Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

samhällen enligt reklamen. Kassetterna är
laddade med Apifonda som mat åt bina.
För att inte bina skall fastna i foderdegen
läggs en bit hushållspapper på ytan. Om
det är risk för röveri sätter han en bit nät
framför flustret.
Parningen sker på Öja, en ö i Stockholms
skärgård, samma ö som härbärge-
Bruksparningsplats
Skillnaden mellan en parningsstation
och en bruksparningsplats
är att på en
p-station finns det bara drönararv
från ett bisamhälle.
Det är representerat genom
drönare som kommer från
flera drottningar som odlats
från det samhället.
Oftast är det minst 8 systersamhällen
eller drönare från åtta samhällen i så
kallade drönaravläggare, som är en rationalitet
(se BT nr 6 -07). Drottningarna i
dessa är odlade efter samma drottning.
Stationen finns på en ö för att man
skall vara helt säker på att det inte finns
någon influens från andra drönare. Det
finns för närvarande åtta sådana stationer
som SBR subventionerar med sammanlagt
90 tkr. Dessa stationer är till för att
para drottningar som skall användas till
avel. 2007 parades 1588 st. Odlaren betalar
60 kr för varje parad drottning.
En bruksparningsplats är som regel
landbaserad. Den kan med fördel ligga i
Bitidningen 6 2008
rar den för Stockholms seglare så välkända
fyren Landsort med anor från 1651. Drönarsamhällena
kan stå på ön under hela
året men måste matas för att inte svälta.
PT
en glänta i ”stora skogen” och avståndet
till närmaste bigård är minst 3-4 km så
att man får en godtagbart säker parning.
Det finns erfarenheter som tyder på att
en drottning som flyger ut för sin parning
från ett drönarfritt samhälle släpper sitt
brunstferomon så fort hon lämnar bostaden.
Att inte paras med sina egna drönare
är något som ligger i generna. I och med
detta hinner hon inte flyga långt innan
parning sker. Visst ställer man upp sina
kassetter drönarfria! Vad gäller drönarnas
härkomst är det en klar fördel att de
kommer från många olika bisamhällen/
drottningar av olika härkomst, men av
samma ras. Detta för att det skall bli en
genetisk mångfald. Det borgar för att det
blir robusta bisamhällen med ett ”batteri”
av goda egenskaper som kan möta pröv-
SBR:S
AVELS-
KOMMITTÉ:
Apidea med hinder för rövarbin. Lägg
märke till öppningen bakom nätet t v för
Apideans bin. Rovbina samlas till höger
framför öppningen in i Apidean men kommer
inte in pga av nätet.
Apidea med hushållspapper over foderdegen.
ningar och uppgifter som väntar.
De drottningar vi odlar efter är om
möjligt någon drottning som är parad
på parningsstation eller så kan det finns
andra lämpliga drottningmödrar hos enskilda
biodlare.
Samarbete är viktigt och i bästa fall
finns det en drottningodlingsklubb i föreningen
som har koll på vad det finns för
bra material eller som kan rekvirera avelsdrottningar.
Detta är inte minst viktigt
eftersom man regelbundet skall prova nya
gener i föreningsområdet.
För att kunna fripara sina drottningar
i den egna bigården och få ett önskat resultat
är en bra utgångspunkt att det finns
en enhetlig stam i föreningsområdet. Det
är något att jobba för!
LS
Bo Lindahl ordförande, Håstenslöv 1534, 26020 Teckomatorp.
Tel. 0413-70751. E-post: 041370751@telia.com
Krister Linell ledamot, Frydsberg 11, 56393 Gränna. Tel 036-
54130, 070-5669641. E-post: krister.linnell@telia.com
Leif Strömberg ledamot, Västra Bohr 23, 71191 Lindesberg.
Tel. 0581-13774. E-post: leif.biodlare@telia.com
Per Thunman ledamot, Skurusundsvägen 44, 13146 Nacka.
Tel. 08-7180232. E-post: pgthunman@hotmail.com
Janne Mårtensson adjungerad, Pelarne, 59891 Vimmerby.
Tel. 0735-233125. E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org
13