Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

More documents

Recommendations

Info

En drottnings arv avslöjas av det samhälle hon bygger upp. För att bedöma hennes möjligheter att lämna detta arv vidare måste vi veta något om de tidigare generationerna och också om hennes systrar. Drottningens arv då hon användes som handjur, dvs. som drönargivare på en station, kan bara delvis avläsas i hennes eget samhälle. Drottningens parning har inte någon inverkan på hennes drönare. Här måste vi i stället studera föregående generation, dvs. mormor. Stamtavlorna är grunden i Buckfastföreningens arbete och genom dessa kan ofta arvet läsas bakåt till Broder Adams start på 1920-talet. Stamtavlorna är viktiga för att undvika inavel och varje Buckfastdrottning måste därför ha en stamtavla med ingående arv tre generationer bakåt. Det genetiska innehållet från ursprungsdrottningen försvinner med 50% vid varje parning så efter 3 generationer återstår bara 12,5% av det ursprungliga arvet. Varje drottning får en unik beteckning som härstammar från den kupa hon sitter i samt odlarens initialer och årtal, ex. TRA 07-027 är den drottning som satt i kupa 27 hos undertecknad år 2007. Ett undantag är de drottningar som härstammar från depåbigården i Skärva som får beteckningen SK och kupnumret. År 2005 utgavs ett stamtavlehäfte, författat av Ulf Gröhn, där allt drönarmaterial som använts på parningsstationerna i Sverige finns med fr.o.m. starten 1975. Häftet har kompletterats 2008. Nytt material på fadersidan – parningsstationer För de drottningar som kan tänkas utgöra framtida avelsdjur måste en säker parning av utvalt drönarmaterial garanteras, en renavel. Parningsstationerna ligger främst på isolerade öar utan möjlighet för andra drönare att ta sig till. Här paras serier av systrar vilka testas och därefter utsätts för hård gallring så att kanske bara någon enstaka drottning går vidare som avelsdjur. Buckfast har ett antal parningsstationer som är öppna för alla drottningodlare som vill få in nytt material på fadersidan. Biodlaren kan här para efter sin bästa drottning och antingen få bra produktionsdjur eller bin för fortsatt avel. Det drönarmaterial som placeras här väljs ut noga av Buckfastföreningens avelsutskott. Minst 6, helst 12, systrar bör finnas här. I dagsläget finns de flesta öppna parningsplatserna för Buckfastbiet i södra och sydvästra Sverige. • I Blekinge finns Aspö och Hasslö • I Göteborgstrakten Styrsö • I Halland Vendelsö • Ven i Öresund Dessutom finns en station på Hanö som drivs av Kristianstads drottningodlarklubb. I Sörmland på Ringsö/Stendörren finns en station som drivs av Tystberga drottningodlarklubb och härutöver finns privata stationer i bl a Älmhult och Tome- Varje år genomför Buckfastföreningen en kalibreringstest så att alla kan bedöma samhället och drottningen på ett likartat sätt. Bilden från kalibrering vid Råda 2007. I blåa Buckfastkepsar i f.g. Kjell Hallberg och Hugo Nordh. lilla-Sjöbo. Under 2007 parades ca 1300 drottningar på de fem öppna parningsstationerna. Det här innebär att ett stort antal renavlade Buckfastdrottningar tillkom under förra året. Detta tillsammans med F1-or och F2-or gör att bra buckfastbin har stor utbredning i landet. Renaveln är främst till för att bevara en stam/linje och risken finns här att man närmar sig inavel. För att uppnå en heterosiseffekt mellan stammar, eller raser, är det bra att kunna fripara sina drottningar inom ett renparningsområde, dvs ett från andra bin isolerat område där utvalda samhällen producerar drönare med bra genetisk bakgrund. Nytt material på modersidan – depåbigård På parningsstationerna kan man alltså få nytt material på fadersidan. Nytt material till modersidan finns möjlighet att hämta på depåbigården i Skärva i Blekinge. Hit har drottningar från testserier flyttats för att ha som reserv och för att möjliggöra för drottningodlare att kunna hämta avelsmaterial till sin drottningodling. Alla drottningars stamtavla här på Skärva finns förtecknade i ett Skärvahäfte som årligen ges ut av Buckfastföreningen. Varje år går en Skärvadag av stapeln då många biodlare kommer för att hämta kakbitar med larver eller för att göra omlarvningar på plats. 26 Bitidningen 6 2008
Våra aktiviteter under 2008 Skärvadagen Till en mindre kostnad kan du hämta larver från intressanta drottningar den 14 juni. Dessutom får du möjlighet att träffa andra drottningodlare. Kalibreringsmöte För att vi ska bedöma drottningar efter samma riktlinjer träffas buckfastodlare en gång under säsongen för kalibreringsövningar samt samvaro under gemytliga förhållanden. Kalibreringsmötet kommer Om Bitidningen Som 24-årig, kvinnlig biologistuderande som varit biodlare sedan tolvårsåldern vill jag bidra med ett möjligen unikt perspektiv i biodlarsammanhang. Det fi nns en generationsklyfta som inom SBR gör sig smärtsamt påmind utan att någon tycks ha märkt något, varför jag med denna insändare önskar påkalla lite uppmärksamhet från den som är intresserad av en föryngring av förbundets medlemmar: Personer i min generation och däromkring är inte intresserade av föreningsliv. Jag är med i Tumbaortens bf och går fl itigt på medlemsmötena hemma hos Freddy Duwe. Men jag är absolut inte intresserad av att läsa om dem i Bitidningen efteråt. (Faktum är att jag skulle gissa att Tumba bf är Sveriges mest aktiva lokalförening – ändå syns vi aldrig i Bitidningen. En levande förening behöver inget existensberättigande i form av lågupplösta bilder i rikstidningen.) Poängen är att ungdomar är intresserade av att göra och av att lära. Vi gör det gärna i en förening, men är inte intresserade av föreningen för dess egen skull. Detta refl ekteras i vad åtminstone jag själv är intresserad av att läsa om i Bitidningen, och det är här SBR stöter på problem. Bitidningen är inte en bitidning. Den handlar inte om bin, och faktiskt knappt ens om biodling. Den handlar om biodlare. För varje nummer blir trenden allt tydligare: Artiklar om bin och biodling lyser med sin frånvaro, och artiklarna om möten och andra tillställningar i enskilda föreningar och nätverk blir fl er. Medlemsinformation om förbundets Bitidningen 6 2008 i år att genomföras den 6 juli. Mötet görs i år i samarbete med Svensk Biavel. Årsmöte Hålls den 26 oktober. Läs mer! Den här sammanfattningen är ju just en kort sammanfattning där mycket material hämtats från Ulf Gröhns skrifter. För er som vill läsa mer fi nns en serie små skrifter med massor av matnyttigt material, inte bara för buckfastodlare. De kan beställas från vår hemsida www.buckfast.se Brev till redaktionen aktiviteter har naturligtvis sin plats, men jag tror SBR har missat att detta är ett problem dels ur föryngringsperspektivet och dels för att behålla de medlemmar som fi nns idag, oavsett ålder. Trots allt är tidningen en betydande del av det man får för medlemsavgiften och om den inte håller tillräckligt hög kvalitet är medlemskap lätt att rationalisera bort (särskilt om man är student). Vad vill jag läsa om? Här är några förslag på intressanta ämnen: Entomologisk forskning, binas biologi, nya biodlingstekniker och -redskap, biodlingens historia, samt biodlingens produkter och deras användningsområden. Biodlingsföretagarnas tidning Gaddens utbud är bättre än Bitidningens vad gäller denna typ av artiklar, men inte tillräckligt bra, och konkurrens är bara av godo. Därmed inte sagt att jag vill bannlysa medlemsinformation. Jag skulle dock gärna se att SBR delade upp sina resurser och gjorde två tidningar. Ett medlemsblad med information om SBR:s och lokalföreningars aktivteter runt om i landet, och en äkta Bitidning, med välskrivna artiklar för oss som vill lära oss mer och kanske utbyta åsikter om bin och biodling. Arbetsbördan och resursåtgången kunde vara densamma - istället för en halvdan tidning tio nummer om året kunde vi ha ett riktigt bra medlemsblad kvartalsvis, och en Bitidskrift med sex nummer om året. Det kan tyckas vara mycket arbete och det kan vara svårt att få in bra artiklar. Men jag är med i en annan förening, med knappt hälften så många medlemmar och långt mindre resurser än SBR, som ger ut två tidningar enligt detta mönster. Båda har utvecklats Dessutom rekommenderas ”Min biodling” av Broder Adam och ”På jakt efter de bästa bistammarna” av Broder Adam. Förhoppningsvis kan den här artikeln leda till ett ökat intresse för biavel med resultat att fl er får bättre bin i sina kupor. Bakom varje buckfastdrottning med kvalitetssäkring ligger ett stort arbete under många år av duktiga drottningavlare. Byt drottningar regelbundet! Svaret på artikelns rubrik blir således att Buckfast både är en biras och ett arbetssätt – kombinationsbiavel. fantastiskt och blivit mycket läsvärda. Om man vägrar göra avkall på kvaliteten - refusera dåliga artiklar; gör hellre tidningen tunnare - kommer så småningom allt fl er begåvade skribenter anmäla intresse. Som det är idag måste jag erkänna att även om jag själv gärna skulle skriva om exempelvis binas biologi så kan jag inte tänka mig att låta publicera en sådan artikel i en tidning som i övrigt är pinsamt ointressant för en seriös biodlare eller amatörentomolog. Sammanfattningsvis: SBR, sikta högre! Våga ha lite ambitioner med Bitidningen! Skapa en tidskrift som är av intresse inte bara för biodlare utan för alla människor med ett intresse för bin. Kanske kan man till och med få prenumeranter utanför föreningen. Bättre PR-verksamhet för biodling kan man knappast tänka sig. Felicia Gilljam, Johannisberg, Grödinge PS. Till styrelsen i Uddevallanejdens bf: Att offentligt tillrättavisa sina medlemmar och kalla dem otacksamma är förmodligen inte det bästa sättet att få dem att komma på möten. BT:s redaktör svarar: Tack för ditt engagemang för Bitidningen Felicia. Jag håller med dig om att det står för lite om biodling i BItidningen. Ändrar du dig och vill hjälpa till med fl er artiklar om biodling i BT får du gärna försöka. Du kan skriva. Och kunskaper har du nog. Mvh/Erik Österlund 27
Page 1 and 2: Nr 6 Juni 2008 Bitidningen Bitidnin
Page 3 and 4: Åke Sandquist Förbundsordförande
Page 5 and 6: Jorden och Skogen i Storstaden - En
Page 7 and 8: tillsättning av ny eller att man g
Page 9 and 10: köpare och säljare. I år gäller
Page 11 and 12: Hitta drottningen ANDERS BERG Att t
Page 13 and 14: samhällen enligt reklamen. Kassett
Page 15 and 16: Efter 18 timmar hade endast enstaka
Page 17 and 18: Nosema hos bin Nosema ceranae Under
Page 19 and 20: Hatjina, F., Korpela, S., Fries, I.
Page 21 and 22: Bitidningen 6 2008 ”Bilagan” 21
Page 23 and 24: Det nordiska biet - fi nns det? ING
Page 25: det franska biet, hedbiet och det n
Page 29 and 30: Information från I nästa nummer b
Page 31 and 32: 13 - Hallands distrikt Harplinge Bf
Page 33 and 34: Medlemsnr: Namn: Tele: Mobil: Adres
Page 35 and 36: Kurser för avels- och testbiodlare
Page 37 and 38: Buckfastdrottningar från Sörmland
Page 39 and 40: FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevä

Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?