Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Nr 6 Juni 2008 

Bitidningen 

Bitidningen 6 2008 

Odla drottningar! 

Olika raser • Drottningtillsättning 

Verksamheten vid SLU 

Hitta drottningen • Riksförbundsmötet 

1

Succén fortsäer i vår nya butik - Välkommen Du oxå 

Skälderhusslöja 

Skälderhuskupan, en rejäl 

kupa som tål tuffa tag. 

Pangpris V. 24 

Refraktometer.........400:- 

Bi-rök ........................45:- 

Skälderhusslöja .....350:- 

Anorak ....................230:- 

AnnonsFlexikupan 

- nu även i HLS 

Tänk på brandrisken ! 

Vad använder Du ? 

Rökpust eller rök på burk ? 

Refraktometrar 

Datumstämpel 

Självvändande slungare, 

lagervara 

4-r lågn / langstroth, 

6-r alla ramformat, 

8-r alla ramformat 

9-r lågn / langstroth, 

samt 39-r radial. 

Begär vår nya katalog 

Anorak 

Honungsslungare, 

2-, 3-, 4-, 6-, 9-, 39-ramars. 

Honungsetiketter - Vilken sort väljer Du ? 

Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby 

Tel: 0431-430055, Fax:-431855, Det går även bra att beställa via tel, brev, mail eller fax 

2 Hemsida: www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se, Midsommarafton - Stängt 

Frakt o exp.avgift tillkommer, Max 1pkt / kund

Åke Sandquist 

Förbundsordförande 


SBR satsar offensivt 

Årgång 107 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0582-611682, 0735-233126 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 36, 38. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgiv nings dagen. 

Tryck: VTT Grafi ska, Vimmerby 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 

Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Åke Sandquist, 

Topasstigen 3, 36132 Emmaboda. 

Telefon: 0471-13124, 0735-233120. 

Epost: ake.sandquist@telia.com 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på 

principen om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Ledaren 

Våren har kommit tidigt i år, och när jag skriver detta har bina haft ett härligt drag på sälgen. Bina 

drar både pollen och nektar, det innebär att bina har foder och klarar den så viktiga uppbyggnaden 

av bistyrkan. Vinterförlusterna har varit små i min del av landet, sydöstra Småland. På andra 

håll har vi större vinterförluster, och tyvärr är detta ett problem för oss biodlare. Det handlar ju om 

stora värden som går till spillo när vi förlorar bina under vintern, lönsamheten i vår verksamhet 

sjunker självfallet. Vad kan vi göra? Ja ett är säkert, vi behöver bättre kunskaper. Biodlarna måste 

även vara självkritiska, använder vi oss av beprövade och tillförlitliga metoder vid invintringen? 

Vi står inför en ny biodlingssommar och det gäller att vara väl förberedd med material. Det 

handlar om logistik, vi måste ligga steget före så vi inte kommer i tidsnöd. Under vintern har vi haft 

tid att gå igenom vad som vi nu tänker ändra på, en ständig strävan efter att bli bättre på metoder 

och skötsel av våra bin. 

Vi har numera fl er projekt och arbetsgrupper än någonsin inom förbundet. Det innebär att vi 

satsar offensivt för att stärka vår organisation på olika sätt, fl er medlemmar arbetar utifrån ett nationellt 

perspektiv och det är väldigt positivt. Kompisprojektet arbetar nu vidare med olika delområden, 

man har just nu genomfört fl era cirkelledarträffar. Nya studiematerial kommer att tas fram 

inom olika ämnesområden för att bättre passa in på de krav som biodlarna ställer. Intresset har 

varit stort och vi har fått en mängd bra tips från deltagarna. Det handlar ju ytterst om att vi skapar 

en bättre medlemsnytta. 

Vid den här tiden på året har föreningarna oftast många aktiviteter, vi samlas i bigårdar på 

olika träffar, planerar praktiska göromål, nya biodlare skall skolas in och det sjuder av liv. 

Medlemsnytta skapas på många olika sätt, ändå blir det den nära kontakten med föreningen 

som kanske känns mest värdefull. Jag märker att vi har en hög aktivitetsnivå på många håll i landet. 

Intresset för vår näring har ökat under den senaste tiden. 

Nu är det nära! Väntan har varit lång. SBR har tagit fram en helt ny bok. Boken om biodling 

Det känns fantastiskt bra att vi nu kan erbjuda biodlarna denna efterlängtade produkt. Boken 

kommer att fi nnas för försäljning från SBR: s kansli i början av juni. Mer information på annat 

ställe i detta nummer. Jag vill tacka alla som lagt ned mycket tid och engagemang med att färdigställa 

boken. 

Nu hoppas jag att vi går till mötes en riktigt fi n sommar, en god honungsskörd och trevliga träffar 

i bigårdarna. 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 38. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.org 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

3

I detta nummer 

Skansendagar med bin 5 

I bigården – Tillsättning och puckel 6 

Riksförbundsmötet 8 

Fråga: Kan jag ha bin i samhället? 10 

Hitta drottningen 11 

Drottningodlare Freddy Duwe 12 

Bruksparningsplats 13 

SBR:S vetenskapliga råd 14 

Verksamheten vid SLU 2007 16 

Svartpälsbin i Vimmerby 22 

Finns det nordiska biet? 23 

Buckfast – biras eller arbetssätt? 24 

Brev till redaktionen om BT 27 

Dagen innan riksmötet 28 

Svenskt Sigill, Samlastningsplatser 29 

HF, Leveransavtal 32 

Almanackan, Vi minns 36 

Nästa nummer (7/8) utkommer 

i slutet av juni. 

Manusstopp: 1 juni. 

Numret därpå (9) i slutet av 

augusti. Manusstopp: 1 aug 

Omslagsbilden: 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märkes röd iår. 

Bin kan tydligen 

orsaka romantiska 

känslor också. Ta 

vara på det. Foto: 

Nils-Erik Persson 

på Skansen 

24 

JUNI 2008 

12 

23 

4 Bitidningen 6 2008

Jorden och Skogen i Storstaden 

– En grön skoldag för skolungdomar i årskurs 4-6 på 

Skansen i Stockholm och vid Slottskogen i Göteborg. 

LOTTA FABRICIUS 

Skoldagarna som arrangeras av LRF 

Skolkontakt, Skogen i Skolan, Skogsstyrelsen, 

Skansen, Slottsskogen och naturbruksgymnasierna 

Dingle-Nuntorp 

hölls i början av september i höstas. Evenemanget 

engagerade ett tjugotal utställare 

med anknytning till djur och natur 

på vardera orten. Biodlarna var med och 

visade vägen för nektarn från blomma till 

honungsburk, vilken nytta bina gör och 

hur det fascinerande bisamhället fungerar. 

Drygt 6000 elever deltog i arrangemang 

som pågick under 3 dagar i Stockholm 

och 2 dagar i Göteborg. På Skansen 

var det även en dag för allmänheten. 

I år kommer det att arrangeras igen 

i Stockholm på Skansen den 3-6 september, 

på naturbruksgymnasiet i Dingle istället 

för i Slottskogen som förra året och 

Skansendagar 

ULLA NYSTRÖM 

början av september 2007 var Biodlarna i Stockholm med i ”Jorden och 

I Skogen i Storstaden”. Syftet med vårt deltagande var att öka intresset och 

förståelsen för bin och biodling bland skolungdomar. Vi sålde honung, vaxljus 

och besvarade frågor. Tusen elever med lärare från skolor i eller i närheten 

av Stockholm kom till våra bord per dag under tre dagar mellan klockan 9 

och 15. Den fjärde dagen fi ck vi besök av allmänheten. 

Lotta Fabricius var kontaktperson gentemot LRF och samordnare av biodlarnas 

medverkan. Vi disponerade tre bord. Vid dessa kunde man smaka 

på nyslungad honung, köpa honung, veva igång en slunga, genom lupp 

betrakta inglasade döda bin, lukta på och köpa vaxljus och titta efter drottningen 

i en demonstrationskupa. Runt allt detta fl ockades skolbarnen med 

iver och stort intresse. Många av barnen, även en lärare trodde att vi odlade 

getingar. En del trodde att vaxljusen var honung. Hur bina hamnat i 

demonstrationskupan ville de också få veta. 

Det blev många frågor att besvara. Första dagen stod vid ett tillfälle en 

kvinna och lyssnade på barnens frågor. Hon sa efteråt att hon av eget intresse 

velat höra vilka svar barnen fått på sina frågor. Vid stängningsdags 

omkring klockan 15, när vi var i färd med att packa ihop våra saker och 

släppa ut bina ur kupan inför morgondagen, kom det fl era nyfi kna vuxna, 

även några utländska turister. Några kvinnor verkade bli intresserade av 

att själva börja med biodling efter samspråk med oss. 


i Umeå som är ny ort för i år. Biodlarna 

i Stockholm var med första gången 2006 

och den praktiskt pedagogiska utställningen 

med levande bin (och några döda för 

närmre studier), slunga och provsmakning 

av nyslungad honung som vi hade 

var en ”magnet”. Biodlarna i Stockholms 

medverkan i detta arrangemang var från 

början en slump som sedan utvecklats till 

en fast del av organisationen. Under året 

är det ett antal möten för att få alla delar 

att falla på plats. Förra året förmedlade jag 

kontakten mellan LRF skolkontakt region 

Väst och Göteborg och Bohusläns Biodlaredistrikt. 

Jag har skrivit en folder om Bin och 

Biodling för barn som kommer att tryckas 

under säsongen och som kommer kunna 

köpas från SBR. 

Det var ett osannolikt hopplöst väder på 

Skansen den sista dagen av Jordens och 

Skogens dagar 2007. Vi stod i hällregn och 

försökte informera om biodling och sälja 

honung till de sällsynta besökarna. Men 

personal från de andra stånden besökte 

oss. Några barnfamiljer besökte vår plats 

också så jag hade kameran framme för 

att dokumentera en av biodlingens bästa 

sidor. Då fanns plötsligt motivet där. Ett 

bevis på att även de värsta omständigheter 

kan erbjuda ett lyckligt ögonblick. 

Nils-Erik Persson 

Foton: Preben Kristiansen 

5

I bigården 

Drottningtillsättning och puckelyngel 

Det fi nns hur många som helst olika 

tillsättningsmetoder av drottningar 

men ingen är 100%-igt säker. Hur man 

än gör så mister man någon dyrbar drottning. 

Gamle Bernard i Ankarsrum sa på 

80-talet så här: 

Jag spottade på drottningen och 

så hällde jag mjöl på henne och 

släppte in henne genom fl ustret och 

då sa bina: ”Mor var har du varit 

någonstans, vi ska hjälpa dej och 

slicka dej ren och fi n.” Då fi ck de 

samma lukt under tiden och drottningen 

accepterades. 

Själv förlorade jag två av de 21 jag tillsatte 

hösten 2007. I de två samhällena 

har det blivit puckelyngel. Det är det värsta 

som kan hända. 

Jag har provat många olika tillsättningsmetoder. 

Den säkraste är att göra 

en avläggare och i den tillsätta drottningen 

då det är mindre med bin i en sådan 

och det är de snällare ungbina som är kvar 

där. Dragbina som kan vara besvärliga mot 

nya drottningar har ju fl ugit tillbaka till 

moderkupan. Men det tar mer tid att göra 

Jag är 62 år och började biodlingen 

1981. Tillsammans med mina 4 

vuxna barn och barnbarn har jag 

60 bisamhällen i Hjorted söder om 

Västervik. 

avläggare och kräver mer material. I mitt 

fall med ett 20-tal nyinköpta drottningar 

skulle det bli ett 20-tal avläggare. Det har 

jag inte tid med. Och sedan ska dessa återförenas 

med modersamhället igen. 

Enklaste metoden för mig är att köpa 

ca 20-talet nya drottningar på hösten vid 

infodringen. Jag avlivar den gamla drottningen 

och tillsätter den nya drottningen 

längst bak i kupan och kletar ned med 

egen honung runt tillsättningsburen så att 

honungen fungerar som en spärr. Sedan 

fodrar jag bisamhället med vinterfoder. 

Bina känner lukten av den nya drottningen. 

Är de vänligt eller fi entligt inställda? Om det 

tar ett par dagar för bina att äta ut drottningen 

och bisamhället fodras samtidigt 

brukar det gå bra. Foton: Bo Lundberg. 

Walle Johansson 

Hjorted 

Fördelar: Det går snabbt, på hösten är 

bina villiga att ta emot ny drottning. Bina 

är upptagna av fodringen och nya honungen 

runt buren omedelbart och har inte tid 

att bråka med drottningen som blir utäten 

inom några dagar. 

Nackdelar: Katastrof om bina dödar 

den nya drottningen. Så sent på året fi nns 

inte några drönare till en parning av en 

ungdrottning som de drar upp från ynglet 

från den gamla drottningen. Det kan bli 

puckelyngel som följd, dvs drönaryngel i 

arbetarceller. Den nya drottningen lägger 

bara obefruktade ägg. 

Många år lyckas jag helt. Ibland förlorar 

jag 1-2 drottningar av ca 20st. Det 

är trots allt ganska acceptabelt, men helt 

nöjd är jag inte. Jag tycker att detta moment 

i biodlingen är svårt så har du som 

läsare några bra tips så ring mig eller skriv 

en egen artikel till Bitidningen om drottningstillsättning. 

Puckelyngel ett 

hopplöst problem 

Har man tur så går en gammal drottning 

och lägger puckel och då hittar man den 

skyldige och avlivar den i samband med 


tillsättning av ny eller att man ger ramar 

med färskt yngel eller vicecell. Då är problemet 

löst. 

Men vid äggläggande arbetsbin går det 

inte att se vilken eller vilka som lägger ägg. 

Att tillsätta en ny drottning är meningslöst 

eftersom den allmänna erfarenheten är att 

den nya drottningen blir dödad. 

Jag har försökt att skaka av bina längre 

bort och tillsätta en ny. Det är vanskligt 

eftersom de äggläggande arbetsbina kan 

fl yga tillbaka till kupan. Jag har tillsatt 

gamla kasserade drottningar men det har 

inte heller gått bra för mig. 

Bästa metoden tror jag är att fl ytta bikupan 

några meter bort så att fl ygbina fl yger 

tillbaka till den gamla platsen där det 

står en ny låda med honungsramar i. Äggläggande 

arbetsbin lämnar inte ursprungskupan 

utan fortsätter lägga drönarägg hela 

tiden till dess undergång. 

Jag sätter till några ramar med bin och 

yngel, helst med viceceller, till lådan med 

honungsramar. Då bildas ett nytt bisamhälle 

med en ny drottning. Man kan sedan 

till det bisamhället tillsätta en inköpt eller 

odlad ny drottning eftersom där inte fi nns 

några äggläggande arbetsbin. Men då skall 

det fi nnas tid kvar på året för detta och det 

puckelynglande samhället skall inte vara 

för svagt för att det skall vara meningsfullt 

att ta vara på dess bin. Det kan gå lättare 

och bli bättre att helt enkelt göra en avläggare 

från ett starkt samhälle som ersättning. 

Det ska man förresten alltid göra. Då 

har man redan i förväg skaffat sig ersättare 

för kommande eventuella förluster. 

Har du som läsare några bra idéer 

och erfarenheter så ring mig eller skriv 

till Bitidningen och berättar vad du gör 

med pucklande bisamhällen. (Red.: Jag 

ger dem en krypmogen drottningcell + 

en yngelram.) 

Blommor 

Hallon är den blomma som producerar 

en sockermängd som är bland den högsta 

man påträffat. Eftersom blommorna tillhör 

den s k heldagstypen som har en jämn 

nektarproduktion från morgon till kväll så 

är den idealisk som nektarleverantör. Honung 

från hallon är det godaste jag vet. 

Klöversorter fi nns det många. Lilla 

vitklövern blommar visserligen i maj men 

den ger ingen nektar förrän en bit in i juni. 

Studerar man dragkalendern så ser man 

att vitklövern är en stabil och god nektarkälla, 

även en god pollenleverantör. 

Men de som har högst värde i kalen- 


Hallon är läckra, 

både för bin och 

för människor. 

Låt vitklövern 

blomma. Den är 

värdefull, speciellt 

då hallonen har 

blommat färdigt. 

Var också glad åt 

den röda vallmon. 

Den ger värdefullt 

pollen. Foton: 

Walle, Bo Lundberg 

och Wikipedia 

dern är Snöbär, Timjan, Blåljus 

och Gurkört, men de är ju inte 

så vanliga. 

Vitklövern blommar och ger 

nektar i juni – juli men vid betning 

av boskap och slåtter så förlängs 

blomningstiden till september. 

Pollen: Vitklöverpollenets halt 

av råäggvita har bestämts till 23,7% 

vilket är ett ganska högt värde. Hos 

vitklöverblommorna förekommer 

ett leveransmaximum mellan kl 

12 och 14 då bina forslar hem till 

kupan 58% av det pollen som samlas 

in under en dag. Pollenets färg 

är brunt. 

Honung: Vitklöverns nektar innehåller 

44% socker och är något sötare än 

rödklöverns. Bina har svårare att komma 

åt rödklöverns nektar pga lång väg ned 

till nektarkällan. Smaken på honungen 

är detsamma. Vitklövern har något lägre 

vattenhalt. (Källa: Biväxter Åke Hansson 

3:e upplagan.) 

Åkervallmon har för bina en mycket 

fördelaktig kemisk sammansättning som 

ger en av det mesta värdefullaste pollensorterna 

för dem. Men här måste bina vara 

ute före kl 10 på förmiddagen annars är 

det för sent. Åke Hansson skriver att den 

röda vallmon ter sig ultraviolett för bina. 

Blomman refl ekterar också ultraviolett. 

Vissa blommor som för oss ser ut att ha 

enhetliga färg, ex rapsen och senapen, är 

för bina olikfärgade eftersom de återkastar 

ultraviolett på skilda sätt. 

Det är roligt att titta när bina drar i 

trädgårdsvallmon. En enorm trängsel en 

kort tid sedan är det över. 

7

Ny bibok och lägre honungspris 

ERIK ÖSTERLUND, text och foton 

Tiden är ett rakt streck, men 

samtidigt en cirkel. Biodlarnas 

nya år börjar i april, 

precis som binas. Vårt år 

börjar på en speciell plats, 

i Kvarnparken i Mjölby, i 

år den 5-6 april, i och med 

riksförbundsmötet. Binas år 

började en vecka tidigare för 

många detta år. Då kunde 

de komma ut och hämta en 

del färskt pollen och sätta 

ordentlig fart på produktionen 

av nya bin. 

Riksförbundsmötet är inte bara en plats 

då ordföranden väljs om på ett år och 

styrelsen nästan likaså. Här sker också 

mycket information ut till distriktsrepresentanterna 

om vad som händer centralt. 

Den informationen tar de med sig hem 

och delar med sig av. Motionerna diskuteras 

och det samtalas i alla pauser och 

icke schemalagd tid. Det är inte minst 

värdefullt. 

Förhandlingarna 

Ordförande Åke Sandquist inledde årsmötesförhandlingarna. 

Ulla Westman och Ingelie 

Nilsson avtackades eftersom de slutar i 

höst. Anette Agouda välkomnades som ny 

ekonomianställd på SBR:s expedition. 

Presidiet, dvs mötesordförandena 

och sekreterarna blev de inkörda och välbeprövade 

Gösta Persson och Bo Lindahl 

som ordförande, och vice. Alf Sjöberg och 

Per Andersson dokumenterade mötet i 

protokollet. 

Ekonomiskt gick året något lite i förlust, 

men bättre än budget. Omsättningen 

låg på drygt 7,5 milj kr. De likvida medlen 

uppgår till 6,7 milj. 

Det var 10 motioner som gick ganska 

snabbt att ta sig igenom. Faktiskt var det 

ganska stor enighet mellan motionärer 

och förbundsstyrelse sammanfattningsvis. 

Lite debatter blev det dock. Och det 

ska det vara. 

I verksamhetsplanen hade man ett 

mål för 2008-2011. Medlemmar och bisamhällen 

ska öka med 5% per år. Verksamheten 

utgår från dessa mål. Tyvärr har 

medlemsantalet sjunkit med ca 600 per år 

i några år. Men det ska vi ta igen! 

Varje medlem är viktig. Du är en del av 

SBR. Varje medlem bidrar på olika sätt som 

ger SBR kvalitet. Varje medlem kan nå sin 

omgivning och stimulera andra att ta steget 

att bli biodlare och medlem i SBR. 30% av 

alla nya biodlare är kvinnor. De flesta nya 

biodlare är också under 40 år. 

Startpaketet 

Janne Mårtensson informerade om startpaketet 

till nya biodlare. Det introducerades 

förra året. 90 biodlare utnyttjade det. 

Det har mött positiva reaktioner både från 

Debatter i ett förbund är ett friskhetstecken. 

Här är det Ulf Westberg och Eva 

Carlsson som säger sin mening. 

Ordförande Åke Sandquist blev omvald och 

visionerade om framtiden med fler biodlare 

och fler bisamhällen. 

Ulla Westman och Ingelie Nilsson slutar till 

hösten och avtackades med blommor. 

Anette Agouda är ny ekonom på SBR efter 

Gun-Britt Ählström. Välkommen! 


köpare och säljare. I år gäller följande villkor: 

Nya medlemmar fr o m 1/9-07 kan 

under hela 2008 utnyttja erbjudandet. Alla 

nya medlemmar får det hemsänt med välkomstpaketet. 

Erbjudandet är 20% rabatt 

på ingående material i tre delpaket. 

Del 1 är ett skyddspaket bestående av 

skyddsutrustning. 

Del 2 är ett materialpaket bestående 

av bl a kupa 

Del 3 är ett profi lpaket bestående av 

keps, T-shirt och badhandduk. 

Hemsida och bibok 

En ny hemsida är på gång och sjösätts 

snart. Den görs med ny teknik, där fl era 

ansvariga för olika områden själva kan 

uppdatera innehållet på de sidor man 

har ansvar för. 

En ny bibok är snart framme. Det 

är ett riktigt monumentalverk som berör 

biodlingens alla områden, ett bra utbildningsverktyg 

och uppslagsverk. Det är en 

översättning och bearbetning av en fi nsk 

bok i två band. Den fi nska boktiteln betyder 

”Biodling i praktiken” och den har 

fått pris av Apimondia. Den svenska boken 

kommer att heta ”Boken om biodling” och 

kommer att omfatta ca 330 sidor. Rubrikerna 

är 

– Hur blir jag biodlare? 

– Biskötsel 

– Binas biologi 

– Binas sjukdomar & varroa (nyskrivet 

av Ingemar Fries och Preben Kristiansen) 

– Honungshantering 

– Drottningodling 

– Förädling av bin 

– Biredskap och lokaler 

– Biodlingens produkter 

HF:s VD Christer Ankarlid. 


HF 

Honungsförädlingens VD Christer Ankarlid 

informerade om HF:s verksamhet och 

meddelade säsongens inköpspris på honung. 

Man har byggt om värmerummen 

och gjort nytt avlopp. Kapaciteten har 

ökat från 30 ton upptappad honung per 

vecka till 270 ton. Biodlarna köper allt 

mer Bifor genom HF. Förra året såldes 

drygt 180 ton. 

Hongsglazerna (kryddblandningar 

med honung till kött och fi sk), de nya 

produkterna, säljer mycket bra. Ännu 

fl er nya produkter håller på att tas fram. 

Flytande honung ökar i popularitet bland 

konsumenterna. Honungslagret hos HF 

har ökat då skörden var mycket bra för 

två år sedan och ganska bra förra året. 

Det innebär en ekonomisk belastning. Den 

ökas på av att svensk kristalliserad honung 

säljs med förlust. Mycket lågprishonung 

kommer in i Sverige och importerad kvalitetshonung 

som HF säljer har ökat i inköpspris. 

Det gör att man inte längre kan 

subventionera svensk honung på samma 

vis som tidigare. Därför har man sett sig 

tvungna att sänka inköpspriset på svensk 

Nils-Erik Persson fi ck guldmedalj av SBR 

för sin insats i styrelsen. Han är numera 

amatörfotograf och hobbybiodlare, en bra 

kombination. 

honung, med 3 kr/kg i 28kg:s-kärl och 2 

kr/kg i 140kg:s-kärl. Målet är att svensk 

kristalliserad honung åtminstone inte ska 

säljas med förlust. 

Den nya hemsidan presenterades, liksom 

Boken om biodling. Något att se fram emot. 

9

Den här månaden svarar Sören 

Diberg, vår förbundssekreterare 

på frågan i frågelådan. Det är en 

fråga som han är väl skickad att 

svara på. 

Red 

FRÅGA: 

Jag och min son Reuben vill ha en 

bikupa på vår tomt i Västerhaninge, 

är det tillåtet? 

SVAR: 

Ja, du kan mycket väl ha bisamhällen i 

ett villaområde. Det fi nns inga detaljerade 

regler som styr var man får ha bin eller 

inte, ej heller något tillståndsförfarande. 

Enligt miljöbalken är biodlaren dock skyldig 

att vidta förebyggande åtgärder för att 

minska risken för olägenhet för människor 

som bor i närheten. 

Det fi nns fl era åtgärder som biodlaren 

kan göra för att undvika risken för 

problem. Det kan därför vara lämpligt att 

prata med sina grannar innan man sätter 

upp bisamhällen inom tätbebyggt område, 

bl a om skillnaden i beteende mellan bin 

och getingar. 

Bigårdens placering 

Det är viktig hur man placerar bikuporna 

för att minimera risken att bina kommer 

i kontakt med grannar eller förbipasserande. 

Bisamhällena bör placeras så långt 

som möjligt från en trafi kerad gata, väg 

eller granntomt. Om det är möjligt bör 

biodlaren vidtar preventiva åtgärder så att 

bina får upp fl yghöjden. Med hjälp av ett 

1,5-2 m högt plank, häck eller dylikt som 

står några meter framför bikupans fl uster 

får bina en brantare uppstigning och 

infl ygning kan ske ovanför normal huvudhöjd 

och risken för kollision mellan 

bina och grannar, gångtrafi kanter, cyklister, 

etc minskar. Det är också bra att bisamhällena 

placeras så att barn inte frestas 

att komma in i bigården. Placeringen 

av bigården bör därför om möjligt göras 

insynsskyddad. Kraftigt stötvis förekommande 

skakningar, vibrationer och ”buller” 

i bigården kan oroa bina och utlösa 

aggressivitet. Även detta är anledning till att 

SÖREN DIBERG 

Förbundssekreterare 

placera bisamhällena så långt som möjligt 

från en trafi kerad väg. Flustret bör placeras 

så att det förhärskande fl ygstråket går så 

mycket som möjligt över den egna fastigheten 

eller ut mot ett obebodd område. 

Bigårdens utrustning 

I en väl fungerande bigård bör det fi nnas en 

bra vattningsanordning. Denna gör att bina 

hämtar vatten hemma hos biodlaren och 

inte t ex i grannens fågelbad eller badpool. 

En vattningsanordning är dessutom bra ur 

smittspridningssynpunkt, bina får här rent 

vatten som inte är kontaminerat av vare sig 

bekämpningsmedel eller binas exkrementer. 

Vattenanordningen bör placeras utanför 

den förhärskade fl ygriktningen. 

Bisamhällenas skötsel 

Skötseln är viktig, bl a att biodlaren gör 

svärmförhindrande åtgärder. Svärmning 

i sig är inte farligt, bina är oftast snälla 

när de svärmar, men det är inte roligt för 

grannar att få ett bisamhälle i skorstenen, 

trädet, på vinden etc. 

Under dragfattiga perioder och särskilt 

under hösten är det viktigt att biodlaren 

sköter sina bisamhällen så att röveri 

inte uppstår i bigården. Röveri innebär att 

ett svagt samhälle får sin honung stulen 

av de andra bisamhällena i bigården. Röveri 

kan orsaka en okontrollerbar in- och 

utfl ygning i alla bigårdens kupor vilket 

kan uppfattas som obehagligt av personer 

i närheten. 

I tätbebyggda områden är det särskilt 

viktigt att ha bin som är avlade på fromhet. 

Biodlaren bör även sträva efter att ha 

unga drottningar för att minimera risken 

för svärmning. 

Lämpligt antal bisamhällen 

Hur många bikupor kan accepteras på en 

normalstor villatomt? Denna fråga måste 

bedömas från fall till fall. Men upp till 5- 

7 bisamhällen bör kunna accepteras om 

biodlaren har fromma bin, sköter bina väl, 

har satt upp plank som gör att bina får en 

brant ut- och infl ygning, har en vattningsanordning 

enligt ovan. 

Till slut …. 

Frågelådan 

Välkommen med nya frågor 

till nästa nr av BT, som ni kan skicka 

på följande sätt till undertecknad. 

E-post: 

jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

Vanlig post: 

Janne Mårtensson, Körsbärsvägen 

17, Pelarne, 598 91 Vimmerby. 

Det är viktigt att ha snälla bin i tättbebyggt 

område. Och att sköta dem lugnt och metodiskt. 

Foto: Bo Lundberg. 

Avslutningsvis kan man säga att biodling 

ibland kan upplevas som påfrestande av 

grannar. Rättsligt har besluten ofta varit till 

biodlarens favör vid granntivster. De olika 

myndigheterna har då framhävt den oerhörda 

nytta som bina uträttar. 

Det fi nns två domar i Regeringsrätten 

som visar att bin inte är en sanitär olägenhet, 

trots att det i ena fallet var en person 

som var överkänslig mot bistick, på villkor 

att det inte fi nns för många kupor och att 

man följer ovanstående råd. 

De allra fl esta fall där en biodlare och 

en av hans grannar har olika uppfattning 

om biodling i tätort löses och biodlingen 

får fi nnas kvar genom att biodlaren vidtar 

de försiktighetsåtgärder som kan göras 

för att minimera det obehag som grannar 

kan känna. 

Lycka till med era bisamhällen! 

Sammanfattning: 

• Det är tillåtet att ha bin i tätort 

• Tala med dina grannar före 

• Vidta lämpliga skyddsåtgärder 

• Sköt bina väl 

• Ha snälla och svärmtröga bin 


Hitta drottningen 

ANDERS BERG 

Att ta rätt på den gamla 

drottningen som skall bytas 

kan vara ett problem för 

många biodlare. Allt för 

många biodlare våldför 

sig på bina genom att göra 

ingrepp vid otjänlig tid när 

hemmavarande gamla bin 

är i bibostaden samt att bina 

kanske befi nner sig i hungertillstånd. 

Vissa bestämda regler fi nns vid uppsökande 

av den gamla drottningen samt 

tid och sätt att tillsätta den nya drottningen. 

Vid all behandling av bisamhället 

skall biodlaren tänka på binas känslighet 

för temperatur, blåst, vittring och de 

olika åldersgruppernas dominans i bisamhället. 

Vid uppsökande av den gamla 

drottningen skall så lite rök som möjligt 

användas. Detta gäller särskilt de mörka 

biraserna, enär dessa lätt kommer i panik 

och bildar klungor i kupan eller på kakorna. 

Uppstår detta är det lika bra att lägga 

igen kupan och göra ett nytt försök nästa 

dag. I trågkupor eller yngelrum med god 

plats underlättas undersökningen genom 

att kakorna säras så att man utan upptagande 

kan konstatera var öppet yngel och 

ägg fi nns. Där brukar drottningen uppehålla 

sig. Det är ytterst sällan man fi nner 

drottningen på en heltäckt yngelkaka. Man 

spar mycket tid om man gör ett snabbt 

konstaterande var det fi nns utrymme för 

drottningen att lägga ägg. 

Betydligt svårare kan det vara i uppstaplings- 

och vandringskupor som har tio 

ramar i yngelrummet. Jag rekommenderar 

att man nyttjar en tom låda i närheten, 

där kakorna placeras allt eftersom de upptagits 

ur yngelrummet och synats. Detta 

kan vara praktiskt även i en trågkupa, om 

man snabbt vill få tag i drottningen och 

inte störa bina genom återsättande av upplyftad 

kaka. Detta kan bidra till oro bland 

bina nere i yngelrummet. 

När kakan lyfts upp ur yngelrummet 

gör jag alltid en snabb koll på intillig- 


Att hitta drottningen kan ibland vara ganska tidskrävande. Lättast är det mitt på dagen 

när huvuddelen av dragbina är ute på fältet. Använd så lite rök som möjligt så att bina 

inte blir oroliga och börjar rusa. 

gande yngelkaka i yngelrummet. Många 

gånger har jag upptäckt drottningen där 

och hinner, innan hon byter kaka, placera 

ramen jag håller i, i yngelrummet igen och 

ta kakan hon går på. Skulle man genom 

att fl ytta över alla yngelrummets kakor i 

en extra låda inte fi nna drottningen, varken 

vid upplyftningen eller återsättande 

skall man inte bråka mera med bina vid 

detta tillfälle. Det är bättre att göra ett nytt 

försök dagen efter. Lyckas man inte heller 

nästkommande dag kan man dela på 

yngelrummet med ett lodrätt spärrgaller. 

Efter fem dagar fi nner man drottningen i 

ett utrymme på kanske 4- 5 kakor istället 

för 10-15 ramar. 

Drottningtillsättning 

Om tillsättning av en ny drottning skall 

lyckas måste följande uppfyllas: 

• Samhället skall vara kontrollerat 

viselöst 

• Det ska helst sakna möjlighet att uppdraga 

drottning från eget materiel 

• Det ska ha öppet foder, fodring tillåtes 

vid dragfattig tid 

Den nya drottningen och bina behöver 

vänja sig vid varandras lukter. Jag tilllämpar 

två metoder vid tillsättning av ny 

drottning. 

Metod 1 med tillsättningsbur 

Den här metoden använder jag när drag 

pågår. Bina mottar lättare en ny drottning 

vid drag (och fodring med honung eller 

socker). Jag letar upp den gamla drottningen 

och placerar henne i en plug- 

marita.delvert@skl.se 

Telefon: 070-692 45 77 

gad tillsättningsbur med foder mellan 

två ramar i samhället. Bina matar henne 

genom nätet. Efter ett dygn avlägsnar jag 

den gamla drottningen och den nya drottningen 

sätts i buren. Jag tar bort pluggen 

och placerar buren igen mellan ramarna. 

Bina börjar ta bort fodret så att den 

nya drottningen kan lämna buren. Under 

tiden matar bina den nya drottningen 

och de vänjer sig succesivt vid varandra. 

Denna metod brukar fungera bra när drag 

råder och att den nya drottningen har tagits 

direkt från någon av mina drottningodlingskupor. 

Detta trots att bisamhället 

har möjlighet att dra upp en ny drottning 

från eget material. Drottningen, som tas 

direkt från min odling, är inte nedbantad 

och kan börja äggläggningen direkt i det 

nya samhället, efter att bina har avlägsnat 

fodret i buren. 

Metod 2 vid dragfattig tid eller 

med inköpt avelsdrottning 

Jag nyttjar framlidne Hans Sahlins metod. 

Jag redovisar inte detta utan jag hänvisar 

till Bitidningen juli-aug -06! Metoden är 

lite tidskrävande men mycket säker. En 

annan variant som jag även tillämpar är 

att göra en liten avläggare på två täckta 

yngelkakor och en foderkaka. Jag tillsätter 

drottningen där och drottningen får gå i 

avläggaren några veckor. Jag får då en kontroll 

på att äggläggningen fungerar och förenar 

senare avläggaren med tidningspapper 

med det bisamhälle som skall ha en 

ny drottning. Självklart måste den gamla 

drottningen avlägsnas först. 

11

P THUNMAN / L STRÖMBERG 

SBR:s Avelskommitté 

Drottningen märks röd 2008 

Besök hos drottningodlaren 

Freddy Duwe 

En viktig aktivitet i vår 

strävan att få bättre bin är 

drottningodling. Alla biodlare 

borde kunna odla några 

drottningar för eget behov 

men vi behöver bra avelsmaterial. 

En viktig funktion har 

därför våra drottningodlare. 

Drottningodlarna har i allmänhet 

många samhällen att välja sitt avelsmaterial 

ifrån, både på drönarsidan och 

modersarvet. En sådan drottningodlare är 

Freddy Duwe. Han bor i Grödinge, som ligger 

några mil söder om Stockholm. 

Freddy började med biodling för ca 

30 år sedan. Det var ren hobbybiodling 

från början, men när han pensionerades 

Apideorna laddas med Apifonda av Inga och Freddy. 

ökade han verksamheten och började 

också med redskapsförsäljning. Han har 

dessutom suttit i dåvarande Stockholms 

länsförbunds styrelse. Han var också 

verksam inom dåvarande Yrkessektionen 

inom SBR. Nu tillhör han Biodlingsföretagarna. 

Numera har Freddy ca 100 bisamhällen 

utspridda med 5–10 per bigård. Det är 

stor efterfrågan på hans honung. För att 

kunna ägna mera tid till honungsproduktionen 

har han hjälp av Inga Volkmann i 

redskapsaffären och med drottningodlingen, 

vilken det är tänkt att hon ska kunna 

ta över på sikt. 

Från början hade Freddy ligustica 

och nordiska men fann att carnica passade 

honom bättre. Det första avelsmaterialet 

kom från den kände carnicaodla- 

Drottningodling/Avel 

Freddy använder torkade apelsinskal i 

rökpusten. Foton: Per Thunman. 

ren Otto Reimann. Freddy har också med tillstånd från Jordbruksverket importerat 

ägg och sperma från Österrike. 

De samhällen som skall producera 

honung har ettåriga drottningar. Urvalet 

av avelsmaterial sker från de bästa av de 

serier med 8-10 systrar han har på de olika 

bigårdarna. Kriterier är bra samlariver och 

låg svärmvilja. Tempramentet har aldrig 

varit något problem. De utvalda samhällena 

tas till hembigården där drottningodlingen 

sker. 

Drottningodlingen inleds vid påsk då 

han börjar drivfodra amningssamhällena 

med 40%-ig sockerlösning som ges i små 

givor varje dag. De får även en blandning 

av pollen och Bifor. 

Omlarvningen gör han med pensel 

till plastcellkoppar. Larverna fl yttas till ett 

samhälle som har förberetts enligt den 

australiska metoden som fanns beskriven i 

Bitidningen nr 4-97. När cellerna är täckta 

tas de till ett kläckskåp. Efter kläckningen 

släpps drottningarna in i parningskassetter. 

De fl esta är Apideor men han skall i år 

testa en mindre modell med bara två små 

ramar. Det går åt en mindre bimängd för 

att hålla värmen i dessa mindre parnings- 


samhällen enligt reklamen. Kassetterna är 

laddade med Apifonda som mat åt bina. 

För att inte bina skall fastna i foderdegen 

läggs en bit hushållspapper på ytan. Om 

det är risk för röveri sätter han en bit nät 

framför flustret. 

Parningen sker på Öja, en ö i Stockholms 

skärgård, samma ö som härbärge- 

Bruksparningsplats 

Skillnaden mellan en parningsstation 

och en bruksparningsplats 

är att på en 

p-station finns det bara drönararv 

från ett bisamhälle. 

Det är representerat genom 

drönare som kommer från 

flera drottningar som odlats 

från det samhället. 

Oftast är det minst 8 systersamhällen 

eller drönare från åtta samhällen i så 

kallade drönaravläggare, som är en rationalitet 

(se BT nr 6 -07). Drottningarna i 

dessa är odlade efter samma drottning. 

Stationen finns på en ö för att man 

skall vara helt säker på att det inte finns 

någon influens från andra drönare. Det 

finns för närvarande åtta sådana stationer 

som SBR subventionerar med sammanlagt 

90 tkr. Dessa stationer är till för att 

para drottningar som skall användas till 

avel. 2007 parades 1588 st. Odlaren betalar 

60 kr för varje parad drottning. 

En bruksparningsplats är som regel 

landbaserad. Den kan med fördel ligga i 


rar den för Stockholms seglare så välkända 

fyren Landsort med anor från 1651. Drönarsamhällena 

kan stå på ön under hela 

året men måste matas för att inte svälta. 

PT 

en glänta i ”stora skogen” och avståndet 

till närmaste bigård är minst 3-4 km så 

att man får en godtagbart säker parning. 

Det finns erfarenheter som tyder på att 

en drottning som flyger ut för sin parning 

från ett drönarfritt samhälle släpper sitt 

brunstferomon så fort hon lämnar bostaden. 

Att inte paras med sina egna drönare 

är något som ligger i generna. I och med 

detta hinner hon inte flyga långt innan 

parning sker. Visst ställer man upp sina 

kassetter drönarfria! Vad gäller drönarnas 

härkomst är det en klar fördel att de 

kommer från många olika bisamhällen/ 

drottningar av olika härkomst, men av 

samma ras. Detta för att det skall bli en 

genetisk mångfald. Det borgar för att det 

blir robusta bisamhällen med ett ”batteri” 

av goda egenskaper som kan möta pröv- 

SBR:S 

AVELS- 

KOMMITTÉ: 

Apidea med hinder för rövarbin. Lägg 

märke till öppningen bakom nätet t v för 

Apideans bin. Rovbina samlas till höger 

framför öppningen in i Apidean men kommer 

inte in pga av nätet. 

Apidea med hushållspapper over foderdegen. 

ningar och uppgifter som väntar. 

De drottningar vi odlar efter är om 

möjligt någon drottning som är parad 

på parningsstation eller så kan det finns 

andra lämpliga drottningmödrar hos enskilda 

biodlare. 

Samarbete är viktigt och i bästa fall 

finns det en drottningodlingsklubb i föreningen 

som har koll på vad det finns för 

bra material eller som kan rekvirera avelsdrottningar. 

Detta är inte minst viktigt 

eftersom man regelbundet skall prova nya 

gener i föreningsområdet. 

För att kunna fripara sina drottningar 

i den egna bigården och få ett önskat resultat 

är en bra utgångspunkt att det finns 

en enhetlig stam i föreningsområdet. Det 

är något att jobba för! 

LS 

Bo Lindahl ordförande, Håstenslöv 1534, 26020 Teckomatorp. 

Tel. 0413-70751. E-post: 041370751@telia.com 

Krister Linell ledamot, Frydsberg 11, 56393 Gränna. Tel 036- 

54130, 070-5669641. E-post: krister.linnell@telia.com 

Leif Strömberg ledamot, Västra Bohr 23, 71191 Lindesberg. 

Tel. 0581-13774. E-post: leif.biodlare@telia.com 

Per Thunman ledamot, Skurusundsvägen 44, 13146 Nacka. 

Tel. 08-7180232. E-post: pgthunman@hotmail.com 

Janne Mårtensson adjungerad, Pelarne, 59891 Vimmerby. 

Tel. 0735-233125. E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

13

BERT THRYBOM 

L-M LILJENVALL 

liljenvall@zeta.telenordia.se – bert.thrybom@swipnet.se 

Jag heter Bert Thrybom och det är i år 60 år sedan min far och jag (7 år gammal) 

”blev med bin”. Tillsammans med Hans Sahlin, Ulf Gröhn och Leif Svensson har 

jag ingått i SBR:s avelskommitté. De senaste 30 åren har mitt intresse fokuserats på 

avelsarbete och utveckling av inseminationsteknik. Jag har medverkat till och deltagit 

i olika projekt, exempelvis arbete med rensningsbenägna bin på 1980-talet, 

hämtning av ägg och sperma av A. m. monticola i Kenya samt import av liguriska 

drottningar från reservatet på Kangaroo Island, Australien. Vidare har jag skrivit 

bland annat följande rapporter vilka skall fi nnas på SBR:s exp: 

1: Resistensavel mot yngelsjukdomar hos bin. 

2: Sluten population av bin med höggradig rensningsförmåga. 

3: Ny diluent för ”single-drone”-insemination och insemination med homogent 

blandad sperma. 

Jag kommer att ingå i SBR:s Vetenskapliga Råd tillsammans med Lars-Martin 

Liljenvall och hoppas kunna bidra med matnyttiga referat från internationella 

bitidskrifter. Mitt första bidrag är emellertid ett eget pilotprojekt rörande utvärdering 

av rensningförmågan och hur den karaktären eventuellt kan/skall mätas. 

SBR:s Vetenskapliga Råd 

Utrensningsförmågan hos bin 

Under de senaste åren har 

ett fl ertal artiklar skrivits 

rörande tekniken för 

bestämning av rensningsiver, 

allt från frysning av kakbit 

med yngel till nålsticksmetoden 

(prickmetoden). 

Den vetenskapliga standardmetoden 

för utvärdering av rensningsförmåga 

har varit avdödning av ynglet genom frysning 

vid -180 C under 24 timmar, varefter 

kakbiten tinas upp till rumstemperatur 

och återinsätts i den yngelkaka varifrån 

kakbiten togs. 

På senare tid har den så kallade 

nålsticksmetoden/prickmetoden börjat 

användas mer allmänt då den anses 

mindre tidsödande och mindre kladdig 

än frysmetoden. 

I samband med en vistelse i Australien 

gjorde jag ett jämförande test med 

frys- respektive prickmetoden. Försöket 

gjordes samtidigt och i samma samhälle. 

Resultatet blev att det prickdödade ynglet 

avlägsnades inom 1 dygn under det att 

det frysdödade ynglet knappt hade rörts av 

bina efter 1 dygn. 

Olika nålar med olika grovlek som användes vid nålsticksförsöket. 

En tid därefter genomförde jag därför 

en pilotstudie där ynglet dödades, förutom 

genom frysning, även med olika 

”prick-metoder”. Försöket genomfördes 

vid samma tidpunkt i samma samhälle, 

på samma ram och med samma ålder 

på ynglet. 

Inom ett område dödades ynglet 

med nålstick genom täckvaxet med 2 

olika grova nålar – 0,25 mm och 0,33 

mm. På ett intilliggande område dödades 

ynglet genom stick från baksidan med 

en 0,6 mm grov nål varvid cellocken inte 

skadades. Cellerna var således på utsidan 

lika intakta som i kakbiten där ynglet 

frysdödats.. Ynglet dödades således med 

en nål men utan att täckvaxet över ynglet 

skadades. 


Efter 18 timmar hade endast enstaka 

celler med det frysdödade ynglet rensats. 

Av de 50 celler där ynglet dödats med en 

0.25 mm grov nål hade 24 celler rensats 

helt = 48 %. I de 50 celler där ynglet dödats 

med en 0.33 mm grov nål hade 34 

celler rensats helt = 68 %. Av de 48 celler 

där ynglet dödats genom stick från baksidan 

hade 31 celler rensats helt = 65 %! 

Min hypotes är att utrensningen bland 

annat är beroende av den skada ynglet utsätts 

för (graden av macerering) och inte 

bara skadan på cellocket. 

Det frysta ynglet läcker inte kroppsvätska 

lika snabbt och i samma mängd som 

det yngel som dödats genom stick och ju 


större skada ynglet utsatts för (grövre nål) 

desto snabbare borde bina märka att något 

är fel och då rensa ut det döda ynglet även 

om täckvaxet inte är skadat. 

Ju grövre nål desto snabbare utrensning. 

Men sannolikt har även skadan på 

cellocket, och den kroppsvätska som följer 

med då nålen dras ut ur cellen, betydelse 

eftersom utrensningen efter stick med 

0.33 mm-nål genom cellocket är jämförbar 

med stick från baksidan med 0.6 mmnål 

utan att cellocket skadas. 

Ynglet som dödats av kalkyngelsvampen, 

Ascosphaera apis, läcker inte ut 

någon vätska! 

Frågan är: vad är det man mäter med 

Proteinfoder till bin 

Ordföranden Abdi Saffari i 

det kanadensiska sällskapet 

Feed Bee ställer frågan 

varför vi är så obetänksamma 

rörande de proteiner som vi 

föder våra bin med. (I Nordamerika 

är det vanligt med 

pollenersättningsfodring.) 

Det är egentligen inte intressant hur 

mycket protein vi ger så länge vi inte 

vet hur mycket av detta som bina tar upp 

och drar nytta av i sin kropp. För många 

andra av våra husdjur har man ”forskat 

fram” bra sammansättning på det foder vi 

ger dem för att de ska utvecklas normalt. 

Abdi Saffari säger att man skulle kunna 

jämföra binas situation med om vi skulle 

äta hos Mac Donald varje dag, Människan 

kan bara nyttiggöra sig ca 10% av proteinerna 

i snabbmaten. 

Gäller detta för våra bin 

också? 

Bina använder proteiner i hela yngeluppfödningsprocessen. 

Den naturliga proteinkällan 

är pollen som bina hämtar ur 

blommorna. Extra tillförsel av proteiner 

skulle kunna ge en snabbare och kraftigare 

utveckling av bisamhället och skulle 

då också kunna vara en försäkring mot 

perioder då bina har mycket yngel att föda 

upp men då det är dåligt drag. 

I 14 år har vi 

forskat på denna 

näringsupptagning 

hos bin”, 

säger Abdi Saffari. 

”Vi har testat 

225 substanser 

alla hämtade 

från växtriket. 

Vi fi ck inget entydigt 

svar men 

vi fi ck fram en 

”meny” som bina 

kan tillgodogöra 

sig. 

Metoden att på 

detta sätt få bina att 

tillgodogöra sig ”bättre” 

proteiner diskuteras 

mycket idag världen 

över i bikretsar. 

Doug Somerville 

har på den australiska 

myndighetens 

uppdrag skrivit en 

bok i detta ämne. 

Se vidare hemsidan: 

www.feedbee.com 

Hämtat ur Birökteren 

123 (2007):11 315 

L-M L 

de olika metoderna? 

Metoderna är således inte jämförbara 

och någon form av standardisering är nödvändig 

vid utvärdering av rensningstest. 

Drottningodlare som testar rensningsförmågan, 

vilket jag anser vara ett krav man 

kan ställa på en seriös drottningodlare, bör 

ange vilken metod man använt för utvärderingen, 

exempelvis frysmetod eller nålens 

grovlek. 

(PS: Tyvärr fi nns inget bildmaterial 

tillgängligt, frånsett den nytagna bilden 

på de nålar som använts eftersom minneskortet 

med bilderna, trots intensivt 

letande, inte hittats. Bilderna skall dock 

publiceras så snart som materialet åter- 

Pollen är fortfarande den oöverträffade proteinkällan för bin. 

Men forskningen går vidare för att producera proteintillskott för 

bl a fodring av bin i pollenfattiga tider. Kan man samla in pollen 

till detta ändamål eller köpa bra pollen är det fortfarande det 

bästa alternativet. 

15

Verksamhet med bin 2007 vid SLU 

INGEMAR FRIES, EVA FORSGREN, ANDERS LINDSTRÖM, Ekologiska institutionen, SLU 

FORSKNING 

BEE SHOP 

EU-projektet BEE SHOP som startade 2006 

har målsättningen att långsiktigt främja 

hållbar produktion av honung inom gemenskapen. 

Projektet har nio olika partners 

och koordineras av Robin Moritz vid 

universitetet i Halle, Tyskland. Projektet 

innefattar forskning om bin inom områdena 

beteende, honung, praktisk biodling 

och bisjukdomar. På sjukdomsområdet är 

det SLU som samordnar arbetet. 

Forskningsprogrammet finns redovisat 

på nätet (http://www2.biologie.unihalle.de/zool/mol_ecol/research_f.html) 

för den detaljintresserade. Som alltid när 

det gäller mer omfattande forskningssamarbeten 

kommer det upp nya intressanta 

frågeställningar som inte kunnat förutses 

när projektet planerades, samtidigt som 

planerade delprojekt inte ger den utdelning 

som avsetts. Projektet har nu löpt i 

två år och avsatt en hel del intressanta resultat, 

inte minst på sjukdomsområdet. 

Delprojekt med anknytning till BEE SHOP 

med SLU inblandat finns inkluderat i redovisningen 

nedan. 

Bond-projektet 

(”Live and let Die”) 

Bond-projektet och dess utveckling sedan 

1999, när vi etablerade 150 samhällen isolerat 

på södra Gotland och tillsatte varroakvalster 

till samtliga samhällen och sedan 

inte bekämpat kvalster, har beskrivits tidigare 

i BT (Fries, 2007). Vi har också undersökt 

om det beror på kvalstren (mindre 

virulenta) eller på bina (bättre överlevnad) 

att det finns samhällen vid liv. Allt 

tyder på att bina av någon anledning ger 

lägre kvalstertillväxt. Delförklaringar till 

det kan vara att Bondsamhällena genomsnittligt 

producerar mindre mängd drönar 

och arbetarbiyngel, samt att kvalstren 

fördelar sig annorlunda i Bondsamhällen, 

med en mindre andel kvalster i ynglet när 

sådant finns tillgängligt. Resultaten har publicerats 

(Fries & Bommarco, 2008). Jordbruksverket 

har stött studien och analys 

av insamlat material beträffande kvalster 

och virus, har skett inom ramen för BEE 

SHOP. 

Vi har fortfarande på nionde året efter 

projektstarten bisamhällen som överlevt 

utan behandling och kommer med normal 

övervintring också att ha samhällen 

vid liv 2008. Under 2007 har vi avslutat 

projektet i den meningen att vi nu på 

konstgjord väg (avläggare) tillverkat nya 

bisamhällen. Avsikten är att öka antalet 

bisamhällen med samma genetiska bakgrund 

som de samhällen som överlevt 

utan behandling, för att bättre kunna undersöka 

egenskaper som kan ha betydelse 

för överlevnad med varroakvalster. Hösten 

2007 är det invintrat 15 samhällen i Bond 

projektet, med 6 samhällen från det ursprungliga 

försöket och 9 samhällen som 

avläggare. En doktorand (Barbara Locke) 

har rekryterats för att mer intensivt studera 

vad det är som gör att bisamhällen 

kan överleva med varroakvalster. 

En förutsättning för att upprätthålla 

Bond-projektet har varit det stöd som utgått 

från Jordbruksverket via det nationella 

programmet. Och inte att förglömma, 

den oförtröttligt positiva stöttning som Åke 

Lyberg bestått med i form av väl utförda allehanda 

konstiga uppdrag för provtagningar 

och odling av drottningar som skickats 

land och rike runt, vars främsta merit är 

att deras mödrar inte dött!! 

Varroa och virus 

Prover på levande bin som tagits månadsvis 

i ett 20-tal samhällen med varierande 

angrepp av varroakvalster har analyserats 

för deformed wing virus (DWV), med en 

kvantitativ metod där vi kan mäta antalet 

viruspartiklar. Samtidigt har vi dokumenterat 

antalet kvalster i samhällena (genom 

att undersöka prover på bin och yngel för 

varroakvalster och samtidigt uppskatta bi- 

och yngelmängd). Arbetet är en del i BEE 

SHOP och syftar till att förstå hur god överensstämmelse 

det är mellan angreppsgrad 

av kvalster och virusinfektionens omfattning. 

Resultaten kommer så småningom 

att publiceras, men sammanfattningsvis 

tyder data på att det inte alls är så stor 

överensstämmelse mellan antal kvalster 

och DWV-infektionens omfattning. Det 

finns ett tydligt och statistiskt säkerställt 

samband, men variationen i angreppsgrad 

av kvalster förklarar bara drygt 20% av variationen 

hos virusinfektionernas omfattning. 

Man hittar ibland bisamhällen med 

kraftiga DWV-infektioner också i samhällen 

med låga kvalstertal, och låga DWVinfektioner, 

eller ingen alls, i samhällen 

med relativt stora kvalsterangrepp. Det är 

omöjligt att säga hur representativa våra 

data är, men resultaten tyder på att i samhällen 

som har lite drygt 4000 varroakvalster 

har man alltid akuta infektioner av 

DWV (men det kan som sagt förekomma 

också vid mycket lägre kvalstertal). Arbetet 

ingår i BEE SHOP. 

Överföring av virus 

Under 2006 odlade vi drottningar från 

varroafria samhällen (och negativa för 

DWV), som seminerades av P-O Gustavsson 

med sperma från drönare i kraftigt 

varroangripna (och DWV-infekterade) 

samhällen. Sperman från sådana drönare 

innhåller mycket DWV som överförs vid 

seminationen och infekterar drottningens 

ovarier och i avkomma från sådana drottningar 

kan virusinfektionen spåras. Under 

2007 upprepade vi och konfirmerade studien 

med Bert Thrybom som seminatör. 

Resultaten är anmärkningsvärda eftersom 

det är första gången det påvisas veneriskt 

överförd smitta, inte bara hos honungsbin, 

utan hos steklar överhuvudtaget. Resultaten 

är publicerade (de Miranda & Fries, 

2008). Arbetet ingår i BEE SHOP. 


Nosema hos bin 

Nosema ceranae 

Under 2007 har vi kartlagt utbredningen 

av Nosema ceranae i Sverige med hjälp 

av Jordbruksverket med landets bitillsynsmannaorganisation 

som provtagare. Undersökningen 

har publicerats i BT (Fries 

& Forsgren, 2007). Ett fåtal län samlade 

inte in prover, men undersökningen blev 

tillräckligt omfattande för att kunna konstatera 

att den nya nosemaparasiten sannolikt 

är spridd i hela landet, men det kan 

möjligen sägas att den förekommer i något 

Med en vätgasballong 

som lyfter en 

håv laddad med 

drottningferomon 

kan man fånga 

drönare på drönarsamlingsplatser. 

I det här fallet 

visade det sig att 

drönarnas sperma 

när den undersöktes 

var infekterad 

av DWV. På den 

infällda bilden 

visas drönare som 

själva sökt sig in 

i håven. Foto R. 

Jaffe. 


större omfattning längst söder ut. De prover 

som var positiva för mikrosporidie-infektion 

innehöll antingen enbart Nosema 

apis eller en blandinfektion av de två parasiterna. 

Ingen ren N. ceranae-infektion 

har ännu påträffats i Sverige. Vi skall 

försöka följa om utvecklingen blir den vi 

förmodar, nämligen att den nya parasiten 

får allt större utbredning på den gamlas 

bekostnad. Tills det finns bättre kunskap 

bör de råd som gäller N. apis också gälla 

för N. ceranae. 

Vi gjorde misslyckade försök 2007 att 

Vid inseminering 

av drottningar 

kan sperman 

vara infekterad 

av DWV. Infektionen 

begränsas 

då inte bara till 

spermatekan utan 

kan också spridas 

till ovarierna. 

Drottningar som 

infekterats på detta 

vis lägger ägg som 

är infekterade av 

DWV. Foto I. Fries. 

jämföra patologin hos de två nosema-parasiterna. 

Av någon anledning fungerade 

inte infektionerna med N. ceranae tillräckligt 

väl för jämförande undersökningar. 

Avsikten är att om möjligt göra 

nya försök 2008. 

Amerikansk yngelröta 

Röveri och amerikansk yngelröta 

Trots att man länge har vetat att yngelrötesporer 

sprids när sjuka samhällen blir 

utrövade så har det inte tidigare gjorts 

några studier av hur spridningen ser ut 

17

mellan bigårdar på olika avstånd till samhällen 

som blir utrövade. I experimentet, 

som genomfördes i Finland, visade sig att 

i princip alla samhällen i samma bigård 

som de utrövade, och upp till 1 km bort 

blev sjuka i yngelröta som en följd av röveri. 

Samhällen som var uppställda 2 och 

3 km bort deltog i mindre utsträckning och 

blev inte kliniskt sjuka, även om en del 

samhällen hade tillfälligt förhöjda sporhalter. 

Arbetet som utförts i samarbete med 

Seppo Korpela är accepterat för publicering 

i tidskriften Apidologie. Arbetet ingår 

i BEE SHOP. 

Drönarlarvers känslighet för 

yngelröta 

Under sommarsäsongen användes vår 

möjlighet att odla bilarver på labbet till 

att utföra infektionsförsök med Paenibacillus 

larvae (AFB). Försöken (som görs 

i samarbete med tyska forskare) går ut på 

att se eventuella skillnader i olika bistammars 

mottaglighet för infektionen. Genom 

att använda drönarlarver som är haploida 

(har en enkel genuppsättning), kan man 

enklare söka efter genetiska orsaker till 

motståndskraft mot sjukdomen. Vid genetiska 

analyser av materialet har man 

i Tyskland och Frankrike kunnat påvisa 

gener som är kopplade till överlevnad vid 

infektionsförsök på lab. De första resultaten 

har publicerats (Behrens et al., 2007), 

men arbetet med att lokalisera den gen det 

eventuellt rör sig om pågår. Arbetet görs 

inom ramen för BEE SHOP. 

Konkurrens mellan olika stammar 

amerikansk yngelröta 

Det har visat sig att olika stammar av yngelrötebakterien 

Paenibacillus larvae är 

olika virulenta (aggressiva) och detta visar 

sig genom att vissa stammar dödar larverna 

snabbt medan andra dödar långsammare. 

Paradoxalt nog kan man förvänta 

sig att de stammar som är mest virulenta 

på individnivå är minst virulenta på koloninivå 

och tvärtom. Detta har att göra 

med produktionen av sporer är större i 

de larver som dör när de är äldre och när 

cellerna är täckta. De larver som dör väldigt 

unga upptäcks fortare och städas ut 

innan bakterierna hinner producera så 

mycket sporer. 

För att testa det här infekterade vi 

samhällen i Finland med bakterier från 

två olika stammar som har visat sig ha 

olika virulens. Försöket pågår fortfarande, 

men det verkar redan som om hypotesen 

stämmer, eftersom vi hittar mycket mer 

yngelrötesporer i de samhällen där den 

stam som dödar larver långsamt tillsattes. 

Arbetet utförs i samarbete med Seppo 

Korpela och ingår i BEE SHOP. 

Yngelrötesporers känslighet för 

värme och lagring 

Det har tidigare visat sig att bakterien som 

orsakar yngelröta, Paenibacillus larvae, 

förekommer i minst 4 så kallade genotyper 

(Genersch et al. 2006b). Två av dessa har 

hittats i Sverige. Under 2006/07 gjorde vi 

tillsammans med en serbisk gästforskare 

en studie av några av genotypernas egenskaper 

som kan ha betydelse för deras 

förmåga att orsaka sjukdom; Känslighet 

för värme (upphettning) samt lagring 

(kan kopplas till sporernas överlevnad). 

Det visade sig att skillnaderna är större 

än förväntat, och kan ha stor betydelse 

bland annat för diagnostiken av Amerikansk 

yngelröta. Ett moment i protokollet 

för odling av bakterien från honung 

och bin är att hetta upp provet för att bli 

kvitt andra mikroorganismer. Detta visar 

sig vara förmånligt för den ena bakterietypen, 

och skulle kunna leda till att den mer 

temperaturkänsliga genotypen blir underdiagnostiserad. 

Resultaten är publicerade 

(Forsgren et al., 2008). 

DIAGNOSVERKSAMHET 

Under 2007 mottogs totalt ca 1300 prov. 

Av dessa var ca 900 nosema-prov ingående 

i den landsomfattande undersökningen. 

Även under 2007 har ett stort antal vinterdöda 

bin med ansenlig mängd varroakvalster 

samt symptom på virusinfektion 

observerats. På grund av hög vinterdödlighet 

i länet 2007/08, har vi blivit kontaktade 

av länsstyrelsen i Örebro län som samordnat 

provtagning från ett antal samhällen. 

Inget sammanfattande svar kan ges på varför 

dessa bin dött, men i de flesta fall kan 

tecken på virusinfektion och/eller stora 

mängder varroakvalster konstateras. Orsaken 

till ökad vinterdödlighet är i många 

fall sannolikt otillräcklig eller ineffektiv 

varroabekämpning med virusinfektioner 

som följd. 

UNDERVISNING 

Bees beekeeping and 

pollination 

Våren 2007 gavs den årliga grundkursen 

”Bees beekeeping and pollination” 

vid institutionen för entomologi. Kursen 

som pågår i 5 veckor heltid (hela maj och 

in i juni) ges numera på engelska då flera 

utbytesstudenter varje år väljer att gå kursen. 

Det var 14 studenter som gick kursen 

2007. Kursen innehåller en första halvdel 

som ägnas åt vilda bin och humlor, 

med mycket exkursioner och artkunskap. 

Andra halvdelen av kursen ägnas uteslutande 

åt honungsbin och biodling. Även 

2007 hann vi med att odla en serie drottningar 

som blev parade innan kursen avslutades 

i början på juni. 

Publicering och manuskript 2007 

Forsgren, E., Stevanovic, J., Fries I. 

2008. Variability in germination and in 

temperature and storage resistance 

among Paenibacillus larvae genotypes. 

Veterinary Microbiology 115, i press. 

de Miranda, J., Fries, I. 2008. Venereal and 

vertical transmission of of deformed wing 

virus in honey bees (Apis mellifera). Journal 

of Invertebrate Pathology, accepted. 

Behrens, D., Forsgren, E.., Fries, I., Moritz, 

R.F.A. 2007. Infection of drone larvae of 

two honeybee lines (Apis mellifera) with 

American foulbrood. Apidologie 38, 281- 

288. 

Belloy, L, Imdorf, A., Fries, I., Forsgren, E., 

Berthoud, H., Kuhn, R., Charrière, J-D. 

2007. Spatial distribution of Melissococcus 

plutonius in adult honey bees collected 

from apiaries and colonies with and 

without symptoms of European foulbrood. 

Apidologie 38, 136-140. 

de Miranda, J.R., Fries, I. 2008. Venereal and 

vertical transmission of deformed wing 

virus in honeybees (Apis melliferaı L.). 

Journal of Invertebrate Pathology, i press. 

Fries, I. 2007. Varroaangripna bin som överlever 

utan behandling i ett nordiskt klimat. 

Bitidningen 106, april, 14-16. 

Fries, I., Forsgren, E. 2007. Undersökning av 

spridningen av Nosema ceranae i Sverige. 

Bitidningen 106, januari/februari 2007, 

26-27. 

Fries, I., Bommarco, R. 2008. Possible 

host-parasite adaptations in honey bees 

infested by Varroa mites. Apidologie, i 

press, on line:DOI: 10.1051/apido:2007039. 

Övriga referenser 

Fries, I. 2006. En ny nosemaart på honungsbin 

i Europa. Bitidningen 105, November/ 

December, 8-9. 

Fries I., Martín R., Meana A., García-Palencia 

P., Higes M. 2006b. Natural infections 

of Nosema ceranae in European honey 

bees. Journal of Apicultural Research 45, 

230-233. 

Behrens, D., Forsgren, E.., Fries, I., Moritz, 

R.F.A. 2006. Infection of drone larvae of 

two honeybee lines (Apis mellifera) with 

American foulbrood. Apidologie, accepterad. 

Klee, J., Besana, A., Genersch, E., Gisder, 

S., Nanetti, A., Tam, D.Q., Chinh, T.X., 

Puerta, F., Kryger, P., Message, D., 


Hatjina, F., Korpela, S., Fries, I., Paxton, 

R. 2006. Widespread dispersal of the 

microsporidium Nosema ceranae, an 

emergent pathogen of the western honey 

bee, Apis mellifera. Journal of Invertebrate 

Pathology, i review. 

Belloy, L, Imdorf, A., Fries, I., Forsgren, E., 

Berthoud, H., Kuhn, R., Charrière, J-D. 

2006. Spatial distribution of Melissococcus 

plutonius in adult honey bees collected 

from apiaries and colonies with and 

without symptoms of European foulbrood. 

Apidologie, accepterad. 

Fries, I. 2006. En ny nosemaart på honungsbin 

i Europa. Bitidningen 105, November/ 

December, 8-9. 

Fries, I., Imdorf, A., Rosenkranz, P. 2006a. 

Survival of mite (Varroa destructor) 

infested honey bee (Apis mellifera) 

colonies in a Nordic climate. Apidologie, 

i tryck. 

Fries I., Martín R., Meana A., García-Palencia 

P., Higes M. 2006b. Natural infections 

of Nosema ceranae in European honey 

bees. Journal of Apicultural Research 45, 

230-233. 

Fries, I., Lindström, A., Korpela, S. 2006c. 

Vertical transmission of American 

foulbrood (Paenibacillus larvae) in honey 

bees (Apis mellifera). Veterinary Microbiology 

114, 269-274. 

Genersch, E., Yue, C., Fries, I., de Miranda, 

J.R. 2006a. Detection of deformed wing 

virus (DWV), a honey bee viral pathogen, 

in bumble bees (Bombus terrestris 

and Bombus pascuorum) with wing 

deformities. Journal of Invertebrate Pathology 

91, 61-63. 

Genersch, E., Forsgren, E., Pentikäinen, J., 

Ashiralieva, A., Rauch, S., Kilwinski, J., 

Fries, I. (2006b) Reclassification of Paenibacillus 

larvae subsp. larvae and Paenibacillus 

larvae subsp. pulvifaciens as 

Paenibacillus larvae without subspecies 

differentiation. International Journal of 

Systematic and Evolutionary Microbiology 

56, 501-511. 

Lindström, A. 2006. Distribution and 

Transmission of American Foulbrood 

in Honey bees. PhD Thesis No. 2006: 

22, Faculty of Natural Resources and 

Agricultural Sciences, Swedish University 

of Agricultural Sciences, Uppsala, 28pp. 

Övriga referenser 

Fries, I., Hansen, H., Imdorf, A., Rosenkranz, 

P. 2003. Swarming in honey bees 

(Apis mellifera) and varroa mite (Varroa 

destructor) population development in 

Sweden. Apidologie 34, 1-9. 

Fries, I. 2003. Svärmningens betydelse för 

varroakvalstrets utveckling. Bitidningen 

102, jan., 20-22. 

Fries, I., Feng, F., da Silva, A., Slemenda, 

S.B., Pieniazek, N.J. 1996. Nosema 

ceranae n. sp. (Microspora, Nosematidae), 

morphological and molecular 

characterization of a microsporidian 

parasite of the Asian honey bee Apis 

cerana (Hymenoptera, Apidae). European 

Journal of Protistology 32, 356-365. 


Vill du hjälpa till att minska 

vinterförlusterna!? 

SBR har genom Nationella Programmet för EU-stöd till biodlingen fått medel för 

att genomföra ett projekt om minskning av vinterförluster. En del av projektet 

går ut på att göra grundliga undersökningar och registreringar i ett antal bigårdar 

runt om i landet. Tanken är att under 2008 etablera 10 sådana bigårdar med 10 

samhällen i varje bigård. 

Lördagen 14 juni anordnas en träff i Nässjö för biodlare som är intresserade 

av att vara med i projektet. Träffen börjar kl. 11 och slutar ca. kl 16. 

Projektet, som drivs gemensamt av SBR:s bisjukdoms- och avelskommittéer, 

står för konferenskostnad och resa till Nässjö. 

Vill du vara med så hör av dig senast 5 juni till SBR:s kansli antingen på telefon 

0735-233 100 eller på e-post sbr@biodlarna.org. 

OBS. Begränsat antal deltagare, så i första hand gäller principen först till 

kvarn. Men vi kommer även att ta hänsyn till den geografiska spridningen av 

bigårdarna. 

Om du önskar mer information om projektet innan du anmäler dig till träffen 

så hör gärna av dig antingen till Preben Kristiansen, tel. 0735-233122 eller 

Janne Mårtensson, tel. 0735-233125. 

Vi hälsar dig hjärtligt välkommen till projektet och Hotell Högland i Nässjö. 

Avelskommittén och Bisjukdomskommittén. 

Endagskurs för näringsidkare 

Söndagen den 30 mars samlades ett 

fyrtiotal biodlare på Axona kursgård i 

Hörby för att lyssna på vad Lennart Nilsson, 

Bo-Göran Nilsson och Bengt Andreasson 

hade att lära ut till dem som vill 

driva sin biodling som näringsverksamhet. 

Det var ett samarrangemang mellan 

LRF, Biodlingsföretagarna och Skånes Biodlaredistrikt. 

Lennart Nilsson inledde och talade på 

sedvanligt inspirerande sätt om sin biodling. 

Många rent praktiska råd som alla 

kunde ta till sig och ha 

nytta av. Bo-Göran Nilsson 

fortsatte programmet 

med att belysa de fakta 

som är viktiga för en honungsproducent. 

Han har 

gjort en del tidsstudier för 

att optimera möjligheterna 

till att driva en lönsam 

honungsproduktion och 

delade frikostigt med sig 

av sina rön. En hel del intressanta 

detaljer som de 

flesta av oss säkert aldrig 

har tänkt på.. 

Bengt Andreasson 

från Svensk Biavel AB, 

Foto: Erik Österlund 

dessutom ordförande i BF talade om det 

omfattande arbete som nu startar för att 

genom målmedveten avel kunna ta fram 

det absolut bästa biet anpassat till våra förhållanden. 

Att allt avelsarbete sker på rätt 

lång sikt förstår vi nu och ser med intresse 

fram emot vad Svensk Biavel AB:s arbete 

kommer att betyda för biodlarna och honungsproducenterna. 

Ingrid Bondeson 

19

”Bilagan” 



”Bilagan” 

21

Letar svartpälsbin i Vimmerby 

Vimmerby kyrkogårds sydsluttning 

kan vara boplats för 

en utrotningshotad insekt. 

– Att hitta svartpälsbiet 

här vore kronan på verket, 

säger Magnus Larsson, 

insektsexpert på länsstyrelsen 

i Kalmar. 

Förr fanns svartpälsbiet i södra och 

mellersta Sverige, men sedan 1950- 

60-talen har de, liksom många andra 

vildbin, minskat kraftigt i antal. 

– Svartpälsbiet har försvunnit på 

grund av att de varma, torra och 

sandiga miljöer där de trivs och 

vill bygga sina bon växt igen, säger 

Magnus Larsson. 

Han står i duggregnet i kanten av 

kyrkogårdens sydvända slänt, som nu till 

stora delar befriats från sin grässvål. Sanden 

kommer i dagen som en välkomnande 

gest till eventuella svartpälsbin. På några 

ställen där det kanske, kanske fi nns bon 

har däremot grässvålen sparats. 

Janne Mårtensson samtalar med Magnus 

Larsson vid Vimmerby kyrkogård om Svartpälsbiet 

och räddningsarbetet. 

Restaureringsarbetet, som utförs i 

samarbete med Vimmerby kommun, är 

en del i ett nationellt åtgärdsprogram för 

bevarandet av svartpälsbiet Anthophora 

retusa, som beskrivs som stort och spektakulärt 

med svart päls och grönt turkosa 

ögon. 

Svartpälsbiet är inte ensamt om att 

vara utsatt för existentiellt hot, omkring 

400 växt- och djurarter anses behöva riktade 

åtgärder för att ha en chans att överleva. 

Svartpälsbiet ligger så risigt till att det 

tillhör kategorin: ”akut hotad”. Nästa steg 

är ”utdöd”. 

Nu är det inte bara svartpälsbiet som 

kan trivas just i den här miljön mitt inne 

i Vimmerby. 

– Sydslänten kan vara boplats 

för en rad andra hotade insekter, 

säger Magnus Larsson. 

Men vad spelar då ett mer eller mindre 

utdött vildbi för roll, egentligen? Magnus 

Larsson kan förstå att det fi nns en 

och annan som undrar, men han kan 

också förklara varför bin är så viktiga i 

naturen. 

– Ingen vill leva utan äpplen eller 

svenska jordgubbar på sommaren. 

Vi äter dagligen något som måste 

ha en pollinerare – och där är vildbina 

enormt betydelsefulla. Utan 

bin pollineras inte många växter 

och ju fl er arter som försvinner, 

desto bräckligare blir ekosystemet. 

Dessutom ser han etiska aspekter i 

naturvårdsåtgärderna för hotade arter. 

– Många bekymrar sig om regnskogen 

och de sibiriska tigrarna, 

men det är ju minst lika viktigt att 

bry sig om våra hotade svenska 

djurarter. 

Majoriteten av de svartpälsbin som 

En plansch i Vimmerby kommun som 

beskriver de ansträngningar som görs gemensamt 

av Länsstyrelsen, kommunen och 

Naturvårdsverket för att hjälpa Svartpälsbiet 

att överleva. 

fi nns kvar i dag fi nns just i Kalmar län 

bl a i Vassmolösa och Furudal i Kalmar 

kommun. 

– Entomologen Tor-Erik Leiler 

påträffade svartpälsbiet i Vimmerby 

1950, så vi vet att det funnits här. 

Eftersom slänten från kyrkogården 

är en passande miljö för många 

vildbin fi nns chansen att de faktiskt 

fi nns kvar. 

I skiftet maj-juni kommer Magnus 

Larsson tillbaka till Vimmerby för att se 

om åtgärderna lyckas. 

Referat av artikel skriven av 

Rebecca Forsgren-Malmström 

i Vimmerby Tidning 18 mars 2008 

• Svartpälsbiet fanns före 1990-talet på ett femtiotal platser i landet. 

• 2007 observerades arten på endast två platser. 

• Svartpälsbiet behöver en varm och torr gärna sandig miljö för att kunna gräva 

sina upp till tre decimeter djupa bon. 

• Man räknar i dag med att det fi nns 296 biarter i Sverige. 

• Vårt honungsbi – Apis mellifera – är en av dessa arter. 

• Vi har förhoppningar om att framöver i Bitidningen kunna presentera fl era arter 

av de s k vildbina. Kunskap om dessa samt deras krav på och behov av livsmiljöer 

rymmer en värdefull möjlighet för oss biodlare att bredda den miljövårdande 

insats vi gör med våra honungsbin. 


Det nordiska biet – fi nns det? 

INGVAR ARVIDSSON 

Från att det mörka nordiska biet varit 

det allmänna och självklara biet i 

Sverige var situationen allvarlig när projektet 

startade 1990. Våg efter våg av import 

hade trängt tillbaka der och det var osäkert 

om det fanns så mycket nordiskt kvar och 

av sådan kvalitet att ett räddningsprojekt 

skulle lyckas. Naturligtvis hade ett ovärderligt 

genetiskt material redan försvunnit 

för alltid, men vi lyckades till vår glädje 

ändå fi na rena, eller nästan rena nordiska 

bin på fl era håll. Det var främst i Jämtland 

och Västerbotten som det fanns envisa och 

målmedvetna biodlare som kämpade för 

att bevara det bi som de menade passade 

vår natur och vårt klimat bäst. Men även 

från Värmdö har vi en stam och två från 

Dalsland. 

Ett långlivat bi 

Alla biraser har sina fördelar och sina 

nackdelar. Det nordiska biet är ett lugnt 

och trevligt bi. Det förbrukar lite foder, 

sitter väldigt stilla i vinterklotet och startar 

inte yngelsättningen mitt i vintern 

som vissa sydlänningar gör, utan väntar 

tills det är dags och då blir utvecklingen 

snabb. Det normala för våra bin är ju att 

de ska vara starka till hallondraget. De bygger 

inte upp några jättesamhällen, vilket 

inte behövs då arbetsbina är förhållandevis 

långlivade. Därför behövs inte heller den 

stora yngelmängd som mera kortlivade bin 

måste ha. De är inte så kakfasta som t ex 

italienska bin är och dess svaga punkt är 

svärmningsbenägenheten. Vi jobbar med 

denna egenskap och med rätt skötselmetod 

behöver det inte vara något problem, 

men kräver lite extra uppmärksamhet från 

biodlarens sida. Det är ett effektivt dragbi, 

fl yger vid ett par grader lägre temperatur 

än övriga raser och behåller bistyrkan över 

ljungdraget. Det anses vara det bästa biet 

på ljungdrag. I och med den måttligt stora 


Trots att det gått 18 år sedan ProjektNordBi startade kan man få frågan: Finns det 

nordiska biet? Man kan också få läsa i nyare biböcker att det nordiska biets existens 

ifrågasätts. När det sedan kommer till ett försök att beskriva det nordiska biets 

egenskaper fi nner man ännu mer förbryllande uppgifter. 

bistyrkan äter de inte upp honungen 

vid draguppehåll i den 

omfattning som jättesamhällena 

gör. 

Bevara och utveckla 

Vår verksamhet har som 

mål att bevara och utveckla 

det nordiska biet. För att nå 

dessa mål har vi byggt upp 

renparningsområden i Värmland, 

Jämtland, Västerbotten 

och Norrbotten. Vi håller på 

att skapa två gen”reservat” på 

dels Hindersön utanför Luleå 

och dels på Holmön utanför 

Umeå. Ytterligare genreservat 

hoppas vi kunna bygga 

upp under de närmaste åren. 

Vi har två parningsstationer: 

Lurö i Vänern och Hästliden 

i Västerbotten. Dessutom 

parningsplatser i Jämtland, 

Norrbotten och i Östergötlands 

skärgård. Ca 600 renparade 

drottningar producerar vi varje år, 

vilket inte fullt täcker efterfrågan. 

Egen tidning 

Den som vill informera sig lite djupare i 

frågor kring det nordiska biet och om vad 

Projekt NordBi sysslar med kan bli medlem 

i Föreningen NordBi och få vår tidning 

NordBi-Aktuellt, som utkommer med två 

intressanta nummer varje år. Det kostar 

100 kr per år som kan sättas in på Plusgiro 

625 71 44-3. 

Närmast har vi vår nordbikonferens 

som i år hålls i Håkmark utanför Umeå. 

Där kommer de olika områdesansvariga 

redogöra för förra årets verksamhet och 

planer för 2008. Flera intressanta föreläsare 

”utifrån” kommer att medverka, bland 

annat biansvarig vid Jordbruksverket Ker- 

Ett vitalt bisamhälle förmerar sig. Till det behövs drottningar, 

arbetsbin och drönare. Foto: Bo Malmgren. 

stin Ebbersten. Årsmöte med föreningen 

kommer också att hållas. Nuvarande styrelse 

är Per Ideström, Ulricehamn, ordförande, 

Per Ruth, Umeå, Sven Carlsson, 

Nordmaling, Patrik Berg, Lit, Per Thunman, 

Nacka, Håkan Rönnberg, Linköping, 

Birger Johansson, Boden och Ingvar Arvidsson, 

Bengtsfors. 

Dags att ta nya tag 

En sak är klar: det nordiska biet fi nns och 

är ett mycket bra och trevligt bi. Det fi nns 

tack vare entusiastiska biodlare som vill 

vara med och bevara och utveckla det 

nordiska biet till ett ännu bättre bi. Nu 

står ännu en säsong inför dörren med nya 

utmaningar och också med många glädjeämnen 

– inte minst för dem som är nord- 

biodlare. Det ger en särskild dimension 

23

Buckfast – biras eller arbetssätt? 

THOMAS RAFSTEDT, text & foton 

På den tiden då ljungen var 

vittutbredd på utarmade 

marker på hedar och i skogar 

ville man ha många svärmar 

och därmed samhällen till 

ljungdraget i augusti. För att 

få ut honungen dödade man 

oftast de starkaste samhällena 

och därmed de bästa 

drottningarna och bina blev 

härigenom allt sämre. 

Den bistam som fanns under 1800talet 

och tidigare var dock ofta ett 

bra bi men genom import av drottningar, 

som började på 1910-talet, förstördes 

det. Biredskapsfabrikerna delade ofta ut 

drottningar av olika raser när man handlade 

varor i deras butiker. Under 1960- 

Särskilt värdefulla stationsparade drottningar märks av buckfastodlare Poul Erik Sørensen 

i Danmark med två färger för säker identifi ering. Buckfastloggan är till för certifi erade 

drottningodlare. 

och 70-talen importerades amerikanska 

hybrider vilket gav dödsstöten till ett bra 

bi och det blandbi som blev resultatet var 

ofta mycket aggressivt. Sämst var det i början 

av 1970-talet. 

År 1919 i England dog 90% av alla 

samhällen efter en kvalsterepizooti som 

svept över landet. Det tidigare dominerande 

inhemska, mörka biet försvann helt. De 

samhällen som blev kvar hade drottningar 

av italiensk stam. Även lite krainer och 

krainerkorsningar hade överlevt. Detta år 

fi ck Broder Adam ansvaret för biodlingen 

på Buckfast Abbey. De principer som 

han använde sig av vid aveln av bin gjorde 

honom till en banbrytare och för att 

hedra honom kallar vi den kombinationsavel 

som han använde för buckfastavel och 

drottningarna som produceras på detta 

sätt för buckfastdrottningar. Arbetssättet 

går ut på att ur lyckade kombinationer 

med buckfastdrottningar avla fram arvsstabila 

nya stammar som därefter läggs in 

i buckfaststammen där det fortsatta arbetet 

går ut på ett hårt urval av drottningar 

för fortsatt avel. 

Buckfastbiet skiljer sig alltså från bin 

som det italienska, det västeuropeiska 

mörka biet, krainerbiet, det grekiska biet 

och det anatoliska biet. Dessa bin är alla 

underarter till arten Apis mellifera. Av 

dem fi nns det också olika stammar, som 

Genomgång av samhälle vid Gunnebo 

under 2007 års sommarmöte. 


det franska biet, hedbiet och det nordiska 

biet, vilka är stammar av det västeuropeiska 

mörka biet. Genom handeln 

med drottningar och uppblandning av 

de ursprungliga bina finns idag knappast 

någon ouppblandad bipopulation i Europa. 

Buckfastbiet är, som Ulf Gröhn säger, 

människans egen biras, den konstras som 

Broder Adam visade oss vägen till. 

Buckfastbiet till Sverige 

Under början av 1970-talet hade bina blivit 

närmast helt ohanterliga pga sin ilska, 

så i mitten av 1970-talet bestämde sig ett 

antal biodlare för att prova Buckfastbiet, 

bl a genom inköp av Elmer Jonssons 

importerade drottningar från Weavers i 

Texas, USA. Resultatet från dessa drottningar 

blev genast märkbart med snälllare 

bin och minskad svärmning. Skördarna 

ökade också betydligt. Bina var 

dock ganska ojämna vilket visade sig vid 

avel av dem. 

Ulf Gröhn hade vid den här tiden kontakt 

med Broder Adam och från Buckfast 

Abbey kom det nu också till stånd en import 

av larver vilket förändrade biodlingen 

högst avsevärt. Aveln med Buckfastbin i 

Sverige under ordnade former tog sin början 

1975 då även den första parningsstationen 

på Aspö i Blekinge öppnades. En 

grupp biodlare samarbetade med aveln 

av Buckfastbiet och 1991 bildade de föreningen 

Svensk Buckfastavel. Förgrundsgestalten 

här har varit Ulf Gröhn som 

med sitt engagemang har lett föreningen 

fram till 2006 då han avgick som ordförande. 

Han har skrivit ett antal innehållsrika 

skrifter och hållit föreläsningar och 

kurser och framgångsrikt medverkat till 

att Buckfastbiet har blivit den mest populära 

rasen i Sverige. Fram till Broder 

Adams död 1996 importerades material 

från Buckfast. Totalt importerades avelsmaterial 

från ca 12 st. drottningar/linjer 

i Buckfast mellan 1976 och 1993 då importen 

från klostret upphörde. Idag är vi 

hänvisade till nytt material från andra länder 

och fortsatt arbete med vårt svenska 

Buckfastbi. 

Målsättning 

Föreningens målsättning är ”att samordna 

avelsarbetet med buckfastbin i Sverige 

samt att sörja för att parningsstationerna 

för buckfastbin får tillgång till bästa möjliga 

avelsdjur”. 

Buckfastföreningen förvaltar ett arv 


Från Poul Erik Sørensens 

friparningsbigård. Fyra 

parningskupor med olikfärgade 

lock placeras direkt 

på marken. 

från Broder Adam. Inget bi, 

och speciellt inte ett bi som 

ett kombinationsbi som 

buckfastbiet är, är stabilt 

under lång tid. Genom det 

begränsade urvalet som kommit 

till Sverige från Buckfast 

Abbey är inavelsrisken nu stor 

och ett fortsatt arbete måste 

utgå från nya inkorsningar/ 

kombinationer och testningar 

på precis samma sätt som 

Broder Adam arbetade. Avelsarbetet 

kan aldrig upphöra! 

Hur arbetar 

Buckfastföreningen 

Vårt fortsatta arbete går ut 

på att genom inkorsningar/ 

kombinationer med nytt material 

få fram nya arvsstabila 

stammar. Detta sker genom 

kontrollerad parning och 

testning av stora serier där 

bara de bästa får gå vidare. 

Urval, testning och parning är hörnstenar 

i Buckfastaveln. 

Kvalitetssäkring av 

drottningar 

För att en drottning ska komma igenom 

nålsögat att bli en avelsdrottning måste 

hon, förutom att hon utformar ett eget 

plus-samhälle, uppfylla en rad kriterier. 

Det första är att hon ska ha en stamtavla 

med Buckfastarv tre generationer bakåt 

så att vi vet att det arv hon lämnar är stabilt. 

Varje anmoder har plockats fram som 

den bästa i en serie på 30 systrar. Ju större 

gruppen är desto säkrare går det att uttala 

sig om urvalet. 

Höga krav ställs på den utvalda avelsdrottningen. 

Hon ska uppfylla en rad kriterier 

av vilka dessa är de viktigaste: 

1. Temperament. 2. Kakfasthet 3. 

Svärmtröghet 4. Honungsskörd 5. Fruktbarhet 

6. Kalkyngel 7. Nosema 8. Utrensning. 

Bina ska således vara lugna både till 

sinnet och på kakorna. De ska vara svärmtröga 

och producera mycket bin och ho- 

nung. Dessutom får de inte ha kalkyngel 

eller nosemainfektion och utrensningen/ 

städivern ska vara hög och därmed risken 

för yngelröta liten. I framtiden kan vi 

förhoppningsvis lägga till att de ska vara 

virustoleranta. 

Härutöver finns en rad parametrar 

som är önskvärda, men för att testningen 

ska vara praktiskt möjligt att genomföra 

måste en begränsning göras till de 

viktigaste nämligen de för skötsel, skörd 

och sjukdomar. Drottningarnas samhällen 

testas under två år bl a för att de ska 

bedömas på sina egna bin, viktigt för bl a 

svärmnings- och nosemabedömning. 

Stamtavlor 

Broder Adam antecknade allt om sitt arbete 

från det parningsstationen öppnade 

på Dartmoorheden 1925; vilka drottningar 

som var avelsmödrar och de samhällen 

som lämnat döttrar för drönarproduktion. 

Hans drottningar hade ingen egen identitet 

utan det var de samhällen som de byggt 

upp som godkändes för avelsändamål. Ex. 

nr 424 är därför inte ett drottningnamn 

utan numret på den kupa som hon satt i. 

25

En drottnings arv avslöjas av det samhälle 

hon bygger upp. För att bedöma hennes 

möjligheter att lämna detta arv vidare 

måste vi veta något om de tidigare generationerna 

och också om hennes systrar. 

Drottningens arv då hon användes 

som handjur, dvs. som drönargivare på 

en station, kan bara delvis avläsas i hennes 

eget samhälle. Drottningens parning har 

inte någon inverkan på hennes drönare. 

Här måste vi i stället studera föregående 

generation, dvs. mormor. 

Stamtavlorna är grunden i Buckfastföreningens 

arbete och genom dessa kan 

ofta arvet läsas bakåt till Broder Adams 

start på 1920-talet. Stamtavlorna är viktiga 

för att undvika inavel och varje Buckfastdrottning 

måste därför ha en stamtavla 

med ingående arv tre generationer bakåt. 

Det genetiska innehållet från ursprungsdrottningen 

försvinner med 50% vid varje 

parning så efter 3 generationer återstår 

bara 12,5% av det ursprungliga arvet. 

Varje drottning får en unik beteckning 

som härstammar från den kupa hon sitter 

i samt odlarens initialer och årtal, ex. 

TRA 07-027 är den drottning som satt i 

kupa 27 hos undertecknad år 2007. Ett 

undantag är de drottningar som härstammar 

från depåbigården i Skärva som får 

beteckningen SK och kupnumret. 

År 2005 utgavs ett stamtavlehäfte, författat 

av Ulf Gröhn, där allt drönarmaterial 

som använts på parningsstationerna 

i Sverige finns med fr.o.m. starten 1975. 

Häftet har kompletterats 2008. 

Nytt material på fadersidan 

– parningsstationer 

För de drottningar som kan tänkas utgöra 

framtida avelsdjur måste en säker parning 

av utvalt drönarmaterial garanteras, en renavel. 

Parningsstationerna ligger främst på 

isolerade öar utan möjlighet för andra drönare 

att ta sig till. Här paras serier av systrar 

vilka testas och därefter utsätts för hård 

gallring så att kanske bara någon enstaka 

drottning går vidare som avelsdjur. 

Buckfast har ett antal parningsstationer 

som är öppna för alla drottningodlare 

som vill få in nytt material på fadersidan. 

Biodlaren kan här para efter sin bästa 

drottning och antingen få bra produktionsdjur 

eller bin för fortsatt avel. 

Det drönarmaterial som placeras här 

väljs ut noga av Buckfastföreningens avelsutskott. 

Minst 6, helst 12, systrar bör finnas 

här. I dagsläget finns de flesta öppna 

parningsplatserna för Buckfastbiet i södra 

och sydvästra Sverige. 

• I Blekinge finns Aspö och Hasslö 

• I Göteborgstrakten Styrsö 

• I Halland Vendelsö 

• Ven i Öresund 

Dessutom finns en station på Hanö 

som drivs av Kristianstads drottningodlarklubb. 

I Sörmland på Ringsö/Stendörren 

finns en station som drivs av Tystberga 

drottningodlarklubb och härutöver finns 

privata stationer i bl a Älmhult och Tome- 

Varje år 

genomför 

Buckfastföreningen 

en kalibreringstest 

så 

att alla kan 

bedöma 

samhället och 

drottningen 

på ett likartat 

sätt. Bilden 

från kalibrering 

vid Råda 

2007. I blåa 

Buckfastkepsar 

i f.g. Kjell 

Hallberg och 

Hugo Nordh. 

lilla-Sjöbo. 

Under 2007 parades ca 1300 drottningar 

på de fem öppna parningsstationerna. 

Det här innebär att ett stort antal renavlade 

Buckfastdrottningar tillkom under 

förra året. Detta tillsammans med F1-or 

och F2-or gör att bra buckfastbin har stor 

utbredning i landet. Renaveln är främst 

till för att bevara en stam/linje och risken 

finns här att man närmar sig inavel. För att 

uppnå en heterosiseffekt mellan stammar, 

eller raser, är det bra att kunna fripara sina 

drottningar inom ett renparningsområde, 

dvs ett från andra bin isolerat område där 

utvalda samhällen producerar drönare 

med bra genetisk bakgrund. 

Nytt material på modersidan 

– depåbigård 

På parningsstationerna kan man alltså få 

nytt material på fadersidan. Nytt material 

till modersidan finns möjlighet att hämta 

på depåbigården i Skärva i Blekinge. 

Hit har drottningar från testserier flyttats 

för att ha som reserv och för att möjliggöra 

för drottningodlare att kunna hämta 

avelsmaterial till sin drottningodling. Alla 

drottningars stamtavla här på Skärva finns 

förtecknade i ett Skärvahäfte som årligen 

ges ut av Buckfastföreningen. Varje år går 

en Skärvadag av stapeln då många biodlare 

kommer för att hämta kakbitar med larver 

eller för att göra omlarvningar på plats. 


Våra aktiviteter under 2008 

Skärvadagen 

Till en mindre kostnad kan du hämta 

larver från intressanta drottningar den 

14 juni. Dessutom får du möjlighet att 

träffa andra drottningodlare. 

Kalibreringsmöte 

För att vi ska bedöma drottningar efter 

samma riktlinjer träffas buckfastodlare 

en gång under säsongen för kalibreringsövningar 

samt samvaro under gemytliga 

förhållanden. Kalibreringsmötet kommer 

Om Bitidningen 

Som 24-årig, kvinnlig biologistuderande som 

varit biodlare sedan tolvårsåldern vill jag bidra 

med ett möjligen unikt perspektiv i biodlarsammanhang. 

Det fi nns en generationsklyfta 

som inom SBR gör sig smärtsamt påmind 

utan att någon tycks ha märkt något, varför 

jag med denna insändare önskar påkalla lite 

uppmärksamhet från den som är intresserad 

av en föryngring av förbundets medlemmar: 

Personer i min generation och däromkring är 

inte intresserade av föreningsliv. 

Jag är med i Tumbaortens bf och går fl itigt 

på medlemsmötena hemma hos Freddy 

Duwe. Men jag är absolut inte intresserad 

av att läsa om dem i Bitidningen efteråt. 

(Faktum är att jag skulle gissa att Tumba bf är 

Sveriges mest aktiva lokalförening – ändå syns 

vi aldrig i Bitidningen. En levande förening 

behöver inget existensberättigande i form av 

lågupplösta bilder i rikstidningen.) Poängen 

är att ungdomar är intresserade av att göra 

och av att lära. Vi gör det gärna i en förening, 

men är inte intresserade av föreningen 

för dess egen skull. Detta refl ekteras i vad 

åtminstone jag själv är intresserad av att läsa 

om i Bitidningen, och det är här SBR stöter på 

problem. 

Bitidningen är inte en bitidning. Den 

handlar inte om bin, och faktiskt knappt 

ens om biodling. Den handlar om biodlare. 

För varje nummer blir trenden allt tydligare: 

Artiklar om bin och biodling lyser med sin 

frånvaro, och artiklarna om möten och 

andra tillställningar i enskilda föreningar och 

nätverk blir fl er. 

Medlemsinformation om förbundets 


i år att genomföras den 6 juli. Mötet görs i 

år i samarbete med Svensk Biavel. 

Årsmöte 

Hålls den 26 oktober. 

Läs mer! 

Den här sammanfattningen är ju just en 

kort sammanfattning där mycket material 

hämtats från Ulf Gröhns skrifter. För 

er som vill läsa mer fi nns en serie små 

skrifter med massor av matnyttigt material, 

inte bara för buckfastodlare. De kan beställas 

från vår hemsida www.buckfast.se 

Brev till redaktionen 

aktiviteter har naturligtvis sin plats, men jag 

tror SBR har missat att detta är ett problem 

dels ur föryngringsperspektivet och dels för 

att behålla de medlemmar som fi nns idag, 

oavsett ålder. Trots allt är tidningen en betydande 

del av det man får för medlemsavgiften 

och om den inte håller tillräckligt hög kvalitet 

är medlemskap lätt att rationalisera bort 

(särskilt om man är student). 

Vad vill jag läsa om? Här är några förslag 

på intressanta ämnen: Entomologisk forskning, 

binas biologi, nya biodlingstekniker och 

-redskap, biodlingens historia, samt biodlingens 

produkter och deras användningsområden. 

Biodlingsföretagarnas tidning Gaddens 

utbud är bättre än Bitidningens vad gäller 

denna typ av artiklar, men inte tillräckligt bra, 

och konkurrens är bara av godo. 

Därmed inte sagt att jag vill bannlysa medlemsinformation. 

Jag skulle dock gärna se att 

SBR delade upp sina resurser och gjorde två 

tidningar. Ett medlemsblad med information 

om SBR:s och lokalföreningars aktivteter 

runt om i landet, och en äkta Bitidning, med 

välskrivna artiklar för oss som vill lära oss 

mer och kanske utbyta åsikter om bin och 

biodling. Arbetsbördan och resursåtgången 

kunde vara densamma - istället för en halvdan 

tidning tio nummer om året kunde vi ha 

ett riktigt bra medlemsblad kvartalsvis, och en 

Bitidskrift med sex nummer om året. 

Det kan tyckas vara mycket arbete och det 

kan vara svårt att få in bra artiklar. Men jag är 

med i en annan förening, med knappt hälften 

så många medlemmar och långt mindre 

resurser än SBR, som ger ut två tidningar 

enligt detta mönster. Båda har utvecklats 

Dessutom rekommenderas ”Min biodling” 

av Broder Adam och ”På jakt efter 

de bästa bistammarna” av Broder Adam. 

Förhoppningsvis kan den här artikeln 

leda till ett ökat intresse för biavel med resultat 

att fl er får bättre bin i sina kupor. 

Bakom varje buckfastdrottning med kvalitetssäkring 

ligger ett stort arbete under 

många år av duktiga drottningavlare. Byt 

drottningar regelbundet! 

Svaret på artikelns rubrik blir således 

att Buckfast både är en biras och ett arbetssätt 

– kombinationsbiavel. 

fantastiskt och blivit mycket läsvärda. Om 

man vägrar göra avkall på kvaliteten - refusera 

dåliga artiklar; gör hellre tidningen tunnare 

- kommer så småningom allt fl er begåvade 

skribenter anmäla intresse. Som det är idag 

måste jag erkänna att även om jag själv gärna 

skulle skriva om exempelvis binas biologi så 

kan jag inte tänka mig att låta publicera en 

sådan artikel i en tidning som i övrigt är pinsamt 

ointressant för en seriös biodlare eller 

amatörentomolog. 

Sammanfattningsvis: SBR, sikta högre! 

Våga ha lite ambitioner med Bitidningen! 

Skapa en tidskrift som är av intresse inte bara 

för biodlare utan för alla människor med ett 

intresse för bin. Kanske kan man till och med 

få prenumeranter utanför föreningen. Bättre 

PR-verksamhet för biodling kan man knappast 

tänka sig. 

Felicia Gilljam, Johannisberg, Grödinge 

PS. Till styrelsen i Uddevallanejdens bf: Att 

offentligt tillrättavisa sina medlemmar och 

kalla dem otacksamma är förmodligen inte 

det bästa sättet att få dem att komma på 

möten. 

BT:s redaktör svarar: 

Tack för ditt engagemang för Bitidningen Felicia. 

Jag håller med dig om att det står för lite 

om biodling i BItidningen. Ändrar du dig och 

vill hjälpa till med fl er artiklar om biodling i 

BT får du gärna försöka. Du kan skriva. Och 

kunskaper har du nog. 

Mvh/Erik Österlund 

27

JAN-ERIK JANSSON 

Det är vår även i Mjölby. Styrelsen träffades 

innan riksförbundsmötet den 4 

april. Medlemssiffrorna pekar uppåt. Det 

surrar av depåföreståndare på Stadshotellet. 

Vi har tre spännande dagar framför 

oss. 

Inspirationscheck, SOU 2007:89 

Ordförande Åke Sandqvist kunde meddela 

att vi numera är medlemmar i Landsbygdsnätverket. 

Nu ska vi bygga vidare och i första 

hand gäller det att få till kontaktytor och 

28 nätverk gentemot andra, såsom matnätverk 

JAN-ERIK JANSSON 

Styrelseledamot 

Förbundsstyrelsen 

Dagen innan riksförbundsmötet 

Medlemsfokus 

Ännu en gång stod medlemssiffrorna i 

fokus. Fortfarande trillar det in medlemsavgifter 

både från gamla och nya. För en 

månad sedan fattades 628 medlemmar 

jämfört med motsvarande tidpunkt föregående 

år. Nu har vi tagit in ytterligare 100 

och således fattas ”bara” 528. 

Under hela 2000-talet har antalet nya 

medlemmar varit runt 600 per år. Med 

tanke på alla positiva signaler som kommer 

utifrån landet när det gäller nybörjarcirklar 

(i Mörlunda BF blev man tvungen att ordna 

två kurser eftersom deltagarantalet var så 

stort, nästan 10 nya i Kisa) så borde de 300 

nya som fattas jämfört med föregående år, 

inte alls vara utopiskt att uppnå. 

Motioner 

Inför varje riksförbundsmöte blir det 

minst två genomgångar av inkomna motioner. 

Första gången om själva sakinnehållet, 

andra gången om vem som ansvarar 

för styrelsens eventuella argumentation 

på mötet. Nästan hela styrelsen fi ck någon 

av de tio motionerna på sin lott. De fl esta 

handlade om medlemmar. Men det fanns 

också motioner som tog upp GMO, guldmedaljörer 

och Sigillmärkning. Dessutom 

fanns det två motioner som kommit in för 

sent. Förbundsstyrelsen kommer givetvis 

att behandla dessa. Men inte under riksförbundsmötet. 

De får istället bli föremål 

för vanlig styrelsebehandling. Om motionärerna 

inte blir nöjda med detta har de 

möjlighet att ta upp dessa ärenden vid nästa 

riksförbundsmöte som motioner. 

och byautvecklingsgrupper. För att förverkliga 

detta fi ck AU i uppdrag att ansöka om 

en s k inspirationsceck för att kunna genomföra 

detta. 

SOU 2007:89 handlar om rovdjuren 

och deras förvaltning. SBR har lyckats 

fullt ut i förarbetena till denna utredning 

och skrivningarna är så gott som ordagrant 

tagna från vad vi tidigare har framfört. 

Därför kunde vårt remissvar avslutas 

med orden: ”… har inget att invända mot 

betänkandet.” 

Revisionsprotokoll 

Inför varje riksförbundsmöte brukar revisorerna 

komma med ett litet kärleksfullt 

brev till förbundsstyrelsen. Av innehållet i 

år kan nämnas synpunkter på att SBR hittills 

har fått stå för en oproportionerligt stor 

del av kostnaderna för Svensk Biavel. Detta 

påpekande fi ck till följd att förbundsstyrelsen 

beslutade om en skrivelse i ärendet 

till Svensk Biavel. Vidare tycker revisorerna 

att datakostnaderna ser ut att växa alltmer. 

Revisorerna tycker vidare att vi ska se över 

våra fonder och tolkningen av donatorernas 

önskan i avsikt att minska kostnaderna för 

hanteringen av dessa. Felinbetalda medlemsavgifter 

är en post på ca 22 000 kr som 

förorsakar mycket detektivarbete för kansliet. 

Idealet är att alla som betalar in skriver 

på namn och orsak till inbetalningen 

så att pengarna hamnar på rätt ställe utan 

merarbete, tycker revisorerna. 

Vi sysslar också med en hel del manuell 

hantering av pengar. Detta gäller t ex avelsstationerna. 

Skriv fakturor uppmanar revisorerna! 

Av Riksförbundet beslutade arvodesersättningar 

är en annan punkt som 

styrelsen nu ska se över. Allt detta skrivet 

i välmening så att ett utfört arbete ska bli 

ännu bättre är revisorernas tanke. 

Binämnden och 

Näringsbiodlargruppen 

Bland FS-kopiorna fanns denna gång två 

protokoll från Binämnden som var mer 

än lovligt ålderstigna. Däremot hade Näringsbiodlargruppen 

varit snabb med sitt 

protokoll. Efter drygt 14 dagar föreligger 

ett mycket innehållsrikt protokoll efter en 

hel dags arbete. Ur det kan följande rubriker 

nämnas: Framtagande av en ny föreläsarlista, 

kompetensutvecklingsmaterial 

till projektet Lönsam biodling, undervisningsmaterial 

till KY-utbildningen, faddrar 

till KY-utbildningen, hemsidor för Lönsam 

biodling och KOMPIS. 

Vi beslutade också att delta (genom 

Arne Johansson) i den hearing som Jordbruksverket 

anordnar med anledning av 

EU:s förslag till foderförordning den 11 

april. När det gäller varroapolicyn föreslår 

bisjukdomskommittén förbundsstyrelsen 

att policyn antas som den är för 

2008, och: 

– att kommande ändringar i denna inte 

längre skall behöva göras på Riksförbundsmötet. 

– att ta upp frågan som en punkt på 

RFM 

– att om och när det behövs göra ändringar 

skall bisjukdomskommittén 

lämna förslag till förbundsstyrelsen 

för beslut. 

Bibok och guldmedaljer 

Tyvärr tvingas biboksgruppen meddela att 

den nya biboken, i sin helhet, inte kommer 

att vara klar till planerat datum. Dock 

går arbetet framåt och vid Ligustica-träffen 

den 7 juni på Visingsö, ska du kunna 

köpa den. 

Att få besluta om utdelning av guldmedaljer 

för särskilt framstående och förtroendefullt 

arbete inom SBR hör absolut till 

de mer lättsamma och glädjande arbetsuppgifterna. 

Ett sådant beslut fi ck vi ta vid 

detta möte. Vem får medaljen? Läs referatet 

från årets riksförbundsmöte! 

Följetong 

Har du hört ordet branschriktlinjer förut? 

Det har varit en ofta återkommande punkt 

på våra dagordningar. Nu har Anders Johannesson 

från LRF skickat in förslaget till 

Livsmedelsverket. 

Så var ännu ett förbundsstyrelsemöte 

avslutat, det sista med denna styrelse. På 

nästa möte är det dags för den nya förförbundsstyrelsen att konstituera sig.

Information från 

I nästa nummer berättar vi mer om Sigill Biodling och om hur det går med sigillarbetet hos HF. Är du nyfi ken på att veta 

mer om Sigill Biodling? Hör gärna av dig till: Torbjörn Karlsson, tel 0735-23 31 08, torbjorn.karlsson.hf@biodlarna.org 

Du kan även kontakta Linda Cederlund, Svenskt Sigill, tel. 08-787 53 71, linda.cederlund@sigill.lrf.se . Välkommen! 


Svenskt Sigill 2008 – Välj närmare mat, valet som har betydelse 

Svenskt Sigills annonskampanj 

”Välj närmare mat” 

fortsätter under 2008. Syftet 

är att uppmärksamma konsumenterna 

på att det val 

de gör i matbutiken har stor 

betydelse. De påverkar klimatet, 

miljön, landskapen 

och djuren. 

Med ”Välj närmare mat” vill Svenskt 

Sigill visa på det i många hänseenden 

kloka i att välja mat som är producerad 

runt hörnet istället för jorden runt. 

– Vi vill också göra kopplingen till 

att om vi vill ha öppna landskap och 

en levande landsbygd i Sverige, behöver 

vi odlingar och betande djur 

i Sverige, säger Sören Persson, VD 

för Svenskt Sigill. Därför har vi kört 

ut ”kundvagnen i spenaten” för att 

illustrera kopplingen mellan konsumentens 

val i butik och hur det påverkar. 

I klimatdebattens spår, finns ett 

ökat intresse för var livsmedlen produceras. 

Många vänder sig med rätta mot att 

många livsmedel alldeles i onödan reser 

långa sträckor från odling och uppfödning 

via förädling, industri och handel till konsumenten. 

Det fi nns många exempel där 

livsmedel producerade i ett land tar långa 

omvägar för att utnyttja billig arbetskraft i 

ett annat land, innan det återkommer till 

handel och konsument. 

– Men med närhet menar vi inte 

bara korta avstånd. Närhet är också 

tryggheten att veta att maten blivit 

producerad av en bonde eller odlare 

som delar våra värderingar om 

hur djur ska bli omvårdade och hur 

vi ska ta hänsyn till miljön, säger 

Sören Persson. Att sträva efter 

korta transporter är mycket viktigt, 

men det är inte allt. När vi pratar 

värderingar och djuromsorg kan det 

t.ex. vara långt från Skåne till Danmark. 

Bilderna i årets kampanj är tagna hos 

bönder i Dala-Husby i Dalarna, Ravlunda 

på Österlen, och på Bjärehalvön. Kampanjen 

kommer att synas på 1200 pelare runt 

om i Sverige och kompletteras med så kallade 

centrumtavlor, strategiskt placerade i 

stadskärnor och i nära anslutning till köpcentra 

och dagligvarubutiker. I Stockholm 

kommer Svenskt Sigill att synas på ca 72 

st affi schtavlor i tunnelbanan där konsumenten 

ofta har längre tid att läsa lite fördjupande 

budskap. 

I årets utomhuskampanj berättar vi 

mer om vad Svenskt Sigill står för. Huvudtemat 

Välj närmare mat får en lite djupare 

och mer förklarande innebörd. Över 50% 

av konsumenterna har idag kännedom om 

Svenkt Sigill, men kunskapen om vad märket 

står för behöver fördjupas ytterligare. 

Allt eftersom fl er produkter märks med 

Svenskt Sigill tas även konsumentfolders, 

klisterdekaler och annat informationsmaterial 

fram. Just nu jobbar vi till exempel 

med en liten konsumentfolder om Svenskt 

Sigill-märkt honung. 

Kanske såg du Svenskt Sigill-annonser 

under perioden 3-10 mars, om inte får 

du hålla utkik efter nästa annonsomgång 

som kommer i sommar och ytterligare en 

gång till i höst. 

HF:s nya hemsida 

Möjligheten att skicka checklistan digitalt 

har utnyttjats av ett fl ertal Sigill-biodlare. 

Funktionen på inloggning har det dessvärre 

varit lite si o så med. Förhoppningsvis 

har vi fått bort barnsjukdomarna och det 

bör fungera bättre i fortsättningen. 

Utbildning gårdsrevisorer 

Samtliga Sigill gårdsrevisorer och Linda 

Cederlund, Svenskt Sigill, träffades på HF 

i Mantorp för en tvådagars informations o 

utbildningskurs inför sommarens gårdsbesök. 

Syftet var att tillsammans diskutera 

hur olika situationer ska bedömas och hur 

regler skall tolkas. En viktig del att arbeta 

med är ”samsyn” mellan gårdsrevisorerna, 

dvs att samma sak bedöms lika av 

alla. Vi gjorde två gårdsbesök och såg två 

helt olika biodlingar, vilka båda bedömdes 

förra året. Och det var lärorikt, kanske 

främst för de gårdsrevisorer som besökt 

biodlingarna förra året. Det var inga 

allvarliga avvikelser som påpekades, men 

även små detaljer som förändras 

kan förbättra kvalitet och 

produktsäkerhet! 

Och gårdsrevisorerna är 

ju också nybörjare liksom de 

Biodlare som är anslutna till 

Sigill Biodling. 

Sven Åke Nilsson och Linda 

Cederlund som inspekterar 

bikupor. Foto: Rolf Nilsson. 

29

Samlastningsplatser 2008 

Till nedanstående samlastningsplatser kan honung lämnas för samsändning till Svensk Honungsförädling AB. 

Märk kärlen med namn, adress, tel.nr, medlemsnr. och kolliantal. Samlastningsplatserna lämnar ut fria kärl till 

leverantörerna. Beställ kärl hos närmaste samlastningsplats; det underlättar för samordnarna. 

01 - Stockholms distrikt 

Sigtunaortens Bf. 

Kurt Oldeskog, Fridal 101, 

195 96 Rosersberg 

Tel. 08-591 440 28, 070-346 67 55 

Södertälje Bf. 

Göran Kvarnström, Högantorpsvägen 

26, 152 95 Södertälje 

Tel. 08-550 942 09 

03 - Uppsala distrikt 

Enabygdens Bf. 

Henry Johansson, Husby-Sjutolft, 

Kullinge 3, 749 50 Ekolsund 

Tel. 070-648 09 25 

Uppsala Bf. 

Åke Bjur, Brogården 5, 

74393 Vattholma 

Tel. 018-37 91 64, 070-777 02 12 

04 - Södermanlands distrikt 

Eskilstuna Bf. 

Börje Remstam, Ryningsberg, 

63518 Husby-Rekarne 

016-21717, 21546, 070-4058343 

Depåadress: BR tryck AB, 

Ryningsberg 

Flens Bf. 

Stig Svensson, Runeby, 

642 95 Flen 

Tel. 0157-701 38, 070-207 56 70 

Julita Bf. 

Erik Gotthard, Nybble, 

64025 Julita. Tel. 0150-910 66 

Katrineholmsortens Bf. 

Ragnar Mårtensson, Lönnbo, 

Forsa, 641 91 Katrineholm 

Tel. 0150-200 33 

Malmköpingsortens Bf. 

Gunnar Andersson, Smedstorp, 

640 32 Malmköping 

Tel. 0157-441 30 

Nyköpingstraktens Bf. 

Gun-Britt o Rune Jansson, Fället, 

61193 Nyköping. Tel 0155-226036 

Strängnäs Bf. 

Elisabeth Wallenqvist 

Malmby Waxängs Gård 

645 94 STRÄNGNÄS 

Tel. 0152-250 04, 0730-66 40 02 

Vingåkers Bf. 

Lennart Pettersson, Ekgatan 41, 

643 33 Vingåker 

Tel. 0151-102 11, 330 37 

Depåadress: Nyckelboda. 

Säkrast måndag-fredag kl 20-21 

05 - Östergötlands distrikt 

Alvastra Bf. 

Marie Johansson, 

Prästgårdsliden 4 B, 4 tr, 

595 42 Mjölby. Tel 070-2915966 

Depåadress: Karlslund, St. Åby 

Borensbergs Bf. 

Åke Fredriksson, Husarvägen 18, 

590 72 Ljungsbro 

Tel. 013-631 12, 0706-86 37 39 

Finspångs Bf. 

Nils-Olof Karlsson, Restadsv. 33, 

61731 Skärblacka 

Tel. 0122-304 65, 070-235 87 33 

Depåadress: Käslinge Vånga 

Skärblacka 

Kisa Bf. 

Torbjörn Karlsson. 

Tel. 0702-30 47 78 

Linköpings Bf. 

Peder Didrikson, Ringetorp 1, 

590 55 Sturefors 

Tel. 013-520 59, 0708-37 27 51 

Depåadress: Föreningsbigården, 

Lasarettsgatan 

Norrköpings Bf. 

Lillemor Nilsson, Odaltorget 3, 

602 29 Norrköping 

011-10 45 38, 0738-56 44 41 

Söderköpings Bf. 

Birgitta och Sivar Karlsson, 

Ekbacken, 614 93 Söderköping 

Tel. 0121-220 72, 0733-50 41 23 

Vadstena Biodlare 

Lennart Holmertz, Klosterledsgatan 

46, 592 32 Vadstena 

Tel. 0143-319 75 

Valdemarsviks Bf. 

Kjell Persson, Lövhagen, 

615 93 Valdemarsvik 

Tel. 0123-222 56 

Vikbolandets Bf. 

Lars-Göran Arvidsson, Ö. Stenby, 

Körsbärsbacken, 

610 32 Vikbolandet 

Tel. 011-34 40 28, 070-695 68 05 

Kärl utlämnas även under tisdagsträffar 

i föreningsbigården. 

Åtvidabergs Bf. 

Svante Kullgren, Adelsnäsvägen 6 

A, 597 41 Åtvidaberg 

Tel. 0120-137 33 

Depåadress: G:a Sunneborg 

(föreningsbigården) 

06 - Jönköpings distrikt 

Aneby Bf. 

Bengt Davidsson, Noby, 

Jakobsberg 1, 578 91 Aneby 

Tel. 0140-221 44, 070-561 85 63 

Gislaveds Bf. 

Walle Malm, Torngatan 31, 

334 32 Anderstorp 

Tel. 0371-184 55 (dag), 158 78 

(kväll), 070-55 88 455 

Depåadress: Trådman AB, Björkg. 

4, 334 31 Anderstorp 

Gränna Bf. 

Karl-Axel Skoglund, Uppgränna 

Bultagård 10:6, 563 91 Gränna 

Tel 0390-211 30, 0708-32 11 30 

Nässjö Bf. 

Wåge Axelsson, Brunnsholmsgatan 

4, 575 38 Eksjö 

Tel. 0381-128 40, 070-521 28 40 

Depåadress: Cubic Svenska AB, 

Hantverksgatan 5 C, 

571 24 Nässjö 

Rydaholms Bf. 

Martin Andersson, 

Talavidsg. 4, 330 17 Rydaholm 

Tel. 0472-206 41 

Södra Vedbo Bf. 

Kenneth Haraldsson, 

Lunnagårdsv. 12, 575 34 Eksjö 

Tel. 0381-139 38 

Södra Vätterbygdens Bf. 

Thomas Rosell och Elisabeth Wilhelmsson, 

Skinnersdal 49, 

555 92 Jönköping 

Depåadress: Solåsvägen 20, 

553 03 Jönköping 

Tel. 036-16 60 99, 0708-14 12 24 

07 - Kronobergs distrikt 

Uppvidinge Bf. 

Peter Overdick, Dubberås, 

360 76 Älghult 

Tel. 0481-632 05 

Depåadress: Dubberås 2 

Växjöortens Bf. 

Lennart Karlsson, 

Kvartalsvägen 13, 352 61 Växjö 

Tel. 0470-634 04, 070-561 89 12 

08 - Kalmar norra distrikt 

Gamleby Bf. 

Ivar Carlsson, Högsbyvägen 8, 

594 32 Gamleby. Tel. 0493-512 45 

Misterhults Bf. 

Stefan Fransson, Fabriksvägen 8, 

572 75 Figeholm 

Tel. 0491-311 05, 070-388 61 25 

Pelarne Bf. 

Jan Mårtensson, Körsbärsv. 17, 

Pelarne, 598 91 Vimmerby 

Tel. 0492-911 13, 070-999 84 63 

Vena-Hultsfred Bf. 

Bengt Linder, Norrhult, 

Mellanbyn 6, 577 91 Hultsfred 

Tel. 0495-130 16, 070-624 19 60 

Vimmerby Bf. 

Christian Carlsson, Ekåkra 

Toverum, 598 94 Vimmerby 

Tel. 0492-420 55, 070-650 70 79 

Depåadress: Vinäs, Hällebackav. 

09 - Gotlands distrikt 

Klinte Bf. 

Per Wallstedt, Hejde Häglajvs 430, 

623 75 Klintehamn 

Tel 0498-243142, 070-7433349 

10 - Blekinge distrikt 

Hemsjöortens Bf. 

Thomas Brovall, Hemsjöv. 109, 

29060 Kyrkhult. Tel 0454-770130 

Östra Blekinge Bf. 

Karl-Georg Karlsson, Karlstorpsvägen 

38, 371 60 Lyckeby 

Tel. 0455-235 32 

Depåadress: Föreningsbigården, 

Mölletorp. 

Utlämning söndagar maj – september 

2008 kl. 10.00 – 11.30 

12 - Skåne distrikt 

Kristianstadsbygden 

Lennart Nilssons Bigårdar, Rapsvägen 

16, 291 62 Kristianstad 

Tel. 044-12 13 42, 0703-52 14 60 

Landskronaortens Bf. 

Sune Ohlsson, Tågerupsv. 14, 

26193 Saxtorp. Tel. 0418-430449 

Lunds Biodlare 

Sven Persson, Östra Odarslöv 517, 

225 92 Lund. Tel. 046-981 84 

Depåadress: Linebo, Östra Odarslöv 

Nordvästra Skåne 

Clas Torle, Torlarps Gård, 

262 70 Strövelstorp 

Tel. 042-20 73 00, 0708-20 73 03 

Osbybygdens Bf. 

Mats Jönsson, Vesljunga 2263, 

280 22 Vittsjö 

Tel. 0451-920 35, 0733-20 37 00 

Sösdalaortens Bf. 

Kjell o Ingrid Hallberg, 

Farmgatan 32, 280 10 Sösdala 

Tel. 0451-609 85 


13 - Hallands distrikt 

Harplinge Bf. 

Erland Nilsson, Kulla Hansagård 

539, 310 40 Harplinge 

035-509 74, 0735-78 31 64 

Varbergs Bf. 

Tore och Rose-Marie Johansson, 

Sejernäsvägen 8 A, 

430 10 Tvååker 

Tel. 0340-416 16, 0705-98 82 74 

14–Göteborg- och Bohus distrikt 

Göteborgs Bf. 

Lennart Holms Bigårdar, 

Kroksjöv. 99, 424 56 Gunnilse 

Tel. 031-94 33 49, 070-657 06 94 

Södra Inlands Bf. 

Stefan Hellström, Högsberg 460, 

442 96 Kode 

Tel. 0303-513 29, 0709-99 50 03 

Depåadress: Bilgatan 1/ 

Rollsbovägen, Kungälv 

15 - Älvsborgs norra distrikt 

Alebygdens Bf. 

Björn Winroth, Bräcke, Västergården 

250, 446 95 Älvängen 

Tel. 0303-744066, 0706-947536 

Alingsåstraktens Bf. 

Berith Olsson, Bagaregatan 7, 

441 35 Alingsås 

Tel. 0322-639857, 0709-562570 

Depåadress: Kolavägen 2 (1) 

Alingsåstraktens Bf. (2) 

Tore Fagersson, Enehagsgatan 72, 

441 57 Alingsås 

Tel. 0322-137 30, 070-731 89 21 

Dalslands södra Bf. 

Peter Gullin, Pl. 4058 

Hvena Kvarn, 460 65 Brålanda 

0521-31399, 0709-512411 

Melleruds Bf. 

Gösta Lundgren, Ör 

Frestersbyn 11, 46492 Mellerud 

Tel. 0530-421 81 

Vänersborgs Bf. 

Barbro Liljeborg, Hol 202, 

461 93 Västra Tunhem 

Tel. 0520-42 12 44 

16 - Skaraborgs distrikt 

Falbygdens Bf. 

Kent Staberg, Göteve Lövängen, 

521 92 Falköping 

Tel. 0515-72 90 91 

Depåadress: Bilspedition, 

Österängsg. 4, 52134 Falköping 

Grästorps Bf. 

Lars Haglund, Högstorp 

Flakeberg, 467 94 Grästorp 

Tel. 0514-311 44, 070-570 65 71 

Ring före hämtning av kärl. 

Götene Bf. 

Ulf Andersson, Baldersgatan 15, 

533 33 Götene 

Tel. 0511-513 96, 0730-52 20 89 


Hjo Bf. 

Lennart Gustafsson, Torsbo Gård, 

544 92 Hjo 

Tel. 0503-400 13, 0705-29 52 67 

Järpås Bf. (1) 

Leif Andersson, Järpås, 

Bondegården 2, 531 94 Järpås 

Tel. 0510-915 13 

Järpås Bf. (2) 

Lennart Axelsson, Trässberg 

Västhed, 531 93 Lidköping 

Tel. 0510-53 30 37 

Lidköping-Kållands Bf. 

Roland Eriksson, Tomtehagsv. 7, 

53157 Lidköping. Tel. 0510-14188 

Lyrestads Bf. 

Lars Herrgårdh 

Tel. 019-57 54 11, 073-407 57 98 

Depåadress: Slättevalla, 

Östergården 

Mariestads Bf. 

Rolf Svantesson, Ribbenås, Björkebacken 

1, 54293 Mariestad 

Tel. 0501-311 13, 070-883 28 83 

Skara Bf. 

Elfon Hagberg, Synnerby Sandholmen, 

532 95 Skara 

Tel. 0511-371191, 070-6371192 

Skövde Bf. 

Runo Sundberg, Bårstorps Festplats, 

540 15 Väring 

Tel. 0500-440496 

Depåadress: Aspö gård, Skövde 

Tibro Bf. 

Stellan Andersson, Tidebergsv. 17, 

543 51 Tibro 

Tel. 0504-135 69, 0707-58 16 76 

Tidaholms Bf. 

Kent Andersson, Björkelund 

Fröjered, 522 94 Tidaholm 

Tel. 0502-312 14, 070-963 28 80 

Töreboda-Moholms Bf. 

Lars Öberg, Nyängsberg 8 

Gastorp, 545 90 Töreboda 

Tel. 0506-161 80, 070-355 11 89 

Vara Bf. 

Lars-Olof Eriksson, 

Long Hallerna, 534 95 Vara 

Tel. 0512-128 75, 070-515 74 85 

17 - Värmlands distrikt 

Fryksdalens Bf. 

Karl-Erik Dahlström, 

Höglundag. 19, 686 35 Sunne 

Tel. 0565-71 17 35 

Depåadress: Norrgårdsgatan, 

Sunne 

Karlstads Bf. 

Lennart Svensson, 

Björkviks Gård 502, 660 57 Väse 

Tel. 054-84 05 16, 076-207 96 95, 

0730-77 21 71 (arb.) 

Depåadress: Schenker AB 

Säffl e Bf. 

Lennart Stolpe, Olof Trätäljag. 36, 

661 30 Säffl e 

Tel. 0533-102 77, 070-632 27 10 

18 - Örebro distrikt 

Bergslagens Bf. 

Gunnar Ohlsson, Krutstampsv. 4, 

713 72 Gyttorp 

Tel. 0587-330348, 070-5606604 

Depåadress: Öskeviks skola, 

713 94 Nora 

Hallsberg-Kumla Bf. 

Helle och Sven Kivling, Kårkulla, 

694 93 Östansjö 

Tel. 0582-700 06, 0736-43 77 49 

Karlskoga-Degerfors Bf. 

Lennart Lundberg, Drottningv. 23, 

691 35 Karlskoga. Tel 0586-30651, 

070-6747176, 0730-700651 

Södra Närkes Bf. 

Lennart Olofsson, Långstorp, 

690 45 Åsbro. Tel. 0583-405 07, 

070-99 555 33, 070-381 05 07 

Västernärkes Bf. (1) 

Agneta Fimmerstad, Ribbohyttan, 

716 93 Fjugesta. (Administration) 

Tel. 0585-240 91, 0706-68 76 78 

Västernärkes Bf. (2) 

Lenita Birath, Övre Gysta, 

716 92 Fjugesta. (Depåadress) 

Tel. 0585-315 92, 0702-53 26 08 

Örebro Bf. 

Christer Söderström, Löre, 

705 97 Glanshammar 

Tel. 019-465914, 070-3405384 

Östra Nerikes Bf. 

Thomas Dahl, Hörebacken, 

715 94 Odensbacken 

Tel. 019-45 24 28, 0704-45 24 28 

19 - Västmanlands distrikt 

Sala Bf. 

Ove Carlsson, 

Stentorpet 115, 733 97 Sala 

Tel. 0224-590 15, 073-658 18 11 

Västerlöfsta Bf. 

Gösta Persson, Hagalund, 

Lund 427, 744 93 Runhällen 

Tel. 0224-920 51 

Västerås Bf. 

Lena Nilsson, Altona Barkarö, 

725 91 Västerås 

Tel. 021-504 36, 073-646 89 69 

20 - Dalarnas distrikt 

Borlänge Bf. 

Hans Gabrielsson, Långsjö 53, 

781 93 Borlänge 

Tel. 0243-23 41 58 

Folkare Bf. 

Göran Larsson, 

Stora Grubbo 46, 775 96 Krylbo 

Tel. 0226-680 46 

Leksands Bf. 

Lars Bröms, Timmermansv. 29, 

793 32 Leksand 

Tel. 0247-127 85, 070-242 56 94 

21 - Gävleborgs distrikt 

Bollnäs Bf. 

Yngve Näsman, S. Kilaforsv. 124, 

821 41 Bollnäs 

Tel. 0278-158 13, 070-342 78 62 

Nordanstigs Bf. 

Janerik Lind, Norrbacksvägen 31, 

855 90 Sundsvall 

Tel. 0768-53 19 53 

Depåadress: Trollsved 126, 

Gnarp 

Söderhamns Bf. 

Hans-Åke Sandberg, Norrtullsgatan 

21 A, 826 31 Söderhamn 

Tel. 0270-155 18, 070-337 50 99 

22 - Västernorrlands distrikt 

Örnsköldsviks Bf. 

Bo Eriksson, Hälsinggrubban 140, 

890 35 Husum 

Tel. 0663-211 06 

24 - Västerbottens distrikt 

Skellefteortens Bf. 

Olov Boman, Måsgatan 7, 

932 31 Skelleftehamn 

Tel. 0910-317 04, 070-645 92 48 

26 - Sjuhärads Biodlardistrikt 

Gäsene-Herrljunga Bf. 

Bertil Johansson, Vinkelgatan 17, 

524 32 Herrljunga 

Tel. 0513-109 95, 0706-68 54 71 

Marks Härads Bf. 

Åke Ferm, Torrås Östergården 2, 

510 21 Sätila 

Tel. 0301-423 26, 070-627 34 74 

Ulricehamns Bf. 

Håkan Hagberg, Ågatan 11, 

Box 208, 520 25 Dalum 

Tel. 0321-323 57, 070-671 59 16 

27 - Kalmar södra distrikt 

Kalmarbygdens Bf. 

Lars Larsson, Ålebo 133, 

388 91 Vassmolösa 

Tel. 0480-44 50 10 

Mönsterås-Ålems Bf. 

Eskil Haglund, Gröndalsvägen 8, 

383 92 Mönsterås 

Tel. 0499-102 04, 0499-455 41 

Mörlunda Bf. 

Karl-Olof Jonsson, Häradsv. 36, 

570 84 Mörlunda 

Tel. 0495-236 73, 070-781 58 51 

Torsåsbygdens Bf. 

Ingmar Wahlström, Karsbo 502, 

370 45 Fågelmara 

Tel. 0486-320 70, 0709-92 93 30 

Ölands Bf. 

Ingvar Lindahl, Åstad Bygata 12, 

387 93 Borgholm 

Tel. 0485-56 10 12, 56 11 17 

31

Information från 

Christer Ankarlid, VD 

Svensk Honungsförädling AB 

Leveransavtalet för 

skördeåret 2008 

HF styrelse har fastställt inköpspriset på 

svensk honung för skördeåret 2008. 

I samband med SBR:s Riksförbundsstämma 

helgen den 5-6 april presenterade 

jag den nya prislistan som innehåller prissänkningar 

i de olika prisnivåerna. 

Bakgrunden till detta är att HF under 

de senaste tre åren förlorat pengar på att 

sälja svensk kristalliserad honung till 

svensk handel. HF:s priser till svensk handel 

har legat på samma nivå sedan 2003. 

Trots gjorda effektiviseringar har kostnader 

för löner, emballage, transporter etc. 

ökat varje år. Vi har under ett antal år gjort 

betydande investeringar som har gett besparingar 

i produktionen och hanteringen 

av honungen. Vi har även under denna period 

arbetat med produktutveckling som 

resulterat i nya produkter på hyllorna i 

svensk dagligvaruhandel. Dessa åtgärder 

räcker dock inte för att eliminera förlusten 

på svensk honung. Under perioden 

2003-2007 har det inte funnits utrymme 

för prishöjningar utan trenden har varit 

prispress. Lyckas vi med en prishöjning 

på svensk honung i butiksledet, slår denna 

emellertid inte igenom förrän nästa år. 

HF kommer även att göra förändringar 

i inleveranserna samt utbetalningsvillkoren 

för inköp av svensk honung för 

säsongen 2008. Vi har idag ett betydande 

lager av svensk honung som binder 

mycket kapital, och därutöver är våra lagerutrymmen 

fyllda. 

Under säsongen 2008 kommer 

inleveranser till HF att ske mellan 1/8- 

30/11 2008. Betalningsvillkor: 20% ut- 

betalas snarast efter invägning. Slutlikvid 

utbetalas den 30/12 2008. Efter den 30/11 

tar HF in honung efter behov och med 60 

dagars betalningstid. 

Det nya leveransavtalet fi nns med i 

detta nummer av Bitidningen. 

Du kan även i år fylla i leveransavtalet 

direkt på vår hemsida 

och skicka det direkt till HF elektroniskt. 

Som tidigare är det viktigt att man använder 

de livsmedelsgodkända kärl, som 

HF lånar ut till sina leverantörer. Honung 

som inte levereras i godkända kärl klassas 

som industrihonung och betalas med 

17:-/kg. 

Nytt i Mantorp 

Vi har sedan en tid nu genomfört byte av 

avlopp, installerat fjärrvärme, byggt om 

värmerum, diskrum. Vi har även i samband 

med detta bytt ut delar av vår processanläggning, 

och vi står nu mycket väl 

rustade för att möta framtiden med nya 

utmaningar. 

Vår mångårigt trogna medarbetare 

Gun-Britt Ählström har med ålderns rätt 

lämnat företaget för att njuta av livets goda 

som nybliven pensionär. Jag vill här passa 

på att tacka Gun-Britt ännu en gång för 

hennes insatser för företaget. 

Maria Krantz är anställd som ny ekonomiansvarig 

på företaget. 

Honungsmarknaden 

Vår lansering förra året av HonungsGlaze 

blev en riktig succé, där vi numera 

har ca 15% marknadsandel av kategorin 

Grilloljor/marinader. Inför denna sommarsäsong 

har vi fått alla övriga handelskedjor 

att ta in vår HonungsGlaze i sortimentet, 

vilket borde betyda rejält ökad försäljning 

av denna produkt. HonungsGlaze 

kommer numera att tillverkas med svensk 

honung som huvudingrediens i receptet 

för att på detta sätt öka totalkonsumtionen 

av svensk honung. Svensk kristalliserad 

har sålt bra under året och försäljningen 

är som budgeterad. Import kristalliserad 

har som jag informerat om tidigare, minskat 

i försäljning under året, och detta är en 

trend som drabbar alla olika varumärken 

på marknaden. Vårt fl ytande sortiment är 

för närvarande utsatt för en alltmer hårdnande 

konkurrens från helt nya aktörer 

på marknaden, och där arbetar vi väldigt 

hårt för att försvara vår position som marknadsledare. 

Svenskt Sigill 

Vi kommer under maj månad att lansera 

vår produkt, Flytande för matlagning 

som vår första produkt innehållande Sigill 

odlad svensk honung. 

Depåföreståndarträff 

Fredagen den 4 april genomförde vi denna, 

även detta år i Mjölby, då vi under som 

vanligt trevliga former samtalade om vår 

gemensamma framtid. Det framkom en 

del intressanta synpunkter under dagen 

som jag tog till mig. 

Glas- och lockförsäljning 

Vi kommer tyvärr inte att kunna saluföra 

glas packade i plastpaket längre, skälet till 

detta är att vår glasleverantör Ardagh Glass 

(f d Rexam Glass) valt att sluta tillverka 

denna produkt. Vi kommer fortsatt att saluföra 

glas på helpall, och här fi nns möjlighet 

att ni gör gemensam beställning och 

delar på en pall med fl era användare. 

Öppettider på HF 

under sommaren 

Vi har detta år infört 2 st semesterperioder 

på företaget vilket innebär att vi inte kommer 

att stänga för semester i produktion 

detta år. Administrationen är bemannad 

även den under hela sommaren. 

Med förhoppning om en bra honungssommar 

önskar jag och all personal 

i Mantorp er en trevlig sommar. 

HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION 

Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP 

Sigillbiodling: Torbjörn Karlsson, 0735233108 

E-post: torbjorn.karlsson.hf@biodlarna.org 

Tel: 0735-233100, Telefax: 0142/ 828 59 

E-post: hf@biodlarna.org 

Ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 

E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org 

VD: Christer Ankarlid 0735-233101. 

E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Postgirokonto: 47 51 85-5, Bankgirokonto: 413-6131 

Öppettider må-fr: 08.00-15.00 

32 

Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. 

E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org 

HF:s STYRELSEORDFÖRANDE 

Gösta Rappe, 0708-109090, e-post: gostarappe@auditeco.se Bitidningen 6 2008

Medlemsnr: Namn: 

Tele: Mobil: Adress: 

LEVERANSAVTAL 2008 SVENSK HONUNG 

SÄLJARE/BIODLARE (v.g. texta tydligt) 

E-post: Postnr: Ort: 

BETALNINGSALTERNATIV LEVERANS- OCH PRISALTERNATIV 

Bankens namn: 28 kg kärl 0-1200 kg 1201 kg > 

Bankens clear.nr: Vattenhalt 

Eget bankkontonr: < 20% 24,80 kr 25,80 kr 

Eget bankgiro: 20,1-22% 23,00 kr 23,80 kr 

Eget plusgirokonto: 140kg kärl 0-1200 kg 1201-2500 kg 2501kg> 

MOMSALTERNATIV Ej momsskattskyldig Vattenhalt 

Momsreg.nr: 

Sigill godkänd honung 

Christer Bitidningen Ankarlid 6 2008 Svensk Honungsförädling AB Säljare/Biodlare 

< 20% 26,80 kr 28,00 kr 29,20 kr 

(Betalas med prislista + 1:-/kg) 20,1-22% 25,00 kr 26,00 kr 26,50 kr 

DEPÅ OCH KVANTITET BETALNINGSVILLKOR 

Depå: 20% dellikvid efter invägning hos HF, kryssa: 

Förening: Senare utbetalning mot ränta, motsvarande 3% 

Cirka kg: Kärltyp: 28 kg 140 kg årsränta, minsta bindningstid 3 mån, kryssa: 

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR LEVERANSAVTAL skördeåret 1/5 2008 - 30/4 2009 

Avtal: Avtalet sändes snarast till HF, (före leverans). 

Villkoren i detta avtal gäller till och med 30/4 2009, eller tills nya prisvillkor utges från HF. 

Pris: Se pris enligt ovan. Till säljare som är momsskattskyldig utbetalar HF moms, f.n. 12%. 

Genom att fylla i ovanstående ruta för moms reg. ansvarar leverantören för momsredovisning. 

Om säljaren ej är momsskattskyldig utbetalas ej moms. Vid betalning via utbetalningskort utgår en avgift på 50:- 

Leverans: Honungen inlevereras till HF under perioden 1/8-30/11-08. Vid inleverans efter 1/12-08 skall HF kontaktas då andra 

lev. & betalningsvillkor gäller. HF bekostar frakt vid en samordnad leverans från en eller flera samlastningplatser. 

Leverans över 1 ton hämtas hemma i samband med tömning av respektive plats. 

Vid leverans av honung i 140 kg kärl hämtas den hemma vid min. 840 kg ( 2pall ) 

Honungens vikt faställes av HF vid inleverans till Mantorp. 

Kärl: Honungen levereras i livsmedelsgodkända returkärl som HF tagit fram. Säljaren kan välja mellan 28- eller 

140 kg:s kärl. HF:s leverantörer lånar (endast för leverans) erforderligt antal kärl från SBR:s samlastningsplatser. 

Ej användakärl återlämnas vid leverans av honung. Ej återlämnade kärl debiteras med 50:- resp. 200:- st. 

Ev. avgift till depån för hantering betalas kontant vid avhämtning. Honung som levereras i ej livsmedelsgodkända 

kärl, klassas som industrihonung och betalas med 17:-/kg. 

Vidare debiteras en diskavgift på 25:-/st inkl. moms och kärlen kasseras. 

Kvalitet: Honungen kan levereras orörd och grovsilad. Grovsilens maskstorlek max 0,5 mm. Vad avser lukt, smak, 

m. m. gäller SBR:s bedömningsreglemente. Honungen som levereras till HF behöver dock ej vara bedömd. 

Vattenhalten fastställs vid invägningen på HF. Honung med vattenhalt över 22% mottages ej. 

Betalning: 20% av honungslikviden utbetalas snarast efter invägning hos HF. Slutlikvid (80%) utbetalas 31/12-08. 

Honung som inlevereras perioden 1/12-08 - 30/4-09 betalas 60 dagar efter invägning. 

Säljaren kan även välja senare utbetalningsdag mot ränta, (minsta bindningstid 3 mån efter förfallodag). 

Utbetalning av innestående likvid sker senast den 30/4 2009. Markera under betalningsvillkor 

KÖPARE: Svensk Honungsförädling AB Telefonnr: 0735 - 233 100 

Trumpetarevägen 5 590 19 Mantorp Telefaxnr: 0142 - 828 59 

E-post: hf@biodlarna.org 

Bägge parter bekräftar härmed att vi tagit del av villkoren i detta Leveransavtal och godkänner det till alla delar. 

Leveransavtalet undertecknas av säljaren och postas till HF. 

Säljaren får av HF en undertecknad kopia av Leveransavtalet i retur. 

Leverans sker efter kontakt med Svensk Honungsförädling AB 

Mantorp den / 2008 Ort den / 2008 

33

Leveransavtal 

för skördeåret 

2008 


Kurser för avels- och 

testbiodlare 2008 

Lördagen den 28 juni kl 10-16 

Fristads Folkhögskola, Folkhögskolevägen 7, 

Fristad (12 km norr om Borås) 

Lördagen den 28 juni kl 10-16 

ABF-huset, Öjagatan 31, Öjebyn 

Söndagen den 6 juli kl 8.30-15 

(I samarbete med Föreningen Svensk 

Buckfastavel) Spjutbygds IOGT-lokal (ca 20 

km norr om Karlskrona). 

Lördagen den 12 juli kl 10-16 

Nyköpings Biodlares föreningsbigård, Lilla 

Kungsladugården, Nyköping 

Program 

• Genomgång av Avelsplanen och Handboken 

• Etablering och skötsel av testbigården 

• Säker tillsättning av testdrottningar 

• Rapportering 

• Gemensam praktisk bedömning av 

bisamhällen 

Anmälan till Bengt Andréasson per Email 

bengt.andreasson@veberod.com 

eller tel. 046-856 04 senast den 10 juni 

Kursavgiften, 200 kr/person (inkl kaffe och 

lunch), betala på Bg 5973-3709. 

Välkommen! 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Biredskap sedan 1941 

35

Distrikt 

Sjuhärads BiodlareDistrikt Sommarmöte 8 

juni kl 10 på Hönekullen med Åke Ferm. 

Stockholms Biodlaredistrikt Bin i praktiken 

lö 14 juni kl 10-12 i Enskedegårds 

koloniträdgård, samling vid parkeringen. Bin 

i praktiken sö 15 juni kl 10-12 i Lövsta 

koloniträdgård, samling vid ”Sinnenas trädgård”. 

Föreningar 

Grannföreningar är välkomna 

MÖTEN OCH KURSER 

kaffekorg, möjlighet till grillning. 

Skövde Bf Torsdagsträffar kl 19. 29 maj – Hur 

gör vi avläggare? 5 jun Drottningodling för eget 

bruk. 12 juni – Hemma hos Runo. Avresa från 

Aspö parkering kl 18.30. 19 jun – Aktuellt i 

bigården (slungning). 26 juni – Inför sommaren. 

Juli varje torsdag. 31 juli Utfl ykt till 

Logården i Odensåker med familj. Avresa från 

Aspö parkering kl 18.40. 

Sundbyberg och Spångaortens Bf Veckoträffar 

i föreningsbigården på Eggeby Gård onsdagar 

kl 18 den 4, 11, 18 och 25 juni. Läs mer på 

www.sundbybergsbf.se 

Södra Vätterbygdens Bf Brunstorpsträffar 

Varje on tiden 4 jun-16 jul kl 17-19. Träffa 

bigårdsansvariga och någon från styrelsen. 

Möjlighet att ta larver från föreningens samhällen. 

Södra Åsbo och Söderåsens Bf Bigårdsträff 

14 Juni kl 14 i Björka vid Väla med bedömning 

av samhällen. 

Sösdalaortens Bf Studiebesök 14 juni kl 13 

hos Hästveda Bf. Ekologiska varroabekämpningsmetoder. 

Samåkning iogt-nto lokalen i 

Sösdala samling kl 12. 

Tibroortens Bf Gökafton to 29 maj kl 18 på 

”Gökes” Tibro slalombacke. Tipspromenad, 

grillning. 

Tidaholms Bf Måndagsträffar kl 18 på Atollen 

varje vecka hela sommaren. Sommarmöte 

hos Hasse i Gälleberg 15 juni kl 14.00. 

Se även hemsidan: www.freewebs.com/ 

tidaholmsbiodlare/ 

Uddevallaneidens Bf Vårmöte på Mollön on 

11 juni kl 18. Parningstationen öppnas. Sedan 

träffar varje onsdag kl 18-20. 

Vikbolandets Biodlare Öppet i 

Föreningsbigården vid Ö Stenby Bygdegård 

varje ti 13/5- 22/7 kl 18-20, utom 24/6. Sommarmöte 

hos Bertil Jarskog, Isnäs Sjövalla, 

0125-20411 ti 24/6 kl 18. Nyheter läggs ut på 

vår hemsida www.vikbolandets-biodlare.se. 

Vislandaortens Bf Sommarutfl ykt sö 8 juni till 

Bastanäs, Växjöortens BF:s föreningsbigård. 

Samling kl 13 vid kiosken i Vislanda för samåkning 

eller vid Bastanäs kl 14. Växjös biodlare 

serverar kaffe och fralla. 

Västerås Bf Vårmöte lö 31 maj kl 13 hos Hans- 

Egon Karlsson, Rödinggatan 12, Hamre, Västerås. 

Bl a om svärmkontroll, snälla bin mm. 

Utlottning av Drottningar. 

Örebro Bf Arbetsmöten och passningar onsdagar 

17-20 i nya föreningsbigården Karlslund 

(4 km väster om Örebro). Kontaktpersoner 

Pasaga Ramic 019-126799, Hans-Olov Andersson 

019-252108. 

Almanackan 

Det händer i SBR 

Här kan du se viktiga planerad händelser 

för förbundet. 

Om du som är inblandad ser att det 

fattas något hör av dig till redaktören: 

erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

1 juni Bisjukdomskommitté 

10 juni HF:s styrelse 

18 juni AU 

28 juni Förbundsstyrelse 

2 juli Personalmöte 

27 aug AU 

6 sep Förbundsstyrelse 

9 sep HF:s styrelse 

10 sep Personalmöte 

20 sep HF:s bolagsstämma 

4-5 okt Ordförandekonferens 

29 okt AU 

8 nov Förbundsstyrelse 

12 nov Personalmöte 

26 nov AU 

6 dec Förbundsstyrelse 

10 dec Personalmöte 

Bodens Bf Föreningsmöte 15 juni kl 13 hos 

en biodlare i Bodentrakten. Hennes kupors 

funktion och biodlingsdiskussion. Medtag 

egen fi kakorg, samt skyddsutrustning. Plats: 

Sabine Skåreby, Övre Buddbyn. 

Boråsortens Bf Träff i bigården varje tisdag kl 

18 vid torpet Ramshulan på Rya Åsar Borås. 

Medtag fi ka. 

Dalslands Södra Bf Bigårdsbesök on 11 juni 

kl 18 hos Ivan Franssson, Kärr, Sundals Ryr, 

Brålanda.Tema: Varroabehandling. Kontakt: 

Orvar Carlsson 0521-35160. Till våra uteträffar: 

Tag med kaffekorg, bikläder och nya 

intresserade biodlare. 

Finspångsortens Bf Sommarmöte lö 14 juni 

kl 13 hos Per och Gun-Britt Andersson, Vedlösen, 

Mantorp, Vånga. Ta med era respektive 

och eventuella barn. Bigårdsträff on 25 juni 

kl 18 hos Anna-Britta Lodmyr, Marieberg, 

Torstorp. Samling vid Lidls parkering 17.30 

Biprojekt Västra Götaland 

för samåkning. 

Hisingens Bf Öppet Hus för allmänheten sö 

1 juni i Ljungängsbackens Bigårdar, kl 11-14. 

Servering, lotteri, poängpromenad mm. 

Katrineholmsortens Bf Bigårdsträff 3 juni kl 

I detta projekt fi nns ett delprojekt om 

att samla bipollen. Vi kanske inte är 

så bra på detta än, som dom är i vissa 

länder. Det handlar om insamling, 

17.30 hos Göran Dahlgren. 

torkning, rensning, förvaring och inte 

Kristianstadbygdens BF Sommarmöte ti 3 

juni kl 18 hos Mix Phersson, Lussebacken, 

Arkelstorp. Korvgrillning o kaffe. 

Kristinehamnsortens Bf Sommarmöte sö 6 

juli kl 10 i Idéträdgården på Marieberg. Tag 

minst marknadsföring av en så bra 

produkt. 

Därför vill jag komma i kontakt med 

biodlare i Västra Götaland som har 

med egen kaffekorg. 

erfarenhet och även biodlare som är 

Lidköping Kållands Biodlare Utfl ykt till Huttla 

Kvarn 5 juni. Samling vid föreningsbigården för 

samåkning kl 18. Bigårdsbesök hos Kurt Karlsson 

to 12 juni. Samling vid föreningsbigården 

för samåkning kl 17.30. Utlämning av 

honungskärl och säsongavslutning to 19 juni 

intresserade av att samla bipollen. 

Bengt Karlsson 

0322-93003, 0703-793003 

Bengt@honungslandet.se 

kl 18-21 i Föreningsbigården. 

Linköpings Bf sommarmöte ti 10 juni kl, 18 

på Fröberget i Eklandskapet s. Linköping. Tag 

med kaffekorg. 

Grattis Janne! 

Ludvikabygdens Bf Biodlarträff sö 1 juni kl 

i Hällsjöns Bystuga. Nils Holmdahl talar om 

Janne Mårtens- 

Grangärde fi nnmark och Roger Öström och 

Helmer Yngström informerar om de åtgärder 

som planeras mot varroa. Ta med familjen och 

en kaffekorg. Tipspromenad, besök i bigården 

och fi nt väder. 

Lunds Biodlare Bigårdsträff 3 juni kl 18 hos 

Sven Persson. Han visar bigård och nybyggd 

anläggning för honungshantering. Vi träffas på 

Linebo Gård, Nils-Bertil Offesson, Ö. Odarslöv. 

Bestulen på bin 

Jag har blivit bestulen på 8 st bisamhällen 

och i diskussioner med polisen i Jönköping 

har de önskat att det sprids information 

om detta. De vill att vi håller koll på 

om det kommer några nya biodlare helt 

son, vår utvecklingskonsulent 

på 

SBR fyllde 60 år 22 

maj! Grattis! 

Red. 

Skylt visar vid gamla E 22:an. 

Nässjöortens Bf börjar med drottningodling 

to 5 juni på Flustret Nässjö, to 12 juni serveras 

sill och potatis på Flustret, 26 juni görs 

avläggare på Flustret. Alla träffar kl 18. Ring 

någon dag innan till Barbro 0380-173 88 ang. 

sill och potatis. 

plötsligt samt att vi håller mer koll på våra 

samhällen som inte står inom synhåll. Det 

är också viktigt att vi försöker hitta bevis, ex 

bilspår och annat som kan vara till hjälp. 

Jag har följande telefon nr 0706-578540/ Vi minns 

Ringsjöortens Bf Försommarmöte on 11 juni 

kl 19 vid Fulltofta naturcenter. Bengt Nihlgård 

berättar om nyttigheter från bigården. Medtag 

36 

0703-148082 

Conny Persson, Falköping 

Kerstin Bergqvist 

Ronneby Biodlare 

Bitidningen 6 2008

Buckfastdrottningar från Sörmlandskusten 

Tystberga drottningodlarklubb säljer 

Buckfastdrottningar efter snälla, svärmtröga 

och produktiva mödrar. Odlade efter kalkyngel- 

och nosemafria drottningar. Friparade 

(även KRAV) från i huvudsak slutet av juli, 300 

kr. Oparade drottningar leverans från mitten 

juni, 100kr. Beställ i god tid för säker leverans! 

Moms och frakt tillkommer. 

Thomas Rafstedt 070-663 77 99 

infra.kart@swipnet.se 

Göran Göransson 0155-26 04 73 

harriet-goran.goransson@telia.com 

Walter Stany 0155-26 06 35 

mfw685g@tninet.se 

Folke Andersson 0155-26 01 57 

Ingemar Åberg 0704-670534 

BIDROTTNINGAR 

Zon 1 

Glimma Bigårdar 

Curt Janzon, Glimåkra 

044-42828, 076-1135516 

BUCKFASTDROTTNINGAR 

odlade efter stationsparade mödrar i 

utvalda testserier, kan även fås med 

monticola och egyptiskt arv, vilket resulterat 

i virushärdig och robust avkomma. 

Zon 1. Leif Hjalmarsson 044-66020, 

070-3766020. e-post:leif.hjalmarsson@ 

tele2.se 

Elgon ® 

drottningar 

Elgonstammen är en kombination mellan 

Buckfast och Monticola samt något 

Sahariensis, avlad för lätthanterlighet, 

skörd och överlevnadsförmåga i 18 år. 

Avelsmaterial är tillbakahämtat från Elgon 

överlevarsamhällen i Sverige, Danmark, 

Norge och Finland. Inavel undviks. 

Drottningarna paras Elgon. 350 kr. Zon 1 

0581-13774, 070-2623367, leif.biodlare@telia.com 

0582-13503, 070-7248819, s.gerdvall@home.se 

019-272031, 073-0618853, Lennart Karlsson 

0582-15070, 070-7750586, honeybee@elgon.se 

Hemsida: http://elgon.se 

Hanö DR efter KDK DR 

Linjep Bukf med ca 3-6% Läsö: 600kr 

Frip eft utv linjer: 275 kr 

Puppor kläckfärdiga eft best: 150kr 

Kakbit 5x5cm avhämtn eft best: 1000kr 

Beställ i god tid, juni-sept om vädret 

tillåter. 

Ingmar- Barbro Widen 

29010 Tollarp 

044-311388 


Carnicadrottningar 

från Mälaröarnas drottningodlingsklubb (zon 1) 

Stationsparade drottningar från Västra Högholmen – 500:-/st. 

Bruksdrottningar parningsplats Adelsö – 300:-/st. 

Kontaktpersoner: 

Kjell Andersson tel (äv. biredskap). 070 77 44 490 info@sbio.se 

Bengt Haglund tel. 070 77 55 183 Bengt.haglund@telia.com 

Drottningodling kräver god planering beställ i god tid. 

37

Säljes material mm 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser & rabatter gäller. 

Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. 

Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge. 

Öppet 15-19 måndagar. 

Sommaröppet även fredagar. 

Tel 08-53025347, 070-5107054. 

freddy.duwe@biodlingsforetagarna.nu 

Självv. slunga Thomas rostfri diam 

80 cm för 4 r max 30x43 el 8 r max 

23x43. Ny automatik o motor. 070- 

5172285 

Doppvärmare som passar till 28 kg 

plastkärl säljes för 1500:-. Lite använd. 

Tel 046-58147. 

Beg matr LN lådor isolerade/oisolerade, 

tak, bottnar. Ramar nya o beg, o 

övrigt. tel 0708-311280, 019-224001 

Välkommen till 

Stöcksjö Biredskap 

7 km söder om Umeå intill E4:an. Vi lagerför 

allt vad du som biodlare behöver. 

Ulla o Hans Löfgren 

Tel/Fax 090/42193 Mobil 070/2920416 

Refraktometrar, optiska, digitala. 

Bra priser. 0730-649587. 

Hela min biutrustning, utom bin, säljer 

jag pga ålder efter 20 års biodling 

0932-50072 

3-ramars eldriven slunga obet. beg. 

0932-50072 

Äldre handdriven slunga 4 ram bra 

skick 1200:- 070-6716009 

Drottningodlingsmaterial kläckningsskåp, 

enramslådor ytterhus 

transportlådor mm Tel 0431-14167 

säkrast efter kl 19.00 

1 st Sjölis Svea, LN och LS 

0705907321 

Säljes bisamhällen 

Ett antal samhällen LN. Levereras 

efter besiktning i vår/försommar. 

Botten, två lådor med bin, tak. Pris 

2000kr. Elgondrottning, små celler. 

Jag kan även skicka med 1 låda 

med utbyggt vax samt 2 lådor med 

rensade ramar samt spärrgaller. 

Pris 2500kr. Sven Kivling 0582- 

70006 , Kårkulla, 69493 Östansjö. 

sven@kivling.com 

KOMMERSIELLA ANNONSER 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel/fax 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller 

motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller 

motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 

3.000:-. 

Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 

1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfi ler och 

i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också 

lämnas som positivt pappersoriginal eller som fi lm. Om materialet lämnas i form av 

manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 

350:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall 

layoutkostnad efter överenskommelse. 

Materialet till kommersiella annonser skickas till Bitidningens redaktion. Inskickad 

annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till manus stopp datum, 

Bidrottningar 

Bidrott, gula, Ita. puppor kläckningsfärdiga, 

bisamhällen, kupor. Arne Håkansson 

0585-10074 

Friparade bruksdrottningar odlade 

efter utvalda renparade mödrar. testade 

i vårt avelsprogram. Lunds biavelsklubb, 

Sven Persson 046-98184. 

Kullabergs parningsstation 

Buckfastdrottningar med stamtavla 

Nosemafria, kalkfria, bra utrensning 

Genetisk bredd i drönararvet: 

KUL06-031 50% från KH0315 

KUL06-054 50% från EA02321 

KUL05-031 50% från KDK0004 

Virila drönare i tjänst 

Kullabi 0706-693555 

Buckfast-Drottningar 

Från Blekinge. Anders Lundgren 

Tel 0455-43577 

RAMLIST 

LN, Norsk, o Svea OB 3:25, Borrad 

3:75. Hoffman, LN 4:-, Langstroth 4:25 

Tillverkning av alla förekommande biramar. 

Frakt tillkommer. 

Tel 0223/13180 

Marknaden 

Drottningar från bösta samhällen 

parade på Kullabergs parningsstation 

300:-/st, 0706-693555, 042- 

65045. Kullabi owe@telia.com 

Buckfastdrottningar, rödmärkta Lev 

i tillsättningsbur. Erik Sundelin, Trelleborg 

0410-334022, 13551 

Krainer från Burträsk i varroafria 

Västerbotten. Boka era bruksdrottningar 

redan nu. 070-2716585 eller 

0914-10035. 

Köpes 

Äldre bitidningar & bilitteratur. Bifoder 

hinkar i större parti. 070-5134019 

tony.galic@arjang.se 

Små radannonser är gratis! 

Det är bra att vara medlem i SBR. En av anledningarna är att du får två 

radannonser om högst tre rader gratis om året! Du får hålla ordning på 

detta själv. Vi litar på dig. Om du missar och betalar in ändå så tackar 

vi för bidraget till allas vår gemensamma verksamhet. Skicka manus till 

redaktören, adresser sid 31. Red. 

Annonstaxa 

om inte angivelse om senare publicering anges. 

Placering. Kommersiella annonser placeras på textsidor i hela tidningen. Färgan nonser 

placeras normalt på tillgängliga sidor med färg. Om placering på speciell sida begärs 

tillkommer en kostnad på 1.000:- om detta är möjligt att genomföra. 

RADANNONSER 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under 

huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in 

här. Stilen är fast, 7,5 p Helvetica, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per 

rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen 

blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. 

Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

Storlekar: Radannonser SKALL betalas in i förskott med postgiroinbetalningskort. 

Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Exempel: 2 rader (- 60 

bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) 

- 100:- kr. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

Annonsmaterial. Radannonserna skickas via postgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten 

angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser 

som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat 

inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller 

bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så 

att betalning och text kan identifi eras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort 

då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan 

identifi eras att höra ihop. 

Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med 

hänsyn taget till ankomsten och manusstoppdagen. 


FÖRBUNDSEXPEDITIONEN 

Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP 

Tel: 0735-233100 Fax: 0142/828 59 

Förbundssekreterare: Sören Diberg, 0735-233121 

Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, 0735-233125 

Bisjukdomskonsulent: Preben Kristiansen, 0735-233122 

Sekreterare: Ulla Westman, 0735-233123 

E-post: ulla.westman.sbr@biodlarna.org 

Medlemsregister: Ingelie Nilsson, 0735-233124 

E-post: ingelie.nilsson.sbr@biodlarna.org 

Ekonomi: Anette Agouda, 0735-233127 

E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org 

Plusgiro: 86 85-0. 

Bankgiro: 413-6149. 

Öppet: må-to: 08.00 -16.00 

fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Åke Sandquist, Topasstigen 3, 36132 Emmaboda. 

Tel. 0471-13124, 0735-233120. 

E-post: ake.sandquist@telia.com 

VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Arne Johansson, 

Brännemo Stenatorp, 54015 Väring. 

Tel. 0500-462135. E-post: stenatorp@hotmail.com 

FÖRBUNDSSEKRETERARE 

Sören Diberg. Tel: 0735-233121 

E-post: soren.diberg.sbr@biodlarna.org 

UTVECKLINGSKONSULENT 

Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. 

E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

BISJUKDOMSKONSULENT 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

REDAKTÖR 

Erik Österlund, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0582-611682, 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN 

Till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet 

i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller 

förbundets mening. 


SBR:s BIBLIOTEK 

Ultunabiblioteket, Sv. Lantbruksuniversitet, Box 7071, 

750 07 UPPSALA. Tel vx 018/67 10 00. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. 

www.biodlarna.se 

SBR kontakt 

SBR STYRELSELEDAMÖTER OCH KOMMITTÉER 

Styrelseledamot: Lotta Fabricius, 

Rättar Vigs väg 124, 16272 Vällingby. Tel 08-7390432, 

070-7352858. E-post: lottafabricius@hotmail.com 

Styrelseledamot: Lennart Fält, 

Kyrkogatan 11, 68830 Storfors. 

Tel.0550-61819, 070 893 77 54 

E-post: falt.lennart@swipnet.se 

Styrelseledamot: Clovis Kastberg, 

Fredsgatan 15, 43243 Varberg. Tel. 070-39 89 100. 

E-post: ckastberg@mac.com 

Styrelseledamot: Anders Lignell, 

Haminavägen 11, 79141 Falun. Tel 023-21335. 

E-post: anders_kajsa.lignell@telia.com 

Styrelseledamot: Bo Lindahl, 

Håstenslöv 1534, 26020 Teckomatorp, 0413-70751. 

E-post: 041370751@telia.com 

Styrelsesuppleant: Matias Köping, 

Klamparegatan 40, 80431 Gävle. Tel 0734-146093. 

E-post: matias@honungsmannen.se 

Styrelsesuppleant: Krister Linnell, 

Frydsberg 11, 56393 Gränna. 036-54130, 070-5669641. 

E-post: krister.linnell@telia.com 

Avelskommittén: Ordf: Bo Lindahl 

Bisjukdomskommittén: Clovis Kastberg 

Miljö- och konsumentkommittén: Ordf: Lennart Fält 

Annonser till BITIDNINGEN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post 

härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. 

Prenumeration på BITIDNINGEN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du 

kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar 

då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till 

SBR. 

39

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid defi nitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan.

Bitidningen 2008 6 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?