Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

Jag formulerade därför uppsatsens frågeställning så som:
På vilket sätt kan deliberation och ”filosofiska samtal” med barn och ungdomar i skolan
levandegöra och problematisera grundläggande värden samt utveckla elevernas
demokratiska kompetens?
De teorier kring deliberation och filosofi med barn som jag hittills har lutat mig emot i detta
arbete utgör i grunden en argumentation för att ”filosofiska samtal” kan levandegöra och
problematisera de grundläggande värden samt öka elevernas demokratiska kompetens. Detta
sker dock på olika sätt beroende på vilken typ av samtal vi väljer.
Det arbetssätt som jag presenterar i min uppsats kan betraktas som ett konkret exempel på hur
skolan kan arbeta för att uppnå de demokratiska målen presenterade i Lpo 94.
I de två korta och blygsamma exempel på ett Sokratisk och ett filosofiskt samtal som
redovisas i detta arbete, kan jag redan nu fånga viktiga tanketrådar som man skulle kunna
vidareutveckla. Pojken Siriaco, vars utseende framställs som väldigt kontroversiellt i barnen
ögon inspirerar dem till att ställa en rad livsfrågor samt till att synliggöra sina värderingar.
Så här säger barnen:
”På utsidan är han inte som oss men på insidan är han som oss”
”Jag vill inte se ut som han, det är bättre att ha en hud som vi”
”Det är fult, men det kan bli vår hemlighet, vi behöver inte säga det till honom för då blir
han ledsen, man kan leka med honom ändå, han är ju som alla andra”
”Är han ensam?”
”Han har inga vänner, ingen tycker om honom”
Uttalanden som dessa utgör ett utmärkt material i arbete med värdegrundsfrågor bland barnen,
tycker jag. Påståendet om insidan och utsidan av en människa skulle kunna leda till en rad nya
frågor och i sin tur ett nytt samtal i sig.
Vad spelar t.ex. större roll i möte med andra – utseende eller karaktär? Hur bedömer vi
människor vi möter för första gången? Är vi rädda för de människor som inte är som oss
själva? Är det OK att se annorlunda ut? Vilket ansvar har vi då det gäller integrering av ”det
okända”? Hur ska någon som inte är som alla andra agera för att leva gott? – är frågor som
man skulle kunna samtala mera kring.
Begrepp som: ensamhet, utanförskap, integritet, okränkbarhet eller integrering har en stor
chans att bli upptäckta av barnen i de kommande samtalen.
I våra korta samtal hann eleverna faktiskt se problemet kring ensamhet ganska omgående.
Kanske kan de redan nu identifiera sig med Siriaco, trots att eller därför att han är så
annorlunda. Som lärare vet man att rädslan för att vara ensam är väldigt stark hos barnen.
I skolan pågår det en daglig kamp om vänskap kamrater emellan. Samspel, närhet och
kommunikation tycks vara det primära i barnens liv. Kunskapen om detta borde motivera oss
vuxna ytterligare för att ta upp sådana frågor även om de kan vara smärtsamma för barnen att
samtala kring. Frågan ”hur kan vi leva gott?” är minst lika viktigt i en sjuårings liv som för en
vuxen människa.
I samtalen har eleverna framförallt uttryckt sina känslor kring Siriacos utseende.
31