Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund
Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund
Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det nordiska biet – fi nns det?<br />
INGVAR ARVIDSSON<br />
Från att det mörka nordiska biet varit<br />
det allmänna och självklara biet i<br />
Sverige var situationen allvarlig när projektet<br />
startade 1990. Våg efter våg av import<br />
hade trängt tillbaka der och det var osäkert<br />
om det fanns så mycket nordiskt kvar och<br />
av sådan kvalitet att ett räddningsprojekt<br />
skulle lyckas. Naturligtvis hade ett ovärderligt<br />
genetiskt material redan försvunnit<br />
för alltid, men vi lyckades till vår glädje<br />
ändå fi na rena, eller nästan rena nordiska<br />
bin på fl era håll. Det var främst i Jämtland<br />
och Västerbotten som det fanns envisa och<br />
målmedvetna biodlare som kämpade för<br />
att bevara det bi som de menade passade<br />
vår natur och vårt klimat bäst. Men även<br />
från Värmdö har vi en stam och två från<br />
Dalsland.<br />
Ett långlivat bi<br />
Alla biraser har sina fördelar och sina<br />
nackdelar. Det nordiska biet är ett lugnt<br />
och trevligt bi. Det förbrukar lite foder,<br />
sitter väldigt stilla i vinterklotet och startar<br />
inte yngelsättningen mitt i vintern<br />
som vissa sydlänningar gör, utan väntar<br />
tills det är dags och då blir utvecklingen<br />
snabb. Det normala för våra bin är ju att<br />
de ska vara starka till hallondraget. De bygger<br />
inte upp några jättesamhällen, vilket<br />
inte behövs då arbetsbina är förhållandevis<br />
långlivade. Därför behövs inte heller den<br />
stora yngelmängd som mera kortlivade bin<br />
måste ha. De är inte så kakfasta som t ex<br />
italienska bin är och dess svaga punkt är<br />
svärmningsbenägenheten. Vi jobbar med<br />
denna egenskap och med rätt skötselmetod<br />
behöver det inte vara något problem,<br />
men kräver lite extra uppmärksamhet från<br />
biodlarens sida. Det är ett effektivt dragbi,<br />
fl yger vid ett par grader lägre temperatur<br />
än övriga raser och behåller bistyrkan över<br />
ljungdraget. Det anses vara det bästa biet<br />
på ljungdrag. I och med den måttligt stora<br />
<strong>Bitidningen</strong> 6 <strong>2008</strong><br />
Trots att det gått 18 år sedan ProjektNordBi startade kan man få frågan: Finns det<br />
nordiska biet? Man kan också få läsa i nyare biböcker att det nordiska biets existens<br />
ifrågasätts. När det sedan kommer till ett försök att beskriva det nordiska biets<br />
egenskaper fi nner man ännu mer förbryllande uppgifter.<br />
bistyrkan äter de inte upp honungen<br />
vid draguppehåll i den<br />
omfattning som jättesamhällena<br />
gör.<br />
Bevara och utveckla<br />
Vår verksamhet har som<br />
mål att bevara och utveckla<br />
det nordiska biet. För att nå<br />
dessa mål har vi byggt upp<br />
renparningsområden i Värmland,<br />
Jämtland, Västerbotten<br />
och Norrbotten. Vi håller på<br />
att skapa två gen”reservat” på<br />
dels Hindersön utanför Luleå<br />
och dels på Holmön utanför<br />
Umeå. Ytterligare genreservat<br />
hoppas vi kunna bygga<br />
upp under de närmaste åren.<br />
Vi har två parningsstationer:<br />
Lurö i Vänern och Hästliden<br />
i Västerbotten. Dessutom<br />
parningsplatser i Jämtland,<br />
Norrbotten och i Östergötlands<br />
skärgård. Ca 600 renparade<br />
drottningar producerar vi varje år,<br />
vilket inte fullt täcker efterfrågan.<br />
Egen tidning<br />
Den som vill informera sig lite djupare i<br />
frågor kring det nordiska biet och om vad<br />
Projekt NordBi sysslar med kan bli medlem<br />
i Föreningen NordBi och få vår tidning<br />
NordBi-Aktuellt, som utkommer med två<br />
intressanta nummer varje år. Det kostar<br />
100 kr per år som kan sättas in på Plusgiro<br />
625 71 44-3.<br />
Närmast har vi vår nordbikonferens<br />
som i år hålls i Håkmark utanför Umeå.<br />
Där kommer de olika områdesansvariga<br />
redogöra för förra årets verksamhet och<br />
planer för <strong>2008</strong>. Flera intressanta föreläsare<br />
”utifrån” kommer att medverka, bland<br />
annat biansvarig vid Jordbruksverket Ker-<br />
Ett vitalt bisamhälle förmerar sig. Till det behövs drottningar,<br />
arbetsbin och drönare. Foto: Bo Malmgren.<br />
stin Ebbersten. Årsmöte med föreningen<br />
kommer också att hållas. Nuvarande styrelse<br />
är Per Ideström, Ulricehamn, ordförande,<br />
Per Ruth, Umeå, Sven Carlsson,<br />
Nordmaling, Patrik Berg, Lit, Per Thunman,<br />
Nacka, Håkan Rönnberg, Linköping,<br />
Birger Johansson, Boden och Ingvar Arvidsson,<br />
Bengtsfors.<br />
Dags att ta nya tag<br />
En sak är klar: det nordiska biet fi nns och<br />
är ett mycket bra och trevligt bi. Det fi nns<br />
tack vare entusiastiska biodlare som vill<br />
vara med och bevara och utveckla det<br />
nordiska biet till ett ännu bättre bi. Nu<br />
står ännu en säsong inför dörren med nya<br />
utmaningar och också med många glädjeämnen<br />
– inte minst för dem som är nord-<br />
biodlare. Det ger en särskild dimension<br />
23