Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

More documents

Recommendations

Info

Buckfast – biras eller arbetssätt? THOMAS RAFSTEDT, text & foton På den tiden då ljungen var vittutbredd på utarmade marker på hedar och i skogar ville man ha många svärmar och därmed samhällen till ljungdraget i augusti. För att få ut honungen dödade man oftast de starkaste samhällena och därmed de bästa drottningarna och bina blev härigenom allt sämre. Den bistam som fanns under 1800talet och tidigare var dock ofta ett bra bi men genom import av drottningar, som började på 1910-talet, förstördes det. Biredskapsfabrikerna delade ofta ut drottningar av olika raser när man handlade varor i deras butiker. Under 1960- Särskilt värdefulla stationsparade drottningar märks av buckfastodlare Poul Erik Sørensen i Danmark med två färger för säker identifi ering. Buckfastloggan är till för certifi erade drottningodlare. och 70-talen importerades amerikanska hybrider vilket gav dödsstöten till ett bra bi och det blandbi som blev resultatet var ofta mycket aggressivt. Sämst var det i början av 1970-talet. År 1919 i England dog 90% av alla samhällen efter en kvalsterepizooti som svept över landet. Det tidigare dominerande inhemska, mörka biet försvann helt. De samhällen som blev kvar hade drottningar av italiensk stam. Även lite krainer och krainerkorsningar hade överlevt. Detta år fi ck Broder Adam ansvaret för biodlingen på Buckfast Abbey. De principer som han använde sig av vid aveln av bin gjorde honom till en banbrytare och för att hedra honom kallar vi den kombinationsavel som han använde för buckfastavel och drottningarna som produceras på detta sätt för buckfastdrottningar. Arbetssättet går ut på att ur lyckade kombinationer med buckfastdrottningar avla fram arvsstabila nya stammar som därefter läggs in i buckfaststammen där det fortsatta arbetet går ut på ett hårt urval av drottningar för fortsatt avel. Buckfastbiet skiljer sig alltså från bin som det italienska, det västeuropeiska mörka biet, krainerbiet, det grekiska biet och det anatoliska biet. Dessa bin är alla underarter till arten Apis mellifera. Av dem fi nns det också olika stammar, som Genomgång av samhälle vid Gunnebo under 2007 års sommarmöte. 24 Bitidningen 6 2008
det franska biet, hedbiet och det nordiska biet, vilka är stammar av det västeuropeiska mörka biet. Genom handeln med drottningar och uppblandning av de ursprungliga bina finns idag knappast någon ouppblandad bipopulation i Europa. Buckfastbiet är, som Ulf Gröhn säger, människans egen biras, den konstras som Broder Adam visade oss vägen till. Buckfastbiet till Sverige Under början av 1970-talet hade bina blivit närmast helt ohanterliga pga sin ilska, så i mitten av 1970-talet bestämde sig ett antal biodlare för att prova Buckfastbiet, bl a genom inköp av Elmer Jonssons importerade drottningar från Weavers i Texas, USA. Resultatet från dessa drottningar blev genast märkbart med snälllare bin och minskad svärmning. Skördarna ökade också betydligt. Bina var dock ganska ojämna vilket visade sig vid avel av dem. Ulf Gröhn hade vid den här tiden kontakt med Broder Adam och från Buckfast Abbey kom det nu också till stånd en import av larver vilket förändrade biodlingen högst avsevärt. Aveln med Buckfastbin i Sverige under ordnade former tog sin början 1975 då även den första parningsstationen på Aspö i Blekinge öppnades. En grupp biodlare samarbetade med aveln av Buckfastbiet och 1991 bildade de föreningen Svensk Buckfastavel. Förgrundsgestalten här har varit Ulf Gröhn som med sitt engagemang har lett föreningen fram till 2006 då han avgick som ordförande. Han har skrivit ett antal innehållsrika skrifter och hållit föreläsningar och kurser och framgångsrikt medverkat till att Buckfastbiet har blivit den mest populära rasen i Sverige. Fram till Broder Adams död 1996 importerades material från Buckfast. Totalt importerades avelsmaterial från ca 12 st. drottningar/linjer i Buckfast mellan 1976 och 1993 då importen från klostret upphörde. Idag är vi hänvisade till nytt material från andra länder och fortsatt arbete med vårt svenska Buckfastbi. Målsättning Föreningens målsättning är ”att samordna avelsarbetet med buckfastbin i Sverige samt att sörja för att parningsstationerna för buckfastbin får tillgång till bästa möjliga avelsdjur”. Buckfastföreningen förvaltar ett arv Bitidningen 6 2008 Från Poul Erik Sørensens friparningsbigård. Fyra parningskupor med olikfärgade lock placeras direkt på marken. från Broder Adam. Inget bi, och speciellt inte ett bi som ett kombinationsbi som buckfastbiet är, är stabilt under lång tid. Genom det begränsade urvalet som kommit till Sverige från Buckfast Abbey är inavelsrisken nu stor och ett fortsatt arbete måste utgå från nya inkorsningar/ kombinationer och testningar på precis samma sätt som Broder Adam arbetade. Avelsarbetet kan aldrig upphöra! Hur arbetar Buckfastföreningen Vårt fortsatta arbete går ut på att genom inkorsningar/ kombinationer med nytt material få fram nya arvsstabila stammar. Detta sker genom kontrollerad parning och testning av stora serier där bara de bästa får gå vidare. Urval, testning och parning är hörnstenar i Buckfastaveln. Kvalitetssäkring av drottningar För att en drottning ska komma igenom nålsögat att bli en avelsdrottning måste hon, förutom att hon utformar ett eget plus-samhälle, uppfylla en rad kriterier. Det första är att hon ska ha en stamtavla med Buckfastarv tre generationer bakåt så att vi vet att det arv hon lämnar är stabilt. Varje anmoder har plockats fram som den bästa i en serie på 30 systrar. Ju större gruppen är desto säkrare går det att uttala sig om urvalet. Höga krav ställs på den utvalda avelsdrottningen. Hon ska uppfylla en rad kriterier av vilka dessa är de viktigaste: 1. Temperament. 2. Kakfasthet 3. Svärmtröghet 4. Honungsskörd 5. Fruktbarhet 6. Kalkyngel 7. Nosema 8. Utrensning. Bina ska således vara lugna både till sinnet och på kakorna. De ska vara svärmtröga och producera mycket bin och ho- nung. Dessutom får de inte ha kalkyngel eller nosemainfektion och utrensningen/ städivern ska vara hög och därmed risken för yngelröta liten. I framtiden kan vi förhoppningsvis lägga till att de ska vara virustoleranta. Härutöver finns en rad parametrar som är önskvärda, men för att testningen ska vara praktiskt möjligt att genomföra måste en begränsning göras till de viktigaste nämligen de för skötsel, skörd och sjukdomar. Drottningarnas samhällen testas under två år bl a för att de ska bedömas på sina egna bin, viktigt för bl a svärmnings- och nosemabedömning. Stamtavlor Broder Adam antecknade allt om sitt arbete från det parningsstationen öppnade på Dartmoorheden 1925; vilka drottningar som var avelsmödrar och de samhällen som lämnat döttrar för drönarproduktion. Hans drottningar hade ingen egen identitet utan det var de samhällen som de byggt upp som godkändes för avelsändamål. Ex. nr 424 är därför inte ett drottningnamn utan numret på den kupa som hon satt i. 25
Page 1 and 2: Nr 6 Juni 2008 Bitidningen Bitidnin
Page 3 and 4: Åke Sandquist Förbundsordförande
Page 5 and 6: Jorden och Skogen i Storstaden - En
Page 7 and 8: tillsättning av ny eller att man g
Page 9 and 10: köpare och säljare. I år gäller
Page 11 and 12: Hitta drottningen ANDERS BERG Att t
Page 13 and 14: samhällen enligt reklamen. Kassett
Page 15 and 16: Efter 18 timmar hade endast enstaka
Page 17 and 18: Nosema hos bin Nosema ceranae Under
Page 19 and 20: Hatjina, F., Korpela, S., Fries, I.
Page 21 and 22: Bitidningen 6 2008 ”Bilagan” 21
Page 23: Det nordiska biet - fi nns det? ING
Page 27 and 28: Våra aktiviteter under 2008 Skärv
Page 29 and 30: Information från I nästa nummer b
Page 31 and 32: 13 - Hallands distrikt Harplinge Bf
Page 33 and 34: Medlemsnr: Namn: Tele: Mobil: Adres
Page 35 and 36: Kurser för avels- och testbiodlare
Page 37 and 38: Buckfastdrottningar från Sörmland
Page 39 and 40: FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevä

Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?