Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

More documents

Recommendations

Info

Verksamhet med bin 2007 vid SLU INGEMAR FRIES, EVA FORSGREN, ANDERS LINDSTRÖM, Ekologiska institutionen, SLU FORSKNING BEE SHOP EU-projektet BEE SHOP som startade 2006 har målsättningen att långsiktigt främja hållbar produktion av honung inom gemenskapen. Projektet har nio olika partners och koordineras av Robin Moritz vid universitetet i Halle, Tyskland. Projektet innefattar forskning om bin inom områdena beteende, honung, praktisk biodling och bisjukdomar. På sjukdomsområdet är det SLU som samordnar arbetet. Forskningsprogrammet finns redovisat på nätet (http://www2.biologie.unihalle.de/zool/mol_ecol/research_f.html) för den detaljintresserade. Som alltid när det gäller mer omfattande forskningssamarbeten kommer det upp nya intressanta frågeställningar som inte kunnat förutses när projektet planerades, samtidigt som planerade delprojekt inte ger den utdelning som avsetts. Projektet har nu löpt i två år och avsatt en hel del intressanta resultat, inte minst på sjukdomsområdet. Delprojekt med anknytning till BEE SHOP med SLU inblandat finns inkluderat i redovisningen nedan. Bond-projektet (”Live and let Die”) Bond-projektet och dess utveckling sedan 1999, när vi etablerade 150 samhällen isolerat på södra Gotland och tillsatte varroakvalster till samtliga samhällen och sedan inte bekämpat kvalster, har beskrivits tidigare i BT (Fries, 2007). Vi har också undersökt om det beror på kvalstren (mindre virulenta) eller på bina (bättre överlevnad) att det finns samhällen vid liv. Allt tyder på att bina av någon anledning ger lägre kvalstertillväxt. Delförklaringar till det kan vara att Bondsamhällena genomsnittligt producerar mindre mängd drönar och arbetarbiyngel, samt att kvalstren fördelar sig annorlunda i Bondsamhällen, med en mindre andel kvalster i ynglet när sådant finns tillgängligt. Resultaten har publicerats (Fries & Bommarco, 2008). Jordbruksverket har stött studien och analys av insamlat material beträffande kvalster och virus, har skett inom ramen för BEE SHOP. Vi har fortfarande på nionde året efter projektstarten bisamhällen som överlevt utan behandling och kommer med normal övervintring också att ha samhällen vid liv 2008. Under 2007 har vi avslutat projektet i den meningen att vi nu på konstgjord väg (avläggare) tillverkat nya bisamhällen. Avsikten är att öka antalet bisamhällen med samma genetiska bakgrund som de samhällen som överlevt utan behandling, för att bättre kunna undersöka egenskaper som kan ha betydelse för överlevnad med varroakvalster. Hösten 2007 är det invintrat 15 samhällen i Bond projektet, med 6 samhällen från det ursprungliga försöket och 9 samhällen som avläggare. En doktorand (Barbara Locke) har rekryterats för att mer intensivt studera vad det är som gör att bisamhällen kan överleva med varroakvalster. En förutsättning för att upprätthålla Bond-projektet har varit det stöd som utgått från Jordbruksverket via det nationella programmet. Och inte att förglömma, den oförtröttligt positiva stöttning som Åke Lyberg bestått med i form av väl utförda allehanda konstiga uppdrag för provtagningar och odling av drottningar som skickats land och rike runt, vars främsta merit är att deras mödrar inte dött!! Varroa och virus Prover på levande bin som tagits månadsvis i ett 20-tal samhällen med varierande angrepp av varroakvalster har analyserats för deformed wing virus (DWV), med en kvantitativ metod där vi kan mäta antalet viruspartiklar. Samtidigt har vi dokumenterat antalet kvalster i samhällena (genom att undersöka prover på bin och yngel för varroakvalster och samtidigt uppskatta bi- och yngelmängd). Arbetet är en del i BEE SHOP och syftar till att förstå hur god överensstämmelse det är mellan angreppsgrad av kvalster och virusinfektionens omfattning. Resultaten kommer så småningom att publiceras, men sammanfattningsvis tyder data på att det inte alls är så stor överensstämmelse mellan antal kvalster och DWV-infektionens omfattning. Det finns ett tydligt och statistiskt säkerställt samband, men variationen i angreppsgrad av kvalster förklarar bara drygt 20% av variationen hos virusinfektionernas omfattning. Man hittar ibland bisamhällen med kraftiga DWV-infektioner också i samhällen med låga kvalstertal, och låga DWVinfektioner, eller ingen alls, i samhällen med relativt stora kvalsterangrepp. Det är omöjligt att säga hur representativa våra data är, men resultaten tyder på att i samhällen som har lite drygt 4000 varroakvalster har man alltid akuta infektioner av DWV (men det kan som sagt förekomma också vid mycket lägre kvalstertal). Arbetet ingår i BEE SHOP. Överföring av virus Under 2006 odlade vi drottningar från varroafria samhällen (och negativa för DWV), som seminerades av P-O Gustavsson med sperma från drönare i kraftigt varroangripna (och DWV-infekterade) samhällen. Sperman från sådana drönare innhåller mycket DWV som överförs vid seminationen och infekterar drottningens ovarier och i avkomma från sådana drottningar kan virusinfektionen spåras. Under 2007 upprepade vi och konfirmerade studien med Bert Thrybom som seminatör. Resultaten är anmärkningsvärda eftersom det är första gången det påvisas veneriskt överförd smitta, inte bara hos honungsbin, utan hos steklar överhuvudtaget. Resultaten är publicerade (de Miranda & Fries, 2008). Arbetet ingår i BEE SHOP. 16 Bitidningen 6 2008
Nosema hos bin Nosema ceranae Under 2007 har vi kartlagt utbredningen av Nosema ceranae i Sverige med hjälp av Jordbruksverket med landets bitillsynsmannaorganisation som provtagare. Undersökningen har publicerats i BT (Fries & Forsgren, 2007). Ett fåtal län samlade inte in prover, men undersökningen blev tillräckligt omfattande för att kunna konstatera att den nya nosemaparasiten sannolikt är spridd i hela landet, men det kan möjligen sägas att den förekommer i något Med en vätgasballong som lyfter en håv laddad med drottningferomon kan man fånga drönare på drönarsamlingsplatser. I det här fallet visade det sig att drönarnas sperma när den undersöktes var infekterad av DWV. På den infällda bilden visas drönare som själva sökt sig in i håven. Foto R. Jaffe. Bitidningen 6 2008 större omfattning längst söder ut. De prover som var positiva för mikrosporidie-infektion innehöll antingen enbart Nosema apis eller en blandinfektion av de två parasiterna. Ingen ren N. ceranae-infektion har ännu påträffats i Sverige. Vi skall försöka följa om utvecklingen blir den vi förmodar, nämligen att den nya parasiten får allt större utbredning på den gamlas bekostnad. Tills det finns bättre kunskap bör de råd som gäller N. apis också gälla för N. ceranae. Vi gjorde misslyckade försök 2007 att Vid inseminering av drottningar kan sperman vara infekterad av DWV. Infektionen begränsas då inte bara till spermatekan utan kan också spridas till ovarierna. Drottningar som infekterats på detta vis lägger ägg som är infekterade av DWV. Foto I. Fries. jämföra patologin hos de två nosema-parasiterna. Av någon anledning fungerade inte infektionerna med N. ceranae tillräckligt väl för jämförande undersökningar. Avsikten är att om möjligt göra nya försök 2008. Amerikansk yngelröta Röveri och amerikansk yngelröta Trots att man länge har vetat att yngelrötesporer sprids när sjuka samhällen blir utrövade så har det inte tidigare gjorts några studier av hur spridningen ser ut 17
Page 1 and 2: Nr 6 Juni 2008 Bitidningen Bitidnin
Page 3 and 4: Åke Sandquist Förbundsordförande
Page 5 and 6: Jorden och Skogen i Storstaden - En
Page 7 and 8: tillsättning av ny eller att man g
Page 9 and 10: köpare och säljare. I år gäller
Page 11 and 12: Hitta drottningen ANDERS BERG Att t
Page 13 and 14: samhällen enligt reklamen. Kassett
Page 15: Efter 18 timmar hade endast enstaka
Page 19 and 20: Hatjina, F., Korpela, S., Fries, I.
Page 21 and 22: Bitidningen 6 2008 ”Bilagan” 21
Page 23 and 24: Det nordiska biet - fi nns det? ING
Page 25 and 26: det franska biet, hedbiet och det n
Page 27 and 28: Våra aktiviteter under 2008 Skärv
Page 29 and 30: Information från I nästa nummer b
Page 31 and 32: 13 - Hallands distrikt Harplinge Bf
Page 33 and 34: Medlemsnr: Namn: Tele: Mobil: Adres
Page 35 and 36: Kurser för avels- och testbiodlare
Page 37 and 38: Buckfastdrottningar från Sörmland
Page 39 and 40: FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevä

Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?