kustpärlor - Atlantica
kustpärlor - Atlantica
kustpärlor - Atlantica
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Atlantica</strong><br />
2/2007<br />
flyta och överleva!<br />
Hur ska man klä sig?<br />
båtförares<br />
högfartsbeteende<br />
kartläggs<br />
gå till sJöss på vänern<br />
följ med till det stora innanhavet<br />
Verkligheten i sjökortet<br />
<strong>kustpärlor</strong>
Ledare LEDARE<br />
»Går 2007<br />
till historien?«<br />
För båtbranschen har 2007 alla<br />
möjligheter att bli bästa sommaren<br />
i mannaminne. En varm<br />
vinter med tidig islossning, i den mån<br />
det över huvud taget fanns is, utdragen<br />
vår, tidig sjösättning och strålande<br />
konjunktur har samverkat till en mycket<br />
positiv inledning av året. Skulle sedan<br />
sommaren bli bara någonting i närheten<br />
av förra årets har denna båtsäsong alla<br />
förutsättningar att gå till historien.<br />
<strong>Atlantica</strong>s satsningar på sänkta premier,<br />
höjda stöldskyddsrabatter och förbättrade<br />
villkor i form av förlängd sjötid för<br />
bas och kanske framför allt lanseringen<br />
av <strong>Atlantica</strong> Assistans har satt ordentlig<br />
fart på nyteckningen av försäkringar. Ett<br />
klart bevis på att vår satsning uppskattas,<br />
vilket också visar sig genom positiva<br />
reaktioner från försäkringstagare och<br />
båtbransch. Assistanspaketets generösa<br />
villkor kan du läsa om på sidan 18.<br />
Lika positivt mottagande kommer<br />
kanske inte Utredningen om båtkörkort<br />
och båtregisters utökade direktiv att få.<br />
Vad vi förstår kommer man att föreslå<br />
obligatorisk ansvarsförsäkring för alla<br />
fritidsbåtar. Vilket kommer att medföra<br />
en omfattande och dyrbar byråkrati för<br />
att lösa ett problem som knappt existerar.<br />
Och som vanligt, kära kund, är det<br />
du som får betala…<br />
Men nu glömmer vi såna tråkiga<br />
saker och hoppas på en repris av sommaren<br />
2006!<br />
Och skulle inte vädret infria förväntningarna<br />
så kan du alltid slå ihjäl en<br />
stund med denna tidning, till exempel<br />
artikeln på sidan 5 om husmors roll ombord<br />
förr ger kanske lite perspektiv på att<br />
något i alla fall hänt med könsrollerna.<br />
cOnny landströM<br />
p.s. du har väl provat att läsa vår<br />
nättidning, www.atlanticatidningen.se?<br />
ny upplaga varje månad. d.s.<br />
Det blir<br />
mörkare<br />
längs kusten<br />
I den treårsplan som Sjöfartsverket för några månader<br />
sen lämnade till regeringen konstateras att behoven av<br />
förbättringar av farlederna för större fartyg är många<br />
och svårfinansierade.<br />
a Trots stora ansträngningar att rationalisera<br />
räcker inte verkets intäkter till<br />
att finansiera det som behöver göras. En<br />
bidragande orsak är kostnaderna för den<br />
helikopterberedskap för sjöräddning som<br />
övertagits från försvaret. Vid sidan om de<br />
pengar som skjuts till från statsbudgeten<br />
kommer verkets intäkter från handelssjöfarten<br />
som betalar farleds- och lotsavgifter.<br />
Med den moderna navigationstekniken<br />
har fyrarnas betydelse för handelssjöfarten<br />
minskat och rederierna vill se att »deras«<br />
pengar används till förbättring av farleder<br />
som utnyttjas av deras fartyg.<br />
Följden har blivit att Sjöfartsverket i<br />
samråd med sjöfartens intressenter tagit<br />
fram ett förslag om att släcka ett antal<br />
kustfyrar för att spara på underhåll och<br />
drift. Tanken är dock inte att släcka alla<br />
kustfyrar utan förslaget riktar in sig på fyrar<br />
där det finns dubbeltäckning. Många<br />
fyrar har överlappande lysvidd och då<br />
räcker det med en kvarvarande fyr. Även<br />
med ny teknik ska det finnas fyrar kvar<br />
som extra säkerhet.<br />
Samtidigt får alltså farleder med stor<br />
trafik förbättrad utmärkning, bland annat<br />
med lysbojar.<br />
Att fyrar avvecklas leder alltid till reaktioner,<br />
det är ju en bit av vår kustkultur<br />
som försvinner. Verket försöker därför<br />
finna lösningar där någon annan intressent<br />
tar över ansvaret, det kan handla om<br />
en kommun, hembygdsförening, båtklubb<br />
eller flera i samverkan. Tyvärr kan<br />
inte Sjöfartsverket ta på sig ansvaret för<br />
detta kulturvårdande arbete. Särskilt ef-<br />
tersom verksamheten bedrivs med pengar<br />
från handelssjöfarten och därför också<br />
i första hand ska vara till nytta för den.<br />
I ett första steg kommer enligt förslaget<br />
fyrar på Norrlands- och Gotlandskusterna<br />
att släckas. På Gotland berörs åtta<br />
kustfyrar, alla med relativt kort lysvidd.<br />
Vi hade knappt hunnit smälta det första<br />
nedläggningsbeskedet när det blev känt<br />
att ytterligare ett antal fyrar inom andra<br />
områden står på tur. Argumenten är<br />
desamma men beskedet har mötts av stark<br />
kritik. Särskilt i ett fall – Vinga är ju en<br />
nationalklenod som självklart måste vårdas.<br />
På den punkten är väl alla överens, nu<br />
återstår turerna innan det blir klart vem<br />
som ska ta på sig ansvaret och vilka pengar<br />
som ska användas. När det gäller Vinga<br />
kommer man säkert att finna en lösning,<br />
Vinga är skyddat som byggnadsminne,<br />
har sin vänförening och staden Göteborg<br />
kommer säkert att ställa upp i någon form.<br />
Även de andra fyrarna som är utsedda till<br />
byggnadsminnen går en skyddad framtid<br />
till mötes.<br />
Andra, mindre kända fyrar kommer det<br />
att bli svårare att hitta faddrar till och det<br />
oroar självklart fyrvännerna. Fyrar är kulturminnen<br />
både som byggnader och som<br />
minnesmärken över sin stora betydelse<br />
för sjöfarten och även som arbetsplatser<br />
med förankring bland kustbefolkningen.<br />
Sjöfartsverket har nu inlett kontakterna<br />
med de parter som kan tänkas kunna bidra<br />
till bevarande och den gruppen innehåller<br />
både myndigheter, kommuner,<br />
enskilda företag och Fyrsällskapet förstås.
Ett<br />
lysande<br />
exempel<br />
Pater Noster (lat. Fader Vår) upp-<br />
fördes 1868 på Hamneskär nordväst<br />
om Marstrand vid inseglingen till<br />
Hakefjorden. Det var en så kallad<br />
heidenstammare, byggd på Ludvigsbergs<br />
Mekaniska Verkstad i Stockholm,<br />
som uppfördes på denna utsatta<br />
plats till nytta för trafiken in mot<br />
Uddevalla, Stenungssund, Wallhamn<br />
och andra hamnar.<br />
a Efter drygt hundra år beslöts att den<br />
skulle ersättas med en kassunfyr, Hätteberget,<br />
som tändes i november 1977<br />
samtidigt som den gamla fyren släcktes.<br />
Återstod att på enklast möjliga sätt ta<br />
ned Pater Noster. Men man hade inte<br />
förutsett vilket motstånd detta skulle<br />
möta. I första hand från kustbefolkningen<br />
men också från många andra<br />
engagerade.<br />
Föreningen Rädda Pater Noster bildades<br />
och blev motor i arbetet för bevarande<br />
av den gamla fyren.<br />
Efter två renoveringar 1979/80 och<br />
1990 lades föreningen ned. När Bohusläns<br />
Museum tog över ansvaret, så återuppstod<br />
föreningen som Pater Nosters<br />
Vänner 2002 för att medverka i den nu<br />
aktuella stora etappen som ska leda till<br />
att Pater Noster i nyrenoverat skick kan<br />
färdas från gamla Arendalsvarvet ut till<br />
sin rätta plats. Detta beräknas ske strax<br />
för midsommar i år och har då kostat 25<br />
miljoner.<br />
Ett problem var att den gamla linsen som<br />
tidigare funnits på Sjöhistoriska Muséet i<br />
Stockholm försvunnit under mellantiden.<br />
Efter omfattande detektivarbete och idogt<br />
sökande har dessbättre Fyrsällskapets Esbjörn<br />
Hillberg och Magnus Rietz lyckats<br />
återfinna den i muséets stora magasin i en<br />
förort till Stockholm. Där fanns den, eller<br />
i varje fall sex av sexton linssektioner från<br />
den ursprungliga fyren 1868.<br />
Nu ska linsen tillbaks till Pater Noster<br />
och sättas upp i lanterninen och återtändas<br />
med sin gamla fyrkaraktär.<br />
Detta är alltså berättelsen om en fyrräddning<br />
där många goda krafter sam-<br />
veerkat till bevarande av en kulturbyggnad<br />
av stort symbolvärde. En förebild!
Aktivt stöldskydd<br />
betalar sig<br />
Kampen mot båt- och motortjuvarna fortsätter. Under<br />
många år ökade stölderna kraftigt men det senaste året<br />
gav en avmattning som vi hoppas ska bli varaktig. Ökat<br />
medvetande om stöldriskerna och ny teknik har börjat<br />
ge resultat. Från <strong>Atlantica</strong>s sida har vi försökt påverka<br />
genom att ge premierabatter till de kunder som installerat<br />
startspärr, söksystem och Securmark-märkning.<br />
aTrackGuard från norska Guard Systems<br />
är ett av de system som omfattas av premierabatten<br />
och som har figurerat i flera<br />
värdefulla uppspårningar och där man<br />
hittat/fått tillbaka både motorer och båtar<br />
under det gångna året. Systemet består av<br />
tre komponenter, en liten vhf-sändare<br />
som installeras i motorn eller båten, en<br />
larmcentral som är öppen dygnet runt och<br />
som startar eftersök direkt efter du upptäcker<br />
att båten är stulen, en spårningstjänst<br />
som arbetar med fasta antenner,<br />
pejlbilar och pejlflyg.<br />
Sändaren arbetar med radiosignal och<br />
störs inte bort av skärmande tak, motorhuvar<br />
eller liknande, den har egen strömförsörjning<br />
och den tål att sitta i våt och<br />
smutsig miljö.<br />
TrackGuard är nu operativt i de nordiska<br />
länderna, Baltikum, Polen, Tyskland<br />
och Benelux.<br />
Den täckningen skulle inte ha varit<br />
möjlig om man bara arbetat med båtar<br />
och motorer. Men eftersom systemet<br />
också fungerar för lastbilar, entreprenadmaskiner<br />
och motorcyklar så finns det<br />
tillräckligt underlag.<br />
Båtägaren som installerar TrackGuard<br />
betalar en årsavgift på cirka 2 000 kronor<br />
och inköpet kostar omkring 2 500. Inga<br />
kostnader tillkommer när man larmar<br />
vid stöld. Andelen återtaganden ligger<br />
nu på 95% och de flesta stölder klaras upp<br />
samma dag. Här följer några smakprov<br />
från det gångna året:<br />
1. Buster xxl, värde 250 000 kronor,<br />
stals i Nynäshamn. Sen pejlbilen inte fått<br />
kontakt fortsattes eftersöket med pejlflyg<br />
som fann en position i södra Stockholm.<br />
Sjöpolisen valde att bevaka stället och<br />
kunde på det viset återta det stulna och<br />
åtta andra motorer till ett beräknat värde<br />
av en miljon. Fem personer anhölls.<br />
2. Suzuki, 90 hk värd 100 000 kronor stals<br />
från en marina i stockholmstrakten, men<br />
stölden upptäcktes och anmäldes först elva<br />
dagar senare. Sökningen visade att den<br />
fortfarande fanns i stockholmsområdet.<br />
Den återfanns inne i en skåpbil med utländska<br />
plåtar tillsammans med flera andra<br />
motorer. Alla motorer togs tillbaka.<br />
3. Flipper, 630 dc värd 350 000 kronor<br />
stals ute i skärgården. Kunden upptäckte<br />
stölden på morgonen och larmade. Pejlflyget<br />
fick kontakt och lämnade över till<br />
pejlbilen som ringade in var den fanns<br />
och kontaktade polisen. Redan samma<br />
kväll var båten återlämnad till sin ägare.<br />
4. Buster Magnum med Yamaha 115 hk<br />
värd 250 000 kronor anmäldes saknad en<br />
söndagseftermiddag. Efter en intensiv<br />
sökinsats säkrades båten sent på kvällen av<br />
sökpersonalen. Polisen som snabbt kom<br />
till platsen grep tjuvarna och båten återlämnades<br />
till sin ägare.<br />
5. Mercury utombordsmotor värd 161 000<br />
kronor. Stölden skedde från en privatbrygga<br />
och upptäcktes vid sjutiden på kvällen.<br />
Ägaren ringde till larmcentralen som<br />
startade spårningen och motorn återfanns<br />
strax efter midnatt av pejlbilen som också<br />
fann och säkrade ytterligare stöldgods.<br />
Det är uppmuntrande att se hur ett söksystem<br />
kan lokalisera och ge möjlighet<br />
för båtägaren att snabbt få tillbaks sin båt<br />
eller motor. Även om den är försäkrad så<br />
innebär en stöld en massa jobb och ibland<br />
också kostnader. Men för många är det<br />
viktigaste att en del av den efterlängtade<br />
båtsäsongen kan gå förlorad. Av exemplen<br />
ovan gäller alla utom ett båtar och<br />
motorer försäkrade i <strong>Atlantica</strong>.<br />
~ tOM rOeck Hansen
Tiderna<br />
förändras<br />
En god vän satte nyligen en bok i mina händer, Gun<br />
Ekmans Hushåll ombord från 1961, den gav en tankeställare.<br />
Gun Ekman var en riktig båtmänniska som brukade<br />
hålla kurser om mat ombord och hon skrev boken för att<br />
ge tips om mathållning i båt.<br />
a Det är slående hur snabbt utvecklingen<br />
gått på trettiosex år, men också hur ålderdomlig<br />
rollfördelningen känns för den som<br />
läser boken i dag. Det är inte min mening att<br />
göra mig lustig över en bok som säkert låg<br />
rätt i sin tid och som innehåller många sanningar<br />
som står sig.<br />
Låt oss ändå börja med ett citat från kapitlet<br />
»Råd till henne som aldrig seglat förr«.<br />
• Acceptera tacksamt inbjudan till en segeltur.<br />
Ni kommer inte att ångra Er, även om<br />
ni snart upptäcker att kuttersmycken endast<br />
existerar i annonser om båttillbehör.<br />
• Bli inte nedstämd om skepparen tar ton vid<br />
avfärden eller tilläggningen. Det beror nog<br />
bara på en viss nervositet, vilken kanske är<br />
befogad, om ni är en ovan gast. Men det<br />
finns flera sätt att få honom god igen.<br />
• Vägen till mannens hjärta …<br />
Och litet längre fram i stycket:<br />
• Glöm för all del inte att god och stimulerande<br />
mat – och dryck – gör skepparen stark<br />
och djärv. Det tillkommer Er att hejda<br />
honom, om han efter en god middag vill<br />
fortsätta seglingen i för hårt väder.<br />
Rollfördelningen är given, mannen är<br />
skepparen och kvinnan kockan. Och<br />
kockan ska självklart svara för proviantering,<br />
matlagning och service ombord.<br />
Klädselråd ges också:<br />
Den första fråga en kvinna ställer sig när<br />
hon skall iväg någonstans är: »Vad ska jag<br />
sätta på mig?«<br />
Klä Er hellre i de gamla omoderna långbyxorna<br />
än i de moderna stuprören. De<br />
senare kan vålla mycken förargelse, när Ni<br />
beordras lägga Er på knä för att hämta pro-<br />
viant under durken eller för att ta tag i bojen<br />
från fördäck.<br />
Är det kyligt väder, så dra Er inte för att<br />
sätta på skidunderkläderna. Av att frysa blir<br />
ingen vacker och glad, och det finns faktiskt<br />
karlar som föredrar att ha en varm hund ombord<br />
framför en kall kvinna, även om hundar<br />
inte kan fungera som kocka.<br />
Det svårt att förstå att många kvinnor<br />
ändå tillbringade sina somrar ombord i båt.<br />
Många av de praktiska råden håller<br />
fortfarande. Men moderna spisar med<br />
ugn, mikrovågsugn, kyl och frys och<br />
rejäla tankar för färskvatten har gjort<br />
mathållningen mycket enklare i dagens<br />
båtar. För äldre båtar gäller synpunkterna<br />
naturligtvis i stort sett ännu.<br />
Arbetsfördelningen har också ändrats<br />
på, moderna kvinnor nöjer sig säkert inte<br />
med att bara laga mat och lämna allt det<br />
roliga åt partnern. Att navigera, segla,<br />
köra motorbåt och lägga till kräver egentligen<br />
inte fysiska krafter utan kunskap<br />
och omdöme, och det har kvinnor lika väl<br />
som män.<br />
Har då männen förlorat när kvinnorna<br />
vunnit? Nej, båtlivet blir säkert bara bättre<br />
när man delar på göromål och ansvar.<br />
Och säkrare också med två kompetenta<br />
båtförare ombord.<br />
Hanteringen av sopor har verkligen förändrats<br />
till det bättre sen boken skrevs:<br />
Hushållsfolie har bara en nackdel på sjön,<br />
nämligen att det är praktiskt taget omöjligt<br />
att sänka. Det ligger och flyter tillsammans<br />
med tomma tetraförpackningar och kastas<br />
till slut upp på någon badstrand i skärgården.<br />
Det enda tänkbara är att stoppa in det<br />
foto pål-nils nilssOn<br />
i någon tom konservburk som skall sänkas.<br />
Tetraförpackningarna är ett ännu större problem.<br />
Om man emellertid klipper dem i bitar<br />
så flyter de i alla fall inte ovanpå vattnet och<br />
förintas kanske litet fortare. ---------<br />
Att kasta flaskor i sjön utan att sänka<br />
dem på djupt vatten och på långt avstånd<br />
från land, det är nästan brottsligt. Likaså<br />
att bara utan vidare kasta överbord tomma<br />
konservburkar, som kanske inte sjunker utan<br />
tillsammans med allt annat skräp kastas upp<br />
på badstränderna. -----<br />
För att fortsätta med moraliserandet, så är<br />
det kanske bäst att också tala om hur illa det<br />
ser ut med alla tomma wellpappkartonger, som<br />
på lördagseftermiddagarna flyter omkring i<br />
innerskärgårdarna och vittnar om att provianten<br />
packats upp. – Både kartongerna och tetraförpackningarna<br />
borde naturligtvis brännas<br />
på någon kobbe, men det är ju inte tillåtet<br />
att göra upp eld i det fria om sommaren …<br />
Bara fyrtiofem år senare deponerar vi<br />
våra sopor på avfallsstationer eller tar med<br />
dem hem och kastar med övriga hushållssopor.<br />
Länge ansåg alla, inte minst skärgårdsborna,<br />
att havet kunde svälja allt vi<br />
kastade i det och handelsfartygen lät allt<br />
avfall gå på utsidan, till och med i skärgård.<br />
Det är skönt att konstatera att utvecklingen<br />
faktiskt gått framåt både när det<br />
gäller könsroller och synen på miljön.<br />
~ tOM rOeck Hansen
Kåseri<br />
Vänervatten i mitt<br />
blodomlopp<br />
»Jag glömmer aldrig den morgon då jag kom upp på däck<br />
för att hiva min slagg i Vänern. Runt om vatten och vatten.<br />
Vi sågo inte land. Det hade jag inte tänkt på. Den väldiga<br />
morgonhimlen slog in i ögonen och valvet låg med renrandad<br />
horisont precis som på Nordsjön. Visserligen varade<br />
det bara ett par timmar, så döko några granar upp ur sjön,<br />
stodo där på en udde och blåste och susade. Men ändå.<br />
Det blev en slagghivarläxa. Jag blev rörd av detta lilla hav.«<br />
Ur: Harry Martinssons »Kap farväl«<br />
aVåren 2007, närmare bestämt den 13<br />
maj. Vi befinner oss på Roparudden, en<br />
bergig udde väster om Läckö slott på Kållandsö<br />
i Vänerns västgötadel. Från vassen<br />
hörs rördrommen tuta.<br />
Den sista hästtransporten anländer.<br />
Nere i Anders Ydergrens hamn på Roparudden<br />
väntar ett tiotal personer. Anders<br />
är bland annat tillsynsman för Djurö<br />
nationalpark.<br />
Vädret är perfekt för den årliga transporten<br />
av hästar över sundet mellan Roparudden<br />
och ön Stora Eken. Vänern ligger<br />
blank till skillnad från tidigare i veckan<br />
då lågtrycksvindarna piskade upp vita gäss<br />
på innanhavet.<br />
De fem ardennerhästarna, fyra ettåringar<br />
och en fyraåring som verkligen visat<br />
humör i hästtransporten på parkeringen,<br />
skall nu ledas upp på landgången till en<br />
transportpråm.<br />
Efter mycket lirkande och påskjuts av<br />
två man, med axeln mot hästbaken, är<br />
flocken på plats. De fyra små i ena änden<br />
av pråmen och den mer vilda fyraåringen<br />
i den andra änden.<br />
Efter en lugn överfart med slottssiluetten<br />
i ryggen stakas pråmen de sista<br />
text & foto Hans kOngbäck<br />
metrarna in mot land. Trots att friheten<br />
ligger framför hovarna behövs det en hel<br />
del lock och pock för att få hästarna att ta<br />
stegen över landgången.<br />
Nu börjar skådespelet. Nu görs rangordningen<br />
upp. Vem tar herraväldet över<br />
ön fram till betessäsongens slut i september?<br />
Det gruffas, gnäggas och galopperas.<br />
Grästovorna yr. Man känner sig liten när<br />
de stora djuren kommer dundrande mot<br />
en, men de väjer elegant undan.<br />
Hästbetet på Stora Eken har skapat en<br />
vacker strandäng inramad av praktfulla<br />
ekar. Stora Eken är den största ön i Ekens
skärgård och är en av de 120 öarna. Den är<br />
också en av de få öar som varit bebodda.<br />
Man vet att öns skogvaktare hade sin bosättning<br />
här redan på 1600-talet och att ön<br />
varit befolkad ända in på 1960-talet. Två<br />
mindre gårdar finns på ön. En av dem är<br />
sjömanskrogen Gröneberg, numer fritidshus,<br />
som byggdes år 1815.<br />
Här kan man möta vår och försommar<br />
vid Vänerhavet: Läckö slott och Spikens<br />
fiskeläge på nordsidan av Kållandsö är<br />
de två platser som drar mest besökare<br />
mot Vänern. 100 000 - 150 000 turister<br />
besöker området varje år, men vistelsen i<br />
det vackra skärgårdslandskapet och i den<br />
kulturhistoriskt intressanta miljön har<br />
för de flesta inte gett intrycket av att de<br />
besökt innanhavet Vänern. Många frågar<br />
»Var är Vänern?«. Trots fyrtio mils kust är<br />
faktiskt möjligheterna små att nå ner till<br />
stränderna och njuta av fria horisonter.<br />
Landets största och Europas tredje största<br />
insjö är ett okänt innanhav. En sötvattensyta<br />
på 5 600 kvadratkilometer räcker<br />
för att jordens befolkning nästan skall få<br />
en kvadratmeter/person om den skulle<br />
placeras ut på vänerytan. Någon har till<br />
och med räknat på att om vi sänker ner<br />
jordens befolkning under ytan så stiger<br />
vattennivån med fyra cm. Men Vänern<br />
är inte bara vatten. Denna fiskgjusens,<br />
lommarnas och numera också skarvarnas<br />
och inte minst sedan 2001 havsörnarnas<br />
sjö innehåller inte mindre än 22 000 öar,<br />
holmar och skär fördelade på ett tiotal<br />
skärgårdar. Sammanlagt 7 000 km kuster<br />
och stränder.<br />
Trots kartläggning av vattenkvalité,<br />
hydrologi, flora och fauna, instiftandet av<br />
Laxfond Vänern, bildandet av Vänerns<br />
vattenvårdförbund och en allt större<br />
satsning på turism är Vänern en okänd<br />
sjö även för dem som bor nära. Listan på<br />
vänerspecialiteter kan göras lång. Vänern<br />
är Sveriges största fågelsjö när man räknar<br />
in antalet häckande våtmarks- och sjöfågelarter<br />
och Sveriges artrikaste sjö vad<br />
gäller antalet fiskarter, hela 34 arter.<br />
Mest berömd av fiskarterna är Gullspångslaxen,<br />
en av fem lax- och öringsarter.<br />
Vänerns lax- och öringsarter är endemiska,<br />
det vill säga de finns bara här i hela<br />
världen. Normalt vandrar de upp i älvar<br />
och åar och leker och går sedan ut i sjön<br />
igen. Tyvärr har de naturliga lekplatserna<br />
förstörts framförallt i Klarälven och Gullspångsälven.<br />
Under nästan hundra år stod<br />
de på utrotningens brant, men genom insatser<br />
i bland annat Gullspångsälven tycks<br />
lax- och öringsstammarna öka igen.<br />
Inom trollingfisket är Vänern välkänd<br />
i Norden och Nordeuropa. I dag får man<br />
inte ta upp viltlevande laxar och öringar<br />
utan endast utsatt så kallat smoltad fisk.<br />
Jag kallade Gullspångslaxen för berömd.<br />
Detta beror på att den exporterats till<br />
Lake Michigan och på grund av att den är<br />
snabbväxande och blir stor kallas den för<br />
»The king of salmon«.<br />
»Inte kan man dricka vattnet?« och<br />
»Finns det skärgård?« är frågor som jag<br />
ofta får av mina passagerare. Jag kör charter<br />
från Spikens fiskeläge sedan några år<br />
tillbaka. På väg ut till Lurö, »ön i Vänerns<br />
mitt« belägen mellan Kållandsö och<br />
Värmlandsnäs hinkar jag upp vatten och<br />
häller upp i klara glas. »Mm, det smakade<br />
ju gott« eller »Det smakar kranvatten« är<br />
kommentarer jag ofta får. Vattenkvalitén<br />
i Vänern är utmärkt. Yrkessjöfarten fyller<br />
ofta på vattentankarna med vänervatten.<br />
Jag minns speciellt förra sommaren<br />
då jag guidade ett pakistanskt sällskap i<br />
Ekens skärgård. En man kom från det inre<br />
av Pakistan, till yrket kamelryttare, och<br />
hade inte tidigare sett havet, än mindre<br />
ett sötvattenshav. Vilka härliga kontraster<br />
när han förde glaset mot sin mun. Blå<br />
himmel, färgsprakande tyg och glittrande<br />
vattendroppar mot den mörka hyn. Vilken<br />
reklam för ett rent sötvatten, som kommer<br />
att bli alltmer efterfrågat.<br />
Jag minns också filmaren Lars Gustafssons<br />
kommentar när jag visade honom<br />
Hindens rev, den sex kilometer långa<br />
ändmoränen som skjuter ut som en spjutspets<br />
i Vänern från Kållandshalvön.<br />
Lars rekade lite för filmprojektet »Det<br />
gömda havet« som skulle handla om<br />
Vänern. Vi gick en bit ut på revet och<br />
blickade ut mot Dalsland i fjärran och<br />
den fria horisonten mot norr. Lars stod<br />
tyst en stund och sade förvånat »Var det<br />
så stort?«<br />
En ung kvinna från Bohuslän satt bredvid<br />
mig uppe på flybridge när vi lämnade<br />
Ekens skärgård och gick ut på öppet vatten.<br />
Båten vaggades av gammal dyning.<br />
»Men« sade hon »så här ska det ju inte se<br />
ut, vi är ju på en insjö. Det här är ju ett<br />
hav«. Vilken härlig reaktion, åtminstone<br />
med mina ögon sett.<br />
Att det kan blåsa upp snabbt på Vättern<br />
känner de flesta till. Förhållandena är de<br />
samma på Vänern, speciellt på hösten.<br />
Då drar vinden snabbt upp grova, höga,<br />
krabba vågor.<br />
Vänerns vrede har drabbat mången<br />
västkustseglare som besökt det man på<br />
kusten kallar »grodhavet«.<br />
Den senaste i raden av historier om båtar<br />
som lämnat Vänersborg och struntat<br />
i rapporten om ökande nordanvind på<br />
Dalbosjön är den om den stolte ägaren<br />
till en nyss inköpt ny motorbåt i 9-10<br />
meters klassen. Han motstod den krabba<br />
sjön i Vänersborgsviken men när Hjortens<br />
udde passerades utsattes båten för<br />
»Dalbons raseri«. Vänersborg nästa. Väl<br />
inne i gästhamnen pustade mannen ut<br />
och de som träffade honom sade att i det<br />
läget hade man nog kunnat få en ny båt<br />
till ett billigt pris.<br />
Vill du inte söka natthamn vid marinor<br />
och gästhamnar utan njuta av avskildhet<br />
i någon naturhamn finns det tips i Vänerlotsen<br />
med hamn och farledsbeskrivningar.<br />
Själv tycker jag att poängen och<br />
tjusningen är som störst när man går in<br />
i en okänd skärgård med hjälp av enbart<br />
sjökortet. Att någon använder kartan i telefonkatalogen<br />
trodde jag var en skröna.<br />
Men när en nära bekants far och mor gick<br />
från Vänersborg till Lurö i hård nordlig<br />
vind med en 4-5 meters båt blev skrönan<br />
sann. »Jag var övertygad om att detta<br />
var slutet. Båten stod rakt upp och jag<br />
försökte blunda för att inte se eländet.<br />
Dessutom hade vi inte något sjökort, han<br />
hade rivit ut ett blad ur telefonkatalogen«<br />
berättade en skakad fru vid framkomsten.<br />
Förutom Läckö slott och Spikens<br />
fiskeläge är Lurö och Djurö givna besöksplatser.<br />
Den karga Djuröarkipelagen<br />
kontrasterar mot den mer kulturpåverkade<br />
Luröskärgården. På Lurö finns<br />
sedan 1995 vandrarhemmet Luringen<br />
och från och med i år kan även den som<br />
kommer med egen båt beställa mat. På<br />
Dalslandssidan är Tösse skärgård värd ett<br />
besök kanske i samband med den årliga<br />
bluesfestivalen i Åmål. I norr 30 km väster<br />
om Karlstad ligger idyllen Liljedal med<br />
glasbruksmuseum som visar buteljer och<br />
glas från den stora glasbrukseran under<br />
1700- och 1800-talet. Till mina absoluta<br />
favoritplatser i östra Vänern hör Brommö<br />
och Brommösund. Brommö bjuder<br />
på sandstränder och en skyddad hamn<br />
– Lindökroken.<br />
Välkommen ut på Vänerhavet!
Har vi slutat tro<br />
på barometern?<br />
a Det kan verka så, eftersom så få bryr<br />
sig om att ha barometer ombord på båten.<br />
Visst, med en dator kan man få aktuella<br />
prognoser från smhi, men nog är det<br />
bättre att själv kunna följa utvecklingen<br />
av lufttrycket på den egna barometern?<br />
Och få besked om lufttrycksförändringarna<br />
just där man befinner sig med sin båt.<br />
Barometern mäter de förändringar i lufttrycket<br />
som föregår alla väderskiften. Det<br />
barometern faktiskt mäter är tyngden av<br />
luften över själva instrumentet.<br />
Högtryck är ett område som har högre<br />
lufttryck än omgivningen och lågtryck<br />
motsatsen. Vid högtryck rör sig luften<br />
snett ut från högtryckets centrum och ersätts<br />
av luft från högre luftlager. När luften<br />
sjunker upplöses eventuella moln vilket<br />
gör att högtrycket ofta ger klart väder.<br />
Då ett lågtryck fördjupas innebär det<br />
att lufttrycket i centrum blir lägre och<br />
vanligen ökar då vindarna i styrka. Luft<br />
strömmar snett in mot centrum och all<br />
luft som samlas i mitten stiger då uppåt.<br />
Den stigande luften bildar moln och ju<br />
tätare molnen blir desto mer regn faller.<br />
Det är alltså förändringarna som är<br />
intressanta och de kan lätt följas genom<br />
att man placerar ställvisaren mitt för<br />
barometerns visare. Vid nästa blick på<br />
barometern syns förändringen mellan<br />
det nya barometerläget och det gamla<br />
som utvisas av ställvisaren. Om läget är<br />
oförändrat, innebär det stabilt väderläge,<br />
om inte pågår en förändring. Medelbarometerståndet<br />
vid havsnivån är 760 mm,<br />
1 013,2 millibar, 101,32 hektopascal eller<br />
29,92 inches.<br />
Finessen med barometern är att den ger<br />
förvarning om väderleksläget just på det<br />
stället där den befinner sig, cirka 24 timmar<br />
i förväg. Med andra ord gott om tid<br />
att flytta båten om det är oväder att vänta.<br />
Och praktiskt också på sommarstället.<br />
genomskärning av en aneroidbarometer<br />
Typer och funktionssätt<br />
Ordet »barometer« kommer av grekiska<br />
»baros« som betyder tyngd och »metron«<br />
som betyder mått. Den första kända konstruktionen<br />
gjordes 1643 av Evangelista<br />
Torricelli som hörde till kretsen runt<br />
Gallileo Gallilei.<br />
Det finns två huvudtyper, kvicksilverbarometern<br />
och aneroidbarometern.<br />
Kvicksilver används inte längre, men det<br />
kan ändå vara intressant att beskriva en<br />
sådan barometer. Den presenteras som ett<br />
i övre änden slutet rör med kvicksilver som<br />
har sin öppna ände i ett kvicksilverbad.<br />
Kvicksilverpelaren i röret intar ett läge i<br />
jämvikt mellan det omgivande lufttrycket<br />
och tyngdkraften mätt på havsnivå. Röret<br />
är graderat så att man kan avläsa lufttrycket.<br />
På äldre barometrar användes som<br />
mått mm kvicksilver, mmHg. Senare har<br />
måttet angetts i millibar och hektopascal,<br />
hPa. Alla kvicksilverbarometrar har det<br />
gemensamt att trycket utläses som skillnaden<br />
mellan den undre och den övre kvicksilverytan.<br />
När barometern levereras är<br />
den inställd på havsnivåns tryck, 760 mm.<br />
Som jämförelse kan nämnas att trycket 100<br />
meter upp är 751 och 1 000 meter upp 674<br />
mm. Höjdjusteringen är att rekommendera<br />
för den som tycker att barometern på<br />
väggen hemma visar fel värden.<br />
Aneroidbarometern är den andra och<br />
i dag aktuella huvudtypen. Den består av<br />
en nästan lufttom, tunnväggig dosa, som<br />
det yttre lufttrycket strävar efter att pressa<br />
samman. Dosan hindras från att pressas<br />
samman av en fjäder som kompenserar<br />
lufttryckets inverkan. Fjäderns rörelser<br />
förstoras och överförs till en visare. Precisionsbarometrar<br />
är vanligen försedda med<br />
dubbla dosor. På de flesta barometrar<br />
som har dubbla dosor ser man en symbol<br />
med två stiliserade dosor på visartavlan.<br />
Ett enkelt sätt att testa barometerns känslighet<br />
är att stoppa in den i en plastpåse,<br />
blåsa in luft och försluta öppningen med<br />
handen. Barometerståndet ska då ändra<br />
sig först när påsen fylls med luft och sen<br />
när luften släpps ut. Bruket att knacka på<br />
barometern var ett sätt att få igång friktionen<br />
på en barometer med enkeldosa.<br />
För en precisionsbarometer med dubbeldosa<br />
får man räkna med att betala 1 500-<br />
2 500 kronor i dag<br />
Jämförelsetabell<br />
mmHg mbar kpa inch<br />
735 980 98 28,92<br />
738 984 98,4 29,04<br />
741 988 98,8 29,16<br />
744 992 99,2 29,28<br />
747 996 99,6 29,40<br />
750 1000 100,0 29,52<br />
753 1004 100,4 29,64<br />
756 1008 100,8 29,76<br />
759 1012 101,2 29,88<br />
762 1016 101,6 30,00<br />
765 1020 102,0 30,12<br />
768 1024 102,4 30,24<br />
771 1028 102,8 30,36<br />
774 1032 103,2 30,48<br />
777 1036 103,6 103,6<br />
780 1040 104,0 30,72<br />
783 1044 104,4 30,84<br />
786 1048 104,8 30,96<br />
789 1052 105,2 31,08<br />
792 1056 105,6 31,20<br />
795 1060 106,0 31,32<br />
Hur blir då vädret<br />
enligt barometern?<br />
Bättre: barometern börjar stiga<br />
Sämre: barometern sjunker<br />
Tillfälligt bra: stiger snabbt<br />
Tillfälligt sämre: faller snabbt<br />
Bra en längre tid: stiger sakta<br />
Dåligt en längre tid: faller sakta<br />
På barometern står ofta »Regn«, »Föränderligt«,<br />
»Vackert« eller liknande ord.<br />
Bortse gärna från det och koncentrera dig<br />
på att följa förändringarna.
<strong>Atlantica</strong> tittar<br />
på flytplagg<br />
Flythjälp och skydd<br />
mot nedkylning<br />
atlanticatidningen jämför tre alternativa sätt att skydda sig<br />
a För sex år sen skrev vi om flytplagg och<br />
gjorde med Landsort Maritime Training<br />
en jämförelse av flytoveraller från skilda<br />
tillverkare. Provet utmynnade i erfarenheten<br />
att flytoverallerna gav god flythjälp och<br />
även visst skydd mot nedkylning.<br />
Jonas Ekblad konstaterade i samma tidning<br />
att flytoverallen visserligen inte ger den<br />
allra bästa överlevnadshjälpen, men att den<br />
är så smidig att man kan bära den utan att<br />
få sin rörelsefrihet alltför mycket inskränkt.<br />
Och att allt flera båtmänniskor därför börjat<br />
använda flytoveraller. Kläder som ingen vill<br />
bära, ger faktiskt ingen hjälp alls.<br />
Den slutsatsen är viktig eftersom vi<br />
vet att ett stort antal av de olyckor som<br />
inträffar inte handlar om fall överbord<br />
under gång. Fall i sjön från bryggan eller<br />
i samband med förtöjning i naturhamn<br />
förekommer däremot ganska ofta och har<br />
i ett antal fall lett till drunkning.<br />
Under de gångna sex åren har flytprodukterna<br />
utvecklats rejält och i dag finns<br />
ett stort utbud både av flytoveraller och<br />
räddningsdräkter. Samtidigt verkar det<br />
vara allt flera båtägare som använder sina<br />
båtar både på senhösten och vintern, ofta<br />
i samband med fiske.<br />
När vi nu tar upp ämnet på nytt är det<br />
inte för att jämföra olika fabrikat utan olika<br />
typer av plagg. Vi valde att prova en räddnings-/överlevnadsdräkt,<br />
en flytoverall<br />
text tOM rOeck Hansen<br />
foto rObert JanssOn<br />
och en flytoverall under vilken en smidig<br />
torrdräkt, så kallad mellandräkt, bars. Till<br />
alla tre bars också en automatiskt uppblåsbar<br />
räddningsväst. Plaggen hade lånats från<br />
Baltic och Ursuit´s svenska agent Åhrmans<br />
Dykeri i Gävle, som vi tackar för deras stöd.<br />
Proverna har ägt rum i Mariehamn på<br />
välkända Ålands sjösäkerhetscentrum,<br />
där Leif Lindman och hans team ställde<br />
upp och hjälpte oss. Här fick vi möjlighet<br />
att praktiskt prova de olika plaggen i en<br />
bassäng där det går att skapa upp till en<br />
meter höga vågor. Testpersonerna fick<br />
besvara ett antal frågor och svaren protokollfördes.<br />
Dessutom fick de avge helhetsomdömen<br />
som noterades.<br />
➤
10<br />
Flytoverall eller räddningsdräkt<br />
För maximal säkerhet borde man egentligen<br />
alltid vara klädd i överlevnadsdräkt<br />
men så enkelt är det ju inte. Ombord i<br />
en båt måste man ju vara rörlig och vill<br />
därför vara klädd på ett sätt som både värmer<br />
och ger rörelseförmåga. Ju smidigare<br />
man vill kunna röra sig desto lättare klär<br />
man sig vanligen. Därför finns det också<br />
ett antal plagg som har som gemensam<br />
nämnare att de ger flythjälp och därmed<br />
kan rädda bäraren från drunkning. Däremot<br />
är deras skydd mot nedkylning<br />
mycket varierande.<br />
Flytoverallen är ett bra och vanligen bekvämt<br />
plagg som skyddar mot vind och<br />
fukt och som gör att bäraren flyter. Den<br />
fylls med inträngande vatten när man ligger<br />
i vattnet och detta vatten värms sen av<br />
kroppen till en ganska angenäm temperatur.<br />
Överlevnadschanserna ökar väsentligt<br />
om man drar åt ärmarna vid handlederna<br />
och benavsluten så att det uppvärmda<br />
vattnet hålls kvar. När man legat i vattnet<br />
en längre stund sjunker temperaturen<br />
och slutligen kan man inte hålla värmen.<br />
Plagget är smidigt och ger bra vindskydd.<br />
Flytkraften är minst 50 n (newton). Flytoverallen<br />
ska kompletteras med räddningsväst.<br />
Vattnet som fyller overallen och dess<br />
fickor gör det svårt att ta sig upp ur vattnet<br />
av egen kraft.<br />
Räddningsdräkten är en torrdräkt<br />
försedd med hals- och ärmlinningar som<br />
kan fås så täta att de inte släpper in vatten<br />
och vattentätt blixtlås. Dräkten kräver<br />
integrerade stövlar och tättslutande huva<br />
och handskar. Dräkten är tyngre och rörligheten<br />
i båt sämre än med flytoverallen.<br />
Räddningsdräkterna har utvecklats för<br />
yrkesfolkets behov och används av fartygsbesättningar,<br />
sjöräddningspersonal,<br />
anställda vid Räddningsverket och i viss<br />
mån av yrkesfiskare. Det finns räddningsdräkter<br />
som ger rätt god rörlighet och<br />
som kan rekommenderas för den som<br />
ofta är ensam i båten och som använder<br />
båt även under vinterhalvåret. Även till<br />
räddningsdräkt ska räddningsväst bäras.<br />
Flythjälpen är bra, men för att hålla näsa<br />
och mun över vattnet behövs västen,<br />
särskilt när vågorna är höga. Skyddet<br />
1 2 3<br />
1. påklädningen måste göras noggrant. det<br />
vattentäta blixtlåset ska dras ända ned.<br />
2. flytoverallen kombineras med en automatiskt<br />
uppblåsbar räddningsväst.<br />
3. Handskar av neoprene skyddar mot värmeförlust<br />
vid handlederna.<br />
4. reflexerna är livsviktiga. utan dem hittar<br />
man inte en nödställd i mörker. dräkten bör<br />
helst vara röd, orange eller gul, den på bilden<br />
är inget bra exempel.<br />
5. inga problem med rörligheten. inre<br />
4 hängslen bär upp nederdelen av dräkten. 5<br />
mot hypotermi, det vill säga nedkylning,<br />
anges i antal timmar.<br />
Räddningsdräkt att bära under ytteroverall,<br />
som också provades, är en smidig<br />
torrdräkt som används som mellanlagersklädsel.<br />
Den är försedd med hals- och ärmlinningar<br />
av neoprene och har vattentätt<br />
blixtlås. Sockor av vattentätt material är<br />
integrerade med dräkten. (Gäller detta<br />
fabrikat).<br />
Räddningsvästar tillverkas i olika storlekar<br />
för skilda kroppsvikter. Västen görs<br />
vanligen i en klar färg som ska underlätta<br />
upptäckt av den nödställde och förses med<br />
reflex och visselpipa.<br />
De uppblåsbara västarna kan antingen<br />
blåsas upp automatiskt eller så startar bäraren<br />
uppblåsningen genom att dra i en<br />
kontroll. Uppblåsningen går mycket fort.<br />
De uppblåsbara kräver dock noggrann<br />
skötsel och årlig kontroll.<br />
Har västen använts måste den åter laddas,<br />
detta gör man genom att köpa laddningssats<br />
i båttillbehörsbutik.
Flytoverall<br />
ger mycket bra rörelseförmåga ombord i<br />
båten. känns smidig.<br />
Obehaglig känsla först när man fallit i vattnet<br />
och kallt vatten börjar sippra in. efter ett<br />
par minuter försvinner obehaget när vattnet<br />
värmts av kroppen.<br />
flytläget är bra. bäst när man ligger på rygg.<br />
för att automatiskt hamna i ryggläge behövs<br />
en annan typ av räddningsväst. Med denna får<br />
man själv vända sig rätt. räddningsväst med<br />
en bärförmåga på 275n vänder bäraren rätt.<br />
temperaturen är efter inledningen behaglig.<br />
efter cirka fem minuter började kylan komma.<br />
Ju mindre man rör sig desto mindre värmeförlust.<br />
vid simning försvinner uppvärmt<br />
vatten ur overallen och ersätts av kallt.<br />
det går bra att simma på rygg. sämre i bröstläge.<br />
innan nedkylning börjat kan en vältränad<br />
man ta sig upp ur vattnet om båten är låg.<br />
Kom-ihåg<br />
• räddningsvästen ska vara ce-märkt.<br />
• läs på etiketten så finner du det mesta av<br />
den information du behöver.<br />
• prova plaggen noggrant innan du köper.<br />
passformen och storleken måste vara rätt.<br />
• lär dig hur plaggen ska tas på. en räddningsdräkt<br />
släpper in vatten om du inte är<br />
noggrann med att huvan och halslinningen<br />
Räddningsdräkt<br />
överraskande bra att röra sig i ombord. kändes<br />
inte hindersam. när man har huvan på sig<br />
blir man mycket varm. däremot ingen »strypkänsla«<br />
genom att halslinningen sitter åt.<br />
känns ganska behagligt när man är i vattnet.<br />
Har man bara satt på sig dräkten med omsorg<br />
så är man torr. Möjligen lite vatten som sipprar<br />
in vid ärmlinningen. viktigt att pressa ut så<br />
mycket luft som möjligt ur dräkten innan man<br />
stänger till den. annars bildas en luftbubbla.<br />
flytläget bra. när man ligger på rygg flyter<br />
man högt med mun och näsa. känns faktiskt<br />
ganska vilsamt. för att automatiskt hamna i<br />
ryggläge hade annan räddningsväst behövts.<br />
någon nedkylning känns inte under provet.<br />
tack vare varmt underställ känns det skönt.<br />
ryggsim fungerar bra dock med låg fart. på<br />
andra ledden går det sämre.<br />
för en mindre tränad och äldre man gick det<br />
inte att ta sig upp i båten. däremot på en lejdare<br />
utan svårighet.<br />
överlappar varandra. blixtlåset ska vara<br />
noga tilldraget för att vara vattentätt.<br />
• töm luften ur räddningsdräkten innan du<br />
stänger till. kvarvarande luft bildar annars<br />
stora bubblor som förhindrar rörlighet.<br />
• sätt på dig plagget och prova praktiskt i<br />
vatten så blir du inte överraskad om du<br />
måste använda det i en nödsituation.<br />
• Om du måste hoppa ifrån höjd ska benen<br />
hållas korsade och ansiktet nedböjt och<br />
skyddat av händerna.<br />
Kombinationen flytoverall med<br />
smidig räddningsdräkt under<br />
(Samma flytoverall som provades separat)<br />
väldigt bra rörelsefrihet ombord.<br />
Man känner inte alls av den.<br />
inget obehag i vattnet. inget vatten sipprar in.<br />
känns mycket behaglig.<br />
bättre flytläge med kombinationen av flytoverall<br />
och tunn räddningsdräkt. det känns nästan<br />
som om räddningsvästen inte behövs.<br />
upplever ingen nedkylning under det här provet.<br />
känner ingen kyla.<br />
bra rörlighet vid simning. Men inte heller i<br />
denna klädsel lätt att simma i bröstläge.<br />
upp i den låga båten går bra, inte över sidan<br />
men vid aktern.<br />
den här vill jag inte ta av mig.<br />
• vårda plaggen genom att spola av dem i<br />
färskvatten och vika ihop dem enligt anvisningarna.<br />
goretex-plagg ska tvättas.<br />
läs på etiketten om plagget bara ska sköljas<br />
efteråt eller om det tål tumling. ursuks<br />
dräkter ska inte tumlas till exempel.<br />
• inspektera plagget minst en gång per år.<br />
uppblåsbara räddningsvästar behöver<br />
kontrolleras varje år.<br />
➤<br />
11
1<br />
»Bäst är nog ändå sydvästen!«<br />
aVill man tala med någon som har praktisk<br />
erfarenhet av att vara kall och våt vecka efter<br />
vecka kan man inte finna någon lämpligare<br />
än Gurra Krantz. Deltagare i fyra Volvo<br />
Ocean Race och därtill två America´s Cup.<br />
Sammanlagt trettio år i »yrket«.<br />
Gurra utvecklar här sin syn på ämnet<br />
klädsel för kalla och våta förhållanden:<br />
En jorden-runt-segling går genom tropiska,<br />
tempererade och nära arktiska zoner.<br />
Kraven på kläder blir särskilt hårda i kallt<br />
väder, hård vind och grov sjö. Klädseln<br />
innebär en avvägning mellan kraven på<br />
torrt och tätt och minsta möjliga kondens.<br />
På däck jobbar man med ständig ryksjö<br />
och överspolning och starkt kylande vindar.<br />
Mellan svettdrivande arbetspass kommer<br />
stillasittande stunder på lovartssidan med<br />
kylande svett inne i kläderna. Rorsman<br />
blir helt genomblåst och får ryksjön som<br />
piskrapp över sig. Den som jobbar med att<br />
hissa eller bärga segel står med armarna i<br />
vädret. Vattnet söker sig in vid ärmlinnningarna<br />
och minsta glipa i klädseln visar<br />
sig omedelbart genom att kallt vatten pressas<br />
in. Drar man åt för hårt vid linningarna<br />
riskerar man stoppad blodtillförsel.<br />
Under däck, när man tagit av sig den<br />
yttre klädseln, måste man titt och tätt baxa<br />
våta segel på plats och, när det är klart för<br />
den smidiga räddningsdräkten bärs som<br />
mellanplagg<br />
stunden, lägga sig och försöka få en blund.<br />
Regeln är glasklar – varje man väljer<br />
själv hur han vill vara klädd när han går på<br />
vakt. Men när skepparen eller vaktchefen<br />
bestämmer att det ska vara full överlevnadsklädsel<br />
så gäller det.<br />
Huvudprincipen är lager-på-lager. Innerst<br />
bär man underställ i syntet, utanpå det<br />
fleece, därefter överlevnadsdräkt i goretex,<br />
ofta regnställ och ytterst räddningsväst.<br />
Dräkten är försedd med fast huva och fötter.<br />
På fötterna bär man dykstövlar med<br />
vattenlås, eller goretex-klädda läderstövlar.<br />
Att skydda händerna men ändå kunna göra<br />
de jobb som krävs är svårt på gränsen till<br />
omöjligt. Handskar brukar besättningsmedlemmen<br />
skaffa själv, övrig klädsel ingår<br />
i utrustningen. En man har ansvar för<br />
anskaffning av all beklädnad till båten.<br />
Seglarnas klädsel har förbättrats radikalt.<br />
Tillverkarna driver utvecklingen och tar<br />
stort ansvar för sina produkter. Goretex har<br />
revolutionerat klädseln med sitt treskiktssystem,<br />
där det yttre lagret ger väderskydd,<br />
mellanlagret isolering och det innersta är<br />
ett baslager. Materialet blir vatten- och<br />
vindtätt och andas. Goretex-plagg ska tvättas<br />
och helst torktumlas eftersom uppvärmningen<br />
förstärker den vattenavstötande<br />
behandlingen*. Tillverkningen har också<br />
Här bärs flytoverallen utanpå mellanplagget.<br />
kombinationen ger både bra skydd och rörlighet<br />
utvecklats. Borta är alla oskyddade sömmar<br />
och fogarna är svetsade och täta.<br />
Kroppsvärmen avges till 75% genom utstrålning<br />
från huvudet. Hand- och fotleder<br />
där blodkärlen ligger ytligt behöver också<br />
extra skydd. Skyddet får dock inte göra<br />
handen klumpig så att man inte kan jobba.<br />
När det gäller klädselns flytegenskaper<br />
så har överlevnadsdräkten utmärkt flytkraft<br />
och räddningsvästen ser till att hålla den<br />
nödställde med andningsvägarna ovan<br />
vattnet. Under extrema förhållanden måste<br />
man också skydda ansikte och andningsvägar<br />
mot brännande sjöspray som vinden<br />
drar upp och som gör det omöjligt att andas.<br />
För detta måste man bära skyddsmask.<br />
Segling under extrema förhållanden<br />
kräver starkt psyke. Om man trots allt inte<br />
kan skydda sig mot blöta och kyla så får<br />
man se till »att vara bra på att vara blöt och<br />
kall«. Sydvästen är perfekt, tycker Gurra.<br />
Utan den ska man inte segla.<br />
* alla goretex-plagg tål inte torktumlare.<br />
läs noga på plaggets etikett.<br />
Sammanfattning<br />
Att hamna i vattnet plötsligt ger en<br />
chock. Och att ligga i vattnet och se<br />
båten som representerar tryggheten försvinna<br />
bort spär på chocken. Hur mycket<br />
vet man först när man befinner sig där.<br />
Resultatet är att man blir mindre rationell<br />
och glömmer regler som man lärt<br />
sig. Om det därtill är sjögång med höga<br />
vågor så blir det ännu besvärligare. Allra<br />
först handlar det om att ta ett grepp om<br />
sig själv, lugna sig och försöka uppträda<br />
som man blivit lärd. Man måste lita på<br />
sin utrustning och veta hur den fungerar.<br />
Det är därför det är så viktigt att prova<br />
sina flyt- och överlevnadsplagg innan<br />
man hamnar i en nödsituation.<br />
Både flytoveraller och räddningsdräkter<br />
ska kompletteras med räddningsväst. De<br />
västar som vi provade var mycket smidiga<br />
att bära ombord på båten och blåstes upp<br />
inom några sekunder. De satt också
Vad händer vid nedkylning?<br />
Bättre båtar och mildare höstar och vintrar<br />
har inneburit att många båtägare förlängt<br />
sin båtsäsong. Båten har används<br />
väsentligt längre på hösten och många<br />
använder också sin båt på vintern. Det är<br />
självklart positivt men innebär också högre<br />
risk. Vid ett haveri finns det vanligen<br />
få andra sjöfarare som man kan få hjälp<br />
från och både luft och vatten är kalla.<br />
Man måste alltså vara väl förberedd på<br />
att klara sig själv en längre tid och kunna<br />
skydda sig mot drunkning och nedkylning<br />
om man hamnar i vattnet. Och väl<br />
att märka – även svensk sommartemperatur<br />
innebär akut risk för nedkylning.<br />
Med sjunkande kroppstemperatur börjar<br />
organen att arbeta allt trögare tills man<br />
når en punkt då hjärtat stannar. Den här<br />
nedkylningen kallas medicinskt för hypotermi.<br />
Och hypotermi kan inträffa också<br />
vid lång vistelse i tämligen varmt vatten.<br />
Detta sker:<br />
1. När huden kommer i kontakt med det<br />
kalla vattnet stimuleras hjärnan till att<br />
fördubbla andningshastigheten i en<br />
eller två minuter. Förmågan att hålla<br />
andan minskar. Hjärtaktivitet och<br />
blodtryck ökar.<br />
mycket bra och bidrog till bra flytläge. De<br />
vänder däremot inte bäraren på rygg, vilket<br />
är viktigt om den som gått överbord<br />
är medvetslös. För det ändamålet behövs<br />
en räddningsväst med fast flytmaterial.<br />
Nackdelen med den är att den är mindre<br />
smidig när man rör sig ombord.<br />
Flytoverallen är mycket smidig, man<br />
flyter bra i den och den ger i början skydd<br />
mot nedkylning. Räddningsdräkten är<br />
något mindre smidig, men ger bra flytläge<br />
och skyddar mot kyla under den tid som<br />
anges för produkten. Vilken ska man välja?<br />
Valet styrs av kraven på rörlighet ombord,<br />
vilken säkerhetsnivå man vill ha om<br />
man går överbord och dessutom av priset.<br />
I vårt prov var kombinationen av<br />
flytoverall och smidig räddningsdräkt<br />
buren under overallen den som vi föredrog.<br />
Och det stämmer ju också med<br />
de synpunkter som Gurra Krantz har,<br />
baserade på hans långa (och kalla) erfarenhet<br />
som havsseglare. Kombinationen<br />
var smidig, gav bra flytförmåga och<br />
2. Blodflödet till yttre kroppsdelar reduceras.<br />
Blodförsörjningen koncentreras<br />
till kroppens varma inre kärna. Med<br />
tiden blir huden blå, rörelserna långsammare<br />
och musklerna stela. Det blir<br />
svårt att röra sig, signalera och själv ta<br />
sig upp ur vattnet.<br />
3. Frosskakningar börjar. De ökar<br />
visserligen värmeomsättningen<br />
mycket kraftigt men leder också<br />
till att vattenflödet mellan hud och<br />
kläder ökar. Detta leder i sin tur till<br />
värmeförlust genom att värmen leds<br />
bort av vattnet.<br />
4. När kroppstemperaturen gått ned till<br />
cirka 32 grader upphör frosskakningarna<br />
och medvetandet blir avtrubbat.<br />
Den nödställde blir fumlig, desorienterad<br />
och kan få hallucinationer.<br />
5. Vid 30 grader blir puls och andning<br />
långsamma. Vid lägre temperatur<br />
inträder dvala. Musklerna är slappa,<br />
pupillerna stora och hjärtrytmen oregelbunden<br />
på ett sätt som kan leda till<br />
plötslig hjärtdöd.<br />
6. Vid 22 graders temperatur är risken<br />
mycket stor att hjärtat stannar. Vid<br />
två grader lägre temperatur inträffar<br />
hjärtstillestånd. Vid 17 grader kan<br />
återupplivning inte längre ske.<br />
skyddade mot nedkylning. Den smidiga<br />
räddningsdräkten måste alltid bäras<br />
under annat ytterplagg eftersom den är<br />
känslig för slitage. Den kan också bäras<br />
under de vanliga sjökläderna som man<br />
brukar ha. Vi provade inte det, men det<br />
är säkert också ett bra alternativ.<br />
En räddningsdräkt av den typ som<br />
vi provade kostar strax under 10 000<br />
kronor, flytoverallen knappa 2 000 och<br />
mellanplagget, den smidiga räddningsdräkten,<br />
strax under 5 000. Uppblåsbara<br />
räddningsvästar kostar omkring 1 000<br />
kronor medan de med fast flytmaterial<br />
kostar 400-500 kronor. Plaggen säljs i<br />
välsorterade båttillbehörsbutiker.<br />
Baltic Safety Products ab och Åhrmans<br />
Dykeri har hjälpt oss med material<br />
och information till denna artikel.<br />
Varmt tack! Vi tackar också Ålands sjösäkerhetscentrum<br />
i Mariehamn som lät<br />
oss husera i sin övningsbassäng och som<br />
deltog i försöken med råd och dåd. Tack<br />
för klok och generös hjälp!<br />
den automatiskt upplåsbara räddningsvästen<br />
blåses upp på tre sekunder efter<br />
kontakt med vattnet<br />
Hur snabbt nedkylningen går är individuellt<br />
men en mindre kropp kyls fortare<br />
än en stor, kroppsfett skyddar, en vältränad<br />
kropp kan klara köldchocken bättre,<br />
simning och rörelser ökar nedkylningen<br />
och alkohol försämrar omdöme och<br />
koncentration.<br />
Klädsel, kunskap och vilja att överleva<br />
ökar chanserna helt väsentligt. I nacken,<br />
ljumsken och handlederna passerar blodet<br />
genom stora och ytligt placerade<br />
blodkärl. I vetskap om detta kan man<br />
inta fosterställning för att minska nedkylningen.<br />
Men allra viktigast är att skydda<br />
huvudet eftersom hela 75 procent av<br />
kroppsvärmen förloras genom huvudet.<br />
Det gäller att både isolera det och försöka<br />
hålla det över vattnet. Vatten kyler nämligen<br />
tjugofem gånger fortare än luft.<br />
1
1<br />
Hur skall denna verklighet kunna förminskas utan att bli förvanskad?<br />
I huvet på en<br />
kartograf<br />
Inte ens i vår moderna tid kan kartor och sjökort framställas<br />
automatiskt. En människa av kött och blod med<br />
känsla för de allra minsta detaljerna måste trots allt redigera<br />
linjer och symboler och justera kartans objekt med<br />
marginaler på tiondels millimetrar. Allt med syfte att<br />
kartläsaren skall få så lätt som möjligt att ta till sig och<br />
förstå vad kartan vill förmedla.
a Om alla kartor kunde göras i skala 1:1<br />
skulle inga kartografer behövas. Kartografens<br />
yrke är att översätta verkligheten<br />
så att den går att redovisa i förminskat<br />
skick på papper. Och vad jobbet i slutändan<br />
går ut på är att med enkla medel<br />
förmedla en förminskad verklighet så att<br />
läsaren intuitivt förstår hur den »verkliga«<br />
verkligheten ser ut. Men med tanke<br />
på hur olika bakgrund och förutsättningar<br />
kartläsarna kan ha, gäller det för<br />
kartografen att hålla tungan rätt i mun.<br />
Ledstjärnan skall alltid vara: »– förminska<br />
verkligheten utan att förvanska den«.<br />
Det tricket skall genomföras med hjälp<br />
av ett vitt papper, några linjer, lite punkter,<br />
och en och annan färgyta...<br />
Varför stämmer inte sjökortet? I dagens<br />
värld där vi teknikomtöcknade vacklar<br />
omkring bland precisionsinstrumenten<br />
och mäter fart i tusendels knop och gpspositioner<br />
med fyra decimaler på minuten<br />
– vilket i sig är absurt, den fjärde decimalen<br />
på gps-ens longitudminut är i verkligheten<br />
9 centimeter! – blir det ibland mycket<br />
svårt att skilja på viktigt och oviktigt. Och<br />
i denna precisionsvärld skall kartografen<br />
med sina streck och punkter försöka tränga<br />
igenom med sitt stenåldersbudskap.<br />
Ta bara detta med tecknet för en bränning<br />
i ett sjökort. Det är en urgammal<br />
symbol som fanns redan på sjökort från<br />
1600-talet. Den är alltså väl inarbetad och<br />
kan gott behållas i vår moderna tid även<br />
om symbolen inte är särskilt intuitivt begripligt<br />
för en oinvigd. Men för att tecknet<br />
skall synas för ögat och kunna tolkas som<br />
en bränning får det inte göras mindre än<br />
cirka 1x1 mm. I ett sjökort i skala 1:50 000<br />
täcker själva tecknet 50x50 meter, alltså<br />
2500 kvadratmeter, vilket motsvarar 3-4<br />
ordinära villatomter. Helst skulle man vilja<br />
att stenen alltid fanns på positionen »mitt i<br />
krysset«, men så enkelt är det inte.<br />
Det finns alltid mätfel, ritfel och misspassning<br />
i trycket, och bättre precision<br />
än cirka 0,5 mm i kartbilden vill i varje fall<br />
Sjöfartsverket inte lova. Det betyder att<br />
själva tecknet kan kasa omkring en halvmillimeter<br />
hit eller dit, och summan blir<br />
att en liten bränning i verkligheten kan<br />
finnas precis var som helst inom tecknets<br />
yta. Och alla som upprörs över att det i<br />
sjökortet bara finns en enda bränning när<br />
minsta barn lätt kan se att det i verkligheten<br />
finns två, kan begrunda det faktum<br />
att det bara inom ytan av ett enda bränningstecken<br />
i kartan kan få plats tjugofem<br />
verkliga bränningar som ligger med ett<br />
inbördes avstånd om tio meter.... Och<br />
under ett enda bränningstecken får det<br />
plats 200 ordinära styrpulpetbåtar! Och<br />
under endast en av dem finns grundet.<br />
Kartografen manipulerar... Som om inte<br />
den osäkerheten räckte, kan det dessutom<br />
vara så att kartografen blandat sig i, för att<br />
i all välmening utföra sina konster och förenklingar<br />
– förhoppningsvis till läsbarhetens<br />
fromma. Antag, att det ligger en bränning<br />
kanske 10-15 meter utanför en strand.<br />
Kartografen skulle kunna säga: »– Den ligger<br />
för nära land för att tas med.« Och med<br />
tanke på att den svarta linjen för stranden i<br />
ett vanligt sjökort – om den kunde rullas ut<br />
som en gångmatta i vattenbrynet – täcker<br />
en bredd i verkligheten på cirka 10 meter,<br />
har han antagligen rätt. Men en annan kartograf,<br />
ställd inför samma problem, kanske<br />
skulle ha gjort en annan bedömning:<br />
»– Denna bränning kan ställa till problem<br />
för den som vill förtöja vid stranden, vilket<br />
motiverar att den tas med.« Men att bara<br />
parkera bränningstecknet matematiskt<br />
exakt på plats, skulle göra både symbolen<br />
och landkonturen grötig och svårläst. Så<br />
vad gör man? Jo, man flyttar ut bränningssymbolen<br />
så att den går klar för strandlinjen.<br />
Då syns allt mycket tydligare, och den<br />
som söker hamn är förvarnad om att det<br />
ligger en bränning utanför stranden. Men<br />
nu är bränningen flyttad i kartan, och har<br />
plötsligt hamnat 40-50 meter ut från land i<br />
stället för verklighetens 10-15. Kartografen<br />
får då grubbla över vad som gagnar läsaren<br />
bäst: en otydlig bränning på rätt plats, en<br />
tydlig bränning på fel plats, eller ingen<br />
bränning alls? Kartläsaren måste vara tolerant<br />
och inte kräva absolut precision, och<br />
får då i gengäld ett mer lättläst sjökort.<br />
ibland har kartläsaren mer nytta av att kartografen<br />
flyttar lite på objekten och gör kartan<br />
lättare att läsa.<br />
tvåhundra styrpulpetbåtar ryms på ytan<br />
under ett bränningstecken. en träffade<br />
stenen och tappade motorn. vilken?<br />
... och överdriver. Detta flyttande av kartans<br />
objekt kallas för undanhållning och<br />
är något som alla kartografer ägnar sig åt i<br />
syfte att göra kartan mer lättläst. Ett smalt<br />
sund kan ofta behöva vidgas, därför att<br />
det är angeläget att visa att till exempel två<br />
kobbar inte har någon förbindelse. Skulle<br />
vi slaviskt följa strängt matematiska principer,<br />
skulle ett 10 meter brett sund gömmas<br />
under strandlinjens konturer, och kartläsaren<br />
skulle förledas att tro att det gick att ta<br />
sig torrskodd mellan kobbarna. Bättre då<br />
att överdriva avståndet i kartan. Men för att<br />
ögat skall kunna uppfatta en blå strimma av<br />
vatten mellan de två landytorna, måste den<br />
blå strimman vara minst två-tre tiondels<br />
millimeter bred, och sundet har då i kartan<br />
vidgats till mer än dubbla sitt verkliga mått.<br />
Automatiken är långt borta. Man vill gärna<br />
tro att en karta idag framställs med en<br />
knapptryckning och att en begåvad dator<br />
på egen hand söker upp och sammanfogar<br />
behövlig information till en perfekt karta<br />
som aldrig vidrörts av människohand. Så är<br />
det dessvärre – eller dessbättre – inte.<br />
Bra kartor kräver en omfattande handpåläggning<br />
av en yrkeskunnig kartograf<br />
som utför mängder av små justeringar<br />
och manipulationer för att läsaren ska få<br />
lätt att se och förstå budskapet.<br />
Detta är kartografens jobb, och det paradoxala<br />
är att ju bättre jobb han gör, desto<br />
mindre syns hans arbete i kartan. Men<br />
får han bara höra att kartan är tydlig och<br />
lättläst ler han stilla och gläds i det tysta.<br />
~ lars granatH<br />
1
1<br />
a – Vi hjälper båtägare att i en besvärlig<br />
situation hitta rätt hjälp…<br />
Se där i ett nötskal Sjöassistans verksamhet!<br />
Det är Arild Winge som förklarar,<br />
tidigare chef för kustradiostationen,<br />
och den före detta Sjöräddningscentralen<br />
Stockholmradio, som finns kvar i etern<br />
men i delvis ny skepnad; som serviceorganisation<br />
för fritidsbåtarna samt för de<br />
kommersiella flygbolagen.<br />
När den svenska sjöräddningsorganisationen<br />
gjordes om och all sjöräddningsledning<br />
koncentrerades till ett för hela<br />
svenska kusten gemensamt mrcc, Maritime<br />
Rescue Coordination Center, gnyddes<br />
det en hel del, framför allt på ostkusten.<br />
Den »gamla hederliga« kustradiostationen<br />
Stockholmradios vhf-burna röster, välkända<br />
för Östersjöns sjöfarare, inte minst<br />
fritidsbåtsägarna, representerade en viktig<br />
del av tryggheten i skärgård och på hav.<br />
Inte minst räddningsledarnas ofta fenomenala<br />
lokalkännedom och förmåga att<br />
via lugnande frågor på vhf:en lokalisera<br />
var en nödställd, rädd och förvirrad fritidsskeppare<br />
egentligen befann sig var närmast<br />
legendarisk. Och hur skulle det gå med<br />
räddningsledare i Göteborg?! De visste väl<br />
inget om Stockholms skärgård…<br />
Jodå, det ordnade sig bra och Arild<br />
Winge fann en ny roll för stationen.<br />
- Vi var en grupp som definierade fritidsbåtsfolkets<br />
»räddningsbehov« och fick svart<br />
på vitt på det vi redan visste; enklare bärgningsuppdrag<br />
och varjehanda serviceassistans<br />
var helt dominerande. Det handlade<br />
oftast om bränslebrist, motorstörningar,<br />
propeller- och roderskador vid lättare<br />
Sjöassistans –<br />
en hjälp att hitta den rätta hjälpen<br />
grundstötningar. »Sjöräddning« i egentlig<br />
mening var tämligen ovanlig. Så vi gjorde<br />
en dygd av nödvändigheten, berättar Arild.<br />
Man bildade Sjöassistans, en hjälp- och<br />
serviceorganisation till sjöss. Kontakter<br />
togs med skärgårds- och kustbor med<br />
yrkesvana till sjöss samt lämpliga båtar<br />
och frågade om de var villiga att vid behov<br />
hjälpa till, givetvis mot ersättning. Fritidsbåtfolket<br />
erbjöds medlemskap i Sjöassistans<br />
och för medlemsavgiften, idag 585:-/år,<br />
kan man via vhf eller telefon få hjälp och<br />
service inom de mest skilda områden.<br />
- Vi tar hand om alla hjälpbehov. Det<br />
kan vara tips om närmaste veterinär när<br />
hunden blivit ormbiten, lämplig sjöstation<br />
för bränsle, en bra skärgårdskrog eller ett<br />
apotek och så självklart hjälp med reservdelar,<br />
bogsering till varv och annat nödvändigt,<br />
fortsätter Arild och ger exempel:<br />
- En medlem fick problem med hornhinneavstötning<br />
i Kiels hamn en gång. Vi<br />
ordnade telefonnummer till en ögonklinik<br />
där man fick snabb hjälp och kunde<br />
fortsätta semesterseglingen.Varje år får vi<br />
över 20 000 samtal över mobil eller vhf.<br />
Hjälpen kostar inget för den som är medlem<br />
i Sjöassistans. Årsavgiften för medlemskap<br />
inklusive försäkring täcker till exempel<br />
en bogseringsfaktura på upp till 5 000:-.<br />
Måste man lämna båten på varv efter bogsering,<br />
får man via försäkringen hemresan<br />
betald. Kostnader för reservdelar och själva<br />
reparationen får man dock stå för själv.<br />
- När allt är klart går fakturan till Moderna<br />
Försäkringar som är vår försäkringsgivare.<br />
Ett ömsesidigt samarbete har<br />
inletts mellan Sjöassistans och <strong>Atlantica</strong><br />
Båtförsäkring, som bakom sig har Moderna<br />
Försäkringar. Dessutom använder sig<br />
<strong>Atlantica</strong> Assistans av Sjöassistans och våra<br />
resurser, säger Arild. Vill man få tillgång<br />
till Sjöassistans informationsservice så<br />
måste man dock vara medlem.<br />
Idag har Sjöassistans drygt 18 000<br />
»egna« medlemmar, genom samarbetet<br />
med <strong>Atlantica</strong> tillkommer ytterligare<br />
22 000 anslutna försäkringstagare.<br />
Över 600 båtar med besättningar bestående<br />
av kust- och skärgårdsbor har anslutit<br />
sig som »hjälpresurser«. Det är varvsfolk,<br />
fiskare, taxibåtsförare, hantverkare och<br />
många andra kust- och skärgårdsboende<br />
som ständigt rör sig i skärgården med<br />
lämpliga båtar. Sjöassistans ersätter sina<br />
»resursbåtar« för det uppdrag de utför .<br />
Kompetenskraven på »resursbåtarnas«<br />
skeppare är minst Skeppare klass 8.<br />
- På det här sättet försäkrar vi oss om<br />
kompetensen hos kust- och skärgårdsbefolkningen<br />
och ger också tillbaka i form<br />
av sysselsättning och extrainkomster.<br />
Ömsesidig nytta och glädje!, konstaterar<br />
Arild Winge.<br />
Stockholmradio lever alltså vidare,<br />
numera med affärsmannen och båtentusiasten<br />
Hans Mellström som ägare och<br />
Joakim Andersson som vd. Arild Winge<br />
har ansvaret för den växande maritima<br />
delen av verksamheten. Stationen har<br />
därtill vidareutvecklat sin flygradioservice<br />
mellan de flesta stora flygbolags operativa<br />
markpersonal och planens besättningar.<br />
Det kan handla om väderrapporter, information<br />
om förseningar, start- och landningsmeddelanden<br />
och medicinska råd.<br />
- Stockholmradio har dessutom etablerat<br />
en komplett »Flight Operation-service«<br />
där trafikflygbolag i allt större utsträckning<br />
överlåter till Stockholmradio den service<br />
som piloterna behöver i form av färdplan,<br />
väderutsikter, trafiksituation, att räkna ut<br />
alternativa flygvägar och så vidare för att<br />
skapa den mest gynnsamma resan. Flygserviceverksamheten<br />
växer i omfattning och<br />
utgör idag en lika stor del av vår omsättning<br />
som den sjöinriktade servicen, berättar Arild<br />
Winge.<br />
Det hjälper alltså fortfarande att ropa<br />
»Stockholmradio, Stockholmradio,<br />
KOM!!« på vhf:en! Men de flesta använder<br />
mobiltelefonen numera…<br />
- Under de senaste åren har det skett en<br />
markant övergång till mobiltelefon som<br />
finns i nästan varje båt. Det innebär dock<br />
inte att vhf:en är död, försäkrar Arild.<br />
- Tvärtom! Det säljs mer vhf:er än någonsin.<br />
Men idag används de till radiokontakter<br />
båtar-båtar, båtar-öppningsbara broar<br />
med mera och som extra säkerhet. Ute i<br />
skärgårdarna kan det som bekant vara kärvt<br />
med mobiltäckningen.<br />
~ tOrbJörn Wileen
Hur tar en båtförare<br />
till sig omvärldsinformation?<br />
pupillrörelserna mäts av den lilla apparaten på förarens huvud<br />
a Frågan kanske låter akademisk, men<br />
det är den inte. Båtbeståndet ändrar sammansättning<br />
i snabb takt. För tjugofem<br />
år sen var antalet högfartsbåtar mycket<br />
måttligt men sen dess har det sålts stora<br />
mängder bruksbåtar i fem-till sju-metersklassen<br />
som har kapacitet för farter över<br />
tjugofem knop, vilket betyder att de som<br />
ska köra dem kommer att behöva inneha<br />
ett särskilt högfartsintyg.<br />
Många av de nya båtägarna saknar tidigare<br />
båtvana, de har inte börjat i roddbåt<br />
för att gradvis köpa sig större och snabbare<br />
båtar. De saknar grundkunskaper i manövrering<br />
och navigation och ska plötsligt<br />
behärska en snabb båt. Och att köra båt är<br />
inte som att köra bil även om båda har ratt.<br />
Dessbättre har landets båtutbildare sett<br />
behoven och i dag erbjuds bra utbildning<br />
på många håll i landet. Utbildarna kommer<br />
att få mycket att göra om körkortsut-<br />
redningens förslag antas av riksdagen, så<br />
det är bra att de är ute i tid.<br />
Spectre Marine i Göteborg arbetar med<br />
utbildning av både yrkesförare och privatpersoner<br />
och hyr också ut kvalificerade<br />
båtförare. Som många andra i yrket har<br />
både ledning och instruktörer en bakgrund<br />
i amfibiebataljonens stridsbåtar, där<br />
det verkligen handlat om att lära sig köra<br />
säkert och snabbt i skiftande förhållanden.<br />
Fredrik Forsman har lång erfarenhet av<br />
att utveckla och tillämpa fungerande pedagogik<br />
på det här området. Han ser som sin<br />
uppgift att lära ut hur man gör rätt riskbedömning,<br />
skaffar sig tillräckliga säkerhetsmarginaler<br />
och utvecklar sitt sjömanskap.<br />
I samarbete med Chalmers sjöbefälsutbildning<br />
och med stöd av bland annat<br />
<strong>Atlantica</strong>, kommer han att under försommaren<br />
genomföra en studie som ska ge<br />
svar på frågorna:<br />
Var hämtar båtföraren sin information?<br />
Har man lika bred informationsinhämtning<br />
i skilda fartområden?<br />
Förstudierna är klara och undersökningen<br />
ska genomföras under försommaren.<br />
Båten ska av försökspersoner framföras<br />
på en noga angiven bana längs vilken<br />
vissa problem kommer att förekomma.<br />
Två hastigheter ska testas, 20 respektive<br />
45 knop. Registrering av förarnas bete-<br />
ende ska ske med hjälp av en pupillrörelsemätare<br />
som föraren bär på huvudet.<br />
Dessutom kommer ett protokoll att föras<br />
samtidigt. Avsikten är att Fredrik ska<br />
kunna ha en rapport färdig i juli.<br />
Undersökningen kommer att kunna visa<br />
hur föraren fördelar sin uppmärksamhet<br />
mellan uppsikt framåt och åt sidan, sjökort<br />
och digital information. I högre fart får<br />
föraren mindre tid till att ta in information<br />
samtidigt som kravet på rätt vågtagning<br />
ökar. Att med hög fart köra rätt in i en stor<br />
våg kan skada besättning och båt och måste<br />
undvikas. Därför är det rimligt att vänta<br />
sig att föraren prioriterar uppsikten framåt<br />
med följden att sjökort och navigationsinformation<br />
får mindre uppmärksamhet.<br />
Det ska bli intressant att ta del av rapporten<br />
och framför allt de slutsatser som<br />
Fredrik och hans kollegor drar av materialet.<br />
Kan man köra en svår bana med hög<br />
fart och full säkerhet eller blir slutsatsen<br />
att man måste dra av på farten? Att en<br />
studie av högfartsbeteende nu utförs är<br />
mycket positivt. Mera av den sorten behövs<br />
för att medvetandegöra vad sjömanskap<br />
egentligen innebär.<br />
~ tOM rOeck Hansen<br />
Detta är Fredrik Forsman<br />
uppvuxen på tjörn. amfibiebataljonen och<br />
stridsbåtsutbildning. reservofficer. arbetat<br />
för försvaret med utveckling av navigationsmetoder<br />
och pedagogik. för dockstavarvets<br />
räkning varit instruktör i handhavande av<br />
stridsbåt 90 i köparländerna Malaysia och<br />
Mexico. deltagit som befäl då stridsbåtarna<br />
samövat med nato i landstigningsoperationer.<br />
övergått till att bli yrkesofficer och arbetat<br />
vidare med pedagogikutveckling och analys av<br />
olycksförlopp med huvuduppgift att bygga upp<br />
säkerhetsutrymme i uppträdandet. vill medvetandegöra<br />
sjömanskap. driver idag spectre<br />
Marine ab. läs mer på www.spectre.se<br />
1
1<br />
»Jag trodde aldrig att min fru skulle klara det.<br />
Men hon kör bättre än jag!«<br />
Den kommentaren fällde mannen sen båda makarna gått Huges endagsutbildning<br />
för nya båtägare, som lär deras kunder att hantera sin nya båt.<br />
a Att en stor båtåterförsäljare som Huges<br />
startar en utbildning beror enligt Matts<br />
Kastengren, som är vd, på att man har en<br />
önskan att de båtar man säljer verkligen<br />
ska användas. Och då krävs att både kvinna<br />
och man kan känna glädje och säkerhet<br />
när man är ute i sin båt. Det visade sig<br />
att många kvinnor inte fått chans att lära<br />
sig att sköta en båt och därför inte kunde<br />
njuta helhjärtat av båtlivet.<br />
Den insikten ledde till förra årets försök<br />
med »tjejkurser«, som blev en succé<br />
och ledde till beslutet att från och med<br />
i år erbjuda alla kunder som köper, eller<br />
köpt, en ny båt att vara med.<br />
Kursupplägget har gjorts i samarbete<br />
med Bengt Utterström, den kände båtutbildaren.<br />
Kursen genomförs på en dag<br />
och innehåller mycket praktik, ena halvan<br />
är man på sjön och andra halvan går man<br />
igenom grunderna för navigation och hur<br />
man läser sjökort. Under praktiken får<br />
man pröva på att manövrera båten med<br />
personlig instruktion och dessutom be-<br />
kantar man sig med farledsutprickningen.<br />
Till varje kurs kan man ta emot sexton<br />
deltagare, hälften fördelas på två båtar<br />
och de andra åtta får sitt teoripass. Byte<br />
mellan grupperna sker vid lunchen, som<br />
är gemensam. Båtarna som används är av<br />
typ större styrpulpetsbåt eller medelstor<br />
båt med inombordare.<br />
De som köpte båt i samband med båtmässorna<br />
i vintras fick kursen kostnadsfritt,<br />
för övriga kommer den att kosta<br />
1 795 kronor. Endast Huges-kunder får<br />
Fått motorstopp ute på böljan? Behöver<br />
du få ut en reservdel? En dunk bensin eller<br />
kanske du behöver bogsering?<br />
Vid vissa tillfällen kan man behöva<br />
vara med. Fram till och med maj har två<br />
kurser hunnit genomföras och ytterligare<br />
fem är nu inplanerade.<br />
Kommentarerna har hittills varit mycket<br />
positiva och glädjande är att många nysvenskar<br />
som saknat tidigare båterfarenheter<br />
upplevt att utbildningen fungerar<br />
som inträdesbiljett till ett bra båtliv.<br />
Matts Kastengren räknar med att utbildning<br />
i framtiden ska bli en fjärde verksamhetsgren<br />
vid sidan om försäljning av<br />
båtar, tillbehör och service.<br />
Vinterns stora nyhet;<br />
<strong>Atlantica</strong> Assistans till din hjälp<br />
Från med i år har du som<br />
har en båt, värd minst<br />
50 000 och inte äldre än tio<br />
år, en assistansförsäkring i<br />
din vanliga båtförsäkring<br />
– utan någon extra kostnad!<br />
hjälp även om det inte inträffat en ersättningsbar<br />
skada från något annat moment<br />
i försäkringen. Med <strong>Atlantica</strong> Assistans får<br />
du tillgång till en dygnet-runt-bemannad<br />
larmcentral som samordnar och ser till att<br />
rätt hjälp når dig.<br />
Du ringer 0200-299 400 för att komma<br />
till <strong>Atlantica</strong> Assistans och det är öppet<br />
dygnet runt.<br />
För mer information:<br />
Gå in på vår hemsida www.atlantica.se/våra<br />
försäkringar eller ring vår kundtjänst på<br />
0200-27 27 27.
Färsk undersökning ger besked -<br />
<strong>Atlantica</strong> och <strong>Atlantica</strong>Tidningen får höga betyg<br />
a Undersökningsföretaget Trade Well i<br />
Göteborg har just presenterat resultatet<br />
av den kund- och läsvärdesundersökning<br />
som de utfört på vårt uppdrag. Vi vill<br />
gärna tacka alla kunder, som medverkat<br />
genom att svara på frågorna. Intervjupersonerna<br />
har valts slumpmässigt ur vår<br />
kunddatabas.<br />
Undersökningar av den här sorten har<br />
genomförts regelbundet sen mitten av 90talet<br />
och resultaten är viktiga för oss. Informationen<br />
hjälper oss att se vilka områden<br />
som vi måste förbättra oss inom och ger oss<br />
också bekräftelse när vi är på rätt väg.<br />
<strong>Atlantica</strong> Båtförsäkring får högt betyg av<br />
de personer som deltog i undersökningen.<br />
Mätt i så kallat nöjd-kund-index blev betyget<br />
4,1 på en femgradig skala. De kvalitetsområden<br />
som värderades högst gäller bemötandet<br />
vid skadereglering, generös och<br />
rättvis skadereglering och skadereglerarnas<br />
skicklighet. Alla dessa områden fick betyg<br />
mellan 4,3 och 4,5 på samma skala. Mycket<br />
bra och framför allt bra därför att det betyder<br />
att vi är »bäst när det gäller«. På det<br />
viktiga området huruvida försäkringen<br />
täcker det man avser blir betyget 4,1. alltså<br />
lika som helhetsbetyget.<br />
Men det finns områden som vi ska försöka<br />
förbättra. Framför allt handlar det<br />
om att försäkringsvillkoren ska vara tydliga<br />
Nord West<br />
Yacht Club i<br />
samarbete med<br />
<strong>Atlantica</strong><br />
Vi på <strong>Atlantica</strong> tackar för att Nord West<br />
Yacht Club valt att samarbeta med oss.<br />
Samarbetet innebär en bra premie som<br />
är möjlig på grund av skötsamma båtägare<br />
och goda skaderesultat. Nord West paketet<br />
gäller för dig som är medlem i klubben<br />
och äger en Nord West, mer info om<br />
Nord West Yacht Club hittar du på<br />
www.nwyc.se och vill du ha en försäkrinigsoffert<br />
kontakta Kristina Norman,<br />
<strong>Atlantica</strong> 08-56 200 604.<br />
och lättförståeliga. Juridiska texter måste<br />
vara helt korrekta och lättlästhet kan ibland<br />
vara svår att kombinera med det kravet. Vi<br />
har lagt ner mycket arbete för att få våra<br />
försäkringsvillkor lättillgängliga, men fortsätter<br />
att jobba på den saken.<br />
Mycket av undersökningen handlade<br />
om <strong>Atlantica</strong>Tidningen och det visar sig<br />
att tidningen höjt sitt redan tidigare goda<br />
betyg. Nära hälften av svarspersonerna<br />
sa sig läsa allt eller nästan allt i tidningen<br />
– en kraftig ökning sen den förra undersökningen<br />
och ett mycket positivt resultat<br />
för en kundtidning.<br />
<strong>Atlantica</strong>Tidningen ska fungera som<br />
en länk mellan kunder och företag och<br />
framför allt skriva om sådant som påverkar<br />
båtägarens säkerhet och ekonomi<br />
och dessutom rapportera om lagar och<br />
regler för båtlivet. Parallellt ska tidningen<br />
presentera <strong>Atlantica</strong>s försäkringar och<br />
förklara hur de fungerar.<br />
Undersökningen frågade hur bra<br />
<strong>Atlantica</strong>Tidningen bevakar och skriver<br />
om olika ämnen. De ämnen som toppade<br />
listan var: Tips mot stöld (95% bra<br />
eller mycket bra), tips för ökad säkerhet<br />
på sjön (93%), lagar/lagändringar som<br />
rör båtlivet (82%), skötsel av båt och<br />
motor (78%), hjälpmedel för navigation<br />
74%) och försäkringsinformation (tre<br />
olika aspekter, alla kring 80%).<br />
Resultaten pekar klart på att vi lyckas<br />
bäst med de ämnen som det är tidningens<br />
huvuduppgift att skriva om och det tar vi<br />
som ett gott betyg. Samtidigt får vi lägre<br />
värderingar när det gäller rapportering<br />
från båtmässor, test av båtar och tillbehör,<br />
presentation av båtar och produktöversikter.<br />
Men nästan alla läsare håller sig med<br />
en eller flera båttidningar som tillgodoser<br />
de behoven bättre än vi kan göra, då vi<br />
bara kommer ut två gånger om året. Däremot<br />
ska vi anstränga oss för att göra ett<br />
bättre jobb när det gäller att presentera<br />
och förklara försäkringsformer och villkor.<br />
<strong>Atlantica</strong> har introducerat en rad nya<br />
försäkringar och förbättringar av villkoren<br />
under de senaste åren. Tidningen ska<br />
självklart hjälpa till att presentera och förklara<br />
försäkringarna och hur de fungerar.<br />
Avslutningsvis kan vi notera att vår nya<br />
nättidning, www.atlanticatidningen.se,<br />
som startades under hösten 2006, har en<br />
stadigt växande läsekrets där nio av tio<br />
tycker att den är bra eller mycket bra. En<br />
ny tidning läggs ut på nätet i början av<br />
varje månad och det ger oss möjlighet att<br />
komma med rapportering om aktuella<br />
händelser och säsongsaktuellt material.<br />
Plats finns också för inlägg från läsarna.<br />
Gör ett besök! ~ tOM rOeck Hansen<br />
1
avsändare: atlantica båtförsäkring/MOderna försäkringar<br />
bOx 2251, 403 14 götebOrg<br />
adressaten flyttad adressaten Okänd<br />
innehåll<br />
2 ledare<br />
Mörkt längs kusten<br />
3 aktivt stöldskydd lönar sig<br />
4 pater noster lever upp<br />
5 tiderna förändras<br />
6 kåseri, denna gång om vänern<br />
8 barometern - kär vän<br />
9 flyta och överleva<br />
14 en kartografs tankar<br />
16 assistans på sjön<br />
17 Hur klarar vi högfartskörning?<br />
18 båtköpare på kurs<br />
18 atlantica assistans<br />
19 betyg från kundundersökningen<br />
19 nord West yacht club<br />
Redaktion<br />
Ansvarig utgivare och chefredaktör<br />
cOnny landströM<br />
Redaktör tOM rOeck Hansen<br />
Produktion/Layout 24 punkter<br />
Omslagsfoto peter gerdeHag<br />
Tryck sörMlands grafiska QuebecOr ab<br />
www.atlantica.se<br />
atlanticatidningen utges av<br />
atlantica båtförsäkring/<br />
Moderna försäkringar sak ab<br />
box 2251, 403 14 göteborg<br />
tel: 031-723 00 00 • fax: 031-723 94 15<br />
atlantica båtförsäkring/<br />
Moderna försäkringar sak ab<br />
box 7830, 103 98 stockholm<br />
tel: 08-56 200 600 • fax: 08-56 200 610<br />
e–post: tidningen@atlantica.se<br />
Material till tidningen kan skickas till ovan<br />
angivna adresser eller per fax 08–56 200 610.<br />
tidningen kan tyvärr inte ta ansvar för insänt,<br />
ej beställt material.<br />
citat är tillåtna om källan tydligt anges.<br />
www.atlanticatidningen.se - aktuell året om!<br />
Lästips för båtfolk<br />
Vettar och sjöfågeljakt<br />
lars englund<br />
nautiska förlaget<br />
pris: cirka 380 kr<br />
sjöfågeljakt med vettar var viktig för kustbefolkningen<br />
och spännande för fritidsjägare.<br />
lars englund har ägnat drygt tio år åt att<br />
samla kunskap om denna jakts uppkomst<br />
och utveckling och har intervjuat många<br />
traditionsbärare från norr till söder. Han<br />
har dessutom dokumenterat de olika typer<br />
av vettar som använts, både längs kusten<br />
och vid de stora insjöarna. boken illustreras<br />
med foton av professionella fotografer, egna<br />
bilder och avbildningar ur äldre skrifter och<br />
dokument.<br />
vettarna, som ofta används som prydnader i<br />
dag sätts in i sitt sammanhang, och författaren<br />
berättar kunnigt om hur jakten bedrevs.<br />
en välkommen bok.<br />
Ta rodret kvinna!<br />
linda lindenau<br />
nautiska förlaget<br />
pris: cirka 300 kr<br />
författaren har själv gått från novis till erfaren<br />
seglare och har bland annat genomfört<br />
en segling tur och retur via kanalerna till<br />
Medelhavet och ut till kanarieöarna med sina<br />
barn och en kvinnlig vän som besättning.<br />
Med boken vill hon inspirera fler kvinnor att<br />
upptäcka sjön och lära sig att själva segla<br />
som skeppare på egen båt. Hon ger också<br />
värdefulla råd om utrustning och säkerhetsbeteende.<br />
ÅTERFUNNA<br />
BÅTAR<br />
Arholma-Landsort<br />
lars Hässler och lars granath<br />
nautiska förlaget<br />
pris: cirka 495 kr<br />
boken har blivit måste-ha-bok för kustseglare.<br />
den kommer nu i ny utökad upplaga med<br />
nya natur- och gästhamnskartor. den var bra<br />
förut och blir bättre så här.<br />
även det praktiska skärgårdskortet i skala<br />
1:25.000 har uppdaterats. kortet är falsat till<br />
a4, tryckt på vattentåligt, helsyntetiskt material<br />
och tål omild behandling. bra att ha hela<br />
skärgården på ett kort. pris: cirka 250 kr.<br />
Vänerhavet<br />
bo dahlgren, tore Hagman, Hans kongbäck,<br />
Jan töve<br />
vänerhavet Hb<br />
pris: 399 kr<br />
fyra män, alla fotografer, alla naturskildrare,<br />
har tillsammans åstadkommit en bok som ger<br />
vänern dess rättmätiga plats i vår sjögeografi.<br />
en av dem, Hans kongbäck, står för texten<br />
som är en skön blandning av fakta och stämningsskildringar.<br />
Man får lära känna vänerns<br />
skärgårdar och kuster som de ser ut i dag och<br />
deras historia. Och sakta dagas det för en hur<br />
stort och innehållsrikt detta vatten, europas<br />
tredje största sjö, är. att inte ha utforskat vänern<br />
känns som en stor miss, men också som<br />
något man måste ta sig tid att göra. boken är<br />
vacker, kunnig och intressant och bilderna är<br />
ofta helt fantastiska. den kan köpas i bokhandeln.<br />
ring till tore Hagman om du inte hittar<br />
den, telefon 0322-62 09 23. ~ tOM rOeck Hansen