hälso- och sjukvård, miljöteknik samt<br />
telekommunikation. <strong>Irak</strong> erbjuder,<br />
som Jean Paul Getty skulle ha sagt,<br />
många möjligheter genom vilka företag<br />
kan göra storslagna vinster. Det<br />
gäller bara att känna igen och dra<br />
fördel av dessa.”
Stöd <strong>Irak</strong>s akademiker!<br />
En mordkampanj på landets akademiker och intellektuella pågår i<br />
<strong>Irak</strong>. Hundratals har mördats och tusentals flyr eller har redan tvingats<br />
lämna landet.<br />
Därför vädjar nu föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritet till dig att skriva under BRussellstribunalens<br />
appell till försvar för internationell människorätt.<br />
Några av de som redan har skrivit under är Harold Pinter, José Saramago,<br />
John M. Coetzee, Dario Fo, Eduardo Galeano, Noam Chomsky, Howard Zinn,<br />
John Pilger och Michael Parenti.<br />
I Sverige stödjs appellen av bland andra Jan Hjärpe, Ronny Ambjörnsson,<br />
Mattias Gardell, Ulf Bjereld, Erik Wijk, Stefan Svallfors, Jan Öberg och Olle<br />
Josephson.<br />
Uppropet finns på www.iraksolidaritet.se<br />
Skriv på uppropet!<br />
Stoppa dödsstraffet i <strong>Irak</strong>!<br />
900 irakiska fångar hotas av omedelbar avrättning efter skenrättegångar.<br />
Demokrati i det nya <strong>Irak</strong> betyder död och repression. Al-Maliki låter avrätta<br />
fångar under valrörelsen. Den nuvarande regimen betjänar USA:s ockupation:<br />
det är ockupationen som dödar.<br />
Appellen finns på svenska på www.iraksolidaritet.se<br />
Skriv på mot avrättningarna!<br />
IRAK - 7 ÅRS OCKUPATION<br />
Pr Protestmöte<br />
Pr otestmöte<br />
med tal, sång, musik och poesi<br />
medverkande bl a Malak Hamdan, Pierre Schori,<br />
Olof Buckard, Peter Curman och Fria Proteatern<br />
Melinda Kinnaman, Sofia Ledarp och Gustaf Skarsgård<br />
Oud-mästaren Alaa Majeed och den irakiska musikgruppen Sumer<br />
Lördagen 20 mars kl 14:00<br />
Aulan, Kungsholmens gymnasium,<br />
Hantverkargatan 67-69, Stockholm<br />
Tortyr och<br />
fängelser<br />
Obamaadministrationen sviker<br />
sitt löfte att publicera tortyrfoton<br />
från fängelser i <strong>Irak</strong> och Afghanistan<br />
President Obama kunde väl åtminstone<br />
satt stopp för tortyren!<br />
Inte ens på Guatánamo har tortyren<br />
upphört och Bagramfängelset<br />
i Afghanistan nämner Obama<br />
inte ens. De många hemliga fängelserna<br />
och tortyren i <strong>Irak</strong> är det<br />
också tyst om.<br />
Dessutom tillsätter han den<br />
tidigare biträdande chefen för CIA,<br />
Edward McLaughlin, att internt<br />
utreda hur ”kalsongbombarincidenten”<br />
kunde inträffa.<br />
Mc Laughlin var behjälplig med<br />
all slags ”cover up” inför angreppet<br />
på <strong>Irak</strong> för att dölja lögnen om<br />
massförstörelsevapen och andra<br />
lögner.<br />
Arrangörer: <strong>Irak</strong>Solidaritet och ABF i Stockholm<br />
med stöd av Teater Tribunalen och Teater Galeasen<br />
35
Robert Nyberg<br />
36<br />
7 år av ockupation<br />
Nära 200 000 kr till<br />
Fallujainsamlingen<br />
Den 24 februari 2010 hade<br />
196 835 kronor samlats in till<br />
Fallujainsamlingen. Falluja är en<br />
symbol för USA:s massförstörelse<br />
och det irakiska folkets<br />
motstånd mot ockupationen.<br />
Föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritets insamling<br />
går oavkortat till offren<br />
för USA:s ockupation.<br />
Den 15 september 2009 överlämnade<br />
<strong>Irak</strong>Solidaritet 41 000<br />
kronor till den hjälporganisation<br />
i Mosultrakten som 15 februari<br />
mottog 43 000 kronor. Av säkerhetsskäl<br />
skriver vi inte ut hjälporganisationens<br />
namn. Sammanlagt<br />
har <strong>Irak</strong>Solidaritet under<br />
2009 överlämnat 84 000 kronor<br />
som gått till mediciner till<br />
fattiga familjer. Vi har fått undertecknade<br />
såväl kvitton som brev<br />
och foton och kvitto på köpta<br />
mediciner.<br />
Kom med i solidaritetsarbetet<br />
Du behövs för att...<br />
… bidra till ett slut på ockupationen.<br />
… bemöta den desinformation som sprids om läget i <strong>Irak</strong>.<br />
… tala med människor, samla pengar till Fallujainsamlingen, sälja<br />
vår tidning, förbereda seminarier och annan opinionsbildning.<br />
… kräva att krigsförbrytare ska åtalas.<br />
Det irakiska folket behöver din solidaritet!<br />
Mosul har drabbats hårt av<br />
amerikansk-irakiska offensiver<br />
och många internflyktingar finns<br />
där. Våra bidrag är en droppe i<br />
havet, men vi förstår av våra<br />
vänner i Mosul att vår solidaritet<br />
är viktig och att de känner sig<br />
mindre isolerade.<br />
Den 20 april 2008 överlämnade<br />
<strong>Irak</strong>Solidaritet 40 000 kronor till<br />
Umar Almukhtar-föreningen i<br />
Bagdad. Tidigare bidrag har gått<br />
till flyktingfamiljer i Falluja efter<br />
USA:s stora angrepp på staden<br />
i april och november 2004 och till<br />
kvinnors hjälparbete i utbombade<br />
irakiska städer. Sammanlagt<br />
har 164 000 kronor utbetalats.<br />
Varmt tack för alla bidrag! Hjälp<br />
oss att sprida information om<br />
insamlingen. Varenda krona når<br />
fram.<br />
Sätt in ditt bidrag på pg: 116 73-1<br />
<strong>Brännpunkt</strong> <strong>Irak</strong> ges ut av<br />
föreningen <strong>Irak</strong>Solidaritet i<br />
Stockholm.<br />
<strong>Irak</strong>solidaritets plattform:<br />
- USA ut ur <strong>Irak</strong> – villkorslöst och<br />
omedelbart!<br />
- Ett fritt och självständigt <strong>Irak</strong>!<br />
- Stöd motståndskampen!<br />
- Inget svenskt stöd till ockupationen!<br />
Vill du bli medlem i föreningen<br />
<strong>Irak</strong>Solidaritet stödjer du vår<br />
plattform och betalar 200 kr/<br />
år om du är förvärvsarbetande<br />
(annars 100 kr).<br />
Inbetalning sker till<br />
föreningens pg 40 96 92-1<br />
Kontakt: info@iraksolidaritet.se<br />
Hemsida: www.iraksolidaritet.se<br />
Tidningen ges ut av<br />
<strong>Irak</strong>Solidaritets styrelse.<br />
Ansvarig utgivare: Sigyn<br />
Meder.<br />
Redaktör: Christer Lundgren.<br />
Alla skribenter står för sina<br />
egna texter.<br />
Vällingby Tryckeri 2010