Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

More documents

Recommendations

Info

Det är barnen som fastställer normer kring vad som är fint och vad är fult då de säger att Siriaco är ful med sina fläckar på kroppen. Hade samtalen pågått tillräckligt länge, skulle barnen kanske upptäcka det motsatta och tycka att det är vackert och roligt med fläckar. Ingen av eleverna ville se ut som Siriaco men ingen ville heller berätta för honom att han är ful. Det märks att barnen redan hade lärt sig ”spelreglerna” och att de helst vill ljuga för pojken än att såra honom. Barnen är dock medvetna om att Siriaco kan bli retad och att han kommer att ha svårt att hitta vänner – frågan om ensamheten blir återigen väldigt stark. Tyvärr hade jag inte tid att gå vidare med barnens frågor i samtalet kring Siriaco. Det jag kan se är att barnens uttalanden är äkta och spontana. Dessa två korta samtal visar hur intressant det kan bli att filosofera med barn i en klass. Ingenting i ett ”filosofiskt samtal” tas för givet. Tillsammans resonerar man kring hypotetiska fall (Siriaco), tankespår följs av varandra, man ser problemet från olika synvinklar. Min förhoppning är därför att kunna fortsätta iscensätta de filosofiska, Sokratiska och även de deliberativa samtalen i undervisningen. Tillsammans med eleverna har vi en lång väg att gå. En värdegrund är som ett fundament vilket vi behöver för att kunna stå på. I skolans värld, så länge vi har med barn att göra, är detta fundamentet ständigt i byggfasen. Vem bär då ansvaret för att byggställningarna ska vara så stabila och bra som möjligt? Det är självklart ett delat ansvar. Å ena sidan är det hemmet/föräldrarna/samhället som spelar en viktig roll, å andra sidan är det skolan som långsamt bidrar till detta byggande. Skolan är en mötesplats där värden av olika karaktär möts och bearbetas. Värdegrundsarbete har blivit en ofrånkomlig del i den pedagogiska diskussionen. Men vad menas med värdegrund egentligen? I vårt styrdokument Lpo94 betonar man de värden och de dygder som kommer från en västerländsk och kristen tradition. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. (se ovan) Dygder lanseras här som statiska. Dock är inte Sverige ett statiskt land. Viktigt är också att understryka att inte heller värderingar är statiska. De måste prövas varje gång vi möter nya människor och varje gång vi hamnar i ett nytt sammanhang. Värdegrund är inte något som kan påtvingas utan något som med åren byggs inom oss. Tiderna förändras. Idag talar man om det mångkulturella Sverige, men är detta uttryck korrekt uppfattat? Luis Ajagán-Lester poängterar att också skolan ses som en mångkulturell arbetsplats. Uttrycket mångkulturell har med åren fått en felaktig innebörd, tycker hon (Hartman, 2003, s.7). En mångkulturell skola är en skola där många kulturer möts. En kultur kan innebära en samhällsklass som t.ex. medelklass, arbetarklass. En kultur kan även omfatta en yrkeskategori som bondekultur. I dag använder man ofta ordet ”mångkulturell” då man menar samling av människor från andra länder, vilket inte är korrekt. Mot bakgrunden av en dynamisk, mångkulturell utveckling i landet kan vi förstå varför värdegrundsbegreppet plötsligt (sedan 20-30 år tillbaka) blev så aktuellt i Sverige, inte minst i skolans värld. Alternativa vägar, nya arbetssätt efterlyses. Därför har den nygamla metoden, som Sokratiska/deliberativa/filosofiska samtal representerar, fått stå i ett nytt ljus de senaste åren. 32
Sokrates, som med tiden blev en inspirationskälla för många filosofer, var egentligen den första mannen som satte ”filosofiska samtal” på Atens moraliska karta. Hans sätt att frigöra tankar kring det goda livet förbryllar än idag. Tyvärr kan den moderna världen känna igen sig i Platons dialoger, misstänker jag. Strävan efter den materiella lyckan är som vi kan se ett urgammalt fenomen hos oss. För att få människor att tänka kring sina värderingar ställde Sokrates följande frågor: Käre vän, du bor i Athen, den stad som är störst och mest berömd för vishet och styrka – skäms du då inte att sträva efter så mycket pengar, ära och anseende som möjligt men varken ägna möda eller intresse åt insikt, sanning och själens största tänkbara förbättring? (se ovan) Kunskap är makt. Enligt Sokrates var kunskap den rätta vägen till självkännedom och medvetande. Kunskap kan man endast uppnå genom argumentation och dialog med andra, tyckte han. Filosoferande med barn i skolan skulle kunna utgöra en bristande koppling till denna livslånga kunskap. Jag vill härmed påstå att om vi vill ge eleverna mera makt så måste vi först förse dem med kunskap, kunskap i Sokrates mening. Men om kunskap är makt så bör vi sträva efter att förse eleverna med mera makt på skolan Den makten kan eleverna få genom en ökad medvetenhet och ett reflektivt lärande. Tyvärr ser verkligheten dyster ut inom den svenska skolan idag, påstår Rönnström som är författare till en utredningsrapport om deliberativ demokrati i skolan. Lärarna och skolledning är i grunden positiva till demokratiarbete i skolan men elevernas makt begränsas ofta till den formella demokrati som elevråd, klassråd, matråd. Han efterlyser därför mer av ett reflektivt och deliberativt lärande i skolan (Rönnström, 2002, s.110). Roth stärker denna önskan och understryker därmed vikten av deliberation i vårt nya mångkulturella samhälle. I sin rapport ”Deliberativa samtal” (2002) säger han att det är just i samtal som eleverna kan ge uttryck för sina uppfattningar om vad som är rätt och fel samt om livets goda (a. a. s.12). Demokratifostran handlar för mig om medvetande. Vägen till en demokratisk medvetenhet är tyvärr lång och mödosam. Möjligheten till inflytande och påverkan är direkt kopplad till tankens men även språkets utveckling. Via språket kan eleverna utveckla sina tankekvalitéer. I ”filosofiska samtal” kan vi hjälpa barnen att hitta en rimlig toleransnivå som i sin tur kan hjälpa dem att betrakta världen så som den är dvs. att allt är relativt till ett sammanhang. Sammanfattningsvis vill jag påstå att Sokratiska/deliberativa/filosofiska samtal bland barn och ungdomar i skolan kan vara en utmärkt plattform för eleverna att ta kontroll över sina egna liv så att de kan växa till medvetna och motiverade medborgare i det mångkulturella land de lever i. 12. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Denna uppsats är ett resultat av 30p studier kring ”filosofiska samtal” med barn och ungdomar. I arbetet presenterar jag tre typer av filosofiska samtal: Sokratiska samtal, filosofiska samtal, och deliberativa samtal som ett konkret förhållningssätt i värdegrunds- samt demokratiuppdraget formulerat för skolans del i Lpo94. 33
Page 1 and 2: Lärarhögskolan i Stockholm Instit
Page 3 and 4: Sammanfattning Detta är en magiste
Page 5 and 6: 1. INLEDNING Att vara lärare är i
Page 7 and 8: 4. METOD Denna uppsats är en kvali
Page 9 and 10: Rädslan för att den världsbild s
Page 11 and 12: Skolan som institution är ett lite
Page 13 and 14: honom framföra sina egna filosofis
Page 15 and 16: 6.3 Filosofiska samtal 6.3.1 Matthe
Page 17 and 18: ”riktighet” och ”värde” h
Page 19 and 20: de lärare som vill bedriva filosof
Page 21 and 22: I slutfasen av samtalet brukar man
Page 23 and 24: Syftet med en tankepaus är att ele
Page 25 and 26: Som jag nämnde tidigare är tystna
Page 27 and 28: Här kan han/hon be om att de anvä
Page 29 and 30: Sokrates och hans förlossningskons
Page 31 and 32: Hur menar du?, Menar du att alla ny
Page 33 and 34: Tankepaus 2: Vi går genom alla fr
Page 35: Jag formulerade därför uppsatsens
Page 39 and 40: Det skulle dock vara intressant att
Page 41 and 42: 14. BILAGOR Regler vid ett Sokratis
Page 43 and 44: En struktur av den filosofiska proc
Page 45 and 46: Utvärdering av undersökande gemen
Page 47 and 48: Analysschemat för deliberativa sam

Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?