20 argument för friluftsliv - Frisk i naturen

Hagar och lövängar
mest uppskattade
Tätortsnära natur och
utemiljöns utformning
De landskap som är tydligast savannliknande hör till
de miljöer som är mest uppskattade bland svenskar.
Till dessa kan räknas lövängen och hagmarken, där
det finns träd, buskar och betande djur och stadsparken
med dess glest stående träd och buskar. Österlen,
Öland, Gotland och Fårö är några av de platser som har
”savannkaraktär” och som sannolikt har fått en stor del
av sin popularitet genom sin öppna småbrutna natur.
Källa: Andersson Royne och Ryberg Dan 2005
”Naturen och hälsan”, Skogsstyrelsen
Utemiljöernas utformning viktig
Studier visar att människors vardagsmiljöer har stor
betydelse för stressnivåer och hälsa. Utemiljöernas
utformning och innehåll är särskilt betydelsefulla.
Det finns ett tydligt samband mellan hur ofta man
vistas i grönområden för rekreation och tillgången
till grön omgivning i det egna bostadsområdet. Det
har visat sig att möjlighet till fysisk aktivitet, annan
rekreation och återhämtning i exempelvis natur- och
grönområden påverkar människors förmåga att återhämta
sig från stress och bidrar till att öka hälsan
i befolkningen. Äldre och funktionshindrade med
nedsatt rörlighet är mer beroende än andra av att
det finns tillgång till sådana områden nära boendet.
Källa: Bengtsson Anna 2003 ”Utevistelsens
betydelse för äldre och funktionshindrade”
18
Oftare om närmare…
De förskolor som är placerade i närheten av naturområden
besöker naturen betydligt oftare än förskolor
som har en längre sträcka dit. Vid frågan
om önskvärd drömmiljö för förskoleverksamheten
visade det sig ofta att avståndet, dvs närheten till naturen
är viktigare än hur naturmiljön är utformad:
”Det spelar inte så stor roll hur naturen ser ut, det är
närheten till den som är det viktigaste.”
Källa: Beck- Friis Maria 2003 ”Förskolors inställning till och
användning av stadens natur” SLU Examensarbeten Nr 13 2003
…och ju oftare desto mindre stress
Ju närmare ett grönområde man bodde, desto oftare
besökte man det och ju oftare man besökte ett grönområde
desto mindre stressad kände man sig. De
som oftast besökte ett grönområde kände sig också
minst stressade. Ett sådant samband gäller oavsett
kön, ålder och social och ekonomisk position i samhället.
Källa: Grahn Patrik & Stigsdotter Ulrika 2003
”Landscape planning and stress”
FOTO: GÖTE ERIKSSON / N