Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

More documents

Recommendations

Info

Letar svartpälsbin i Vimmerby Vimmerby kyrkogårds sydsluttning kan vara boplats för en utrotningshotad insekt. – Att hitta svartpälsbiet här vore kronan på verket, säger Magnus Larsson, insektsexpert på länsstyrelsen i Kalmar. Förr fanns svartpälsbiet i södra och mellersta Sverige, men sedan 1950- 60-talen har de, liksom många andra vildbin, minskat kraftigt i antal. – Svartpälsbiet har försvunnit på grund av att de varma, torra och sandiga miljöer där de trivs och vill bygga sina bon växt igen, säger Magnus Larsson. Han står i duggregnet i kanten av kyrkogårdens sydvända slänt, som nu till stora delar befriats från sin grässvål. Sanden kommer i dagen som en välkomnande gest till eventuella svartpälsbin. På några ställen där det kanske, kanske fi nns bon har däremot grässvålen sparats. Janne Mårtensson samtalar med Magnus Larsson vid Vimmerby kyrkogård om Svartpälsbiet och räddningsarbetet. Restaureringsarbetet, som utförs i samarbete med Vimmerby kommun, är en del i ett nationellt åtgärdsprogram för bevarandet av svartpälsbiet Anthophora retusa, som beskrivs som stort och spektakulärt med svart päls och grönt turkosa ögon. Svartpälsbiet är inte ensamt om att vara utsatt för existentiellt hot, omkring 400 växt- och djurarter anses behöva riktade åtgärder för att ha en chans att överleva. Svartpälsbiet ligger så risigt till att det tillhör kategorin: ”akut hotad”. Nästa steg är ”utdöd”. Nu är det inte bara svartpälsbiet som kan trivas just i den här miljön mitt inne i Vimmerby. – Sydslänten kan vara boplats för en rad andra hotade insekter, säger Magnus Larsson. Men vad spelar då ett mer eller mindre utdött vildbi för roll, egentligen? Magnus Larsson kan förstå att det fi nns en och annan som undrar, men han kan också förklara varför bin är så viktiga i naturen. – Ingen vill leva utan äpplen eller svenska jordgubbar på sommaren. Vi äter dagligen något som måste ha en pollinerare – och där är vildbina enormt betydelsefulla. Utan bin pollineras inte många växter och ju fl er arter som försvinner, desto bräckligare blir ekosystemet. Dessutom ser han etiska aspekter i naturvårdsåtgärderna för hotade arter. – Många bekymrar sig om regnskogen och de sibiriska tigrarna, men det är ju minst lika viktigt att bry sig om våra hotade svenska djurarter. Majoriteten av de svartpälsbin som En plansch i Vimmerby kommun som beskriver de ansträngningar som görs gemensamt av Länsstyrelsen, kommunen och Naturvårdsverket för att hjälpa Svartpälsbiet att överleva. fi nns kvar i dag fi nns just i Kalmar län bl a i Vassmolösa och Furudal i Kalmar kommun. – Entomologen Tor-Erik Leiler påträffade svartpälsbiet i Vimmerby 1950, så vi vet att det funnits här. Eftersom slänten från kyrkogården är en passande miljö för många vildbin fi nns chansen att de faktiskt fi nns kvar. I skiftet maj-juni kommer Magnus Larsson tillbaka till Vimmerby för att se om åtgärderna lyckas. Referat av artikel skriven av Rebecca Forsgren-Malmström i Vimmerby Tidning 18 mars 2008 • Svartpälsbiet fanns före 1990-talet på ett femtiotal platser i landet. • 2007 observerades arten på endast två platser. • Svartpälsbiet behöver en varm och torr gärna sandig miljö för att kunna gräva sina upp till tre decimeter djupa bon. • Man räknar i dag med att det fi nns 296 biarter i Sverige. • Vårt honungsbi – Apis mellifera – är en av dessa arter. • Vi har förhoppningar om att framöver i Bitidningen kunna presentera fl era arter av de s k vildbina. Kunskap om dessa samt deras krav på och behov av livsmiljöer rymmer en värdefull möjlighet för oss biodlare att bredda den miljövårdande insats vi gör med våra honungsbin. 22 Bitidningen 6 2008
Det nordiska biet – fi nns det? INGVAR ARVIDSSON Från att det mörka nordiska biet varit det allmänna och självklara biet i Sverige var situationen allvarlig när projektet startade 1990. Våg efter våg av import hade trängt tillbaka der och det var osäkert om det fanns så mycket nordiskt kvar och av sådan kvalitet att ett räddningsprojekt skulle lyckas. Naturligtvis hade ett ovärderligt genetiskt material redan försvunnit för alltid, men vi lyckades till vår glädje ändå fi na rena, eller nästan rena nordiska bin på fl era håll. Det var främst i Jämtland och Västerbotten som det fanns envisa och målmedvetna biodlare som kämpade för att bevara det bi som de menade passade vår natur och vårt klimat bäst. Men även från Värmdö har vi en stam och två från Dalsland. Ett långlivat bi Alla biraser har sina fördelar och sina nackdelar. Det nordiska biet är ett lugnt och trevligt bi. Det förbrukar lite foder, sitter väldigt stilla i vinterklotet och startar inte yngelsättningen mitt i vintern som vissa sydlänningar gör, utan väntar tills det är dags och då blir utvecklingen snabb. Det normala för våra bin är ju att de ska vara starka till hallondraget. De bygger inte upp några jättesamhällen, vilket inte behövs då arbetsbina är förhållandevis långlivade. Därför behövs inte heller den stora yngelmängd som mera kortlivade bin måste ha. De är inte så kakfasta som t ex italienska bin är och dess svaga punkt är svärmningsbenägenheten. Vi jobbar med denna egenskap och med rätt skötselmetod behöver det inte vara något problem, men kräver lite extra uppmärksamhet från biodlarens sida. Det är ett effektivt dragbi, fl yger vid ett par grader lägre temperatur än övriga raser och behåller bistyrkan över ljungdraget. Det anses vara det bästa biet på ljungdrag. I och med den måttligt stora Bitidningen 6 2008 Trots att det gått 18 år sedan ProjektNordBi startade kan man få frågan: Finns det nordiska biet? Man kan också få läsa i nyare biböcker att det nordiska biets existens ifrågasätts. När det sedan kommer till ett försök att beskriva det nordiska biets egenskaper fi nner man ännu mer förbryllande uppgifter. bistyrkan äter de inte upp honungen vid draguppehåll i den omfattning som jättesamhällena gör. Bevara och utveckla Vår verksamhet har som mål att bevara och utveckla det nordiska biet. För att nå dessa mål har vi byggt upp renparningsområden i Värmland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Vi håller på att skapa två gen”reservat” på dels Hindersön utanför Luleå och dels på Holmön utanför Umeå. Ytterligare genreservat hoppas vi kunna bygga upp under de närmaste åren. Vi har två parningsstationer: Lurö i Vänern och Hästliden i Västerbotten. Dessutom parningsplatser i Jämtland, Norrbotten och i Östergötlands skärgård. Ca 600 renparade drottningar producerar vi varje år, vilket inte fullt täcker efterfrågan. Egen tidning Den som vill informera sig lite djupare i frågor kring det nordiska biet och om vad Projekt NordBi sysslar med kan bli medlem i Föreningen NordBi och få vår tidning NordBi-Aktuellt, som utkommer med två intressanta nummer varje år. Det kostar 100 kr per år som kan sättas in på Plusgiro 625 71 44-3. Närmast har vi vår nordbikonferens som i år hålls i Håkmark utanför Umeå. Där kommer de olika områdesansvariga redogöra för förra årets verksamhet och planer för 2008. Flera intressanta föreläsare ”utifrån” kommer att medverka, bland annat biansvarig vid Jordbruksverket Ker- Ett vitalt bisamhälle förmerar sig. Till det behövs drottningar, arbetsbin och drönare. Foto: Bo Malmgren. stin Ebbersten. Årsmöte med föreningen kommer också att hållas. Nuvarande styrelse är Per Ideström, Ulricehamn, ordförande, Per Ruth, Umeå, Sven Carlsson, Nordmaling, Patrik Berg, Lit, Per Thunman, Nacka, Håkan Rönnberg, Linköping, Birger Johansson, Boden och Ingvar Arvidsson, Bengtsfors. Dags att ta nya tag En sak är klar: det nordiska biet fi nns och är ett mycket bra och trevligt bi. Det fi nns tack vare entusiastiska biodlare som vill vara med och bevara och utveckla det nordiska biet till ett ännu bättre bi. Nu står ännu en säsong inför dörren med nya utmaningar och också med många glädjeämnen – inte minst för dem som är nord- biodlare. Det ger en särskild dimension 23
Page 1 and 2: Nr 6 Juni 2008 Bitidningen Bitidnin
Page 3 and 4: Åke Sandquist Förbundsordförande
Page 5 and 6: Jorden och Skogen i Storstaden - En
Page 7 and 8: tillsättning av ny eller att man g
Page 9 and 10: köpare och säljare. I år gäller
Page 11 and 12: Hitta drottningen ANDERS BERG Att t
Page 13 and 14: samhällen enligt reklamen. Kassett
Page 15 and 16: Efter 18 timmar hade endast enstaka
Page 17 and 18: Nosema hos bin Nosema ceranae Under
Page 19 and 20: Hatjina, F., Korpela, S., Fries, I.
Page 21: Bitidningen 6 2008 ”Bilagan” 21
Page 25 and 26: det franska biet, hedbiet och det n
Page 27 and 28: Våra aktiviteter under 2008 Skärv
Page 29 and 30: Information från I nästa nummer b
Page 31 and 32: 13 - Hallands distrikt Harplinge Bf
Page 33 and 34: Medlemsnr: Namn: Tele: Mobil: Adres
Page 35 and 36: Kurser för avels- och testbiodlare
Page 37 and 38: Buckfastdrottningar från Sörmland
Page 39 and 40: FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevä

Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?