Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

1. INLEDNING
Att vara lärare är inte lätt. Det är inte bara ett vanligt yrke. För mig är det en kallelse för livet.
Tyvärr blir det allt svårare att känna den riktiga glädje som denna kallelse brukar ge.
Tiderna förändras. Vi människor lever i allt snabbare tempo, många nya krav ställs både på
oss vuxna och på de unga. Den snabbväxande, IT-världen kräver att vi uppdaterar våra gamla
samt skaffar oss nya kunskaper som behövs för att kunna hänga med på resan.
Europa och Sverige är i ständig förändring. Människor rör sig fritt mellan gränserna, det är
lätt att bosätta sig i ett nytt land, nya möten sker, nya samhällskonstellationer byggs.
Under tiden då jag skriver denna uppsats är dessutom den svenska skollagen under
bearbetning. För ett halvt år sedan skedde det ett maktskifte i Sverige vilket resulterar i att
många förändringar väntas inom den svenska skolan i den närmaste framtiden.
I den nya näst intill kaotiska världen är det svårt att finna tid för reflektion och eftertanke.
Kunskapsmaskinerna går för fullt inom skolans väggar, strävan att uppfylla målen är stark,
administrationen breder ut sig alltmer på lärarnas kateder.
Samtidigt är skolan en mötesplats där barn från olika kulturer möts. Med kultur menar jag inte
bara etnicitet utan även olika samhällskulturer (samhällsklasser, yrkeskategorier).
Skolans uppdrag är inte bara att förmedla kunskap men också att tillsammans med föräldrar
fostra den nya generationen. Socialkompetens framställs som en hög prioritering då vi vet att
den värderas högt på arbetsmarknaden.
Att fostra den nya generationen är inte heller lätt. Den stressen vi lever i förmedlar vi dess
värre till våra unga. I den nya, individanpassade skolan, där man på egen hand ska producera
så mycket som möjligt, blir kunskap oftast ytlig och platt.
I den snabbväxande materialiserade världen finns det dessutom många föräldrar som inte
hinner träffa sina barn tillräckligt länge och med det ge dem den trygghet de behöver.
Vad ska vi då göra för att få tillbaka den arbetsglädje som läraryrket kan tillföra? Hur kan vi
tillsammans skapa en trygg mötesplats för våra elever och hur kan vi hjälpa dem i deras
dagliga kamp på väg att bli vuxna?
Den svenska skolan styrs av en rad styrdokument. Att tolka dessa dokument har vi som
arbetar inom skolan fått frihet att göra. Utifrån sin egen tolkning kan skolan välja det
arbetssättet som passar in. Tyvärr medför det många gånger svårigheter, blockeringar och
även brist på engagemang hos skolpersonalen.
Bortsett från att skolans primära uppdrag är att förmedla kunskap har skolan också fått ett
värdegrunds- och demokratiuppdrag, ett uppdrag som är minst lika viktig som den förra. Så
här formulerar Lpo94:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden
som skolan skall gestalta och förmedla. (a.a.s.5)
1