Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

More documents

Recommendations

Info

Den här månaden svarar Sören Diberg, vår förbundssekreterare på frågan i frågelådan. Det är en fråga som han är väl skickad att svara på. Red FRÅGA: Jag och min son Reuben vill ha en bikupa på vår tomt i Västerhaninge, är det tillåtet? SVAR: Ja, du kan mycket väl ha bisamhällen i ett villaområde. Det fi nns inga detaljerade regler som styr var man får ha bin eller inte, ej heller något tillståndsförfarande. Enligt miljöbalken är biodlaren dock skyldig att vidta förebyggande åtgärder för att minska risken för olägenhet för människor som bor i närheten. Det fi nns fl era åtgärder som biodlaren kan göra för att undvika risken för problem. Det kan därför vara lämpligt att prata med sina grannar innan man sätter upp bisamhällen inom tätbebyggt område, bl a om skillnaden i beteende mellan bin och getingar. Bigårdens placering Det är viktig hur man placerar bikuporna för att minimera risken att bina kommer i kontakt med grannar eller förbipasserande. Bisamhällena bör placeras så långt som möjligt från en trafi kerad gata, väg eller granntomt. Om det är möjligt bör biodlaren vidtar preventiva åtgärder så att bina får upp fl yghöjden. Med hjälp av ett 1,5-2 m högt plank, häck eller dylikt som står några meter framför bikupans fl uster får bina en brantare uppstigning och infl ygning kan ske ovanför normal huvudhöjd och risken för kollision mellan bina och grannar, gångtrafi kanter, cyklister, etc minskar. Det är också bra att bisamhällena placeras så att barn inte frestas att komma in i bigården. Placeringen av bigården bör därför om möjligt göras insynsskyddad. Kraftigt stötvis förekommande skakningar, vibrationer och ”buller” i bigården kan oroa bina och utlösa aggressivitet. Även detta är anledning till att SÖREN DIBERG Förbundssekreterare placera bisamhällena så långt som möjligt från en trafi kerad väg. Flustret bör placeras så att det förhärskande fl ygstråket går så mycket som möjligt över den egna fastigheten eller ut mot ett obebodd område. Bigårdens utrustning I en väl fungerande bigård bör det fi nnas en bra vattningsanordning. Denna gör att bina hämtar vatten hemma hos biodlaren och inte t ex i grannens fågelbad eller badpool. En vattningsanordning är dessutom bra ur smittspridningssynpunkt, bina får här rent vatten som inte är kontaminerat av vare sig bekämpningsmedel eller binas exkrementer. Vattenanordningen bör placeras utanför den förhärskade fl ygriktningen. Bisamhällenas skötsel Skötseln är viktig, bl a att biodlaren gör svärmförhindrande åtgärder. Svärmning i sig är inte farligt, bina är oftast snälla när de svärmar, men det är inte roligt för grannar att få ett bisamhälle i skorstenen, trädet, på vinden etc. Under dragfattiga perioder och särskilt under hösten är det viktigt att biodlaren sköter sina bisamhällen så att röveri inte uppstår i bigården. Röveri innebär att ett svagt samhälle får sin honung stulen av de andra bisamhällena i bigården. Röveri kan orsaka en okontrollerbar in- och utfl ygning i alla bigårdens kupor vilket kan uppfattas som obehagligt av personer i närheten. I tätbebyggda områden är det särskilt viktigt att ha bin som är avlade på fromhet. Biodlaren bör även sträva efter att ha unga drottningar för att minimera risken för svärmning. Lämpligt antal bisamhällen Hur många bikupor kan accepteras på en normalstor villatomt? Denna fråga måste bedömas från fall till fall. Men upp till 5- 7 bisamhällen bör kunna accepteras om biodlaren har fromma bin, sköter bina väl, har satt upp plank som gör att bina får en brant ut- och infl ygning, har en vattningsanordning enligt ovan. Till slut …. Frågelådan Välkommen med nya frågor till nästa nr av BT, som ni kan skicka på följande sätt till undertecknad. E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org Vanlig post: Janne Mårtensson, Körsbärsvägen 17, Pelarne, 598 91 Vimmerby. Det är viktigt att ha snälla bin i tättbebyggt område. Och att sköta dem lugnt och metodiskt. Foto: Bo Lundberg. Avslutningsvis kan man säga att biodling ibland kan upplevas som påfrestande av grannar. Rättsligt har besluten ofta varit till biodlarens favör vid granntivster. De olika myndigheterna har då framhävt den oerhörda nytta som bina uträttar. Det fi nns två domar i Regeringsrätten som visar att bin inte är en sanitär olägenhet, trots att det i ena fallet var en person som var överkänslig mot bistick, på villkor att det inte fi nns för många kupor och att man följer ovanstående råd. De allra fl esta fall där en biodlare och en av hans grannar har olika uppfattning om biodling i tätort löses och biodlingen får fi nnas kvar genom att biodlaren vidtar de försiktighetsåtgärder som kan göras för att minimera det obehag som grannar kan känna. Lycka till med era bisamhällen! Sammanfattning: • Det är tillåtet att ha bin i tätort • Tala med dina grannar före • Vidta lämpliga skyddsåtgärder • Sköt bina väl • Ha snälla och svärmtröga bin 10 Bitidningen 6 2008
Hitta drottningen ANDERS BERG Att ta rätt på den gamla drottningen som skall bytas kan vara ett problem för många biodlare. Allt för många biodlare våldför sig på bina genom att göra ingrepp vid otjänlig tid när hemmavarande gamla bin är i bibostaden samt att bina kanske befi nner sig i hungertillstånd. Vissa bestämda regler fi nns vid uppsökande av den gamla drottningen samt tid och sätt att tillsätta den nya drottningen. Vid all behandling av bisamhället skall biodlaren tänka på binas känslighet för temperatur, blåst, vittring och de olika åldersgruppernas dominans i bisamhället. Vid uppsökande av den gamla drottningen skall så lite rök som möjligt användas. Detta gäller särskilt de mörka biraserna, enär dessa lätt kommer i panik och bildar klungor i kupan eller på kakorna. Uppstår detta är det lika bra att lägga igen kupan och göra ett nytt försök nästa dag. I trågkupor eller yngelrum med god plats underlättas undersökningen genom att kakorna säras så att man utan upptagande kan konstatera var öppet yngel och ägg fi nns. Där brukar drottningen uppehålla sig. Det är ytterst sällan man fi nner drottningen på en heltäckt yngelkaka. Man spar mycket tid om man gör ett snabbt konstaterande var det fi nns utrymme för drottningen att lägga ägg. Betydligt svårare kan det vara i uppstaplings- och vandringskupor som har tio ramar i yngelrummet. Jag rekommenderar att man nyttjar en tom låda i närheten, där kakorna placeras allt eftersom de upptagits ur yngelrummet och synats. Detta kan vara praktiskt även i en trågkupa, om man snabbt vill få tag i drottningen och inte störa bina genom återsättande av upplyftad kaka. Detta kan bidra till oro bland bina nere i yngelrummet. När kakan lyfts upp ur yngelrummet gör jag alltid en snabb koll på intillig- Bitidningen 6 2008 Att hitta drottningen kan ibland vara ganska tidskrävande. Lättast är det mitt på dagen när huvuddelen av dragbina är ute på fältet. Använd så lite rök som möjligt så att bina inte blir oroliga och börjar rusa. gande yngelkaka i yngelrummet. Många gånger har jag upptäckt drottningen där och hinner, innan hon byter kaka, placera ramen jag håller i, i yngelrummet igen och ta kakan hon går på. Skulle man genom att fl ytta över alla yngelrummets kakor i en extra låda inte fi nna drottningen, varken vid upplyftningen eller återsättande skall man inte bråka mera med bina vid detta tillfälle. Det är bättre att göra ett nytt försök dagen efter. Lyckas man inte heller nästkommande dag kan man dela på yngelrummet med ett lodrätt spärrgaller. Efter fem dagar fi nner man drottningen i ett utrymme på kanske 4- 5 kakor istället för 10-15 ramar. Drottningtillsättning Om tillsättning av en ny drottning skall lyckas måste följande uppfyllas: • Samhället skall vara kontrollerat viselöst • Det ska helst sakna möjlighet att uppdraga drottning från eget materiel • Det ska ha öppet foder, fodring tillåtes vid dragfattig tid Den nya drottningen och bina behöver vänja sig vid varandras lukter. Jag tilllämpar två metoder vid tillsättning av ny drottning. Metod 1 med tillsättningsbur Den här metoden använder jag när drag pågår. Bina mottar lättare en ny drottning vid drag (och fodring med honung eller socker). Jag letar upp den gamla drottningen och placerar henne i en plug- marita.delvert@skl.se Telefon: 070-692 45 77 gad tillsättningsbur med foder mellan två ramar i samhället. Bina matar henne genom nätet. Efter ett dygn avlägsnar jag den gamla drottningen och den nya drottningen sätts i buren. Jag tar bort pluggen och placerar buren igen mellan ramarna. Bina börjar ta bort fodret så att den nya drottningen kan lämna buren. Under tiden matar bina den nya drottningen och de vänjer sig succesivt vid varandra. Denna metod brukar fungera bra när drag råder och att den nya drottningen har tagits direkt från någon av mina drottningodlingskupor. Detta trots att bisamhället har möjlighet att dra upp en ny drottning från eget material. Drottningen, som tas direkt från min odling, är inte nedbantad och kan börja äggläggningen direkt i det nya samhället, efter att bina har avlägsnat fodret i buren. Metod 2 vid dragfattig tid eller med inköpt avelsdrottning Jag nyttjar framlidne Hans Sahlins metod. Jag redovisar inte detta utan jag hänvisar till Bitidningen juli-aug -06! Metoden är lite tidskrävande men mycket säker. En annan variant som jag även tillämpar är att göra en liten avläggare på två täckta yngelkakor och en foderkaka. Jag tillsätter drottningen där och drottningen får gå i avläggaren några veckor. Jag får då en kontroll på att äggläggningen fungerar och förenar senare avläggaren med tidningspapper med det bisamhälle som skall ha en ny drottning. Självklart måste den gamla drottningen avlägsnas först. 11
Page 1 and 2: Nr 6 Juni 2008 Bitidningen Bitidnin
Page 3 and 4: Åke Sandquist Förbundsordförande
Page 5 and 6: Jorden och Skogen i Storstaden - En
Page 7 and 8: tillsättning av ny eller att man g
Page 9: köpare och säljare. I år gäller
Page 13 and 14: samhällen enligt reklamen. Kassett
Page 15 and 16: Efter 18 timmar hade endast enstaka
Page 17 and 18: Nosema hos bin Nosema ceranae Under
Page 19 and 20: Hatjina, F., Korpela, S., Fries, I.
Page 21 and 22: Bitidningen 6 2008 ”Bilagan” 21
Page 23 and 24: Det nordiska biet - fi nns det? ING
Page 25 and 26: det franska biet, hedbiet och det n
Page 27 and 28: Våra aktiviteter under 2008 Skärv
Page 29 and 30: Information från I nästa nummer b
Page 31 and 32: 13 - Hallands distrikt Harplinge Bf
Page 33 and 34: Medlemsnr: Namn: Tele: Mobil: Adres
Page 35 and 36: Kurser för avels- och testbiodlare
Page 37 and 38: Buckfastdrottningar från Sörmland
Page 39 and 40: FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevä

Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?