Retfærd nr 4-2010 - Rättens återgång och återkomst? En kritisk ...

More documents

Recommendations

Info

18 RETFÆRD ÅRGANG 33 2010 NR. 4/131 än rätten och den rättsliga diskursen. 5 Andra har anmärkt att Foucault underskattar den utsträckning i vilken kunskapsunderstödd och rättsligt sanktionerad maktutövning är sammanvävda och samverkar med varandra, att han bortser från att rätten å sin sida inkräktar på normer och kunskapsunderstödd maktutövning och att han felaktigt tror att all rätt fungerar som straffrätt. 6 Kritiken av Foucault har inte stått oemotsagd. Det har invänts att Foucault inte alltid har rätten i åtanke när han använder termen »rätt« eller betecknar något som »rättsligt«. François Ewald har till exempel gjort gällande att Foucaults påstående om att rättens betydelse har minskat samtidigt som antalet lagar har ökat blir begripligt endast om vi tar hänsyn till att Foucault skiljer mellan rätten (eng. the law) och »det juridiska« (eng. the juridical). 7 Det juridiska är i Ewalds tolkning en form av rationalitet som genomsyrade rätten under en historisk epok då rätten kunde ses som uttrycket för en suveräns vilja, men som numera har avlösts av »det normativa« (eng. the normative) (Ewald 1990, särskilt 138–139, 155). Ewald har helt rätt i att Foucault betecknar ett särskilt sätt att organisera den offentligt sanktionerade maktutövningen som rättsligt. Han har också rätt i att rätten inte nödvändigtvis är rättslig i denna bemärkelse. Ewalds beskrivning av »det juridiska« som ett maktutövningsmönster som hörde samman med en tidigare historisk period och som numera har efterträtts av normaliserande former av maktutövning är dock en alltför kategorisk tolkning av Foucaults resonemang om rättens avtagande betydelse och samtidigt en alltför bristfällig beskrivning av dagens offentligt sanktionerade maktutövning. Åter andra har riktat uppmärksamheten mot delar av Foucaults teoretiska gärning som inte brukar tas upp i samband med undersökningar av hans förståelse av rätten och mot bakgrund av dessa texter framhållit att två olika bilder av rätten framträder sida vid sida i Foucaults författarkap: å ena sidan bilden av en rigid och oföränderlig struktur som i modern tid har invaderats av kunskapsnormer, å andra sidan bilden av en formbar och öppen diskurs som vid varje tidpunkt härbärgerar potentialen att överskrida sin givna form och sitt givna innehåll. Här har man framhållit textpassager där Foucault framställer rätten som en mellanmänskligt konstruerad, och därmed kontingent, skapelse vars former och innehåll aldrig helt 5 Jfr t.ex. Smart 1989, 6, 9–13; Hunt och Wickham 1994, särskilt sidorna 22, 34, 40–44, 55–71 samt även Edenheim 2005, 21–25. En mer omfattande översikt över den här typen av kritik finns i Golder och Fitzpatrick 2009, 12–22. 6 Se till exempel Hunt och Wickham 1994, särskilt sidorna 47, 60–61; Kennedy 1991, de Sousa Santos 1995(b), 570–571; de Sousa Santos 1995(a), 4; Smith 2000; Smart 1989, 8– 20. I Golder och Fitzpatrick 2009 nämns ytterligare några arbeten där den här typen av kritik har riktats mot Foucault (Golder och Fitzpatrick 2009, 22–25). 7 De få försök som har gjorts för att klargöra i vilka olika bemärkelser Foucault använder termerna »rätt« och »rättslig«, varav flertalet utgår från Ewald, förtecknas i Golder och Fitzpatrick 2009, 36–37 och i fotnoterna 138–141. Leila Brännström
RETFÆRD ÅRGANG 33 2010 NR. 4/131 19 kan »ägas« av den politiska makten, utan kan »beslagtas« och ändras. (Golder 2008; Fitzpatrick och Golder 2009.) För att kunna ta ställning till den kritik som har riktats mot Foucaults förståelse av rätten och hans tes om rättens minskade betydelse för den offentligt sanktionerade maktutövningen måste man först kartlägga hur han använder termerna »rätt« och »rättsligt«, samt mer grundligt utreda hans förståelse av rätten. Detta är emellertid förenat med svårigheter. En svårighet hänger samman med att rätten aldrig är det egentliga föremålet för Foucaults forskning, utan i stället tas upp i förbigående i samband med undersökningar av de historiska maktutövningsmönstren eller av metoder för att analysera maktförhållanden. Härvid avgränsas rätten alltid negativt i syfte att fixera andra maktutövningsmönsters karaktäristika eller att framhäva ett särskilt sätt att förstå och analysera maktförhållanden. Ytterligare en försvårande omständighet är att Foucault kontinuerligt omarbetar, utvecklar och preciserar sina centrala begrepp och sambandet mellan dem, så att innebörden av låt säga begreppet »norm« skiljer sig mellan till exempel Övervakning och straff från 1974 och första bandet av Sexualitetens historia från 1976. Begreppet revideras därtill ytterligare i föreläsningsserierna som han höll under de efterföljande åren. Syftet med denna artikel är att bidra till de diskussioner, som har redogjorts för ovan, om innebörden, och riktigheten, av tesen om rättens avtagande betydelse för den offentligt sanktionerade maktutövningen. Närmare bestämt är syftet att (a) klargöra de sätt på vilka termerna »rätt« och »rättsligt« används i Foucaults författarskap, (b) utforska förhållandet mellan rätten och de kunskapsunderstödda maktutövningsmönstren, (c) undersöka den roll som Foucault tilldelar rätten i den offentligt sanktionerade maktutövningen samt (d) att utreda huruvida Foucaults uttalanden i Biopolitikens födelse, om att de rättsliga institutionerna under 1900-talets sista decennier har blivit en av de viktigaste institutionerna i samhället, innebär ett övergivande av tesen om rättens avtagande betydelse. Utöver att klargöra Foucaults förståelse av rätten och den roll som han tilldelar rätten i sina analyser av den offentligt sanktionerade maktutövningen söker denna artikel också bidra till att tydliggöra på vilka sätt Foucaults analyser av maktförhållanden kan användas för att studera rätten och rättsliga förhållanden. De problem som artikeln ämnar undersöka kräver att en bild tecknas både av Foucaults förståelse av maktförhållanden och av maktutövningsmönstren disciplinering och styrning. 8 9 Foucault själv ställde aldrig upp några precisa definitioner av 8 Om styrning, se 4.1. 9 Artikeln har dock inte ambitionen att tillföra nya tolkningar i fråga om hur man ska förstå Foucaults maktanalys eller de kunskapsunderstödda maktutövningsmönstren. Artikeln kommer heller inte att på något heltäckande sätt redogöra för den sekundärlitteratur där dessa frågor avhandlas. Inte heller har artikeln som ambition att vidareutveckla begreppen »disciplinering« och »styrning« eller att kartlägga hur dessa har vidareutvecklats av andra. Jurist- og Økonomforbundets Forlag
Page 1 and 2: RETFÆRD ÅRGANG 33 2010 NR. 4/131
Page 3: RETFÆRD ÅRGANG 33 2010 NR. 4/131

Retfærd nr 4-2010 - Rättens återgång och återkomst? En kritisk ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?