Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

P THUNMAN / L STRÖMBERG
SBR:s Avelskommitté
Drottningen märks röd 2008
Besök hos drottningodlaren
Freddy Duwe
En viktig aktivitet i vår
strävan att få bättre bin är
drottningodling. Alla biodlare
borde kunna odla några
drottningar för eget behov
men vi behöver bra avelsmaterial.
En viktig funktion har
därför våra drottningodlare.
Drottningodlarna har i allmänhet
många samhällen att välja sitt avelsmaterial
ifrån, både på drönarsidan och
modersarvet. En sådan drottningodlare är
Freddy Duwe. Han bor i Grödinge, som ligger
några mil söder om Stockholm.
Freddy började med biodling för ca
30 år sedan. Det var ren hobbybiodling
från början, men när han pensionerades
Apideorna laddas med Apifonda av Inga och Freddy.
ökade han verksamheten och började
också med redskapsförsäljning. Han har
dessutom suttit i dåvarande Stockholms
länsförbunds styrelse. Han var också
verksam inom dåvarande Yrkessektionen
inom SBR. Nu tillhör han Biodlingsföretagarna.
Numera har Freddy ca 100 bisamhällen
utspridda med 5–10 per bigård. Det är
stor efterfrågan på hans honung. För att
kunna ägna mera tid till honungsproduktionen
har han hjälp av Inga Volkmann i
redskapsaffären och med drottningodlingen,
vilken det är tänkt att hon ska kunna
ta över på sikt.
Från början hade Freddy ligustica
och nordiska men fann att carnica passade
honom bättre. Det första avelsmaterialet
kom från den kände carnicaodla-
Drottningodling/Avel
Freddy använder torkade apelsinskal i
rökpusten. Foton: Per Thunman.
ren Otto Reimann. Freddy har också med tillstånd från Jordbruksverket importerat
ägg och sperma från Österrike.
De samhällen som skall producera
honung har ettåriga drottningar. Urvalet
av avelsmaterial sker från de bästa av de
serier med 8-10 systrar han har på de olika
bigårdarna. Kriterier är bra samlariver och
låg svärmvilja. Tempramentet har aldrig
varit något problem. De utvalda samhällena
tas till hembigården där drottningodlingen
sker.
Drottningodlingen inleds vid påsk då
han börjar drivfodra amningssamhällena
med 40%-ig sockerlösning som ges i små
givor varje dag. De får även en blandning
av pollen och Bifor.
Omlarvningen gör han med pensel
till plastcellkoppar. Larverna fl yttas till ett
samhälle som har förberetts enligt den
australiska metoden som fanns beskriven i
Bitidningen nr 4-97. När cellerna är täckta
tas de till ett kläckskåp. Efter kläckningen
släpps drottningarna in i parningskassetter.
De fl esta är Apideor men han skall i år
testa en mindre modell med bara två små
ramar. Det går åt en mindre bimängd för
att hålla värmen i dessa mindre parnings-
12 Bitidningen 6 2008