Skäggningsmaskinen går för fullt i smedjan i Virsbo ... - Dagens Arbete

avdelningen som hade jobb. Vi slogs för att
överhuvudtaget överleva.
Och nu? Svårt att säga, men det ser rätt bra
ut, säger han. När USA och Europa hackar
drar i stället Sydamerika och Asien.
Vi sitter i ett litet samhälle med femtonhundra
invånare, mellan Västerås och Fagersta,
och pratar om världen. Vad kan man göra
om man vill hänga med?
– Satsa på produktiviteten, svarar han. Att
ständigt utveckla produktiviteten så att man
är bland de bästa. Och då kan man också betala
bra löner.
Förra krisen – som en stor del av världen
ännu inte tagit sig ut ur – förändrade en sak
i Virsbo: anställningsformerna. Här har ord
som varsel och uppsägning länge varit okända.
Nu ökar bemanningen med i första hand
inhyrda.
– Bemanningsföretagen är en fördel för
alla. De ger företaget ökad flexibilitet och
förmåga att snabbt ställa om ifall efterfrågan
hastigt skulle vika.
Vid nedgångar slipper man varsla.
– Då tror jag det är bättre för den enskilde
att vara anställd i ett bemanningsföretag.
Vi går åter ut i Virsbo, sätter oss i bilen,
åker förbi herrgården och brukshotellet i
sundet där Wirsbosjön möter Åmänningen.
Detta nät av sjöfarleder som en gång för
sekler sedan gav Virsbo en chans, placerat
mellan Bergslagens järnmalmsgruvor och
exporthamnarna i Mälaren. Nu kan man ana
omvärlden i skenet från ett fullastat godståg
om natten. Men man vet aldrig. Omvärlden
kan släcka lyset när som helst. Det vet man
i Virsbo.
Vi åker vidare till Villy Bergström.
Som pensionär har Villy Bergström bytt
uppdraget som vice Riksbankschef mot att
vara styrelseordförande i den lilla självständiga
Norrbärke sparbank med säte i Smedjebacken.
Även det ett känselspröt mot världsekonomin.
Ännu har inga krissymptom nått bygden.
– Men det är klart, skulle det bli en inbromsning
på exportmarknaderna så kommer det
att märkas även hos oss, säger Villy Berg-
USA:s ambassad i Saigon. Foto: SCANPIX
• 1971 slutar det som kallats ”det gyllene
kvartsseklet”. President Nixon meddelar 1971 att
dollarn lämnar Bretton Woods-systemet som nu
rasar samman. En orolig tid tar vid. Köpare och
ström. Det här är ju en klassisk industribygd.
Och då är man beroende av vad som händer
i omvärlden.
– Visserligen har Sverige en välskött ekonomi
och är bra rustat. Men säg att några
länder i Sydeuropa ställer in sina betalningar.
Då drabbas europeiska banker som lånat
ut pengar till krisländerna. Och då kan tvärniten
vara tillbaka, precis som hösten 2008.
– Ja, i ett övergångsläge kan det bli totalstopp
i kreditgivningen. De svenska affärsbankerna
är beroende av utlandslån från
andra banker för att kunna låna ut i sin tur.
Grips bankerna av rädsla och slutar att låna
mellan varandra, då kan det bli som 2008 efter
Lehman Brothers fall i USA.
Det är den ena risken. Den andra risken är
vad som händer när krisländerna minskar
sina utgifter för att få budgeten att gå ihop.
– När de stramar åt då faller massor av
efterfrågan bort. Det kommer att slå mot
svensk export. Och mot tillväxt och sysselsättning
även i Sverige.
Krisländerna – dit vi skickar en stor del av
vår export – tvingar hanka sig fram i tio, femton
år med besparingar och låg tillväxt.
– Men får man med befolkningen på hårda
»Jag har svårt att se
hur man ska klara upp
det här. Verkligen.«
besparingar i många år? Det är bara att se vad
som händer på gatorna i Grekland och Spanien
redan i dag.
Ser han någon annan utväg? Kanske de
starka euroländerna bryter sig ur till en egen
valutaunion. Men det blir mycket komplicerat.
Och svårt att överblicka följderna för de
länder som hamnar utanför.
– Jag har svårt att se hur man ska klara upp
det här. Verkligen.
Världsekonomin har hamnat i en riktig
soppa. Euron var en omöjlig konstruktion,
menar han.
– Vi som var emot EMU sa att det går inte
att ha en gemensam valuta för turism och
vinodling i söder, verkstadsindustri mitt i
säljare på valutamarknaden sätter nu priset på
länders valuta. Att handla med valuta blir en allt
viktigare finansiell verksamhet.
• Politikerna börjar avveckla regler som sattes
upp efter 30-talets depression. I USA tar
avregleringarna fart med Reagan som president
1981. Storbritannien går samma väg under Thatcher.
Den svällande finanssektorn ses som en
motor i samhällsekonomin. Affärsbanker tillåts
till exempel åter fungera som investmentbanker
och ta stora risker.
• 1987 föll världens börser dramatiskt för första
gången sedan depressionen. Men det hindrar
inte finansekonomins framfart. Från 1980 till
2005 stiger vinsterna i den amerikanska finanssektorn
med 800 procent, mot 250 i resten av
Virsbo omnämns först som Hwirtzboda på
1500-talet. Snart kom stålhanteringen till
bygden. i dag är smedjan en stor leverantör
av kugghjul till lastbilsindustrin.
Gamla Wirsbo bruk är i dag tre företag, alla
med finska ägare. Smedjan blev Componenta
Wirsbo. Genom dörren från 20MH går man ut
till stålgården.
Terrordåd i USA.
Panik på börsen i new York
ekonomin. Nya ty-
1987. Foto: SCANPIX
per av värdepapper
med allt större risker tillåts.
• Efter att IT-bubblan sprack år 2000 och terrorattacken
året därpå stimuleras USA:s ekonomi
med låga räntor. Det blir ännu billigare att låna.
DAGENS ARBETE OKTOBER 2011 19