Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

Det är barnen som fastställer normer kring vad som är fint och vad är fult då de säger att
Siriaco är ful med sina fläckar på kroppen. Hade samtalen pågått tillräckligt länge, skulle
barnen kanske upptäcka det motsatta och tycka att det är vackert och roligt med fläckar.
Ingen av eleverna ville se ut som Siriaco men ingen ville heller berätta för honom att han är
ful. Det märks att barnen redan hade lärt sig ”spelreglerna” och att de helst vill ljuga för
pojken än att såra honom. Barnen är dock medvetna om att Siriaco kan bli retad och att han
kommer att ha svårt att hitta vänner – frågan om ensamheten blir återigen väldigt stark.
Tyvärr hade jag inte tid att gå vidare med barnens frågor i samtalet kring Siriaco. Det jag kan
se är att barnens uttalanden är äkta och spontana.
Dessa två korta samtal visar hur intressant det kan bli att filosofera med barn i en klass.
Ingenting i ett ”filosofiskt samtal” tas för givet. Tillsammans resonerar man kring hypotetiska
fall (Siriaco), tankespår följs av varandra, man ser problemet från olika synvinklar.
Min förhoppning är därför att kunna fortsätta iscensätta de filosofiska, Sokratiska och även de
deliberativa samtalen i undervisningen. Tillsammans med eleverna har vi en lång väg att gå.
En värdegrund är som ett fundament vilket vi behöver för att kunna stå på. I skolans värld, så
länge vi har med barn att göra, är detta fundamentet ständigt i byggfasen.
Vem bär då ansvaret för att byggställningarna ska vara så stabila och bra som möjligt?
Det är självklart ett delat ansvar. Å ena sidan är det hemmet/föräldrarna/samhället som spelar
en viktig roll, å andra sidan är det skolan som långsamt bidrar till detta byggande.
Skolan är en mötesplats där värden av olika karaktär möts och bearbetas. Värdegrundsarbete
har blivit en ofrånkomlig del i den pedagogiska diskussionen. Men vad menas med
värdegrund egentligen? I vårt styrdokument Lpo94 betonar man de värden och de dygder som
kommer från en västerländsk och kristen tradition.
I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk
humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans
och ansvarstagande. (se ovan)
Dygder lanseras här som statiska. Dock är inte Sverige ett statiskt land. Viktigt är också att
understryka att inte heller värderingar är statiska. De måste prövas varje gång vi möter nya
människor och varje gång vi hamnar i ett nytt sammanhang. Värdegrund är inte något som
kan påtvingas utan något som med åren byggs inom oss.
Tiderna förändras. Idag talar man om det mångkulturella Sverige, men är detta uttryck korrekt
uppfattat? Luis Ajagán-Lester poängterar att också skolan ses som en mångkulturell
arbetsplats. Uttrycket mångkulturell har med åren fått en felaktig innebörd, tycker hon
(Hartman, 2003, s.7).
En mångkulturell skola är en skola där många kulturer möts. En kultur kan innebära en
samhällsklass som t.ex. medelklass, arbetarklass. En kultur kan även omfatta en yrkeskategori
som bondekultur. I dag använder man ofta ordet ”mångkulturell” då man menar samling av
människor från andra länder, vilket inte är korrekt.
Mot bakgrunden av en dynamisk, mångkulturell utveckling i landet kan vi förstå varför
värdegrundsbegreppet plötsligt (sedan 20-30 år tillbaka) blev så aktuellt i Sverige, inte minst i
skolans värld. Alternativa vägar, nya arbetssätt efterlyses. Därför har den nygamla metoden,
som Sokratiska/deliberativa/filosofiska samtal representerar, fått stå i ett nytt ljus de senaste
åren.
32