för lite - Polisen
för lite - Polisen
för lite - Polisen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Länsmannen 4/2009<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010<br />
Länsmannen<br />
POLISMYNDIGHETEN I VÄSTRA GÖTALAND NR 4 DECEMBER 2009 ÅRGÅNG 15<br />
”<br />
Han har tagit en sådan<br />
stor risk och fått offra<br />
så mycket genom att<br />
berätta sin historia.<br />
”<br />
Helen Ljungqvist på länskriminalpolisen,<br />
sidan 6<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 1
man ofta i situationer<br />
där det gäller att handla snabbt<br />
och där det inte ges särskilt många<br />
sekunder till att fundera på vilket<br />
alternativ man ska välja. Vi är tränade<br />
<strong>för</strong> att lösa sådana situationer och vi<br />
gör det <strong>för</strong> det mesta alldeles utmärkt.<br />
den planlagda verksamheten<br />
är det inte lika självklart.<br />
Där måste vi veta vem som faktiskt<br />
bestämmer vad vi ska göra och vilka<br />
mål som har angetts. Då är det inte<br />
du eller jag som enskilda medarbetare<br />
som får göra <strong>lite</strong> som vi tycker utan<br />
ytterst är det riksdag och regering<br />
som ger oss vårt uppdrag. Det kan<br />
tyckas <strong>lite</strong> högtravande att säga att det<br />
du eller jag gör beslutas av regeringen,<br />
men så är det faktiskt och jag tror<br />
att det är viktigt att <strong>för</strong>stå hela kedjan<br />
och att <strong>för</strong>stå hur vårt agerande får<br />
betydelse.<br />
nummer av Länsmannen<br />
är verksamheten inom <strong>Polisen</strong>.<br />
Tanken med det är att visa hur våra<br />
beslutade satsningar och våra mål<br />
berör oss alla. Om du är polis eller<br />
civilanställd spelar ingen roll, allas<br />
arbete är lika viktigt <strong>för</strong> att skapa bra<br />
<br />
polisverksamhet. Det är där<strong>för</strong> viktigt<br />
att som enskild medarbetare känna<br />
till vad vi arbetar <strong>för</strong> och att våra<br />
prioriteringar dockar in i Rikspolisstyrelsens<br />
prioriteringar som i sin tur<br />
stämmer överens med statsmakternas.<br />
om vår<br />
verksamhetsplan och det är sedan den<br />
som ligger till grund <strong>för</strong> all verksamhet<br />
under året. Polismästarna bryter<br />
ner planen <strong>för</strong> områden och avdelningar,<br />
enhetscheferna bryter ner den<br />
till sin verksamhet, och vid resultatdialogerna<br />
med cheferna kan vi sedan<br />
följa upp hur arbetet har gått. Något<br />
som är nytt är att även regeringen<br />
följer upp polismyndigheternas verksamhetsresultat<br />
månadsvis. Jag vet att<br />
det finns de som har synpunkter på att<br />
det inte är rätt saker som mäts, men<br />
det är regeringen som har bestämt<br />
vad som ska mätas och då är det de<br />
måtten som ligger till grund <strong>för</strong> jäm<strong>för</strong>elsen<br />
mellan polismyndigheterna.<br />
inte så att alla<br />
medarbetare kastar sig över verksamhetsplanen<br />
i samma ögonblick som<br />
den blir klar, men när vi nu <strong>för</strong>söker<br />
åskådliggöra innehållet i den genom<br />
artiklar och notiser hämtade från vår<br />
verklighet hoppas vi att den ska bli<br />
mer tillgänglig och att fler därmed<br />
ska känna till våra prioriteringar i<br />
Västra Götaland och vilka satsningar<br />
vi anser vara viktigast <strong>för</strong> 2010. Jag<br />
är fullständigt övertygad om att man<br />
gör ett bättre jobb om man är medveten<br />
om vad man <strong>för</strong>väntas göra och<br />
var<strong>för</strong>. Det går inte att reagera med<br />
det inlärda och tränade beteendet<br />
i alla lägen, men det blir lättare att<br />
agera snabbt och korrekt om man vet<br />
vad som <strong>för</strong>väntas av var och en.<br />
ni får en trevlig läsning<br />
och vill samtidigt passa på att<br />
tacka <strong>för</strong> era goda insatser, både vad<br />
gäller ekonomi och verksamhet under<br />
det gångna året. Ha en riktigt god jul<br />
och ett gott nytt år!<br />
Ingemar Johansson<br />
Länspolismästare
I detta nummer<br />
8 frågor till Carina Persson 4<br />
Uppföljning: Bandidos och bilbomberna 6<br />
Tema: Planerad verksamhet ger resultat 8<br />
Tema: Vår service är viktig <strong>för</strong> tryggheten10<br />
Tema: Trygghet <strong>för</strong> brottsoffer12<br />
Tema: Polisiär närvaro 14<br />
Tema: Vi <strong>för</strong>tydligar ledning och styrning17<br />
Nyår stundar19<br />
Tid <strong>för</strong> <strong>för</strong>ändring 20<br />
Sugen på en hök? 22<br />
För mycket, <strong>för</strong> <strong>lite</strong> eller alldeles lagom? 24<br />
Var<strong>för</strong> ser jag inte allt på Intrapolis? 26<br />
Krönika: Om en bok som berör 27<br />
Rättsrutan: Myndighetens serviceskyldighet 28<br />
Notiser och Hälsa med Lotta 29<br />
Profilen: Ulrica Elmgren 30<br />
Baksidan: Vad önskar du dig av myndigheten i julklapp? 32<br />
Redaktör: Sophia Sånglöf (031-739 21 19). Ansvarig utgivare: Malin Sahlström. Omslagsbild: Brinnande bil på Storgatan i<br />
Göteborg 2006 Foto: Tekniska roteln Redigering/form: Sophia Sånglöf E-post: informationsenheten.vastragotaland@polisen.<br />
se. GroupWise: Informationsenheten Västra Götaland Tryck: Elanders Sverige AB. Nästa nummer utkommer i mars-april<br />
2010. Material ska vara redaktionen tillhanda senast den 5 mars. Redaktionen ansvarar inte <strong>för</strong> obeställt material. Vi <strong>för</strong>behåller<br />
oss rätten att redigera och korta insända texter. Adressändringar: Vill du göra en adressändring hör du enklast av dig till<br />
personalstodsenheten.vastragotaland@polisen.se<br />
Länsmannen 4/2009<br />
FOTO MARIA HÄLLQVIST<br />
Redaktören har ordet<br />
UTE ÄR DET grått, regnigt och ganska<br />
långt från min barndoms vita jular<br />
i norr, men glöggdrickandet och<br />
lussebulleätandet har trots allt hjälpt<br />
julkänslan på vägen.<br />
KALENDERN FÖR NÄSTA år börjar redan<br />
fyllas på så smått och några av oss<br />
har tagit del av <strong>för</strong>slaget på verksamhetsplan<br />
<strong>för</strong> 2010. Det finns mycket<br />
att ta tag i och <strong>för</strong>bättra – saker som<br />
är angelägna <strong>för</strong> oss alla i myndigheten<br />
oavsett vilken typ av tjänst vi har.<br />
Servicen måste bli bättre om vi ska<br />
kunna leva upp till våra mål och att<br />
de som kommer i kontakt med <strong>Polisen</strong><br />
ska ha fortsatt <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> oss.<br />
Tillitsmetoden ska spridas i myndigheten<br />
och fler poliser ska jobba nära<br />
allmänheten. Brottsofferarbetet ska<br />
styras upp och utvecklas. Detta, och<br />
annat, kan du läsa om i julnumret av<br />
din personaltidning.<br />
MED DETTA ÖNSKAR jag dig en fin jul-<br />
och nyårshelg! Vi ses nästa år.<br />
Sophia Sånglöf<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 3
8 frågor till<br />
Carina Persson<br />
Ny chef <strong>för</strong> länskriminalpolisen<br />
TEXT FRANS DAHLÉN / FOTO SOPHIA SÅNGLÖF<br />
Kan du beskriva dig själv<br />
med några meningar?<br />
Jag är en nyfiken person som gillar<br />
att lära mig nya saker. Fysisk aktivitet<br />
såsom gymträning och löpning är<br />
viktiga inslag i min tillvaro. Jag är<br />
intresserad av andra människor och<br />
umgås gärna med vänner och familjen.<br />
Min tillvaro präglas av ett stort<br />
mått av ordning och reda men det<br />
finns även plats <strong>för</strong> humor.<br />
Ni verkar ha en positiv<br />
stämning på länskriminalpolisen<br />
– hur kommer det sig?<br />
Den positiva stämningen har jag<br />
verkligen märkt av under mina <strong>för</strong>sta<br />
veckor på LKP. Våra medarbetare är<br />
starkt motiverade och har ju faktiskt<br />
sökt sig hit av egen fri vilja. Det<br />
finns ett oerhört engagemang <strong>för</strong> vårt<br />
uppdrag och man jobbar på <strong>för</strong> att<br />
lösa problemen utan att se så mycket<br />
bakåt. Avgörande <strong>för</strong> stämningen och<br />
arbetsklimatet är medarbetarna, och<br />
de brinner <strong>för</strong> verksamheten.<br />
Berätta om din utbildning hos<br />
FBI, vilka erfarenheter därifrån<br />
har du tagit med dig till LKP?<br />
Utbildningen skedde i Virginia mellan<br />
den 13 juli och den 18 september<br />
2009. Vi var 250 studenter varav<br />
26 kvinnor. Huvuddelen av deltagarna<br />
var från USA men under min<br />
utbildning var vi 21 deltagare från<br />
exempelvis flera länder i Europa men<br />
även Kanada, Irak, Bangladesh och<br />
Indonesien. Utbildningen riktar sig<br />
till amerikanska polischefer på olika<br />
nivåer, allt från de som just börjat sin<br />
karriär till myndighetschefer. Vi hade<br />
lektioner mellan 08.00 och 17.30<br />
varje dag och under denna tid var det<br />
obligatoriskt med National Academy-<br />
uniform (grön pikétröja och beige<br />
byxor).<br />
Alla studenterna bodde i studentkorridorer<br />
och jag delade rum med Sherie<br />
från North Carolina i USA. De kurser<br />
som jag valde att<br />
läsa var bete-<br />
endevetenskap<br />
med inriktning<br />
på gärningsmannaprofiler<br />
inom<br />
grova brott, etik,<br />
ledarskap och<br />
beslutsfattande<br />
och kunskap om<br />
USA:s konstitution.<br />
Den fysiska<br />
träningen var obligatorisk. Under tio<br />
veckor ökades intensiteten i träningen<br />
<strong>för</strong> att vi i slutet av kursen skulle<br />
klara av ”the yellow brick road” – en<br />
hinderbana på fem kilometer som avslutades<br />
med fem kilometer löpning.<br />
Hinderbanan var av ”marinkårstyp”<br />
och innehöll moment som bergsklättring<br />
med hjälp av rep och krypning<br />
under hinder.<br />
Utbildningen vid FBI National Academy<br />
har främst inneburit att jag har<br />
vuxit på det personliga planet. Jag<br />
har också fått ett fantastiskt nätverk i<br />
samtliga delstater i USA och i ytterligare<br />
21 länder. Då den internationella<br />
delen av polisverksamheten ökar så<br />
känns detta utbyte angeläget. Bara<br />
att diskutera etik med polismän från<br />
Bangladesh och Irak, som lever under<br />
helt andra <strong>för</strong>utsättningar, är givande<br />
och belyser hur viktigt det är med<br />
internationellt utbyte. Jag är glad att<br />
jag fick möjligheten att delta i utbildningen,<br />
och är tacksam att Säpos<br />
generaldirektör Anders Danielsson<br />
nominerade mig.<br />
NAMN: Carina Persson<br />
ÅLDER: 49<br />
FAMILJ: maken Anders, barnen Victor<br />
och Erica samt katten Bosse<br />
BOR: Gårda<br />
FRITID: Segling är ett stort intresse,<br />
och familjen seglar mellan mars och<br />
september i deras Contrast 362<br />
Carina belyser<br />
även att uttagningarna<br />
till utbildningen<br />
har varit de<br />
samma <strong>för</strong> henne<br />
som <strong>för</strong> deltagare<br />
från USA, och <strong>för</strong><br />
hennes del har tester<br />
och uttagningar<br />
skett hos FBI i<br />
Köpenhamn.<br />
Vilket råd skulle du som erfaren<br />
polis vilja ge till dina kollegor?<br />
Jag har haft <strong>för</strong>månen att prova på<br />
många delar inom polisyrket, som<br />
till exempel sjöpolis, och jag har<br />
haft olika instruktörsuppdrag. Mina<br />
uppdrag <strong>för</strong> Rikspolisstyrelsen och<br />
mina två år inom Säpo med<strong>för</strong> att jag<br />
har kunnat se polismyndigheten ur ett<br />
helikopterperspektiv.<br />
Mitt råd är att på olika sätt bredda<br />
sig i inom yrket och <strong>för</strong>söka lära sig<br />
nya saker. Det finns många möjligheter<br />
inom polisorganisationen som jag<br />
tycker de ska ta vara på. Det är viktigt<br />
att ta ansvar <strong>för</strong> sin egen utveckling.<br />
4 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009
Stämmer det att ”vårt” LKP<br />
visar bättre resultat jäm<strong>för</strong>t<br />
med liknande enheter i landet?<br />
Det är svårt att jäm<strong>för</strong>a rakt av eftersom<br />
organisationerna ser olika ut<br />
inom olika polismyndigheter. Men<br />
visst gör vi goda resultat och vi är<br />
duktiga på att utreda grova brott.<br />
Även här är medarbetarnas engagemang<br />
avgörande <strong>för</strong> hur resultatet<br />
blir. Det är viktigt att varje medarbetare<br />
känner sig delaktig i arbetet<br />
och att de kan påverka resultatet. Att<br />
ständigt utveckla och <strong>för</strong>bättra verksamheten<br />
är viktigt, och jag vet att<br />
det är något som mina <strong>för</strong>egångare på<br />
posten som chef <strong>för</strong> LKP har arbetat<br />
aktivt med.<br />
Vad är du mest nöjd med inom<br />
den nya organisationen av LKP?<br />
Regeringes beslut om den nationella<br />
satsningen mot grov organiserad<br />
brottslighet har inneburit att vi var<br />
tvungna att se över organisationen.<br />
Den nya organisationen sjösattes<br />
Länsmannen 4/2009<br />
den 1 oktober vilket innebär att vi är<br />
mitt i en inkörningsperiod. På sikt<br />
kommer den nya organisationen öka<br />
möjligheterna <strong>för</strong> att leda och styra<br />
verksamheten på ett optimalt sätt. Vi<br />
har olika perspektiv att <strong>för</strong>hålla oss<br />
till, vår verksamhet är lokal, regional,<br />
nationell men även internationell<br />
– vilket är en utmaning. Min uppfattning<br />
är dock att det inte är valet av<br />
organisation som är avgörande utan<br />
det är individerna i organisationen<br />
som avgör hur väl det fungerar. I ett<br />
<strong>för</strong>ändringsarbete måste vi ta tillvara<br />
kunskaper och tankar från medarbetarna.<br />
Det är viktigt att vi inte slår oss till<br />
ro bara <strong>för</strong> att vi nu visar bra resultat.<br />
Som sagt, det krävs en ständig<br />
<strong>för</strong>bättring av verksamheten. Det<br />
kommer alltid att ställas nya krav på<br />
polisen. Inom brottsligheten uppstår<br />
nya fenomen som vi måste <strong>för</strong>hålla<br />
oss till. Även den politiska viljan<br />
måste vi fånga in på ett klokt sätt.<br />
Och avslutningsvis:<br />
vilken typ av chef vill du vara?<br />
Jag vill vara en delaktig och stödjande<br />
chef. Stödjande i individens eget<br />
ansvar och beslutsfattande. Jag vill<br />
vara en chef som lyssnar mer än jag<br />
pratar. Chefen har inte alltid de bästa<br />
svaren. Mitt ansvar som chef är att<br />
skapa <strong>för</strong>utsättningar och ett klimat<br />
som främjar goda idéer och initiativ.<br />
Vissa frågor kräver en stark ledare<br />
och att beslut tas högt upp men annars<br />
vill jag arbeta <strong>för</strong> att besluten<br />
fattas på rätt nivå i organisationen.<br />
För mig är det viktigt att delegera de<br />
beslut som kan delegeras, men delegation<br />
kräver också uppföljning och<br />
kontroll. Min erfarenhet är att alla<br />
människor växer med att få ansvar<br />
och ta ansvar. Jag <strong>för</strong>väntar mig att<br />
olika chefer tar sin roll och sitt ansvar<br />
och driver verksamheten utifrån det<br />
uppdrag de har.<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 5
Uppföljning<br />
<br />
Bandidosledaren dömd<br />
– då gängmedlem berättade<br />
TEXT MARIA HÄLLQVIST / FOTO MARIA HÄLLQVIST OCH TEKNISKA ROTELN<br />
Under två dagar sprängs två bilar på liknande sätt i Göteborg.<br />
Deras ägare är övertygade om att Bandidospresidenten Mehdi<br />
Seyyed ligger bakom brotten men det blir svårt <strong>för</strong> <strong>Polisen</strong> att<br />
bevisa. När en tidigare medlem ur klubben träder fram med sin<br />
berättelse, hamnar saken i ett helt nytt läge. Frågan om strafflindring<br />
väcks vilket gör att Högsta domstolen tar upp ärendet.<br />
Allt börjar tidigt på morgonen den<br />
19 september 2006 när en bil sprängs<br />
på Klassikergatan i området Hisings<br />
Backa i Göteborg. Bilägaren har startat<br />
sin bil och backat ut några meter<br />
när den plötsligt exploderar. Trots att<br />
bilen brinner klarar sig ägaren oskadd<br />
ut ur den och lyckas själv släcka<br />
branden. Under bilen hittas senare<br />
delar av en handgranat.<br />
Vid lunchtid dagen efter sprängs ännu<br />
en bil med samma tillvägagångssätt,<br />
den här gången på Storgatan i centrala<br />
Göteborg. Även här klarar sig<br />
bilägaren ut ur bilen relativt oskadd.<br />
– De båda bilägarna är övertygade<br />
om att det är Mehdi som ligger<br />
bakom sprängningen av deras bilar,<br />
säger Helen Ljungqvist på länskriminalpolisen,<br />
<strong>för</strong>hörsledare i ärendet.<br />
På grund av att en av de misstänkta<br />
och två målsäganden i ärendet i dag<br />
lever under skyddad identitet har vi<br />
valt att använda fingerade namn på<br />
dessa personer i texten.<br />
Hämndmotiv<br />
Mehmet känner Mehdi sedan flera år<br />
tillbaka. Efter att ha vittnat mot honom<br />
vid en rättegång där Mehdi fäll-<br />
des <strong>för</strong> utpressning 2005, är Mehmet<br />
övertygad om att sprängningen av<br />
hans bil på Klassikergatan är Mehdis<br />
sätt att hämnas på honom.<br />
Jovan arbetar som vakt på nattklubben<br />
Nivå på Avenyn i Göteborg. Han<br />
har vid ett tillfälle några veckor innan<br />
hans bil sprängs, nekat Mehdi inträde<br />
på Nivå. Dessutom är han känd <strong>för</strong><br />
att inte vilja släppa in personer som<br />
är inblandade i organiserad brottslighet<br />
på klubben. Jovan är säker på att<br />
sprängningen av hans bil på Storgatan<br />
handlar om att Mehdi vill hämnas.<br />
– Några dagar efter sprängningen<br />
skett på Storgatan gör <strong>Polisen</strong> ett<br />
tillslag på Bandidosgården där man<br />
griper Mehdi. Efter att ha suttit anhållen<br />
i två dagar släpps han på grund av<br />
brist på bevis och utredningen läggs<br />
så småningom ner, berättar Helen<br />
Ljungqvist.<br />
En av de misstänkta börjar berätta<br />
I januari 2008 blir Zoran, som tidigare<br />
varit medlem i mc-klubben men<br />
hamnat i ”bad standing”, misshandlad<br />
av Mehdi och en prospect som heter<br />
Daniel. I samband med rättegången<br />
där Mehdi och Daniel fälls <strong>för</strong><br />
misshandeln av honom, börjar Zoran<br />
Helen Ljungqvist visar en handgranat.<br />
prata med <strong>Polisen</strong> om vad han vet<br />
om bilbränderna 2006. Han säger till<br />
<strong>Polisen</strong> att han berättar <strong>för</strong> att han vill<br />
få en chans att börja ett nytt liv.<br />
I september 2008 plockar <strong>Polisen</strong><br />
in fyra personer; Mehdi, Daniel och<br />
Lasse som alla är medlemmar i Bandidos<br />
samt Johnson som är medlem<br />
i X-team. De säger inte mycket, men<br />
Zoran pratar desto mer. Han berättar<br />
<strong>för</strong> <strong>Polisen</strong> hur Mehdi planerat de två<br />
sprängningarna 2006. Lasse och Daniel<br />
har ut<strong>för</strong>t de båda sprängningarna<br />
och Zoran själv har tillsammans med<br />
Johnson hållit vakt under sprängningen<br />
på Storgatan.<br />
6 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009
1. På bilden ser man hur<br />
handgranaten varit fäst med<br />
ett plastsnöre på ett stag<br />
innan<strong>för</strong> höger bakdäck.<br />
2. Bilen som brinner på<br />
Storgatan i centrala Göteborg.<br />
3. Den utbrunna bilen på Storgatan.<br />
4. Bilen på Klassikergatan.<br />
5. Del av den handgranat som hittades<br />
på Klassikergatan.<br />
En ovanlig utrustning<br />
Zoran beskriver i detalj hur man i<br />
båda fallen har använt sig av en handgranat<br />
som man fäst med ett snöre i<br />
hjulhuset under bilen. När bilarna har<br />
backat har detta utlöst granaten.<br />
– Det är ett väldigt ovanligt tillvägagångssätt<br />
som våra tekniker<br />
inte hade sett tidigare. Enligt dem<br />
stämmer Zorans beskrivning av den<br />
utrustning som använts väl överens<br />
med skadorna på bilen, säger Helen<br />
Ljungqvist.<br />
Hon <strong>för</strong>klarar att det även hjälpt till<br />
i bevisningen att man på Klassikergatan<br />
hittat både snöret som satt fast<br />
under bilen, samt flera av handgranaternas<br />
delar. Zorans redogörelse <strong>för</strong><br />
hur och när man har rört sig på de<br />
aktuella platserna, stämmer dessutom<br />
överens med vad som framgått via<br />
de misstänktas telefonlistor. Där<strong>för</strong><br />
kan <strong>Polisen</strong> binda de misstänkta till<br />
de aktuella platserna vid tidpunkter i<br />
anslutning till sprängningarna.<br />
Länsmannen 4/2009<br />
1.<br />
Domarna ändras<br />
Zorans uppgifter gör att ärendet går<br />
till Tingsrätten som bedömer att<br />
hans berättelse är självupplevd. De<br />
anser också att hans beskrivning<br />
av utrustningen som användes vid<br />
sprängningarna stämde väl överens<br />
med de <strong>för</strong>emål som <strong>Polisen</strong> hittat<br />
under bilarna. När domen kommer i<br />
januari 2009 döms Lasse och Daniel<br />
<strong>för</strong> <strong>för</strong>sök till mord och allmänfarlig<br />
ödeläggelse. Zoran och Johnson döms<br />
<strong>för</strong> medhjälp till <strong>för</strong>sök till mord och<br />
medhjälp till allmänfarlig ödeläggelse.<br />
Mehdi döms <strong>för</strong> anstiftan till<br />
dessa brott. Fängelsestraffen hamnar<br />
på mellan två och nio år.<br />
Frågan om strafflindring<br />
I april 2009 tas ärendet upp i Hovrätten<br />
som beslutar att ändra domarna<br />
från <strong>för</strong>sök till mord till <strong>för</strong>sök till<br />
grov misshandel. Därmed sänks<br />
också fängelsestraffen med ett par<br />
år, <strong>för</strong>utom <strong>för</strong> Zoran. Han nöjer sig<br />
inte med detta och ärendet tas upp i<br />
Högsta domstolen i oktober 2009.<br />
Efter omfattande diskussioner kring<br />
strafflindring fastställer Högsta dom-<br />
4.<br />
2.<br />
3.<br />
stolen Hovrättens beslut, vilket <strong>för</strong><br />
Zorans del betyder tre års fängelse.<br />
Man anser att straffvärdet <strong>för</strong> hans<br />
brott är på sju år men att han ska få<br />
en straffreducering på fyra år.<br />
I domen kan man läsa att Högsta<br />
domstolen anser att det med nuvarande<br />
lagstiftning inte ges strafflindring<br />
<strong>för</strong> att man avslöjar sina medbrottslingar.<br />
Däremot anser man att det<br />
faktum att Zoran frivilligt angett sig<br />
själv i kombination med de omfattande<br />
personliga konsekvenserna<br />
som vittnesmålet innebär <strong>för</strong> honom,<br />
motiverar till en reducering av hans<br />
straff.<br />
– Man anser att han har tagit en<br />
sådan stor risk och nu får offra så<br />
mycket genom att han har berättat<br />
sin historia. Berättar man och löser<br />
sådana här svåra brott ska man alltså<br />
kunna få strafflindring, avslutar Helen<br />
Ljungqvist.<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 7<br />
Uppföljning<br />
5.
Tema<br />
<br />
Planerad verksam<br />
TEXT CARIN FHYR / GRAFIK SOPHIA SÅNGLÖF<br />
Hur gör vi inom <strong>Polisen</strong> <strong>för</strong> att planera verksamheten på ett någorlunda<br />
likartat sätt? Och hur får regeringes prioriteringar genomslag inom<br />
varje polismyndighet i landet? Det är här som polisens verksamhetsplaneringsprocess<br />
kommer in i bilden och fyller en viktig funktion.<br />
Under varje år planeras polisens verksamhet i ett antal olika steg. De treåriga<br />
planerings<strong>för</strong>utsättningarna från Rikspolisstyrelsens ligger till grund <strong>för</strong> den årliga<br />
verksamhetsplaneringen vid såväl Rikspolisstyrelsens som inom varje polismyndighet.<br />
Så här ser planeringscykeln ut:<br />
De resultat som kommer ut av den<br />
planerade verksamheten följs upp kontinuerligt<br />
på polisområdesnivå och redovisas<br />
till Rikspolisstyrelsen genom<br />
<strong>Polisen</strong>s resultatrapporter (PRR).<br />
En kortfattad version av resultatet<br />
redovisas i myndighetens<br />
årsredovisning som kommer <strong>för</strong>sta<br />
kvartalet nästkommande år.<br />
Det är slutligen polisstyrelsen som godkänner och<br />
fastställer verksamhetsplanen. Polisstyrelsen har till<br />
uppdrag att se till att den polisverksamhet som bedrivs<br />
i Västra Götaland följer de riktlinjer och prioriteringar<br />
som riksdag och regering lagt fast. Genom att godkänna<br />
planen så säger de också att myndigheten uppfattat<br />
uppdraget rätt och prioriterat i linje med statsmaktens<br />
intentioner.<br />
8 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009<br />
6<br />
7<br />
<br />
På avdelnings- och polisområdesnivå har man sedan<br />
i november påbörjat arbetet med att ta fram så<br />
kallade lokala åtgärdsplaner. Detta är en nyhet<br />
sedan 2009. I dessa åtgärdsplaner ska respektive<br />
avdelning och område beskriva vilka <strong>för</strong>ändringar<br />
de behöver göra <strong>för</strong> att klara målen i myndighetens<br />
verksamhetsplan. De ska beskriva arbetsmetoder<br />
och vilka resurser de har.<br />
5<br />
<br />
<br />
1 Den<br />
årliga plane<br />
regeringen ger u<br />
geringen vilka m<br />
<br />
Årlig planerin
het ger resultat<br />
ringscykeln utgår från regleringsbrevet som<br />
t i december. I regleringsbrevet beslutar reål<br />
och uppdrag som <strong>Polisen</strong> ska arbeta med.<br />
gscykel<br />
Länsmannen 4/2009<br />
<br />
<br />
4 När<br />
2 Rikspolischefen<br />
<br />
tolkar sedan uppdraget och beskriver sin vilja i ett dokument<br />
som kallas Rikspolischefens inriktning. Detta dokument är en långsiktig<br />
inriktning och revideras utifrån <strong>för</strong>utsättningar i regleringsbrevet, budgetpropositionen,<br />
årsredovisningen eller andra uppnådda resultat.<br />
Rikspolischefens inriktning sätter ramen <strong>för</strong> de nationella målen och nationella<br />
strategierna som Rikspolisstyrelsen tar fram. Målen talar om vad som<br />
ska uppnås och strategierna hur. Målen och strategierna framgår sedan i de<br />
treåriga planerings<strong>för</strong>utsättningarna som revideras i början av sommaren varje<br />
år. När planerings<strong>för</strong>utsättningarna är klara ligger de till grund <strong>för</strong> den årliga<br />
verksamhetsplanen som vi tar fram i vår myndighet.<br />
3<br />
I väntan på planerings<strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> följande<br />
år arbetar planeringsenheten på vår myndighet<br />
under våren med att ta fram en omvärldsanalys.<br />
Man arbetar också med de långa planerna som ingår<br />
i myndighetens investeringsplan (lokalplan,<br />
fordonsplan, utrustningsplan och polisområde-<br />
och avdelningsinvesteringsplan).<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 9<br />
Tema<br />
Rikspolisstyrelsens planerings<strong>för</strong>utsättningar är klara i början av sommaren påbörjas processen<br />
med att bryta ner och tolka dem. Detta arbete genom<strong>för</strong>s på planeringsenheten i nära samarbete<br />
med länspolismästaren.<br />
Ett utkast till verksamhetsplan <strong>för</strong> nästkommande år skrivs där man slår fast lokala mål och<br />
strategier. Efter att myndighetens ledningsgrupp läst igenom och diskuterat innehållet tar varje<br />
medlem i ledningsgruppen med material hem till sin lokala ledningsgrupp och går igenom det.<br />
Åsikter och reaktioner på utkastet till planen tas upp i myndighetens ledningsgrupp och slutligen<br />
tar länspolismästaren beslut om en preliminär verksamhetsplan i mitten av december.
Tema<br />
<br />
Vår service är viktig <strong>för</strong> tryggheten<br />
TEXT OCH FOTO MARIA HÄLLQVIST<br />
Allmänheten ställer allt högre krav på<br />
<strong>Polisen</strong>s service i takt med att övriga<br />
samhället höjer sin servicekva<strong>lite</strong>t.<br />
När du exempelvis ringer till Försäkringskassan<br />
i dag, slipper du stå i<br />
telefonkö utan kan istället knappa in<br />
ditt telefonnummer och bli uppringd<br />
inom en viss tid. På många myndigheters<br />
hemsidor har interaktiva<br />
tjänster blivit allt vanligare.<br />
– Nu när vi har ett ökat fokus på<br />
målet att öka tryggheten blir frågorna<br />
om <strong>för</strong>troende och bemötande allt<br />
viktigare, och där är just servicen en<br />
viktig bit, säger Lisa Pedersen, analytiker<br />
vid länspolismästarens stab.<br />
Dels med tillgängligheten i form av<br />
öppettider och att vi svarar i telefon,<br />
men också bemötandet av människor.<br />
Det ska vara kvalitativt och anpassat<br />
efter individen och situationen.<br />
Nyckelbegrepp <strong>för</strong> service<br />
I regeringens regleringsbrev in<strong>för</strong><br />
2008 står det att <strong>Polisen</strong> ska sträva<br />
efter att öka andelen nöjda servicemottagare<br />
varje år. Ur detta mål föddes<br />
<strong>Polisen</strong>s nationella servicestrategi<br />
med de tre nyckelorden <strong>för</strong> polisiär<br />
service; tillgänglighet, bemötande<br />
och ut<strong>för</strong>ande. Detta har myndigheten<br />
tagit till sig i verksamhetsplanen <strong>för</strong><br />
2010 där man skriver att minst 85<br />
procent av våra servicemottagare ska<br />
vara nöjda eller mycket nöjda med<br />
<strong>Polisen</strong>s service under 2010.<br />
Under året som kommer arbetar<br />
man på planeringsenheten med att<br />
Hur god service vi som myndighet erbjuder våra medborgare<br />
handlar mycket om <strong>för</strong>troende och bemötande, och där kan<br />
varje enskild medarbetare bidra. Det är också upp till varje polisenhet<br />
att själva ansvara <strong>för</strong> att upprätthålla god tillgänglighet<br />
och service. Detta tydliggörs i verksamhetsplanen <strong>för</strong> 2010.<br />
bryta ner de nationella servicemålen<br />
till en handlingsplan som handlar om<br />
vår externa service. Handlingsplanen<br />
kommer sedan att fungera som ett<br />
stöd <strong>för</strong> områdes- och enhetschefer.<br />
– Dels handlar det om ledning och<br />
styrning – att ha mål och måluppföljning.<br />
Men det handlar också om att vi<br />
måste arbeta med våra medarbetares<br />
<strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> att vi alla är en del av<br />
sammanhanget. All personal som möter<br />
allmänheten måste <strong>för</strong>stå att det<br />
mötet är viktigt <strong>för</strong> vårt mål att öka<br />
tryggheten, menar Lisa Pedersen.<br />
Hur man i myndigheten ska arbeta<br />
vidare med detta kommer att vara<br />
en av frågorna på agendan under det<br />
ledningsmöte som har tema service<br />
och ledarskap, och som äger rum den<br />
1 februari nästa år.<br />
Svårt att nå en polis<br />
Hur tycker de medarbetare som<br />
arbetar med myndighetens externa<br />
service att det fungerar? Länsmannen<br />
har pratat med Bodil Nydewall som<br />
är <strong>för</strong>eståndare <strong>för</strong> växeln i Västra<br />
Götaland och Hallands län. Från<br />
sin horisont upplever hon att vi har<br />
stora tillgänglighetsproblem i myndigheten:<br />
– Det stora trycket från medborgarna<br />
när de ringer till oss är att de<br />
vill prata med en polis på en särskild<br />
polisenhet, i de flesta fall i Storgöteborg.<br />
Problemet är att det sällan finns<br />
någon att hänvisa till, säger hon.<br />
I växeln har man <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> att det<br />
fattas folk på polisenheterna och att<br />
de inre befälen får svårt att få tiden<br />
att räcka till <strong>för</strong> telefonsamtalen från<br />
växeln. Men det löser inte själva problemet.<br />
Trots att man på många rotlar,<br />
staber och expeditioner är väldigt<br />
bra på att svara i telefon, är det oftast<br />
en ordningspolis som allmänheten<br />
vill prata med.<br />
– Det kan uppstå en frustration<br />
bland personalen i växeln när de inte<br />
kan möta behov och önskemål från<br />
allmänheten som vill tala med den<br />
lokala polisen, säger Bodil Nydewall.<br />
Hon tycker att lokala frågor om till<br />
exempel parkering och bortsprungna<br />
djur bör besvaras av den lokala<br />
polisen.<br />
– Det är viktigt att vi inte tappar<br />
den lokala <strong>för</strong>ankringen. Vi måste<br />
hitta fungerande lösningar när polisstationerna<br />
minskar sin service,<br />
menar Bodil Nydewall.<br />
Rutiner och attityder<br />
Lisa Pedersen hänvisar till verksamhetsplanen<br />
<strong>för</strong> 2010 och menar att<br />
myndigheten där pekar ut ett tydligare<br />
ansvar på respektive enhet när<br />
det gäller just att vara tillgängliga i<br />
telefon.<br />
– Enhetscheferna kommer att ha ansvaret<br />
<strong>för</strong> att det ska finnas rutiner <strong>för</strong><br />
detta samtidigt som de ansvarar <strong>för</strong><br />
att <strong>för</strong>medla dessa rutiner till växeln<br />
och <strong>Polisen</strong>s kontaktcenter (PKC).<br />
10 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009
Thomas Tengskog är chef <strong>för</strong> polisenhet<br />
Hisingen och han har visserligen<br />
inte tagit del av verksamhetsplanen<br />
<strong>för</strong> 2010 då vi pratar med honom,<br />
men han är dock väl medveten om<br />
problemen med tillgänglighet på telefon<br />
som finns på enheterna.<br />
– Det pågår en ständig diskussion<br />
kring detta hos oss på Hisingen och<br />
jag har ofta kontakt med Bodil i växeln<br />
om hur vi ska lösa tillgänglighetsfrågorna.<br />
Vi har ökat bemanningen i<br />
huset med en person <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra<br />
tillgängligheten när det gäller till exempel<br />
att svara i telefon och ta emot<br />
besök, säger han.<br />
Han tycker också att det handlar om<br />
en attityd hos alla kollegor som måste<br />
<strong>för</strong>ändras.<br />
– Jag jobbar <strong>för</strong> att få mina medarbetare<br />
att <strong>för</strong>stå vikten av att svara i<br />
telefonen. Det där samtalet som man<br />
inte tar kan ju faktiskt vara det avgörande<br />
samtalet <strong>för</strong> en viktig utredning,<br />
menar Thomas Tengskog.<br />
Läs mer om myndighetens serviceskyldighet,<br />
en av grundpelarna inom<br />
<strong>för</strong>valtningsrätten, under Rättsrutan<br />
på sidan 28.<br />
Servicemätningar<br />
• Rikspolisstyrelsen tar fram<br />
nationella servicemål <strong>för</strong> <strong>Polisen</strong><br />
och ansvarar <strong>för</strong> att dessa följs upp<br />
• Den senaste servicemätningen<br />
gjordes under 2007/2008 via<br />
enkäter per post, webbenkäter<br />
samt via telefon hos PKC. Frågor<br />
ställdes om tillgänglighet, bemötande<br />
och ut<strong>för</strong>ande när det gällde<br />
pass-, vapen- och tillståndsärenden<br />
och riktades till personer som varit<br />
i kontakt med <strong>Polisen</strong> i något av<br />
dessa tre typer av ärenden<br />
• Undersökningen visade att 83<br />
procent var nöjda med <strong>Polisen</strong>s<br />
service<br />
Länsmannen 4/2009<br />
Nikole Gonzales Lorca och Erik Adetun tar emot samtal i växeln.<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 11<br />
Tema
Tema<br />
Bilden är från en krisövning.<br />
12 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009
Trygghet <strong>för</strong> brottsoffer<br />
– ger bättre resultat vid utredningar<br />
TEXT SOPHIA SÅNGLÖF / FOTO SOPHIA SÅNGLÖF OCH MARIA HÄLLQVIST<br />
Lisa Pederssen.<br />
Det <strong>för</strong>sta benet i brottsofferarbetet<br />
handlar om stöd till brottsoffer, där vi<br />
som myndighet fram<strong>för</strong>allt ska se till<br />
att ge den information som brottsoffret<br />
behöver gällande deras fall och<br />
<strong>för</strong>medla kontakt till brottsofferstödjande<br />
organisationer – som till exempel<br />
Brottsofferjouren och Kvinnojouren.<br />
Lisa Pedersen poängterar att<br />
det även är en fråga om bemötande:<br />
– Det handlar om att vi som myndighetspersoner<br />
måste <strong>för</strong>stå att det<br />
sätt på vilket vi bemöter ett brottsoffer<br />
även påverkar själva utredningsarbetet.<br />
En målsägare som känner<br />
trygghet och <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> polisen<br />
bidrar till en bättre utredning.<br />
Stöd – men även skydd<br />
Det andra benet i brottsofferarbetet<br />
handlar om att ge brottsoffer skydd i<br />
de fall det behövs. Vid relationsbrott<br />
ska en hot- och riskbedömning göras<br />
enligt det som kallas Sara-modellen,<br />
vilken går ut på att ge ett strukturerat<br />
stöd <strong>för</strong> den som ska bedöma behovet<br />
av brottsofferstödjande och brotts<strong>för</strong>ebyggande<br />
åtgärder.<br />
– Metoden baseras på en vetenskapligt<br />
framtagen checklista, som innehåller<br />
riskfaktorer <strong>för</strong> <strong>för</strong>övaren och<br />
sårbarhetsfaktorer <strong>för</strong> målsägaren,<br />
Länsmannen 4/2009<br />
Mer att läsa på<br />
Intrapolis/Länsmannen.<br />
”Det brottsofferstödjande arbetet ska ha hög kva<strong>lite</strong>t under<br />
hela utredningsprocessen”. Lisa Pedersen, ansvarig <strong>för</strong> brottsofferfrågor<br />
på myndighetsnivå, menar att detta egentligen inte<br />
är något nytt, men att vi som myndighet nu ska lyfta frågan<br />
och se till att kvalitén blir bättre på vårt arbete med brottsoffer.<br />
berättar Lisa Pedersen. Den ska vara<br />
ett stöd <strong>för</strong> bedömning av en persons<br />
risk <strong>för</strong> upprepade brott i nära relation.<br />
Arbetet med Sara-modellen<br />
ska utvärderas under våren 2010 så<br />
att vi ska komma fram till det mest<br />
effektiva sättet att jobba med den här<br />
frågan. Det ska slutligen resultera i en<br />
ny tjänste<strong>för</strong>eskrift.<br />
Själva skyddet av ett brottsoffer kan<br />
handla om besöks<strong>för</strong>bud, skyddat<br />
boende eller att hålla så kallade säkerhetssamtal<br />
med brottsoffer <strong>för</strong> att<br />
kunna hjälpa dem att själva minska<br />
risken <strong>för</strong> att bli utsatta igen. Men det<br />
inrymmer även en så konkret sak som<br />
att ge de brottsoffer, som behöver det,<br />
ett ”larmpaket” med en skyddstelefon.<br />
Skyddstelefonen larmar Länskommunikationscentralen<br />
genom en<br />
enkel knapptryckning. Det finns GPSpositionering<br />
och medhörning som är<br />
väldigt god. I början av 2010 kommer<br />
polismyndigheten ha möjlighet att<br />
köpa in dessa skyddstelefoner.<br />
Brister som ska <strong>för</strong>bättras<br />
Myndighetsledningen har konstaterat<br />
att de brister som finns i brottsofferarbetet<br />
behöver åtgärdas <strong>för</strong> att få de<br />
resultat vi vill uppnå. Man har identifierat<br />
”de tre R:en”: resurser, rutiner<br />
och riktlinjer.<br />
– När vi talar om rutinerna och<br />
riktlinjerna handlar det främst om att<br />
de ska ses över, att de ska bli tydligare<br />
och att de ska följas, menar Lisa<br />
Pedersen.<br />
<strong>Polisen</strong>s organisation <strong>för</strong> brottsofferarbete<br />
har dels en nationell<br />
samordningsfunktion på Rikspolisstyrelsen<br />
men även samordnare på<br />
polismyndighetsnivå, och hos oss är<br />
det alltså Lisa Pedersen. Vidare har<br />
varje polisområde och avdelning en<br />
central samordnare och varje polisenhet<br />
har sin.<br />
– Myndigheten behöver dock säkerställa<br />
resurserna i organisationen<br />
<strong>för</strong> brottsofferarbetet, inte minst <strong>för</strong><br />
att avlasta utredningsverksamheten,<br />
säger Lisa Pedersen.<br />
Skövde framgångsrikt<br />
I Skövde har de varit framgångsrika<br />
i sitt brottsofferarbete och Tommy<br />
Hoff, brottsoffersamordnare i polisområde<br />
Skaraborg, menar att det<br />
handlar om att se det brottsofferstödjande<br />
arbetet som minst lika viktigt<br />
som övrigt polisarbete:<br />
– Jag känner att den insikten finns i<br />
dag på ett helt annat sätt än <strong>för</strong> några<br />
år sedan. Därtill kommer kunskapen<br />
om upprepat drabbade brottsoffer,<br />
som faktiskt innebär att brottsofferarbetet<br />
kan ha stor betydelse i det<br />
brotts<strong>för</strong>ebyggande arbetet.<br />
Med andra ord bidrar ett stärkt brottsofferarbete<br />
till att nå vårt övergripande<br />
mål om att minska brottsligheten<br />
och öka lag<strong>för</strong>ingen – samtidigt<br />
som vi kan stödja och skydda dem<br />
som utsatts <strong>för</strong> brott på ett professionellt<br />
sätt.<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 13<br />
Tema
Tema<br />
Polisiär närvaro<br />
<strong>för</strong> trygghet och <strong>för</strong>troende<br />
Områdespoliser i Borås pratar med barnen i Norrby.<br />
Arbetsmetoden Tillit ska vara<br />
grunden i polismyndighetens<br />
<strong>för</strong>troendeskapande och<br />
brotts<strong>för</strong>ebyggande arbete,<br />
det står i verksamhetsplanen<br />
<strong>för</strong> 2010. Tillitsmetoden är en utveckling<br />
av det brotts<strong>för</strong>ebyggande<br />
och trygghetsskapande<br />
arbetet, med rötter i kvarterspolis-<br />
och närpolistankarna.<br />
TEXT CARIN FHYR / FOTO INFORMATIONSENHETEN<br />
Det som fungerade bra med det<br />
brotts<strong>för</strong>ebyggande arbete inom<br />
<strong>Polisen</strong> har tagits tillvara och medborgarperspektivet<br />
har utvecklats.<br />
Arbetsmetoden tillämpas redan i<br />
dag runt om i polismyndigheten<br />
och Länsmannen har gjort nedslag i<br />
samtliga polisområden <strong>för</strong> att se hur<br />
vi arbetat hittills och vad vi har <strong>för</strong><br />
planer in<strong>för</strong> framtiden.<br />
– Tanken med Tillit är att bygga upp<br />
ett ömsesidigt <strong>för</strong>troende med våra<br />
yttersta uppdragsgivare, invånarna<br />
i Västra Götaland. Det handlar om<br />
att få fler aktörer i samhället att öka<br />
tillgängligheten på olika sätt och<br />
svara upp mot medborgarnas berättigade<br />
krav. Om, eller snarare när, vi<br />
lyckas med detta kommer människors<br />
vilja att engagera sig, anmäla<br />
brott och medverka i rättsprocessen<br />
att öka vilket gagnar hela samhället,<br />
säger Peter Backenfall, kommissarie<br />
på staben i Storgöteborg, och en av<br />
dem som varit med och arbetat fram<br />
metoden och startat upp arbetet med<br />
Tillit i Borås 2008.<br />
Olika tillämpning av tillitsmetoden<br />
De fyra polisområdena tillämpar tilllitsmetoden<br />
på <strong>lite</strong> olika sätt. Alltifrån<br />
att arbeta efter metoden fullt ut<br />
till att inte arbeta efter den men att<br />
sträva efter samma mål. Hur ser det<br />
ut i polismyndigheten i dag?<br />
14 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009
Så här ser det ut i våra polisområden:<br />
Polisområde Storgöteborg<br />
I polisområde Storgöteborg fanns<br />
det inledningsvis en tillfällig grupp i<br />
Backa som arbetade enligt Tillitsmetoden.<br />
Denna verksamhet övergick<br />
2008 i en ny grupp, kallad ordningsgruppen.<br />
Efterhand fick gruppen ett<br />
utökat ansvar <strong>för</strong> Backa, Biskopsgården<br />
och Öckerö med flera stadsdelar.<br />
Under sommaren och hösten 2009<br />
har rekrytering till områdespoliser<br />
enligt Tillitsmetoden skett och cirka<br />
30 polismän kommer från den 15<br />
december att arbeta i fem stadsdelar<br />
och två kommuner (Göteborg och<br />
Öckerö). Stadsdelarna i Göteborg är<br />
Lärjedalen (Hjällbo och Hammarkullen),<br />
Frölunda/Tynnered, Bergsjön,<br />
Biskopsgården och Backa.<br />
Etableringen <strong>för</strong>bereds <strong>för</strong> närvarande<br />
genom en problem- och<br />
resursinventering som kriminalunderrättelsetjänsten<br />
gör. Även polisens<br />
samverkansaktörer såsom stadsde-<br />
Polisområde Älvsborg<br />
Det långsiktiga målet med vårt tilllitsarbete<br />
är att öka tryggheten <strong>för</strong><br />
alla människor i polisområdet. Det är<br />
viktigt att all verksamhet genomsyras<br />
av ett trygghetsskapande <strong>för</strong>hållningssätt.<br />
Vi startade Tillit i december 2008<br />
i polisområde Älvsborg. Detta har<br />
inneburit ett <strong>för</strong>stärkt fokus på de<br />
mest utsatta områdena i polisenheten<br />
Borås, stadsdelarna Hässleholmen<br />
och Norrby. En särskild grupp med<br />
poliser tillsattes <strong>för</strong> att genom<strong>för</strong>a en<br />
kartläggning och etablera en samverkan<br />
mellan polis, kommunfunktioner,<br />
Länsmannen 4/2009<br />
lar och kommuner gör en liknande<br />
inventering från sin synvinkel. Sedan<br />
analyseras de olika problembilderna<br />
och polis och samverkansparter kommer<br />
gemensamt fram till vad som<br />
ska göras och vem som ska göra det.<br />
Inventeringen är alltså grunden <strong>för</strong><br />
etablering och här är polisens underrättelsemodell<br />
viktig (all den kunskap<br />
vi har om trender, gärningsmän,<br />
platser med mera ska paras med övrig<br />
information (demografi, socioekonomiska<br />
faktorer etcetera), jäm<strong>för</strong>as och<br />
analyseras.<br />
Sedan arbetar vi också med att hitta<br />
mönster när det gäller otrygghet<br />
och brottslighet. Här är trygghetsmätningar<br />
utmärkta exempel på hur<br />
utsatta och otrygga människor känner<br />
sig i området. Ett annan metod <strong>för</strong> att<br />
fånga uppfattningar hos allmänheten<br />
är att delta på medborgarmöten.<br />
Det <strong>för</strong>beredande arbetet ska<br />
resultera i en överenskommelse med<br />
uppföljningsbara mål och tankar om<br />
utvärdering av verksamheten.<br />
skola, <strong>för</strong>eningsliv med mera. Tillit är<br />
en satsning på lång sikt.<br />
I samverkan med kommundelarna<br />
finns lokaler till <strong>för</strong>fogande vid<br />
behov samt en grupp med poliser<br />
som endast ägnar sig åt dessa områden.<br />
En gruppchef ansvarar <strong>för</strong> dessa<br />
polismän som är speciellt uttagna <strong>för</strong><br />
deras lämplighet. Verksamheten inrik-<br />
tas mot de framgångsfaktorer som<br />
poliserna identifierat. Samverkan med<br />
skola, sociala myndigheter, fritid med<br />
mera är oerhört viktigt <strong>för</strong> att nå de<br />
rätta resultaten.<br />
Lena Matthijs<br />
biträdande chef polisområde Älvsborg<br />
De etableringar som nu görs kommer<br />
under 2010 följas av att det blir<br />
områdespoliser i fler stadsdelar och<br />
kommuner i polisområdet. Efter<br />
introduktionen, som hålls i december<br />
månad, kommer justitieministern att<br />
inviga områdespolisverksamheten<br />
i Göteborg. Under början av 2010<br />
fortsätter <strong>för</strong>djupad introduktion<br />
och utbildning.<br />
Lars Klevensparr<br />
chef polisområde Storgöteborg<br />
Fortsättning<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 15<br />
Tema
Tema<br />
<br />
Polisområde Skaraborg<br />
Vi har sedan ett och ett halvt år<br />
tillbaka arbetat <strong>för</strong> att bli mer lokalt<br />
närvarande, <strong>för</strong>ebygga brott och öka<br />
tryggheten i våra 15 kommuner i Skaraborg.<br />
Detta sker dels genom att vi<br />
till<strong>för</strong> resurser till våra arbetsgrupper<br />
det vill säga fler poliser som arbetar<br />
tvåskift, dels genom att vi tecknar<br />
samverkansavtal med alla kommuner.<br />
Samverkansmodellen och Tillitsmetoden<br />
sammanfaller till stora delar<br />
i det <strong>för</strong>troendeskapande arbetet gentemot<br />
invånarna i Västra Götaland.<br />
I praktiken har vårt arbete resulterat i<br />
att vi nu, i likhet med områdespoliserna<br />
i Storgöteborg, har poliser som kan<br />
arbeta planlagt utifrån en gemensam<br />
problembild som vi har tagit fram<br />
tillsammans med kommunen.<br />
De lokala brotts<strong>för</strong>ebyggande<br />
råden har utvecklats och blivit mer<br />
Polisområde Fyrbodal<br />
Under 2008 inträffade flera händelser,<br />
såsom bilbränder och ungdomsbråk i<br />
Kronogården, Trollhättan. Oroligheterna<br />
utvecklade sig till att likna de<br />
nu aktuella händelserna i andra städer<br />
i landet med bilbränder och angrepp<br />
mot polis, räddningstjänst och andra<br />
<strong>för</strong>eträdare <strong>för</strong> samhället. Det uppstod<br />
tidigt frågor om på vem ansvaret låg<br />
att händelseutvecklingen var negativ.<br />
<strong>Polisen</strong> i Trollhättan tog initiativet<br />
till att i samverkan med Trollhättans<br />
kommun starta en dialog med <strong>för</strong>eträdare<br />
från ungdomsgrupper från<br />
aktuellt stadsdel.<br />
Dialogen utmynnade i en lösning<br />
där kommunen genom aktiva insat-<br />
operativa där vi samordnar insatser<br />
med personal från både kommun och<br />
polis. Kontaktytorna mot invånarna<br />
har blivit fler och detta är något som<br />
vi vill utveckla vidare. Vi har sedan<br />
över ett år arbetat med ett mobilt<br />
poliskontor som fram<strong>för</strong>allt verkar i<br />
de kommuner där vi inte har någon<br />
polisstation. Vi har även använt kontoret<br />
<strong>för</strong> service, tipsmottagning och<br />
annat när vi haft flera inbrott under en<br />
kortare tid i ett bostadsområde.<br />
När det gäller arbetet i särskilda områden<br />
som omnämns i Tillitsrapporten<br />
har vi sedan en tid tillbaka kontaktpoliser<br />
i skolorna, där skolan i Södra<br />
Ryd är involverad. Detta kommer vi<br />
att utveckla vidare i takt med att vi<br />
får fler poliser under nästa år.<br />
Enligt min uppfattning har vi fångat<br />
alla de goda tankar och metoder som<br />
finns i Tillit och kombinerat dem med<br />
ser kunde möta ungdomarna i deras<br />
vardag.<br />
Vi genom<strong>för</strong>de en satsning med fyra<br />
särskilt avdelade ungdomspoliser som<br />
arbetade brotts<strong>för</strong>ebyggande men<br />
även repressivt i området. Genom<br />
insatser från kommunen och särskilt<br />
tilldelad polisresurs har vi haft en<br />
positiv utveckling i området under<br />
2009.<br />
Mycket av det arbete som genom<strong>för</strong>s<br />
i form av planlagd verksamhet ligger<br />
i linje med Tillit.<br />
In<strong>för</strong> julhandeln 2009 genom<strong>för</strong> vi<br />
exempelvis insatser <strong>för</strong> att på platser<br />
där det finns behov vara synliga skapa<br />
trygghet och minska brottsligheten.<br />
In<strong>för</strong> 2010 kommer trygghetsskapande<br />
åtgärder att stå <strong>lite</strong> mer i fokus och<br />
Samverkansmodellen på ett sätt som<br />
passar Skaraborg väldigt väl. Det<br />
visar också på styrkan i en myndighet<br />
där vi kan finna många exempel på<br />
gott polisarbete <strong>för</strong> att minska brottsligheten<br />
och öka tryggheten.<br />
Håkan Sandahl<br />
chef polisområde Skaraborg<br />
även arbetet med att ta fram samverkansavtal<br />
med kommunerna<br />
i Fyrbodal.<br />
Niclas Hallgren<br />
chef polisområde Fyrbodal <br />
16 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009
Vi <strong>för</strong>tydligar ledning och styrning<br />
TEXT MALIN SAHLSTRÖM / FOTO SOPHIA SÅNGLÖF<br />
Vi är duktiga på att leda och styra operativ verksamhet, men<br />
hur ser det ut med den övriga verksamheten? Enligt biträdande<br />
länspolismästaren Klas Friberg har vi blivit betydligt bättre den<br />
senaste tiden. Och det syns i budget- och resultatuppföljningen.<br />
Rikspolischefen Bengt Svensson har<br />
påpekat att vi måste bli bättre på ledning<br />
och styrning inom <strong>Polisen</strong>. Det<br />
är viktigare med innehållet än själva<br />
organisationen, säger han och får stöd<br />
av justitieministern Beatrice Ask. Nu<br />
har vi dessutom blivit fler poliser och<br />
måste kunna visa att den nya resursen<br />
används på rätt sätt.<br />
Tydlig lagstiftning<br />
Men är vi verkligen så dåliga på ledning<br />
och styrning, eller har det blivit<br />
en ”sanning” genom att många sällar<br />
sig till den skara som säger att det<br />
är så? Och ser det likadant ut på alla<br />
områden, eller är vi bättre på vissa<br />
och sämre på andra?<br />
– Vi är och har länge varit bra på att<br />
leda och styra den operativa verksamheten.<br />
Där är vi utan tvekan duktiga,<br />
Länsmannen 4/2009<br />
säger biträdande länspolismästaren<br />
Klas Friberg och ger sin bild av<br />
anledningen:<br />
– Dels har vi en lång erfarenhet<br />
av att göra det och dels har vi en<br />
tydlig lagstiftning som reglerar hur<br />
vi ska leda och styra den operativa<br />
verksamheten.<br />
Oklarheter<br />
När det gäller övrig verksamhet,<br />
alltså personalfrågor, ekonomifrågor,<br />
materielfrågor och strategiska frågor,<br />
har vi inte varit lika framgångsrika,<br />
medger Klas Friberg. Anledningen är<br />
att det inte är lika klart reglerat hur<br />
det ska gå till.<br />
– Det har funnits en oklarhet på<br />
central och lokal nivå vad gäller<br />
styrnings- och ledningsmodeller, men<br />
jag tycker att det har blivit ett mindre<br />
problem nu genom att organisationen<br />
har <strong>för</strong>ändrats centralt och lokalt.<br />
– Vi har fått en organisation som<br />
möjliggör bättre kontroll från ledningens<br />
sida både när det gäller<br />
ekonomin och verksamheten. Glädjande<br />
nog kan jag säga att vi ser det i<br />
budget- och resultatuppföljningen.<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 17<br />
Tema<br />
Renodla beslutsinstanserna<br />
Sammanslagningen av de olika<br />
stabsenheterna till planeringsenheten<br />
och kanslienheten, samt den tydligare<br />
ledning och det tydligare uppdrag<br />
de nu har fått, har varit en väg i rätt<br />
riktning, men det finns fortfarande<br />
åtgärder som behöver vidtas <strong>för</strong> att<br />
Klas Friberg ska vara nöjd. Han får<br />
medhåll av planeringsenhetens chef<br />
Patrik Ivert som anser att vi måste<br />
renodla de beslutsinstanser som finns<br />
och se till att alla håller sig till en och<br />
samma modell <strong>för</strong> styrning. Dessutom,<br />
poängterar Patrik Ivert, är det<br />
viktigt att ansvar och befogenheter<br />
hänger ihop och att det finns tydliga<br />
ramar <strong>för</strong> chefernas ansvar på samtliga<br />
nivåer.<br />
Fortsättning
Tema<br />
<br />
Tydligt, tycker cheferna<br />
TEXT MALIN SAHLSTRÖM / FOTO PRIVAT<br />
Cheferna vet vilket ansvar och vilka befogenheter de har.<br />
Åtminstone de som Länsmannen talade med.<br />
Lennart Leijon är enhetschef i Östra<br />
Skaraborg och David Fagerberg är<br />
nytillträdd chef <strong>för</strong> områdespolisen<br />
i Västra Frölunda. Två chefer på två<br />
olika nivåer<br />
i organisationen.<br />
Hur<br />
ser de på<br />
tydligheten<br />
i myndighetens<br />
ledning<br />
och styrning?<br />
– Jag tycker<br />
att det är<br />
tydligt. Jag<br />
har totalt<br />
ansvar <strong>för</strong> både pengar och verksamhet<br />
inom min enhet och ser inget<br />
bekymmersamt med det alls. Däremot<br />
är det inte alltid som jag kan påverka<br />
utgifterna. Ett exempel är kommenderingar<br />
som <strong>för</strong>anleder övertidsuttag,<br />
säger Lennart Leijon som tycker<br />
att omorganisationen 2002, när östra<br />
Skaraborg gick från fyra enheter<br />
till en, har varit bra <strong>för</strong> tydligheten<br />
eftersom ansvar då gick från många<br />
personer till en.<br />
Beslutar inom ramen<br />
Även David Fagerberg konstaterar att<br />
han inte alltid kan styra resursen fullt<br />
ut, exempelvis vid kommenderingar,<br />
men bara man är medveten om det<br />
och då låter chefen <strong>för</strong>stå vilka konsekvenser<br />
det kan bli, i form av övertid<br />
eller kanske tomma pass, fungerar<br />
det, anser han.<br />
– Jag upplever att jag har fått en<br />
tydlig ram av min chef och inom den<br />
är det jag som fattar beslut.<br />
Är det något som inte ryms inom ramen<br />
lyfter jag det till min chef och då<br />
får han döma av, säger David Fagerberg<br />
som har arbetat som yttre befäl<br />
David Fagerberg, chef områdespolis och Lennart Leijon, enhetschef.<br />
innan han fick tjänsten som gruppchef<br />
<strong>för</strong> områdespolisen. Även som yttre<br />
var det klart och tydligt, tycker han:<br />
– Vi tillämpar uppdragstaktik som<br />
lednings- och styrningsmodell och på<br />
min nivå fungerar det väldigt bra.<br />
Efterlyser helhetsgrepp<br />
Lennart Leijon skulle vilja låta övriga<br />
chefer i hans ledningsgrupp få ett<br />
större inflytande över sin egen budget<br />
<strong>för</strong> att låta dem själva prioritera bland<br />
inköpen och göra dem mer kostnadsmedvetna,<br />
men ännu har han inte<br />
hittat någon lämplig nivå <strong>för</strong> detta.<br />
David Fagerberg å sin sida skulle<br />
vilja ha fler skriftliga beslut efter<br />
möten <strong>för</strong> att alla ska gå ut därifrån<br />
med samma bild av vad som faktiskt<br />
beslutades. Han skulle också gärna se<br />
att myndigheten tar ett helhetsgrepp<br />
kring ledning och styrning <strong>för</strong> att<br />
komma fram till vad begreppen står<br />
<strong>för</strong> och hur vi ska arbeta med dem.<br />
18 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009
Nyår stundar<br />
TEXT OCH FOTO CARIN FHYR<br />
<br />
Före nyår säljs det som mest fyrverkeriprodukter i Sverige. Den<br />
handlare som vill sälja fyrverkerier måste söka tillstånd hos <strong>Polisen</strong>.<br />
På tillståndsgruppen vet man mer om vad som gäller hanteringen<br />
av och handeln med explosiva varor.<br />
Explosiva varor är inte bara fyrverkerier<br />
utan innefattar också sprängämnen,<br />
krut, nödraketer, ammunition<br />
och pyroteknisk utrustning till bilar<br />
(airbags och bältessträckare etcetera).<br />
Dessa frågor handläggs också vid<br />
tillståndsgruppen men är inte lika<br />
vanligt <strong>för</strong>ekommande som<br />
fyrverkerier.<br />
Det är langning<br />
Överlåter man en explosiv<br />
vara till någon som<br />
inte är behörig att inneha<br />
den begår man ett brott<br />
mot lagen om brandfarliga<br />
och explosiva varor<br />
och överträdelsen kan<br />
leda till dagsböter. Men<br />
det är sällan som polisen<br />
rapporterar någon <strong>för</strong> att<br />
skjuta raketer inte minst<br />
med tanke på svårigheten<br />
att övervaka. Man pratar inte mycket<br />
om langning av fyrverkerier, men det<br />
är ju faktiskt det som sker om man<br />
köper och säljer eller ger till någon<br />
minderårig.<br />
Bengt-Owe Ottosson, till<strong>för</strong>ordnad<br />
chef <strong>för</strong> tillståndsgruppen vid <strong>för</strong>valtningsavdelningen,<br />
tycker att fyrverkerilangning<br />
påverkar ordningen<br />
negativt när det gäller användning av<br />
fyrverkeriprodukterna.<br />
– Tyvärr inträffar det ungefär 300<br />
olyckor och incidenter på grund av<br />
felaktig användning av fyrverkerier<br />
varje år. Trots att ungdomar under<br />
Länsmannen 4/2009<br />
18 år inte får hantera dessa varor så<br />
är det ofta de som råkar illa ut. Här<br />
är <strong>för</strong>äldraansvaret stort tycker<br />
Bengt-Owe Ottosson.<br />
Kontakten mellan <strong>för</strong>säljaren och<br />
köparen är väldigt viktig. Det är här<br />
som informationen om hur användandet<br />
av fyrverkeripjäserna ska<br />
över<strong>för</strong>as. Bra instruktioner leder till<br />
klokare<br />
användning.<br />
Vad som<br />
är ett nytt<br />
problem<br />
sedan ett<br />
par år<br />
tillbaka<br />
är att<br />
Flest ansökningar innan nyår<br />
Under ett år kommer det in cirka<br />
70-80 ansökningar om att få sälja fyrverkeriprodukter<br />
inom Storgöteborg.<br />
Störst belastning är under månaderna<br />
oktober, november och december.<br />
På tillståndsgruppen handläggs alla<br />
ärenden som är från Göteborgsområdet.<br />
I övriga polismyndigheten<br />
handläggs ärendena inom respektive<br />
polisområde. Beslut i dessa ärenden<br />
sker i Göteborg.<br />
Tillstånd söker man hos polisen<br />
När en ansökan om att få sälja pyroteknik<br />
kommit in till <strong>Polisen</strong> görs ett<br />
remiss<strong>för</strong>farande med bland annat en<br />
polisenhet där en patrull besöker och<br />
gör avsyning hos handlaren. Då görs<br />
en bedömning av <strong>för</strong>säljningslokalens<br />
lämplighet utifrån ett antal kriterier<br />
såsom stöldrisk och brandskydd. Här<br />
samarbetar polisen med räddningstjänsten<br />
och ibland görs besöken<br />
tillsammans.<br />
fyrverke-<br />
Bengt-Owe Ottosson, tillståndsgruppen.<br />
rier mer<br />
och mer<br />
används som ett brottsverktyg.<br />
Anmälningar som görs till polisen i<br />
Detta gäller<br />
Sedan år 2000 måste man vara<br />
18 år <strong>för</strong> att få inneha och hantera<br />
fyrverkerier enligt lagen och<br />
<strong>för</strong>ordningen om brandfarliga och<br />
explosiva varor. Denna åldersgräns<br />
samband med jul- och nyårshelgen<br />
gäller även vid <strong>för</strong>säljning.<br />
rubriceras oftare som skadegörelse,<br />
allmänfarlig vårdslöshet, framkallande<br />
av fara och har en ganska tydlig<br />
koppling till användning av olika<br />
fyrverkeriprodukter. Vissa områden<br />
För att få sälja fyrverkerier krävs:<br />
• att man är 18 år<br />
• att man har genomgått en kort<br />
utbildning i handhavandet av fyrverkeriprodukterna<br />
har problem med detta och självklart • att man anses lämplig och inte fö-<br />
skulle man önska att lagstiftningen<br />
vore sådan att man kunde ta hänsyn<br />
till detta i tillståndsgivningen, säger<br />
rekommer i brottsregister på sådant<br />
sätt att det skulle påverka en säker<br />
hantering<br />
Bengt-Owe Ottosson.<br />
Förutom detta ska både <strong>för</strong>säljningsplats<br />
och <strong>för</strong>varingsplats<br />
kunna anordnas på visst sätt när<br />
det gäller stöld- och brandskydd.<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 19
Sedan den 1 december har vi 25 nya<br />
medarbetare hos oss som representerar<br />
19 olika nationa<strong>lite</strong>ter. Alla är<br />
deltagare i PIA-projektet (<strong>Polisen</strong><br />
integrerar aktivt), vars ena syfte är<br />
att på sikt kunna rekrytera fler poliser<br />
med utländsk bakgrund till vår myndighet.<br />
– Vi strävar efter att långsiktigt öka<br />
mångfalden och jämställdheten inom<br />
<strong>Polisen</strong>, säger Jan Hellnevi, projektledare.<br />
Vi vill att fler studenter på Polishögskolan<br />
har utländsk bakgrund<br />
– och <strong>för</strong>hoppningsvis är deltagarna<br />
i PIA-projektet några av dem vi i<br />
framtiden kan rekrytera.<br />
<br />
Ett annat syfte är att öka vår egen<br />
kompetens inom myndigheten, och vi<br />
kan se det som ett utbyte av kunskaper.<br />
PIA-medarbetarna lär sig om<br />
<strong>Polisen</strong>s verksamhet och de polisanställda<br />
lär sig nya saker genom mötet<br />
med dem.<br />
– Alla organisationer mår bra av<br />
att inte alla medarbetare är stöpta i<br />
samma form, menar Jan Hellnevi. Vi<br />
vill att allmänheten ska kunna känna<br />
igen sig i <strong>för</strong>hållande till <strong>Polisen</strong> och<br />
vi vill lära oss mer av samhället i<br />
stort och öppna upp <strong>Polisen</strong>s organisationskultur.<br />
Ilija Rajkovic är en av de nya medarbetarna<br />
och säger att myndigheterna i<br />
Sverige bör spegla samhället:<br />
– Samhället ser inte ut som <strong>för</strong> 30<br />
år sedan. Vi speglar samhället och vill<br />
bidra med hur vi ser på verkligheten<br />
och hur vi vill bli bemötta. Det är ett<br />
utbyte: vi kan bidra med vår kunskap<br />
– och vi får i vår tur kunskap om hur<br />
det är att jobba inom <strong>Polisen</strong>.<br />
<br />
Ingemar Johansson, länspolismästare<br />
i Västra Götaland håller med:<br />
– Vi är dåliga inom svensk Polis på<br />
att rekrytera personer med utländsk<br />
bakgrund – och detta ska vi bli bättre<br />
på! Att PIA-medarbetarna är här hos<br />
oss nu är ett led i detta.<br />
Han berättar att av myndighetens<br />
anställda under 2008 hade 6,5 procent<br />
utländsk bakgrund: av dessa var 12,3<br />
procent civilanställda och 4,4 procent<br />
poliser. Siffrorna talar sitt tydliga<br />
språk. PIA-deltagarna behövs.<br />
– Det är härligt att ha dem här och<br />
jag ser hur engagerade de är, säger<br />
Ingemar Johansson efter att ha träffat<br />
dem under deras <strong>för</strong>sta arbetsdag, och<br />
riktar sig direkt till dem med orden:<br />
– Ni är samhällets ambassadörer<br />
hos <strong>Polisen</strong>, men även <strong>Polisen</strong>s ambassadörer<br />
i samhället. Det kommer<br />
att bli ett givande år <strong>för</strong> oss alla.<br />
Du kan läsa mer om PIA-projektet<br />
på Intrapolis.
– Jag ser det här som en chans att få insikt i och <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> polisens arbete<br />
i sin helhet. Mina framtidsplaner är att inom kort söka till Polishögskolan, och<br />
när jag gått polisutbildningen vill jag jobba ute i uniform några år.<br />
Under gymnasiet var jag engagerad i ett antidrogprojekt. Meningen med<br />
projektet var att <strong>för</strong>söka få bort droger från skolan och se till så att bland annat<br />
våld och diskriminering skulle minska. Jag gillar att träna på min fritid och<br />
spendera mycket tid med min familj och mina vänner. <br />
– Vi kommer att vara en <strong>för</strong>ebild <strong>för</strong> många ungdomar nu när vi i PIA-projektet<br />
jobbar hos <strong>Polisen</strong>. Efter de här tretton månaderna vill jag söka till Polishögskolan<br />
och utbilda mig till polis. Jag vill jobba i uniform ute till en början och senare<br />
jobba med att lösa mord.<br />
I slutet av grundskolan var jag engagerad i ungdomsriksdagen, och på gymnasiet<br />
var jag volontär i ett projekt i Bergsjön med syftet att hålla barnen borta från<br />
gatorna. Barnen gick främst i årskurserna 1-3 på lågstadiet. Jag älskar människor<br />
och har jobbat inom vården i flera år. Jag älskar djur lika mycket och har en hund<br />
som heter Luna – henne joggar eller promenerar jag med varje dag.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
– Jag kände att jag vill lära mig mer om polisyrket innan jag söker till polisutbildningen.<br />
Efter utbildningen vill jag jobba några år i radiobil innan jag klättrar<br />
vidare – kanske hamnar jag på Säpo? Som jag ser det är vi alla är svenskar,<br />
men vi ses inte så av alla fullt ut. Det vill jag ändra på. Jag har varit engagerad<br />
i bland annat SIMON (Sveriges invandrare mot narkotika). Efter tsunamikatastrofen<br />
samlade vi in 42 000 kronor till Röda Korset genom att anordna en<br />
konsert. Jag har tränat MMA (Mixed martial arts) – en blandning av Submission<br />
wrestling, brasiliansk Jiu-jiutsu, Mauy thai och boxning.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
– Under det här dryga året vill jag få bekräftelse på att det är polis jag vill bli.<br />
Om jag går utbildningen på Polishögskolan och till sist blir polis, vill jag bli<br />
kriminalinspektör i Skåne. Jag är jätteglad och tacksam över att jag fått möjligheten<br />
att börja arbeta här – och hoppas att 2010 kommer att bli ett lärorikt och<br />
spännande år. Jag har arbetat inom vården i ett år och har en tid jobbat extra som<br />
väktare. Jag är fotbollsintresserad, tränar thaiboxning och tycker om att läsa.
22 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009<br />
<br />
Sugen<br />
En dagstidning skrev om en<br />
kvinna som sålt en uppstoppad<br />
fågel hon fått av en släkting,<br />
vilket blev en dyr historia – <strong>för</strong><br />
henne. Drygt sju tusen kronor<br />
fick hon böta till följd av sin<br />
okunskap kring artskydds<strong>för</strong>ordningen.<br />
Vet du vad du får köpa eller<br />
sälja? Miljöbrottsenheten<br />
bringar klarhet i frågan.<br />
Miljöbrottsenheten utreder bland annat<br />
artskyddsbrott, som även kallas<br />
citesbrott (Convention on International<br />
Trade in Endangered Species of<br />
Wild fauna and Flora – även känt som<br />
Washingtonkonventionen). Syftet är<br />
att reglera handeln med bland annat<br />
utrotningshotade djur och på så sätt<br />
säkerställa arternas överlevnad.<br />
– Det är inte <strong>för</strong>bjudet att inneha<br />
dessa arter men<br />
det är <strong>för</strong>bjudet<br />
att bedriva kommersiellaaktiviteter,<br />
berättar<br />
Håkan Frostman,<br />
gruppchef <strong>för</strong><br />
enheten.<br />
Med kommersiella<br />
aktiviteter menas<br />
bland annat<br />
att sälja, inneha<br />
<strong>för</strong> <strong>för</strong>säljning,<br />
salu<strong>för</strong>a, köpa<br />
och att transportera<br />
<strong>för</strong> <strong>för</strong>säljning.<br />
Det räcker till<br />
och med att falskt<br />
uppge att man säljer en vargpäls,<br />
även om det inte är en vargpäls,<br />
<strong>för</strong> att falla inom ramen <strong>för</strong> en brottslig<br />
handling.<br />
Håkan Frostman och Göran Wi
nqvist.<br />
på en hök?<br />
TEXT OCH FOTO SOPHIA SÅNGLÖF<br />
Okunskap och oaktsamhet<br />
Håkan Frostman menar att okunskap<br />
och oaktsamhet är det som oftast är<br />
orsaken till att någon bryter mot lagen.<br />
Han visar upp tidningsklippet<br />
om kvinnan som fick betala<br />
dyrt <strong>för</strong> sin okunskap då hon<br />
sålde en uppstoppad fågel.<br />
Göran Winqvist, som även han<br />
jobbar på enheten, menar dock att<br />
det finns gånger då det är uppenbart<br />
att den som säljer vet att det<br />
inte är lagligt:<br />
– Visst finns det personer som<br />
gör det med uppsåt. Om vi söker<br />
på internet så hittar vi butiker<br />
som inte öppet visar att de säljer<br />
uppstoppade fåglar, men besöker<br />
man butiken finns det hela rum<br />
med fåglar. Då vet de att det inte<br />
är okej att sälja dem.<br />
Bevisbördan speciell<br />
Den här typen av brott är speciell<br />
bland annat på grund av en dom i<br />
Europadomstolen där det framgår att<br />
Länsmannen 4/2009<br />
det är den enskilde som har bevisbördan.<br />
Det är denne som ska övertyga<br />
den administrativa myndigheten, som<br />
i Sverige är Jordbruksverket, att exemplaret<br />
är taget ur naturen <strong>för</strong>e den<br />
3 mars 1947. Detta ska ske i samband<br />
med att citesintyg söks. Om någon<br />
har ett exemplar av en utrotningshotad<br />
art till <strong>för</strong>säljning och citesintyg<br />
inte finns, uppstår därmed en något<br />
märklig situation.<br />
– I princip innebär det att du själv<br />
måste kunna bevisa att exemplaret<br />
tagits ur naturen <strong>för</strong>e 3 mars 1947,<br />
vilket kan vara svårt, berättar Håkan<br />
Frostman. Ska man handla med den<br />
här typen av varor bör man där<strong>för</strong><br />
skaffa sig ett citesintyg som visar att<br />
aktiviteten är laglig.<br />
Göran Winqvist berättar att en stor<br />
auktionsfirma i Göteborg, som fick<br />
påhälsning av miljöbrottsenheten,<br />
bestämde sig <strong>för</strong> att inte längre<br />
handla med den här typen av varor<br />
överhuvudtaget – vilket man på<br />
miljöbrottsenheten ser som en stor<br />
framgång i sitt arbete.<br />
På spaning till skydd <strong>för</strong> naturen<br />
Miljöbrottsenheten får oftast in tips<br />
via e-post eller telefonsamtal. Efter<br />
ett sådant tips kom de i kontakt med<br />
en auktionsfirma i Göteborgs kommun<br />
som sålde uppstoppade fåglar.<br />
– Vi åkte dit och spanade <strong>för</strong>st som<br />
”vanliga kunder”, berättar Håkan<br />
Frostman. Vi såg att tipset stämde<br />
och att de bedrev olaglig handel med<br />
uppstoppade fåglar. Vi inledde en<br />
<strong>för</strong>undersökning på plats, efter att<br />
vi legitimerat oss och berättat att vi<br />
fått ett tips samt att det är olagligt att<br />
handla med den typen av uppstoppade<br />
fåglar. Vi tog fåglarna i beslag<br />
och den vi <strong>för</strong>hörde fick redogöra<br />
Miljöbrottsenheten<br />
Mer att läsa på<br />
Intrapolis/Länsmannen.<br />
varifrån fåglarna kom. Företaget har<br />
lag<strong>för</strong>ts av åklagare med <strong>för</strong>etagsbot,<br />
i det fallet 30 000 kronor beroende på<br />
omfattningen, men som annars oftast<br />
ligger på runt 10 000 kronor.<br />
De vanligaste citesbrotten gäller just<br />
uppstoppade, svenska rovfåglar men<br />
även vargpälsar. Till de mer ovanliga<br />
hör de små figurer av kaskelottbetar,<br />
kallade tupilakker, och de i elfenben,<br />
som kallas netsuke, som en auktionsfirma<br />
utannonserade <strong>för</strong> <strong>för</strong>säljning.<br />
Dessa har tagits i beslag.<br />
Så innan du ska sälja det gamla<br />
pianot kan det vara en god idé att<br />
undersöka vad pianots tangenter är<br />
gjorda av.<br />
• Miljöbrottsenheten bildades 2000<br />
• De är organiserade inom utredningsroteln<br />
vid Länskriminalpolisen<br />
• Enheten har sju anställda<br />
• Vid miljöbrottsenheten utreds<br />
samtliga brott mot miljöbalken utom<br />
nedskräpning. I detta uppdrag<br />
ingår också att utreda brott mot<br />
artskydds<strong>för</strong>ordning en, så kallade<br />
citesbrott<br />
• Vad är citesbrott? Det kallas även<br />
artskyddsbrott och berör kommersiella<br />
aktiviteter med utrotningshotade<br />
djur och växter<br />
• Företagsbot är en ekonomisk<br />
sanktion och utgör en komplettering<br />
till straff <strong>för</strong> att komma till rätta med<br />
brott i näringsverksamhet<br />
• Förutom detta ska både <strong>för</strong>säljningsplats<br />
och <strong>för</strong>varingsplats<br />
kunna anordnas på visst sätt när<br />
det gäller stöld- och brandskydd<br />
• Miljöbalken syftar till att främja en<br />
hållbar utveckling som innebär att<br />
nuvarande och kommande generationer<br />
till<strong>för</strong>säkras en hälsosam och<br />
god miljö<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 23
För mycket,<strong>för</strong> <strong>lite</strong><br />
eller alldeles lagom<br />
TEXT MARIE ÅHMAN / FOTO CARIN FHYR OCH PRIVAT<br />
Barbro Jönsson, stabschef på länskriminalpolisen,<br />
menar att engagemang<br />
ska vara med måtta och att det är<br />
viktigt att man själv känner efter hur<br />
mycket engagemang man själv har i<br />
en fråga.<br />
– Det handlar om hur<br />
mycket man är beredd<br />
att satsa i just den<br />
frågan just då. Ansvaret<br />
<strong>för</strong> ”engagemanget”<br />
är tudelat och som<br />
chef måste man vara<br />
lyhörd <strong>för</strong> att det finns<br />
medarbetare som vill<br />
väldigt mycket och att<br />
ta ställning till det. Som<br />
enskild gäller det att inse att man inte<br />
får några stjärnor i boken genom att<br />
jobba ihjäl sig, säger Barbro Jönsson,<br />
som själv har erfarenhet av engagemangets<br />
fram- och baksidor.<br />
Chefsansvar<br />
– Som chef har du ett stort ansvar här<br />
och det är det viktigast att ge stöd<br />
och avlastning när en i vanliga fall<br />
engagerad medarbetare kommer och<br />
signalerar att nu är det <strong>för</strong> mycket, nu<br />
mäktar jag inte med mer. För när en<br />
Engagemang är ett ord som känns odelat positivt och lätt att ta<br />
till sig. För visst är vi engagerade? Åtminstone <strong>för</strong> någon fråga,<br />
uppgift, ämne eller person. Men är det så odelat positivt om man<br />
väl börjar fundera <strong>lite</strong> mer kring det?<br />
sådan medarbetare gör det så har det<br />
redan gått <strong>för</strong> långt.<br />
Engagemanget är en självklarhet i det<br />
egna arbetet men det gäller <strong>för</strong> oss<br />
alla att hålla ett öga på våra medarbetare<br />
och ta<br />
ansvar<br />
inte<br />
bara <strong>för</strong><br />
verksamheten<br />
utan<br />
även <strong>för</strong><br />
människorna.<br />
– Det<br />
är ju de som trots allt är viktigast,<br />
poängterar Barbro Jönsson.<br />
Kristofer Nilson, polisassistent på Hisingen.<br />
Bredden gör att det fungerar<br />
Kristofer Nilsson, som arbetar som<br />
polisassistent på Hisingen, ser på<br />
frågan om engagemang utifrån sin<br />
vardag inom ingripandeverksamheten.<br />
– En person som är engagerad är<br />
en person som är intresserad av en<br />
uppgift och som vill göra någonting<br />
bra av den, så tänker jag. Men det är<br />
viktigt att inse att alla inte kan vara<br />
engagerade i alla frågor och inom<br />
alla områden. Det är detta som skapar<br />
styrkan i till exempel ett turlag. Vissa<br />
är engagerade fackligt, vissa i frågor<br />
runt relationsvåld, andra i annat. Det<br />
är bredden av de olika engagemangen<br />
som gör att det fungerar, säger<br />
Kristofer Nilsson.<br />
Ett måste <strong>för</strong> motivationen<br />
Att känna ett engagemang <strong>för</strong> arbetet<br />
är ett måste <strong>för</strong> motivationen. Finns<br />
det inte där så måste man skapa ett<br />
engagemang i gruppen genom att<br />
göra något roligt tillsammans. På<br />
så sätt blir själva gruppen det som<br />
engagerar.<br />
Även tråkiga jobb kan bli engagerande.<br />
Kristofer Nilson nämner<br />
snatterier som exempel mindre roliga<br />
jobb, men skapar man ett bra möte<br />
med den misstänkte så kan det ge en<br />
hel del. I de fall då man lyckas så kan<br />
man till och med få ett tack <strong>för</strong> ett<br />
gott bemötande och då har man fått ut<br />
någonting av det också.<br />
– Engagemang är tyvärr någonting<br />
som är svårt att mäta. Liksom bemö-<br />
24 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009
tande. Det är lättare att mäta antalet<br />
genom<strong>för</strong>da LAU-prov än antalet<br />
riktigt bra bemötanden. Det är trist att<br />
det är så, anser Kristofer Nilsson.<br />
Han menar att man kan vara <strong>för</strong><br />
engagerad, även om han inte upplevt<br />
det själv.<br />
– Men visst, det är lätt att bli känslomässigt<br />
engagerad vid något ingripande<br />
och där<strong>för</strong> lägger <strong>för</strong> mycket<br />
tid på en uppgift istället <strong>för</strong> att se till<br />
helheten. Sedan kan man inte alltid<br />
känna ett superengagemang i alla<br />
frågor och det är viktigt att inse.<br />
– Sexualbrott tror jag är ett typiskt<br />
brott som engagerar alla poliser, fortsätter<br />
han sitt resonemang. Då känner<br />
vi nog alla ”att den ska vi ta” och alla<br />
lägger ner sin själ i jobbet att hitta<br />
<strong>för</strong>övaren. I andra fall är det rutin och<br />
jobbet måste göras ändå. Då får man<br />
skapa engagemanget.<br />
Brist skapar problem<br />
Bristen på engagemang kan skapa<br />
problem i arbetet genom att det inte<br />
går att lita på en oengagerad kollega.<br />
– Om jag och en kollega åker ut på<br />
ett ärende där vi ska hantera en besvärlig<br />
person kräver det ett engagemang<br />
<strong>för</strong> att lösa problemet. Om kollegan<br />
då är oengagerad så får jag ta i<br />
desto hårdare och det kan bli en fara<br />
<strong>för</strong> den person som ska omhändertas<br />
och givetvis även <strong>för</strong> den ingripande<br />
polisen själv. Ett grundengagemang<br />
måste alla ha, annars fungerar inte<br />
jobbet, resonerar Kristofer Nilsson.<br />
Arbetsmiljöfrågor viktiga<br />
Ett önskemål är att det skulle visas<br />
ett större engagemang bland myndighetens<br />
chefer <strong>för</strong> arbetsmiljöfrågor i<br />
frågor som berör medarbetarna. När<br />
Kristofer Nilsson tidigare arbetade<br />
inom <strong>för</strong>svaret ansågs dessa frågor<br />
vara betydligt viktigare än vad de är<br />
inom polismyndigheten. Detta märks,<br />
tycker han och hoppas på en <strong>för</strong>ändring<br />
med tiden.<br />
Länsmannen 4/2009<br />
Carina Lundahl och Peter Engberg i polisområde Skaraborg.<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 25
Var<strong>för</strong> ser jag inte allt på Intrapolis?<br />
TEXT TOMAS CAHIER / FOTO SOPHIA SÅNGLÖF<br />
Sedan det nya systemet <strong>för</strong> Intrapolis in<strong>för</strong>des har medarbetare<br />
hört av sig till webbredaktionen och frågat var<strong>för</strong> de inte hittar<br />
det andra hittar på Intrapolis? Så här ligger det till.<br />
Nyheterna på Intrapolis sorteras<br />
efter den myndighet du tillhör och<br />
de inställningar du har gjort. Du ser<br />
nationella nyheter, nyheter som är<br />
gemensamma <strong>för</strong> alla i din myndighet<br />
och nyheter som gäller ditt polisområde<br />
eller avdelning. Dessutom visas<br />
vissa nyheter bara <strong>för</strong> den yrkesgrupp<br />
du tillhör: kärnverksamhet, stödverksamhet<br />
eller chef.<br />
Inget döljs <strong>för</strong> dig<br />
Däremot döljs inget. De flesta nyheter<br />
som publiceras på Intrapolis, finns<br />
under fliken ”Nyheter och press”. Om<br />
en nyhet till exempel riktats enbart<br />
till chefer eller en annan polismyndighet<br />
så kan du ändå hitta den här.<br />
Detta gäller till exempel även anslag,<br />
notiser, pressmeddelanden. Om en<br />
nyhet har publicerats i ett så kallat arbetsrum,<br />
till exempel en enhets eller<br />
ett projekts interna nyheter, så måste<br />
du dock gå till aktuellt arbetsrum <strong>för</strong><br />
att läsa den.<br />
Vill du se startsidan och andra sidor<br />
som de visas <strong>för</strong> medarbetare på<br />
andra polismyndigheter? Nytt från<br />
december är att du kan ändra din<br />
inställning tillfälligt från toppen av<br />
startsidan och få en överblick av<br />
vad som är aktuellt i andra delar av<br />
landet. Inställningen innebär också<br />
att den valda myndighetens lokala<br />
information på andra sidor visas istäl-<br />
let <strong>för</strong> Västra Götalands, till exempel<br />
tjänste<strong>för</strong>eskrifter. När du vill ha<br />
tillbaka dina grundinställningar så ska<br />
du klicka på länken ”Återgå”, som<br />
finns synlig högst upp på sidan när du<br />
tillfälligt bytt myndighet. Ser du inte<br />
rullgardinsmenyn högst upp på sidan<br />
<strong>för</strong> tillfälligt byte av myndighet måste<br />
du spara om dina inställningar.<br />
Dina inställningar<br />
Om du inte redan har ställt in din<br />
yrkesroll och arbetsplats i Intrapolis,<br />
gör det nu. Då hittar du lättare nyheter<br />
och annan information som rör ditt<br />
arbete. Du går in på rubriken ”Mina<br />
inställningar” längst upp till höger på<br />
Intrapolis startsida. Kontakta informationsenhetens<br />
webbredaktörer om<br />
du inte hittar vilka inställningar du<br />
sedan ska göra.<br />
26 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009
hur ytterst omtänksam<br />
denna polis var mot mig. Sedan den<br />
<strong>för</strong>sta dramatiska polishämtningen av<br />
Patrick i början av december, har jag<br />
träffat tio poliser som samtliga har<br />
agerat utomordentligt professionellt<br />
och uppträtt på ett sådant sätt som det<br />
<strong>för</strong>väntas av en polis.”<br />
tanken på hur otroligt<br />
proffsigt alla poliser agerat ikväll.<br />
Hur bra och värdigt de behandlade<br />
Patrick. Inga hårda ord, inget bryskt<br />
uppträdande utan allt gick lugnt och<br />
fint till. Exakt så som jag <strong>för</strong>väntade<br />
mig. Samma sak gäller <strong>för</strong> poliserna<br />
som hämtade Magnus och mig.”<br />
ur en mycket fin berättelse<br />
som <strong>för</strong>hoppningsvis blir till en<br />
bok. Det var i ett slumpmässigt möte<br />
med <strong>för</strong>fattaren Mikael Nabrink som<br />
jag fick det stora <strong>för</strong>troendet att läsa<br />
detta mycket gripande manus. Det är<br />
en självupplevd skildring som handlar<br />
om <strong>för</strong>fattarens bästa vän som blir<br />
psykisk sjuk.<br />
som nära<br />
betraktare vännens stundtals mycket<br />
kämpiga liv som pendlar mellan hopp<br />
och <strong>för</strong>tvivlan, mest det sistnämnda<br />
tyvärr. De båda upplever att det inte<br />
finns tillräcklig hjälp att få inom<br />
psykiatrin och oket på anhöriga,<br />
och fram<strong>för</strong>allt på <strong>för</strong>fattaren själv,<br />
blir olidligt tungt att bära. Men mitt<br />
i allt det svarta finns också stunder<br />
av något positivt, vilket citaten ovan<br />
vittnar om.<br />
enskilda personer<br />
inom vården lyfts fram <strong>för</strong> deras<br />
proffsiga och värdiga bemötande<br />
samtidigt som kritik riktas mot brister<br />
inom vårdapparaten. Författaren<br />
väver in ljusa och personliga minnen<br />
som han haft tillsammans med<br />
sin vän och egna betraktelser av sig<br />
själv i det drama som ställdes på sin<br />
spets den 22 december 2008 i Tanums<br />
kommun.<br />
att polisernas<br />
lugna och fina agerande var helt och<br />
<br />
hållet avgörande <strong>för</strong> utgången vid ett<br />
annat tillfälle då Patrick skulle bli<br />
akut omhändertagen <strong>för</strong> att han drabbats<br />
av en psykos:<br />
– Patrick var mycket aggressiv<br />
och kände sig sviken <strong>för</strong> att polis<br />
hade tillkallats. Hade inte poliserna<br />
gjort precis så som de gjorde hade<br />
Patrick mördat någon, troligen mig<br />
som stod närmast, kniven låg skrämmande<br />
nära.<br />
sa Patrick till sin<br />
vän; ”Mikael, jag har en önskan och<br />
det är att du skriver en bok om mig<br />
och min sjukdom. Det kan <strong>för</strong>hoppningsvis<br />
hjälpa andra som är i samma<br />
situation som mig. Och du får använda<br />
mitt riktiga namn”.<br />
levt upp till sitt<br />
löfte men berättar <strong>för</strong> mig att han<br />
kommer att bära med sig dessa ofattbart<br />
svåra upplevelser <strong>för</strong> resten av<br />
sitt liv.
Rättsrutan<br />
Ann-Carin Glimstedt, chefsjurist.<br />
Polismyndigheten har en serviceskyldighet<br />
i <strong>för</strong>hållande till allmänheten<br />
att lämna upplysningar och vägledning<br />
i frågor som rör myndighetens<br />
verksamhetsområde. Detta framgår<br />
av 4 § <strong>för</strong>valtningslagen. Regeln<br />
gäller även i <strong>Polisen</strong>s brottsutredande<br />
verksamhet. Hjälpen ska lämnas i<br />
den utsträckning som är lämplig med<br />
hänsyn till frågans art, den enskildes<br />
behov av hjälp och myndighetens<br />
verksamhet. Det kan till exempel vara<br />
fråga om hjälp med hur man fyller i<br />
blanketter eller hur man gör en ansökan<br />
eller polisanmälan.<br />
Besvaras så snart som möjligt<br />
Förvaltningslagens serviceskyldighet<br />
är inte obegränsad. Myndigheten<br />
avgör själv i vilken utsträckning det<br />
kan vara lämpligt att ge hjälp och i<br />
vilken form svar på frågor ska ges.<br />
Mer att läsa på<br />
Intrapolis/Länsmannen.<br />
Myndighetens<br />
serviceskyldighet<br />
TEXT ANN-CARIN GLIMSTEDT / FOTO ANNA DAHL<br />
Jag har <strong>för</strong> detta nummer valt att skriva om en av grundpelarna<br />
inom <strong>för</strong>valtningsrätten, nämligen myndigheternas serviceskyldighet<br />
– och då särskilt <strong>för</strong> en polismyndighet.<br />
Det är dock viktigt att <strong>för</strong>frågningar<br />
besvaras, och av <strong>för</strong>valtningslagen<br />
framgår också att frågor från enskilda<br />
ska besvaras så snart som möjligt.<br />
Svaret kan lämnas per telefon, mejl<br />
eller annat lämpligt sätt och ska dokumenteras<br />
i akten. Skyldigheten att<br />
svara <strong>för</strong>utsätter att det går att nå den<br />
enskilde med svaret utan omfattande<br />
efterforskningar.<br />
Om någon vänder sig till fel myndighet,<br />
bör myndigheten hjälpa vederbörande<br />
till rätta.<br />
Rådgivning<br />
Utan<strong>för</strong> serviceskyldigheten faller ren<br />
rådgivningsverksamhet. Är frågan<br />
av sådan art bör man hänvisa den<br />
enskilde att ta kontakt med en juridisk<br />
byrå.<br />
Även i 2 § polislagen finns regler<br />
om <strong>Polisen</strong>s hjälpande verksamhet<br />
och anses utgöra en del av dess<br />
serviceverksamhet. Det framgår av<br />
bestämmelsen att <strong>Polisen</strong>s skyldighet<br />
att biträda allmänheten gäller fall när<br />
sådant bistånd lämpligen kan lämnas<br />
av <strong>Polisen</strong>. I <strong>för</strong>sta hand avses sådana<br />
situationer när det inte ankommer på<br />
något annat samhällsorgan att lämna<br />
hjälpen och <strong>Polisen</strong> har praktisk möjlighet<br />
att göra det.<br />
Kan bli skadeståndsskyldig<br />
Om någon i myndigheten genom fel<br />
eller <strong>för</strong>summelse lämnar felaktiga<br />
upplysningar eller råd kan staten bli<br />
skadeståndsskyldig.<br />
28 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009
Hälsa<br />
med<br />
Lotta<br />
Myndighetens hälsokoordinator Lotta<br />
Lövdahl skriver i varje nummer av tidningen<br />
om hälsa och friskvård.<br />
Boktips<br />
Den hemlige kocken<br />
av Mats-Eric Nilsson<br />
DEN HEMLIGE KOCKEN – boken<br />
som ingen ville ge ut. Ett<br />
<strong>för</strong>lag nappade på boken<br />
och nu är den såld i över<br />
60 000 exemplar. Författaren<br />
till boken ville visa<br />
hur mycket av vår mat som inte är<br />
vad vi tror att den är. Livsmedelsindustrin<br />
kan fuska och gör det.<br />
I BOKEN FÅR man lära sig att läsa<br />
innehålls<strong>för</strong>teckningar, receptet<br />
på den konstgjorda smaken av<br />
jordgubbe och <strong>för</strong>stå vad som<br />
gömmer sig bakom alla<br />
E-nummer. Boken är en ögonöppnare<br />
<strong>för</strong> vad som göms i våra<br />
skafferier och kylskåp. Författa-<br />
Länsmannen 4/2009<br />
Julen är till <strong>för</strong> återhämtning<br />
TEXT LOTTA LÖVDAHL / FOTO SOPHIA SÅNGLÖF<br />
SNART ÄR JULEN här och det innebär<br />
<strong>för</strong> de allra flesta har <strong>lite</strong> ledighet<br />
från jobb och andra vardagsaktiviteter.<br />
FÖR MÅNGA KÄNNS julledigheten<br />
tyvärr som något jobbigt och<br />
stressande. Många släktingar<br />
som man ska hinna träffa och<br />
mycket planering. Glöm inte att jul<br />
och julledighet är till <strong>för</strong> att njutas<br />
av – och att det gäller även dig.<br />
Planera inte bara in viktiga datum<br />
med släkt och vänner utan ge dig<br />
även tid <strong>för</strong> återhämtning. Bestäm<br />
dig <strong>för</strong> att möta julen utvilad och<br />
harmoniskt istället <strong>för</strong> uppjagad<br />
och stressad. Återhämta dig och<br />
ladda batterierna!<br />
ren rätar ut<br />
frågetecknen<br />
med en<br />
rasande fart<br />
och som läsare<br />
påverkas man<br />
omedelbart.<br />
BÖR STÅ I bokhyllan <strong>för</strong> att användas<br />
när man kommer hem med den finaste<br />
vaniljglassen och tror sig ha<br />
köpt något som innehåller vanilj.<br />
MER ÄN LÄSVÄRD!<br />
Mer att läsa på<br />
Intrapolis/Länsmannen.<br />
TIMMARNA VID VÄNNERS och släktingars<br />
julbord gör det kanske svårt<br />
att både hinna och orka klämma<br />
in träning på schemat. Men om<br />
man ska röra på sig kan man ju<br />
ta en promenad och passa på<br />
att rensa huvudet efter allt intensivt<br />
umgänge – det är skönt med<br />
egentid även under julen.<br />
VISST KAN DU unna dig ett julbord<br />
precis som du vill, utan att tänka<br />
på vad du äter. Men om det blir<br />
många julbord i samband med<br />
jobbet, vännerna och familjen mår<br />
man bättre av att tänka efter <strong>för</strong>e.<br />
Kom ihåg att det finns mat även<br />
efter jul. Man behöver inte bunkra<br />
upp under någon kort vecka.<br />
HA EN RIKTIGT skön julledighet!<br />
Ät god mat, få <strong>lite</strong> frisk luft och<br />
sov ut.<br />
”I JULTIDER SKA man ha tid till att ha<br />
tid.” Asta Lie Isaachsen (1861-<br />
1921)<br />
Kollegor som gått i<br />
pension november<br />
– december 2009<br />
Lilian Danling, Kristina Andrén,<br />
Ingvar Larsson, Rolf Persson,<br />
Eva Eurén, Leif Bergman, Gull-<br />
Britt Andersson, Lave Svensson,<br />
Lars-Elov Harbom, Ann-Charlotte<br />
Karlsson, Jorma Jingland, Gunilla<br />
Lindberg, Lars Jakobsson<br />
Källa: Personalstödsenheten<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 29<br />
Notiser
Profilen<br />
30 Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 Länsmannen 4/2009
Ulrica Elmgren<br />
TEXT OCH FOTO MARIA HÄLLQVIST<br />
Tillsammans med sina kollegor hjälper<br />
Ulrica polisstationerna i Göteborgsområdet<br />
att hålla barn<strong>för</strong>hör. De<br />
flesta <strong>för</strong>hören hålls i Barnhuset<br />
i Göteborg.<br />
– På Barnhuset samarbetar<br />
vi med åklagare,<br />
psykologer och socialtjänst<br />
kring det utsatta<br />
barnet och det fungerar<br />
väldigt smidigt. Ärendena<br />
handlar om allt<br />
från ringa misshandel<br />
till grova sexuella övergrepp,<br />
berättar hon.<br />
Innan Ulrica hamnade<br />
i Göteborg som<br />
barnutredare arbetade<br />
hon i Borås i 18 år där<br />
hon åkte radiobil och arbetade som<br />
närpolis. 2006 började hon att arbeta<br />
med utredningar på heltid.<br />
Fokus och engagemang<br />
Förhören och mötet med barnen beskriver<br />
Ulrica som fascinerande, men<br />
också oerhört energikrävande.<br />
– Man är ofta den <strong>för</strong>sta personen<br />
som barnet vågar berätta <strong>för</strong> och blir<br />
Länsmannen 4/2009<br />
Ända sedan hon började sin karriär inom <strong>Polisen</strong> 1988, har Ulrica<br />
Elmgren dragits till ärenden som handlat om barn eller brott i<br />
nära relationer. De senaste åren har hon arbetat som barnutredare<br />
på kriminalpolisenheten i polisområde Storgöteborg.<br />
Intresset <strong>för</strong> barn har löpt som en röd tråd, både genom hennes<br />
privatliv och yrkeslivet.<br />
där<strong>för</strong> en viktig människa i deras liv.<br />
Det är en underbar känsla när man<br />
känner att man har kunnat hjälpa barnet,<br />
men ofta är man helt slut efteråt<br />
eftersom man har varit fokuserad till<br />
200 procent.<br />
Några av<br />
barnen hon<br />
träffat bär<br />
hon fortfarande<br />
med<br />
sig i minnet,<br />
bland annat<br />
en flicka<br />
som blev<br />
utsatt <strong>för</strong><br />
övergrepp<br />
av sin styvpappa.<br />
– Vi hörs på sms ibland. Hon är<br />
faktiskt den enda jag haft kontakt<br />
med även efter att ärendet avslutades,<br />
berättar Ulrica.<br />
NAMN: Ulrica Elmgren<br />
ARBETAR SOM: kriminalinspektör och<br />
barnutredare på kriminalpolisenheten,<br />
Storgöteborg<br />
ÅLDER: 43<br />
FAMILJ: man och tre barn<br />
BOR: utan<strong>för</strong> Borås<br />
FRITID: familjens nyinköpta ponny och<br />
motorcykeln<br />
TRE ORD SOM BESKRIVER ULRICA: initiativrik,<br />
omtänksam och gillar utmaningar<br />
Instruktör <strong>för</strong> Sara-metoden<br />
Under hösten har Ulrica varit en av<br />
instruktörerna <strong>för</strong> SARA-metoden,<br />
den nya rutinen <strong>för</strong> hot- och riskbedömningar<br />
som görs vid en anmälan<br />
om brott i nära relationer. (Läs mer<br />
om Sara-modellen på sidan 12.)<br />
– Jag tror att modellen är ett bra<br />
verktyg som hjälper oss att bli medvetna<br />
om risker och hot som finns<br />
i ett ärende. På så sätt kan vi också<br />
<strong>för</strong>ebygga och hjälpa till att skapa en<br />
trygghet hos målsägaren, <strong>för</strong>klarar<br />
Ulrica. Hon menar också att man genom<br />
Sara-modellen kan spara viktig<br />
information om ärendet oavsett om en<br />
ny anmälan görs eller om ärendet får<br />
en ny utredare.<br />
Ord<strong>för</strong>ande i BRIS Väst<br />
Ulrica brinner <strong>för</strong> utsatta kvinnor och<br />
barn även på fritiden. Hon är engagerad<br />
i SOS barnbyar och har två fadderbarn<br />
i Thailand och Afrika. Sedan<br />
mars 2009 är hon även ord<strong>för</strong>ande<br />
i BRIS Väst, ett arbete som handlar<br />
mycket om marknads<strong>för</strong>ing, insamling<br />
av pengar och att hitta sponsorer.<br />
I framtiden hoppas Ulrica kunna<br />
vidga vyerna när det gäller arbetet<br />
med barn. Hennes stora dröm har<br />
alltid varit att få komma ut i världen<br />
och arbeta ideellt med barn.<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 31<br />
Profilen
Ulrica Elmgren<br />
TEXT OCH FOTO MARIA HÄLLQVIST<br />
Tillsammans med sina kollegor hjälper<br />
Ulrica polisstationerna i Göteborgsområdet<br />
att hålla barn<strong>för</strong>hör. De<br />
flesta <strong>för</strong>hören hålls i Barnhuset<br />
i Göteborg.<br />
– På Barnhuset samarbetar<br />
vi med åklagare,<br />
psykologer och socialtjänst<br />
kring det utsatta<br />
barnet och det fungerar<br />
väldigt smidigt. Ärendena<br />
handlar om allt<br />
från ringa misshandel<br />
till grova sexuella övergrepp,<br />
berättar hon.<br />
Innan Ulrica hamnade<br />
i Göteborg som<br />
barnutredare arbetade<br />
hon i Borås i 18 år där<br />
hon åkte radiobil och arbetade som<br />
närpolis. 2006 började hon att arbeta<br />
med utredningar på heltid.<br />
Fokus och engagemang<br />
Förhören och mötet med barnen beskriver<br />
Ulrica som fascinerande, men<br />
också oerhört energikrävande.<br />
– Man är ofta den <strong>för</strong>sta personen<br />
som barnet vågar berätta <strong>för</strong> och blir<br />
Länsmannen 4/2009<br />
Ända sedan hon började sin karriär inom <strong>Polisen</strong> 1988, har Ulrica<br />
Elmgren dragits till ärenden som handlat om barn eller brott i<br />
nära relationer. De senaste åren har hon arbetat som barnutredare<br />
på kriminalpolisenheten i polisområde Storgöteborg.<br />
Intresset <strong>för</strong> barn har löpt som en röd tråd, både genom hennes<br />
privatliv och yrkeslivet.<br />
där<strong>för</strong> en viktig människa i deras liv.<br />
Det är en underbar känsla när man<br />
känner att man har kunnat hjälpa barnet,<br />
men ofta är man helt slut efteråt<br />
eftersom man har varit fokuserad till<br />
200 procent.<br />
Några av<br />
barnen hon<br />
träffat bär<br />
hon fortfarande<br />
med<br />
sig i minnet,<br />
bland annat<br />
en flicka<br />
som blev<br />
utsatt <strong>för</strong><br />
övergrepp<br />
av sin styvpappa.<br />
– Vi hörs på sms ibland. Hon är<br />
faktiskt den enda jag haft kontakt<br />
med även efter att ärendet avslutades,<br />
berättar Ulrica.<br />
NAMN: Ulrica Elmgren<br />
ARBETAR SOM: kriminalinspektör och<br />
barnutredare på kriminalpolisenheten,<br />
Storgöteborg<br />
ÅLDER: 43<br />
FAMILJ: man och tre barn<br />
BOR: utan<strong>för</strong> Borås<br />
FRITID: familjens nyinköpta ponny och<br />
motorcykeln<br />
TRE ORD SOM BESKRIVER ULRICA: initiativrik,<br />
omtänksam och gillar utmaningar<br />
Instruktör <strong>för</strong> Sara-metoden<br />
Under hösten har Ulrica varit en av<br />
instruktörerna <strong>för</strong> SARA-metoden,<br />
den nya rutinen <strong>för</strong> hot- och riskbedömningar<br />
som görs vid en anmälan<br />
om brott i nära relationer. (Läs mer<br />
om Sara-modellen på sidan 12.)<br />
– Jag tror att modellen är ett bra<br />
verktyg som hjälper oss att bli medvetna<br />
om risker och hot som finns<br />
i ett ärende. På så sätt kan vi också<br />
<strong>för</strong>ebygga och hjälpa till att skapa en<br />
trygghet hos målsägaren, <strong>för</strong>klarar<br />
Ulrica. Hon menar också att man genom<br />
Sara-modellen kan spara viktig<br />
information om ärendet oavsett om en<br />
ny anmälan görs eller om ärendet får<br />
en ny utredare.<br />
Ord<strong>för</strong>ande i BRIS Väst<br />
Ulrica brinner <strong>för</strong> utsatta kvinnor och<br />
barn även på fritiden. Hon är engagerad<br />
i SOS barnbyar och har två fadderbarn<br />
i Thailand och Afrika. Sedan<br />
mars 2009 är hon även ord<strong>för</strong>ande<br />
i BRIS Väst, ett arbete som handlar<br />
mycket om marknads<strong>för</strong>ing, insamling<br />
av pengar och att hitta sponsorer.<br />
I framtiden hoppas Ulrica kunna<br />
vidga vyerna när det gäller arbetet<br />
med barn. Hennes stora dröm har<br />
alltid varit att få komma ut i världen<br />
och arbeta ideellt med barn.<br />
Tema: <strong>Polisen</strong> 2010 31<br />
Profilen
Change language