Skäggningsmaskinen går för fullt i smedjan i Virsbo ... - Dagens Arbete
Skäggningsmaskinen går för fullt i smedjan i Virsbo ... - Dagens Arbete
Skäggningsmaskinen går för fullt i smedjan i Virsbo ... - Dagens Arbete
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Skäggningsmaskinen</strong> <strong>går</strong> <strong>för</strong> <strong>fullt</strong> i <strong>smedjan</strong><br />
i <strong>Virsbo</strong>. Här märks ännu ingen kris. Hettan,<br />
dånet, tempot – allt tyder på <strong>fullt</strong> drag.<br />
Tommy Persson vet vad det innebär.
I skuggan av<br />
VärldSkriSen<br />
Kris igen? Eller? Vi funderade vad som hände<br />
i världen och åkte där<strong>för</strong> till <strong>Virsbo</strong>. Och vidare<br />
till en som borde veta.<br />
Text: HARALD GATU Foto: ULLA-cARin ekbLom<br />
Botten ur. Det är som om botten<br />
<strong>går</strong> ur världsekonomin då och då.<br />
Nu avlöser skuldkrisen den<br />
finanskris som vi aldrig kom ur.<br />
Runt om i världen: massuppsägningar,<br />
besparingar, kravaller. Ovisshet om<br />
framtiden. Nånstans finns det en komplicerad<br />
<strong>för</strong>klaring till eländet.<br />
Stockholm <strong>för</strong> tio år sedan: ett lunchrum<br />
på Riksbanken i Stockholm.<br />
Jag satt mitt emot Villy Bergström, vice<br />
Riksbankschef med ett långt <strong>för</strong>flutet inom<br />
arbetarrörelsen. Uppväxt i gruvsamhället<br />
Grängesberg. Docent i nationalekonomi.<br />
Och nu alltså ansvarig <strong>för</strong> att sköta samhällsekonomins<br />
gas- och bromspedal.<br />
Några veckor innan hade terrornätverket<br />
Al Qaidas flygplan brakat in i New Yorks<br />
skyskrapor. Världen befann sig redan innan<br />
i ett börsfall sedan IT-bubblan året innan<br />
spruckit. Skulle det bli ännu värre?<br />
Ingen visste då vad terrorattacken skulle<br />
<strong>för</strong>a med sig. Men man visste något annat<br />
som i sig var en tickande bomb: tillståndet i<br />
den amerikanska ekonomin.<br />
Den gången sa Villy Bergström: USA le-<br />
ver på lånade pengar. USA måste göra nåt<br />
åt det. Och det kommer att märkas i resten<br />
av världen.<br />
Vad säger han nu? Vi åkte mot Vibberbo<br />
i Bergslagen där pensionären Villy Bergström<br />
i dag bor delar av året. På vägen stan-<br />
»Vad vet vi nu?<br />
Just nu <strong>går</strong> vi <strong>för</strong> <strong>fullt</strong>.<br />
Men vad vet man<br />
om morgondagen?«<br />
nade vi till i <strong>Virsbo</strong>, bara <strong>för</strong> att veta hur det<br />
står till på en industriort som tampats med<br />
världsekonomin sedan sextonhundratalet.<br />
Mörkret sänker sig snabbt den här tiden på<br />
året men strax efter Seglingsberg skar strålkastarna<br />
från ett framrusande godståg genom<br />
svärtan. Vad hade tåget i lasten? Stålrör<br />
från <strong>Virsbo</strong>? Plaströr <strong>för</strong> golvvärme?<br />
Kuggringshållare från <strong>smedjan</strong>?<br />
Fullastade godståg. Kanske ett gott tecken,<br />
trots allt. Längre fram skymtar <strong>Virsbo</strong>s<br />
industriområde och mot den svarta himlen<br />
reser sig stålrörs<strong>för</strong>etaget Ruukkis röda<br />
bokstäver.<br />
Ruukki, Componenta, Uponor. Det är vad<br />
som blev av det gamla Wirsbo Bruk som i<br />
sekler ägdes och <strong>för</strong>valtades av adliga släkter<br />
som de la Gardie, Stenbock, von Yxkull,<br />
Boije af Gennäs och Lagercrantz.<br />
I dag sitter ägarna i Finland. När stålkartan<br />
ritades om på 1980-talet styckades Wirsbo<br />
Bruk och såldes till finska ägare. Men verksamheten<br />
lever vidare. Och den hörs.<br />
Tung industri. Det är så här den låter.<br />
Bortifrån Rukki rasslar det och inifrån<br />
Componentas smedja sänds respektinigivande,<br />
kraftiga stötar.<br />
Vi <strong>går</strong> in i <strong>smedjan</strong> och ser inga tecken<br />
på annalkande kris. Snarare en come back<br />
från det dramatiska raset <strong>för</strong> tre år sedan.<br />
Man kan lyssna till återhämtningen i de<br />
fullkomligt brutala smällarna när hejar<strong>smedjan</strong>s<br />
20 ton plattar till det som ska bli<br />
kronhjul i lastbilar.<br />
Det är hett, tungt, mäktigt och Andreas<br />
Gustafsson som står mitt i smällarna och<br />
värmen, skjuter upp visiret, tar sig <strong>för</strong><br />
pannan, ner med visiret, justerar de
Andreas Gustafsson <strong>för</strong>lorade jobbet <strong>för</strong> tre år sedan. Sedan kom han tillbaka. Först som inhyrd<br />
med högre lön än de fast anställda. nu som visstidsanställd, med ett par tusen i lägre lön än de<br />
inhyrda. ”Jag vill inget hellre än att ha tillsvidareanställning. Jag vet ju vad bankerna säger.”<br />
Börsmäklarna i new York ringer <strong>för</strong> att få ytterligare<br />
marginal till 01.00 på morgonen den<br />
25 oktober 1929. Foto: SCANPIX<br />
18 DAGENS ARBETE OKTOBER 2011<br />
Världen – från kris till kris<br />
• Börskraschen 1929: Under 20-talet stiger<br />
produktiviteten i USA:s industri med 43 procent,<br />
medan arbetarlönerna står stilla. Höga vinster<br />
gör de rika rikare. En del av pengarna hamnar på<br />
börsen. Många köper aktier, många lånar till aktier.<br />
Efter två års kraftigt stigande aktiekurser<br />
kraschar börsen 1929. Depressionen är här.<br />
• President Roosevelt (bilden) in<strong>för</strong><br />
regleringar <strong>för</strong> att minska risken <strong>för</strong> nya<br />
finansiella katastrofer. Den viktigaste<br />
är The Glass-Steagall Act från 1933<br />
som tvingar fram vattentäta skott mellan<br />
vanliga banker och risktagande investment-banker.<br />
Syftet är att skydda<br />
vanliga banker från onödigt risktagande.<br />
glödgade hjulen med en lång tång, sprutar<br />
olja på verktygen och då smäller det ännu<br />
mer brutalt i en ”oljesmäll” då lågorna slår<br />
upp från de oljade verktygen.<br />
Han tittar bort mot klockan <strong>för</strong> att se om<br />
den kvart är inne som gör att han byter arbetsuppgift<br />
med någon annan. Han sätter<br />
sig en stund.<br />
– Kris igen? Nej det ser inte ut så. Vi kör <strong>för</strong><br />
<strong>fullt</strong>.<br />
Om det tvärnitar igen, som hösten 2008?<br />
Han skakar på huvudet. Det får inte ske.<br />
»Då tror jag det är<br />
bättre <strong>för</strong> den enskilde<br />
att vara anställd i ett<br />
bemannings<strong>för</strong>etag.«<br />
Då miste han jobbet tillsammans med tjugofyra<br />
andra. De som blev kvar kom att få<br />
krisavtal med kortare arbetstid och kapad<br />
inkomst.<br />
Men Andreas kom tillbaka, visserligen på<br />
osäkrare villkor än tidigare. Först som inhyrd<br />
med högre lön än de fast anställda. Nu som<br />
visstidsanställd, med ett par tusen i lägre lön<br />
än de inhyrda.<br />
– Jag vill inget än att ha tillsvidareanställning.<br />
Jag vet ju vad bankerna säger när man<br />
inte har fast jobb.<br />
Han gillar den tuffa <strong>smedjan</strong> och även<br />
skiftarbetet som ger honom fritid med de två<br />
små barnen. Från hemmet i Hallstahammar<br />
pendlar han med Göran Johansson nere vid<br />
etappugnen. Göran var en av dem som fick<br />
behålla jobbet. Han funderar på den närmaste<br />
framtiden.<br />
– Vad vet vi nu? Just nu <strong>går</strong> vi <strong>för</strong> <strong>fullt</strong>. Men<br />
vad vet man om morgondagen.<br />
Morgonen därpå sitter vi inne hos vd:n <strong>för</strong><br />
detta Componenta Wirsbo, Göran Jansson.<br />
Nej, han kan inte heller se någon kris. Kanske<br />
en inbromsning. Inte en tvärnit som <strong>för</strong>ra<br />
gången då man ena dagen låg på rekordnivå<br />
<strong>för</strong> att sedan sjunka till en femtedel av vad<br />
man gjorde när det gått som bäst.<br />
– I princip var det bara jag och <strong>för</strong>säljnings-<br />
• För att skapa ekonomisk stabilitet efter andra<br />
världskriget inrättas ett system med dollarn<br />
knuten till guldet och dollarn som internationell<br />
reservvaluta. Länderna som in<strong>går</strong> i Bretton<br />
Woods-systemet får i princip inte ändra värdet på<br />
sin valuta. Där<strong>för</strong> innehöll svenska skolböcker<br />
länge uppgiften att en dollar är värd 5:25 kronor.<br />
• USA krigar i Vietnam på 1960-talet.<br />
Det finns två sätt att bekosta kriget: Antingen<br />
genom att höja skatterna eller<br />
trycka mer pengar. Skattehöjningar<br />
är politiskt omöjliga. Det blir sedelpressen<br />
i stället. Med mera pengar i<br />
omlopp ökar inflationen, priserna stiger.<br />
Dollarn börjar gunga, inflationen<br />
biter sig fast i hela världsekonomin.
avdelningen som hade jobb. Vi slogs <strong>för</strong> att<br />
överhuvudtaget överleva.<br />
Och nu? Svårt att säga, men det ser rätt bra<br />
ut, säger han. När USA och Europa hackar<br />
drar i stället Sydamerika och Asien.<br />
Vi sitter i ett litet samhälle med femtonhundra<br />
invånare, mellan Västerås och Fagersta,<br />
och pratar om världen. Vad kan man göra<br />
om man vill hänga med?<br />
– Satsa på produktiviteten, svarar han. Att<br />
ständigt utveckla produktiviteten så att man<br />
är bland de bästa. Och då kan man också betala<br />
bra löner.<br />
Förra krisen – som en stor del av världen<br />
ännu inte tagit sig ut ur – <strong>för</strong>ändrade en sak<br />
i <strong>Virsbo</strong>: anställningsformerna. Här har ord<br />
som varsel och uppsägning länge varit okända.<br />
Nu ökar bemanningen med i <strong>för</strong>sta hand<br />
inhyrda.<br />
– Bemannings<strong>för</strong>etagen är en <strong>för</strong>del <strong>för</strong><br />
alla. De ger <strong>för</strong>etaget ökad flexibilitet och<br />
<strong>för</strong>måga att snabbt ställa om ifall efterfrågan<br />
hastigt skulle vika.<br />
Vid nedgångar slipper man varsla.<br />
– Då tror jag det är bättre <strong>för</strong> den enskilde<br />
att vara anställd i ett bemannings<strong>för</strong>etag.<br />
Vi <strong>går</strong> åter ut i <strong>Virsbo</strong>, sätter oss i bilen,<br />
åker <strong>för</strong>bi herr<strong>går</strong>den och brukshotellet i<br />
sundet där Wirsbosjön möter Åmänningen.<br />
Detta nät av sjöfarleder som en gång <strong>för</strong><br />
sekler sedan gav <strong>Virsbo</strong> en chans, placerat<br />
mellan Bergslagens järnmalmsgruvor och<br />
exporthamnarna i Mälaren. Nu kan man ana<br />
omvärlden i skenet från ett fullastat godståg<br />
om natten. Men man vet aldrig. Omvärlden<br />
kan släcka lyset när som helst. Det vet man<br />
i <strong>Virsbo</strong>.<br />
Vi åker vidare till Villy Bergström.<br />
Som pensionär har Villy Bergström bytt<br />
uppdraget som vice Riksbankschef mot att<br />
vara styrelseord<strong>för</strong>ande i den lilla självständiga<br />
Norrbärke sparbank med säte i Smedjebacken.<br />
Även det ett känselspröt mot världsekonomin.<br />
Ännu har inga krissymptom nått bygden.<br />
– Men det är klart, skulle det bli en inbromsning<br />
på exportmarknaderna så kommer det<br />
att märkas även hos oss, säger Villy Berg-<br />
USA:s ambassad i Saigon. Foto: SCANPIX<br />
• 1971 slutar det som kallats ”det gyllene<br />
kvartsseklet”. President Nixon meddelar 1971 att<br />
dollarn lämnar Bretton Woods-systemet som nu<br />
rasar samman. En orolig tid tar vid. Köpare och<br />
ström. Det här är ju en klassisk industribygd.<br />
Och då är man beroende av vad som händer<br />
i omvärlden.<br />
– Visserligen har Sverige en välskött ekonomi<br />
och är bra rustat. Men säg att några<br />
länder i Sydeuropa ställer in sina betalningar.<br />
Då drabbas europeiska banker som lånat<br />
ut pengar till krisländerna. Och då kan tvärniten<br />
vara tillbaka, precis som hösten 2008.<br />
– Ja, i ett övergångsläge kan det bli totalstopp<br />
i kreditgivningen. De svenska affärsbankerna<br />
är beroende av utlandslån från<br />
andra banker <strong>för</strong> att kunna låna ut i sin tur.<br />
Grips bankerna av rädsla och slutar att låna<br />
mellan varandra, då kan det bli som 2008 efter<br />
Lehman Brothers fall i USA.<br />
Det är den ena risken. Den andra risken är<br />
vad som händer när krisländerna minskar<br />
sina utgifter <strong>för</strong> att få budgeten att gå ihop.<br />
– När de stramar åt då faller massor av<br />
efterfrågan bort. Det kommer att slå mot<br />
svensk export. Och mot tillväxt och sysselsättning<br />
även i Sverige.<br />
Krisländerna – dit vi skickar en stor del av<br />
vår export – tvingar hanka sig fram i tio, femton<br />
år med besparingar och låg tillväxt.<br />
– Men får man med befolkningen på hårda<br />
»Jag har svårt att se<br />
hur man ska klara upp<br />
det här. Verkligen.«<br />
besparingar i många år? Det är bara att se vad<br />
som händer på gatorna i Grekland och Spanien<br />
redan i dag.<br />
Ser han någon annan utväg? Kanske de<br />
starka euroländerna bryter sig ur till en egen<br />
valutaunion. Men det blir mycket komplicerat.<br />
Och svårt att överblicka följderna <strong>för</strong> de<br />
länder som hamnar utan<strong>för</strong>.<br />
– Jag har svårt att se hur man ska klara upp<br />
det här. Verkligen.<br />
Världsekonomin har hamnat i en riktig<br />
soppa. Euron var en omöjlig konstruktion,<br />
menar han.<br />
– Vi som var emot EMU sa att det <strong>går</strong> inte<br />
att ha en gemensam valuta <strong>för</strong> turism och<br />
vinodling i söder, verkstadsindustri mitt i<br />
säljare på valutamarknaden sätter nu priset på<br />
länders valuta. Att handla med valuta blir en allt<br />
viktigare finansiell verksamhet.<br />
• Politikerna börjar avveckla regler som sattes<br />
upp efter 30-talets depression. I USA tar<br />
avregleringarna fart med Reagan som president<br />
1981. Storbritannien <strong>går</strong> samma väg under Thatcher.<br />
Den svällande finanssektorn ses som en<br />
motor i samhällsekonomin. Affärsbanker tillåts<br />
till exempel åter fungera som investmentbanker<br />
och ta stora risker.<br />
• 1987 föll världens börser dramatiskt <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta<br />
gången sedan depressionen. Men det hindrar<br />
inte finansekonomins framfart. Från 1980 till<br />
2005 stiger vinsterna i den amerikanska finanssektorn<br />
med 800 procent, mot 250 i resten av<br />
<strong>Virsbo</strong> omnämns <strong>för</strong>st som Hwirtzboda på<br />
1500-talet. Snart kom stålhanteringen till<br />
bygden. i dag är <strong>smedjan</strong> en stor leverantör<br />
av kugghjul till lastbilsindustrin.<br />
Gamla Wirsbo bruk är i dag tre <strong>för</strong>etag, alla<br />
med finska ägare. Smedjan blev Componenta<br />
Wirsbo. Genom dörren från 20MH <strong>går</strong> man ut<br />
till stål<strong>går</strong>den.<br />
Terrordåd i USA.<br />
Panik på börsen i new York<br />
ekonomin. Nya ty-<br />
1987. Foto: SCANPIX<br />
per av värdepapper<br />
med allt större risker tillåts.<br />
• Efter att IT-bubblan sprack år 2000 och terrorattacken<br />
året därpå stimuleras USA:s ekonomi<br />
med låga räntor. Det blir ännu billigare att låna.<br />
DAGENS ARBETE OKTOBER 2011 19
Europa och sedan verkstadsindustri och<br />
skogsbaserad industri i norra Europa. Man<br />
kan inte trycka in så olika ekonomier i ett<br />
enda valutaområde.<br />
– Men de ekonomiska argumenten fick ge<br />
vika <strong>för</strong> politikernas stormaktdrömmar.<br />
Och de obalanser som USA hade <strong>för</strong> tio<br />
år sedan blev bara värre med än större hål i<br />
statskassan.<br />
– USA är låsta i sin syn på skatter. De kan<br />
inte tänka sig att höja bensinpriserna mot<br />
europeisk nivå. Eller in<strong>för</strong>a en federal moms.<br />
Med George W Bush kom de kostsamma krigen<br />
i Irak och Afghanistan och skattesänkningar<br />
<strong>för</strong> de rika. Hade man i stället börjat<br />
sanera redan då, <strong>för</strong>sökt få fart på exporten<br />
och samtidigt stramat åt konsumtionen och<br />
det överdrivna bostadsbyggande – då hade<br />
läget varit annorlunda i dag.<br />
– Men de bara vräkte ju ut lån utan att kontrollera<br />
effekterna.<br />
– Jag tror att det har att göra med den fattigdom<br />
som har brett ut sig i medelklassen.<br />
Lönerna har ju stått still i 20–30 år. Lösningen<br />
från politikernas sida har varit att hjälpa<br />
folk att köpa bostäder och låna till husvagnar<br />
och allt vad det var.<br />
I bilradion hem sänds ett inslag om Las Vegas.<br />
Det berättas om hur femton procent <strong>går</strong><br />
arbetslösa, alltså dubbelt mot i Sverige. Var<br />
tionde hus står övergivet. I åtta av tio hus bor<br />
människor som tjänar mindre än vad de kan<br />
betala i räntor och amorteringar. I glassiga<br />
Las Vegas.<br />
Försöker komma ihåg vad Villy Bergström<br />
sa om att det trots allt finns ljus i den mörka<br />
världsekonomin. Ljuset finns i Asien, Afrika<br />
och i länder som Argentina och Brasilien. Där<br />
växer ekonomin.<br />
Kanske var dit som det framrusande godståget<br />
strax utan<strong>för</strong> <strong>Virsbo</strong> var på väg, en höstkväll<br />
när mörkret just lagt sig. •<br />
Läs hela intervjun<br />
med Villy<br />
Bergström på<br />
Kina, Japan och oljeländerna lånar ut pengar till<br />
USA som sänker skatterna och startar två dyrbara<br />
krig. Utgifterna ökar, inkomsterna minskar och<br />
USA fortsätter att låna.<br />
• Bostadsbubblan i USA blir hela världens<br />
20 DAGENS ARBETE OKTOBER 2011<br />
. se<br />
Huspriserna rasade. Foto: SCANPIX<br />
en pinjong till en bakaxel på en lastbil tar form i hejar<strong>smedjan</strong>.<br />
finanskris. Först steg huspriserna med 15 procent<br />
per år och många trodde sig kunna göra en<br />
bra affär med ett husköp tack vare riskfyllda lån<br />
med rörlig ränta. 2007 stiger räntorna, många<br />
kan inte betala sin lån. Huspriserna rasar. Husägarnas<br />
skulder hade av banker sålts vidare som<br />
värdepapper till andra banker världen över.<br />
• I september 2008 <strong>går</strong> proppen ur världsekonomin.<br />
Amerikanska banken Lehman Brothers<br />
<strong>går</strong> omkull. USA:s regering vägrar rädda. Tvärstopp<br />
i hela världsekonomin. Ingen vet vem som<br />
sitter med värdelösa värdepapper. Banker vågar<br />
inte låna ut till varandra. I Sverige <strong>för</strong>svinner<br />
70 000 industrijobb på grund av finanskrisen.<br />
• För att rädda bankväsendet <strong>går</strong> regeringar in<br />
och tar över skulderna. Annars hade världen kas-<br />
Protester i Aten, 19 juli 2011. Foto: SCANPIX<br />
tats in i en djup depression. Staten fick ta över<br />
notan från finanskrisen. Många länders ekonomi<br />
var redan i dåligt skick med höga skulder. Nu<br />
väntar hårda besparingar, låg tillväxt, stigande<br />
arbetslöshet och social oro, som i Grekland.