Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

More documents

Recommendations

Info

JAN-ERIK JANSSON Det är vår även i Mjölby. Styrelsen träffades innan riksförbundsmötet den 4 april. Medlemssiffrorna pekar uppåt. Det surrar av depåföreståndare på Stadshotellet. Vi har tre spännande dagar framför oss. Inspirationscheck, SOU 2007:89 Ordförande Åke Sandqvist kunde meddela att vi numera är medlemmar i Landsbygdsnätverket. Nu ska vi bygga vidare och i första hand gäller det att få till kontaktytor och 28 nätverk gentemot andra, såsom matnätverk JAN-ERIK JANSSON Styrelseledamot Förbundsstyrelsen Dagen innan riksförbundsmötet Medlemsfokus Ännu en gång stod medlemssiffrorna i fokus. Fortfarande trillar det in medlemsavgifter både från gamla och nya. För en månad sedan fattades 628 medlemmar jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Nu har vi tagit in ytterligare 100 och således fattas ”bara” 528. Under hela 2000-talet har antalet nya medlemmar varit runt 600 per år. Med tanke på alla positiva signaler som kommer utifrån landet när det gäller nybörjarcirklar (i Mörlunda BF blev man tvungen att ordna två kurser eftersom deltagarantalet var så stort, nästan 10 nya i Kisa) så borde de 300 nya som fattas jämfört med föregående år, inte alls vara utopiskt att uppnå. Motioner Inför varje riksförbundsmöte blir det minst två genomgångar av inkomna motioner. Första gången om själva sakinnehållet, andra gången om vem som ansvarar för styrelsens eventuella argumentation på mötet. Nästan hela styrelsen fi ck någon av de tio motionerna på sin lott. De fl esta handlade om medlemmar. Men det fanns också motioner som tog upp GMO, guldmedaljörer och Sigillmärkning. Dessutom fanns det två motioner som kommit in för sent. Förbundsstyrelsen kommer givetvis att behandla dessa. Men inte under riksförbundsmötet. De får istället bli föremål för vanlig styrelsebehandling. Om motionärerna inte blir nöjda med detta har de möjlighet att ta upp dessa ärenden vid nästa riksförbundsmöte som motioner. och byautvecklingsgrupper. För att förverkliga detta fi ck AU i uppdrag att ansöka om en s k inspirationsceck för att kunna genomföra detta. SOU 2007:89 handlar om rovdjuren och deras förvaltning. SBR har lyckats fullt ut i förarbetena till denna utredning och skrivningarna är så gott som ordagrant tagna från vad vi tidigare har framfört. Därför kunde vårt remissvar avslutas med orden: ”… har inget att invända mot betänkandet.” Revisionsprotokoll Inför varje riksförbundsmöte brukar revisorerna komma med ett litet kärleksfullt brev till förbundsstyrelsen. Av innehållet i år kan nämnas synpunkter på att SBR hittills har fått stå för en oproportionerligt stor del av kostnaderna för Svensk Biavel. Detta påpekande fi ck till följd att förbundsstyrelsen beslutade om en skrivelse i ärendet till Svensk Biavel. Vidare tycker revisorerna att datakostnaderna ser ut att växa alltmer. Revisorerna tycker vidare att vi ska se över våra fonder och tolkningen av donatorernas önskan i avsikt att minska kostnaderna för hanteringen av dessa. Felinbetalda medlemsavgifter är en post på ca 22 000 kr som förorsakar mycket detektivarbete för kansliet. Idealet är att alla som betalar in skriver på namn och orsak till inbetalningen så att pengarna hamnar på rätt ställe utan merarbete, tycker revisorerna. Vi sysslar också med en hel del manuell hantering av pengar. Detta gäller t ex avelsstationerna. Skriv fakturor uppmanar revisorerna! Av Riksförbundet beslutade arvodesersättningar är en annan punkt som styrelsen nu ska se över. Allt detta skrivet i välmening så att ett utfört arbete ska bli ännu bättre är revisorernas tanke. Binämnden och Näringsbiodlargruppen Bland FS-kopiorna fanns denna gång två protokoll från Binämnden som var mer än lovligt ålderstigna. Däremot hade Näringsbiodlargruppen varit snabb med sitt protokoll. Efter drygt 14 dagar föreligger ett mycket innehållsrikt protokoll efter en hel dags arbete. Ur det kan följande rubriker nämnas: Framtagande av en ny föreläsarlista, kompetensutvecklingsmaterial till projektet Lönsam biodling, undervisningsmaterial till KY-utbildningen, faddrar till KY-utbildningen, hemsidor för Lönsam biodling och KOMPIS. Vi beslutade också att delta (genom Arne Johansson) i den hearing som Jordbruksverket anordnar med anledning av EU:s förslag till foderförordning den 11 april. När det gäller varroapolicyn föreslår bisjukdomskommittén förbundsstyrelsen att policyn antas som den är för 2008, och: – att kommande ändringar i denna inte längre skall behöva göras på Riksförbundsmötet. – att ta upp frågan som en punkt på RFM – att om och när det behövs göra ändringar skall bisjukdomskommittén lämna förslag till förbundsstyrelsen för beslut. Bibok och guldmedaljer Tyvärr tvingas biboksgruppen meddela att den nya biboken, i sin helhet, inte kommer att vara klar till planerat datum. Dock går arbetet framåt och vid Ligustica-träffen den 7 juni på Visingsö, ska du kunna köpa den. Att få besluta om utdelning av guldmedaljer för särskilt framstående och förtroendefullt arbete inom SBR hör absolut till de mer lättsamma och glädjande arbetsuppgifterna. Ett sådant beslut fi ck vi ta vid detta möte. Vem får medaljen? Läs referatet från årets riksförbundsmöte! Följetong Har du hört ordet branschriktlinjer förut? Det har varit en ofta återkommande punkt på våra dagordningar. Nu har Anders Johannesson från LRF skickat in förslaget till Livsmedelsverket. Så var ännu ett förbundsstyrelsemöte avslutat, det sista med denna styrelse. På nästa möte är det dags för den nya förförbundsstyrelsen att konstituera sig.
Information från I nästa nummer berättar vi mer om Sigill Biodling och om hur det går med sigillarbetet hos HF. Är du nyfi ken på att veta mer om Sigill Biodling? Hör gärna av dig till: Torbjörn Karlsson, tel 0735-23 31 08, torbjorn.karlsson.hf@biodlarna.org Du kan även kontakta Linda Cederlund, Svenskt Sigill, tel. 08-787 53 71, linda.cederlund@sigill.lrf.se . Välkommen! Bitidningen 6 2008 Svenskt Sigill 2008 – Välj närmare mat, valet som har betydelse Svenskt Sigills annonskampanj ”Välj närmare mat” fortsätter under 2008. Syftet är att uppmärksamma konsumenterna på att det val de gör i matbutiken har stor betydelse. De påverkar klimatet, miljön, landskapen och djuren. Med ”Välj närmare mat” vill Svenskt Sigill visa på det i många hänseenden kloka i att välja mat som är producerad runt hörnet istället för jorden runt. – Vi vill också göra kopplingen till att om vi vill ha öppna landskap och en levande landsbygd i Sverige, behöver vi odlingar och betande djur i Sverige, säger Sören Persson, VD för Svenskt Sigill. Därför har vi kört ut ”kundvagnen i spenaten” för att illustrera kopplingen mellan konsumentens val i butik och hur det påverkar. I klimatdebattens spår, finns ett ökat intresse för var livsmedlen produceras. Många vänder sig med rätta mot att många livsmedel alldeles i onödan reser långa sträckor från odling och uppfödning via förädling, industri och handel till konsumenten. Det fi nns många exempel där livsmedel producerade i ett land tar långa omvägar för att utnyttja billig arbetskraft i ett annat land, innan det återkommer till handel och konsument. – Men med närhet menar vi inte bara korta avstånd. Närhet är också tryggheten att veta att maten blivit producerad av en bonde eller odlare som delar våra värderingar om hur djur ska bli omvårdade och hur vi ska ta hänsyn till miljön, säger Sören Persson. Att sträva efter korta transporter är mycket viktigt, men det är inte allt. När vi pratar värderingar och djuromsorg kan det t.ex. vara långt från Skåne till Danmark. Bilderna i årets kampanj är tagna hos bönder i Dala-Husby i Dalarna, Ravlunda på Österlen, och på Bjärehalvön. Kampanjen kommer att synas på 1200 pelare runt om i Sverige och kompletteras med så kallade centrumtavlor, strategiskt placerade i stadskärnor och i nära anslutning till köpcentra och dagligvarubutiker. I Stockholm kommer Svenskt Sigill att synas på ca 72 st affi schtavlor i tunnelbanan där konsumenten ofta har längre tid att läsa lite fördjupande budskap. I årets utomhuskampanj berättar vi mer om vad Svenskt Sigill står för. Huvudtemat Välj närmare mat får en lite djupare och mer förklarande innebörd. Över 50% av konsumenterna har idag kännedom om Svenkt Sigill, men kunskapen om vad märket står för behöver fördjupas ytterligare. Allt eftersom fl er produkter märks med Svenskt Sigill tas även konsumentfolders, klisterdekaler och annat informationsmaterial fram. Just nu jobbar vi till exempel med en liten konsumentfolder om Svenskt Sigill-märkt honung. Kanske såg du Svenskt Sigill-annonser under perioden 3-10 mars, om inte får du hålla utkik efter nästa annonsomgång som kommer i sommar och ytterligare en gång till i höst. HF:s nya hemsida Möjligheten att skicka checklistan digitalt har utnyttjats av ett fl ertal Sigill-biodlare. Funktionen på inloggning har det dessvärre varit lite si o så med. Förhoppningsvis har vi fått bort barnsjukdomarna och det bör fungera bättre i fortsättningen. Utbildning gårdsrevisorer Samtliga Sigill gårdsrevisorer och Linda Cederlund, Svenskt Sigill, träffades på HF i Mantorp för en tvådagars informations o utbildningskurs inför sommarens gårdsbesök. Syftet var att tillsammans diskutera hur olika situationer ska bedömas och hur regler skall tolkas. En viktig del att arbeta med är ”samsyn” mellan gårdsrevisorerna, dvs att samma sak bedöms lika av alla. Vi gjorde två gårdsbesök och såg två helt olika biodlingar, vilka båda bedömdes förra året. Och det var lärorikt, kanske främst för de gårdsrevisorer som besökt biodlingarna förra året. Det var inga allvarliga avvikelser som påpekades, men även små detaljer som förändras kan förbättra kvalitet och produktsäkerhet! Och gårdsrevisorerna är ju också nybörjare liksom de Biodlare som är anslutna till Sigill Biodling. Sven Åke Nilsson och Linda Cederlund som inspekterar bikupor. Foto: Rolf Nilsson. 29
Page 1 and 2: Nr 6 Juni 2008 Bitidningen Bitidnin
Page 3 and 4: Åke Sandquist Förbundsordförande
Page 5 and 6: Jorden och Skogen i Storstaden - En
Page 7 and 8: tillsättning av ny eller att man g
Page 9 and 10: köpare och säljare. I år gäller
Page 11 and 12: Hitta drottningen ANDERS BERG Att t
Page 13 and 14: samhällen enligt reklamen. Kassett
Page 15 and 16: Efter 18 timmar hade endast enstaka
Page 17 and 18: Nosema hos bin Nosema ceranae Under
Page 19 and 20: Hatjina, F., Korpela, S., Fries, I.
Page 21 and 22: Bitidningen 6 2008 ”Bilagan” 21
Page 23 and 24: Det nordiska biet - fi nns det? ING
Page 25 and 26: det franska biet, hedbiet och det n
Page 27: Våra aktiviteter under 2008 Skärv
Page 31 and 32: 13 - Hallands distrikt Harplinge Bf
Page 33 and 34: Medlemsnr: Namn: Tele: Mobil: Adres
Page 35 and 36: Kurser för avels- och testbiodlare
Page 37 and 38: Buckfastdrottningar från Sörmland
Page 39 and 40: FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevä

Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?