Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

tillsättning av ny eller att man ger ramar
med färskt yngel eller vicecell. Då är problemet
löst.
Men vid äggläggande arbetsbin går det
inte att se vilken eller vilka som lägger ägg.
Att tillsätta en ny drottning är meningslöst
eftersom den allmänna erfarenheten är att
den nya drottningen blir dödad.
Jag har försökt att skaka av bina längre
bort och tillsätta en ny. Det är vanskligt
eftersom de äggläggande arbetsbina kan
fl yga tillbaka till kupan. Jag har tillsatt
gamla kasserade drottningar men det har
inte heller gått bra för mig.
Bästa metoden tror jag är att fl ytta bikupan
några meter bort så att fl ygbina fl yger
tillbaka till den gamla platsen där det
står en ny låda med honungsramar i. Äggläggande
arbetsbin lämnar inte ursprungskupan
utan fortsätter lägga drönarägg hela
tiden till dess undergång.
Jag sätter till några ramar med bin och
yngel, helst med viceceller, till lådan med
honungsramar. Då bildas ett nytt bisamhälle
med en ny drottning. Man kan sedan
till det bisamhället tillsätta en inköpt eller
odlad ny drottning eftersom där inte fi nns
några äggläggande arbetsbin. Men då skall
det fi nnas tid kvar på året för detta och det
puckelynglande samhället skall inte vara
för svagt för att det skall vara meningsfullt
att ta vara på dess bin. Det kan gå lättare
och bli bättre att helt enkelt göra en avläggare
från ett starkt samhälle som ersättning.
Det ska man förresten alltid göra. Då
har man redan i förväg skaffat sig ersättare
för kommande eventuella förluster.
Har du som läsare några bra idéer
och erfarenheter så ring mig eller skriv
till Bitidningen och berättar vad du gör
med pucklande bisamhällen. (Red.: Jag
ger dem en krypmogen drottningcell +
en yngelram.)
Blommor
Hallon är den blomma som producerar
en sockermängd som är bland den högsta
man påträffat. Eftersom blommorna tillhör
den s k heldagstypen som har en jämn
nektarproduktion från morgon till kväll så
är den idealisk som nektarleverantör. Honung
från hallon är det godaste jag vet.
Klöversorter fi nns det många. Lilla
vitklövern blommar visserligen i maj men
den ger ingen nektar förrän en bit in i juni.
Studerar man dragkalendern så ser man
att vitklövern är en stabil och god nektarkälla,
även en god pollenleverantör.
Men de som har högst värde i kalen-
Bitidningen 6 2008
Hallon är läckra,
både för bin och
för människor.
Låt vitklövern
blomma. Den är
värdefull, speciellt
då hallonen har
blommat färdigt.
Var också glad åt
den röda vallmon.
Den ger värdefullt
pollen. Foton:
Walle, Bo Lundberg
och Wikipedia
dern är Snöbär, Timjan, Blåljus
och Gurkört, men de är ju inte
så vanliga.
Vitklövern blommar och ger
nektar i juni – juli men vid betning
av boskap och slåtter så förlängs
blomningstiden till september.
Pollen: Vitklöverpollenets halt
av råäggvita har bestämts till 23,7%
vilket är ett ganska högt värde. Hos
vitklöverblommorna förekommer
ett leveransmaximum mellan kl
12 och 14 då bina forslar hem till
kupan 58% av det pollen som samlas
in under en dag. Pollenets färg
är brunt.
Honung: Vitklöverns nektar innehåller
44% socker och är något sötare än
rödklöverns. Bina har svårare att komma
åt rödklöverns nektar pga lång väg ned
till nektarkällan. Smaken på honungen
är detsamma. Vitklövern har något lägre
vattenhalt. (Källa: Biväxter Åke Hansson
3:e upplagan.)
Åkervallmon har för bina en mycket
fördelaktig kemisk sammansättning som
ger en av det mesta värdefullaste pollensorterna
för dem. Men här måste bina vara
ute före kl 10 på förmiddagen annars är
det för sent. Åke Hansson skriver att den
röda vallmon ter sig ultraviolett för bina.
Blomman refl ekterar också ultraviolett.
Vissa blommor som för oss ser ut att ha
enhetliga färg, ex rapsen och senapen, är
för bina olikfärgade eftersom de återkastar
ultraviolett på skilda sätt.
Det är roligt att titta när bina drar i
trädgårdsvallmon. En enorm trängsel en
kort tid sedan är det över.
7