Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

More documents

Recommendations

Info

mellan bigårdar på olika avstånd till samhällen som blir utrövade. I experimentet, som genomfördes i Finland, visade sig att i princip alla samhällen i samma bigård som de utrövade, och upp till 1 km bort blev sjuka i yngelröta som en följd av röveri. Samhällen som var uppställda 2 och 3 km bort deltog i mindre utsträckning och blev inte kliniskt sjuka, även om en del samhällen hade tillfälligt förhöjda sporhalter. Arbetet som utförts i samarbete med Seppo Korpela är accepterat för publicering i tidskriften Apidologie. Arbetet ingår i BEE SHOP. Drönarlarvers känslighet för yngelröta Under sommarsäsongen användes vår möjlighet att odla bilarver på labbet till att utföra infektionsförsök med Paenibacillus larvae (AFB). Försöken (som görs i samarbete med tyska forskare) går ut på att se eventuella skillnader i olika bistammars mottaglighet för infektionen. Genom att använda drönarlarver som är haploida (har en enkel genuppsättning), kan man enklare söka efter genetiska orsaker till motståndskraft mot sjukdomen. Vid genetiska analyser av materialet har man i Tyskland och Frankrike kunnat påvisa gener som är kopplade till överlevnad vid infektionsförsök på lab. De första resultaten har publicerats (Behrens et al., 2007), men arbetet med att lokalisera den gen det eventuellt rör sig om pågår. Arbetet görs inom ramen för BEE SHOP. Konkurrens mellan olika stammar amerikansk yngelröta Det har visat sig att olika stammar av yngelrötebakterien Paenibacillus larvae är olika virulenta (aggressiva) och detta visar sig genom att vissa stammar dödar larverna snabbt medan andra dödar långsammare. Paradoxalt nog kan man förvänta sig att de stammar som är mest virulenta på individnivå är minst virulenta på koloninivå och tvärtom. Detta har att göra med produktionen av sporer är större i de larver som dör när de är äldre och när cellerna är täckta. De larver som dör väldigt unga upptäcks fortare och städas ut innan bakterierna hinner producera så mycket sporer. För att testa det här infekterade vi samhällen i Finland med bakterier från två olika stammar som har visat sig ha olika virulens. Försöket pågår fortfarande, men det verkar redan som om hypotesen stämmer, eftersom vi hittar mycket mer yngelrötesporer i de samhällen där den stam som dödar larver långsamt tillsattes. Arbetet utförs i samarbete med Seppo Korpela och ingår i BEE SHOP. Yngelrötesporers känslighet för värme och lagring Det har tidigare visat sig att bakterien som orsakar yngelröta, Paenibacillus larvae, förekommer i minst 4 så kallade genotyper (Genersch et al. 2006b). Två av dessa har hittats i Sverige. Under 2006/07 gjorde vi tillsammans med en serbisk gästforskare en studie av några av genotypernas egenskaper som kan ha betydelse för deras förmåga att orsaka sjukdom; Känslighet för värme (upphettning) samt lagring (kan kopplas till sporernas överlevnad). Det visade sig att skillnaderna är större än förväntat, och kan ha stor betydelse bland annat för diagnostiken av Amerikansk yngelröta. Ett moment i protokollet för odling av bakterien från honung och bin är att hetta upp provet för att bli kvitt andra mikroorganismer. Detta visar sig vara förmånligt för den ena bakterietypen, och skulle kunna leda till att den mer temperaturkänsliga genotypen blir underdiagnostiserad. Resultaten är publicerade (Forsgren et al., 2008). DIAGNOSVERKSAMHET Under 2007 mottogs totalt ca 1300 prov. Av dessa var ca 900 nosema-prov ingående i den landsomfattande undersökningen. Även under 2007 har ett stort antal vinterdöda bin med ansenlig mängd varroakvalster samt symptom på virusinfektion observerats. På grund av hög vinterdödlighet i länet 2007/08, har vi blivit kontaktade av länsstyrelsen i Örebro län som samordnat provtagning från ett antal samhällen. Inget sammanfattande svar kan ges på varför dessa bin dött, men i de flesta fall kan tecken på virusinfektion och/eller stora mängder varroakvalster konstateras. Orsaken till ökad vinterdödlighet är i många fall sannolikt otillräcklig eller ineffektiv varroabekämpning med virusinfektioner som följd. UNDERVISNING Bees beekeeping and pollination Våren 2007 gavs den årliga grundkursen ”Bees beekeeping and pollination” vid institutionen för entomologi. Kursen som pågår i 5 veckor heltid (hela maj och in i juni) ges numera på engelska då flera utbytesstudenter varje år väljer att gå kursen. Det var 14 studenter som gick kursen 2007. Kursen innehåller en första halvdel som ägnas åt vilda bin och humlor, med mycket exkursioner och artkunskap. Andra halvdelen av kursen ägnas uteslutande åt honungsbin och biodling. Även 2007 hann vi med att odla en serie drottningar som blev parade innan kursen avslutades i början på juni. Publicering och manuskript 2007 Forsgren, E., Stevanovic, J., Fries I. 2008. Variability in germination and in temperature and storage resistance among Paenibacillus larvae genotypes. Veterinary Microbiology 115, i press. de Miranda, J., Fries, I. 2008. Venereal and vertical transmission of of deformed wing virus in honey bees (Apis mellifera). Journal of Invertebrate Pathology, accepted. Behrens, D., Forsgren, E.., Fries, I., Moritz, R.F.A. 2007. Infection of drone larvae of two honeybee lines (Apis mellifera) with American foulbrood. Apidologie 38, 281- 288. Belloy, L, Imdorf, A., Fries, I., Forsgren, E., Berthoud, H., Kuhn, R., Charrière, J-D. 2007. Spatial distribution of Melissococcus plutonius in adult honey bees collected from apiaries and colonies with and without symptoms of European foulbrood. Apidologie 38, 136-140. de Miranda, J.R., Fries, I. 2008. Venereal and vertical transmission of deformed wing virus in honeybees (Apis melliferaı L.). Journal of Invertebrate Pathology, i press. Fries, I. 2007. Varroaangripna bin som överlever utan behandling i ett nordiskt klimat. Bitidningen 106, april, 14-16. Fries, I., Forsgren, E. 2007. Undersökning av spridningen av Nosema ceranae i Sverige. Bitidningen 106, januari/februari 2007, 26-27. Fries, I., Bommarco, R. 2008. Possible host-parasite adaptations in honey bees infested by Varroa mites. Apidologie, i press, on line:DOI: 10.1051/apido:2007039. Övriga referenser Fries, I. 2006. En ny nosemaart på honungsbin i Europa. Bitidningen 105, November/ December, 8-9. Fries I., Martín R., Meana A., García-Palencia P., Higes M. 2006b. Natural infections of Nosema ceranae in European honey bees. Journal of Apicultural Research 45, 230-233. Behrens, D., Forsgren, E.., Fries, I., Moritz, R.F.A. 2006. Infection of drone larvae of two honeybee lines (Apis mellifera) with American foulbrood. Apidologie, accepterad. Klee, J., Besana, A., Genersch, E., Gisder, S., Nanetti, A., Tam, D.Q., Chinh, T.X., Puerta, F., Kryger, P., Message, D., 18 Bitidningen 6 2008
Hatjina, F., Korpela, S., Fries, I., Paxton, R. 2006. Widespread dispersal of the microsporidium Nosema ceranae, an emergent pathogen of the western honey bee, Apis mellifera. Journal of Invertebrate Pathology, i review. Belloy, L, Imdorf, A., Fries, I., Forsgren, E., Berthoud, H., Kuhn, R., Charrière, J-D. 2006. Spatial distribution of Melissococcus plutonius in adult honey bees collected from apiaries and colonies with and without symptoms of European foulbrood. Apidologie, accepterad. Fries, I. 2006. En ny nosemaart på honungsbin i Europa. Bitidningen 105, November/ December, 8-9. Fries, I., Imdorf, A., Rosenkranz, P. 2006a. Survival of mite (Varroa destructor) infested honey bee (Apis mellifera) colonies in a Nordic climate. Apidologie, i tryck. Fries I., Martín R., Meana A., García-Palencia P., Higes M. 2006b. Natural infections of Nosema ceranae in European honey bees. Journal of Apicultural Research 45, 230-233. Fries, I., Lindström, A., Korpela, S. 2006c. Vertical transmission of American foulbrood (Paenibacillus larvae) in honey bees (Apis mellifera). Veterinary Microbiology 114, 269-274. Genersch, E., Yue, C., Fries, I., de Miranda, J.R. 2006a. Detection of deformed wing virus (DWV), a honey bee viral pathogen, in bumble bees (Bombus terrestris and Bombus pascuorum) with wing deformities. Journal of Invertebrate Pathology 91, 61-63. Genersch, E., Forsgren, E., Pentikäinen, J., Ashiralieva, A., Rauch, S., Kilwinski, J., Fries, I. (2006b) Reclassification of Paenibacillus larvae subsp. larvae and Paenibacillus larvae subsp. pulvifaciens as Paenibacillus larvae without subspecies differentiation. International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology 56, 501-511. Lindström, A. 2006. Distribution and Transmission of American Foulbrood in Honey bees. PhD Thesis No. 2006: 22, Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, 28pp. Övriga referenser Fries, I., Hansen, H., Imdorf, A., Rosenkranz, P. 2003. Swarming in honey bees (Apis mellifera) and varroa mite (Varroa destructor) population development in Sweden. Apidologie 34, 1-9. Fries, I. 2003. Svärmningens betydelse för varroakvalstrets utveckling. Bitidningen 102, jan., 20-22. Fries, I., Feng, F., da Silva, A., Slemenda, S.B., Pieniazek, N.J. 1996. Nosema ceranae n. sp. (Microspora, Nosematidae), morphological and molecular characterization of a microsporidian parasite of the Asian honey bee Apis cerana (Hymenoptera, Apidae). European Journal of Protistology 32, 356-365. Bitidningen 6 2008 Vill du hjälpa till att minska vinterförlusterna!? SBR har genom Nationella Programmet för EU-stöd till biodlingen fått medel för att genomföra ett projekt om minskning av vinterförluster. En del av projektet går ut på att göra grundliga undersökningar och registreringar i ett antal bigårdar runt om i landet. Tanken är att under 2008 etablera 10 sådana bigårdar med 10 samhällen i varje bigård. Lördagen 14 juni anordnas en träff i Nässjö för biodlare som är intresserade av att vara med i projektet. Träffen börjar kl. 11 och slutar ca. kl 16. Projektet, som drivs gemensamt av SBR:s bisjukdoms- och avelskommittéer, står för konferenskostnad och resa till Nässjö. Vill du vara med så hör av dig senast 5 juni till SBR:s kansli antingen på telefon 0735-233 100 eller på e-post sbr@biodlarna.org. OBS. Begränsat antal deltagare, så i första hand gäller principen först till kvarn. Men vi kommer även att ta hänsyn till den geografiska spridningen av bigårdarna. Om du önskar mer information om projektet innan du anmäler dig till träffen så hör gärna av dig antingen till Preben Kristiansen, tel. 0735-233122 eller Janne Mårtensson, tel. 0735-233125. Vi hälsar dig hjärtligt välkommen till projektet och Hotell Högland i Nässjö. Avelskommittén och Bisjukdomskommittén. Endagskurs för näringsidkare Söndagen den 30 mars samlades ett fyrtiotal biodlare på Axona kursgård i Hörby för att lyssna på vad Lennart Nilsson, Bo-Göran Nilsson och Bengt Andreasson hade att lära ut till dem som vill driva sin biodling som näringsverksamhet. Det var ett samarrangemang mellan LRF, Biodlingsföretagarna och Skånes Biodlaredistrikt. Lennart Nilsson inledde och talade på sedvanligt inspirerande sätt om sin biodling. Många rent praktiska råd som alla kunde ta till sig och ha nytta av. Bo-Göran Nilsson fortsatte programmet med att belysa de fakta som är viktiga för en honungsproducent. Han har gjort en del tidsstudier för att optimera möjligheterna till att driva en lönsam honungsproduktion och delade frikostigt med sig av sina rön. En hel del intressanta detaljer som de flesta av oss säkert aldrig har tänkt på.. Bengt Andreasson från Svensk Biavel AB, Foto: Erik Österlund dessutom ordförande i BF talade om det omfattande arbete som nu startar för att genom målmedveten avel kunna ta fram det absolut bästa biet anpassat till våra förhållanden. Att allt avelsarbete sker på rätt lång sikt förstår vi nu och ser med intresse fram emot vad Svensk Biavel AB:s arbete kommer att betyda för biodlarna och honungsproducenterna. Ingrid Bondeson 19
Page 1 and 2: Nr 6 Juni 2008 Bitidningen Bitidnin
Page 3 and 4: Åke Sandquist Förbundsordförande
Page 5 and 6: Jorden och Skogen i Storstaden - En
Page 7 and 8: tillsättning av ny eller att man g
Page 9 and 10: köpare och säljare. I år gäller
Page 11 and 12: Hitta drottningen ANDERS BERG Att t
Page 13 and 14: samhällen enligt reklamen. Kassett
Page 15 and 16: Efter 18 timmar hade endast enstaka
Page 17: Nosema hos bin Nosema ceranae Under
Page 21 and 22: Bitidningen 6 2008 ”Bilagan” 21
Page 23 and 24: Det nordiska biet - fi nns det? ING
Page 25 and 26: det franska biet, hedbiet och det n
Page 27 and 28: Våra aktiviteter under 2008 Skärv
Page 29 and 30: Information från I nästa nummer b
Page 31 and 32: 13 - Hallands distrikt Harplinge Bf
Page 33 and 34: Medlemsnr: Namn: Tele: Mobil: Adres
Page 35 and 36: Kurser för avels- och testbiodlare
Page 37 and 38: Buckfastdrottningar från Sörmland
Page 39 and 40: FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevä

Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?