Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

More documents

Recommendations

Info

Analys Jag får en känsla av att samtalet blev ganska kaotiskt från början men som så småningom började ta form och innehåll. Barnen hade svårt att acceptera min förklaring till varför Siriaco har fläckar och var tvungna att undersöka detta med hjälp av sin fantasi. Det kan ses som ett misslyckande med tanke på den korta tiden vi hade men jag hade inget annat val än att låta dem penetrera problemet tills de blev nöjda med sina svar. En intressant fråga om ensamheten skulle man kunna spinna vidare på. Det kändes att många elever blev väldigt engagerade i problemet, tyvärr först när samtalet närmade sig sitt slut. Som samtalsledare hade jag fattat ett beslut om att inte styra allt för mycket. Det som dock är mest positivt är att barnen hade kommit fram till de viktiga frågorna (t.ex. kring ensamhet och utanförskap) på egen hand. Hade de fått mera tid skulle samtalet kunna utvecklas till något väldigt intressant, tror jag. 11. RESULTAT OCH ANALYS Ensamhet, utanförskap eller integritet är bara några spörsmål som kan dyka upp i ett ”filosofiskt samtal”. Jag har nu gett en kort presentation av de olika samtalsmodellerna samt lyft frågan kring värdegrunden och demokrati i skolan. Jag har också lutat mig mot de teorier och den forskning som stödjer mina egna idéer kring filosoferande med barn. Syftet med denna uppsats var att systematisera kunskaper om ”filosofiska samtal” med barn och ungdomar i skolan samt att hos dessa samtal finna kvaliteter som hjälper till att levandegöra och problematisera grundläggande värderingar samtidigt som de bidrar till utvecklandet av elevernas demokratiska kompetens på väg in i deras vuxna liv. Skolan som institution har ålagts många viktiga uppdrag som formuleras i Lpo94. Jag som själv är lärare har i denna uppsats vänt min uppmärksamhet åt värdegrund samt demokratiuppdraget vilket lyder: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. (se ovan) Kvarstår bara två frågor. Den ena frågan är: Hur ska vi gestalta och förmedla dem? Under ett Magisterprogram Filosofi och samtal med barn och ungdomar, har jag upptäckt en helt ny riktning på min pedagogiska stig och jag tror mig finna ett svar på denna fråga. Filosofi integrerad i undervisningen, inte bara som ett ämne inom gymnasiet men även som ett förhållningssätt i grundskolan kan vara ett utmärkt sätt att arbeta med värderingar, värderingar som på ett otvunget och demokratiskt sätt måste diskuteras bland alla, även med våra yngsta elever. Den andra frågan som jag ställer mig är: Hur vet vi att det är just dessa värden (a.a.s.5) som vårt samhälle vill att vi ska gestalta och förmedla hos de yngsta? Vi kan aldrig veta vilka värderingar det finns i samhället om de inte kommer upp till ytan. Drivkraften i min uppsats är därför en stark vilja att inom skolans värld skapa ett bra forum där värderingar kommer upp till ytan och bearbetas. 30
Jag formulerade därför uppsatsens frågeställning så som: På vilket sätt kan deliberation och ”filosofiska samtal” med barn och ungdomar i skolan levandegöra och problematisera grundläggande värden samt utveckla elevernas demokratiska kompetens? De teorier kring deliberation och filosofi med barn som jag hittills har lutat mig emot i detta arbete utgör i grunden en argumentation för att ”filosofiska samtal” kan levandegöra och problematisera de grundläggande värden samt öka elevernas demokratiska kompetens. Detta sker dock på olika sätt beroende på vilken typ av samtal vi väljer. Det arbetssätt som jag presenterar i min uppsats kan betraktas som ett konkret exempel på hur skolan kan arbeta för att uppnå de demokratiska målen presenterade i Lpo 94. I de två korta och blygsamma exempel på ett Sokratisk och ett filosofiskt samtal som redovisas i detta arbete, kan jag redan nu fånga viktiga tanketrådar som man skulle kunna vidareutveckla. Pojken Siriaco, vars utseende framställs som väldigt kontroversiellt i barnen ögon inspirerar dem till att ställa en rad livsfrågor samt till att synliggöra sina värderingar. Så här säger barnen: ”På utsidan är han inte som oss men på insidan är han som oss” ”Jag vill inte se ut som han, det är bättre att ha en hud som vi” ”Det är fult, men det kan bli vår hemlighet, vi behöver inte säga det till honom för då blir han ledsen, man kan leka med honom ändå, han är ju som alla andra” ”Är han ensam?” ”Han har inga vänner, ingen tycker om honom” Uttalanden som dessa utgör ett utmärkt material i arbete med värdegrundsfrågor bland barnen, tycker jag. Påståendet om insidan och utsidan av en människa skulle kunna leda till en rad nya frågor och i sin tur ett nytt samtal i sig. Vad spelar t.ex. större roll i möte med andra – utseende eller karaktär? Hur bedömer vi människor vi möter för första gången? Är vi rädda för de människor som inte är som oss själva? Är det OK att se annorlunda ut? Vilket ansvar har vi då det gäller integrering av ”det okända”? Hur ska någon som inte är som alla andra agera för att leva gott? – är frågor som man skulle kunna samtala mera kring. Begrepp som: ensamhet, utanförskap, integritet, okränkbarhet eller integrering har en stor chans att bli upptäckta av barnen i de kommande samtalen. I våra korta samtal hann eleverna faktiskt se problemet kring ensamhet ganska omgående. Kanske kan de redan nu identifiera sig med Siriaco, trots att eller därför att han är så annorlunda. Som lärare vet man att rädslan för att vara ensam är väldigt stark hos barnen. I skolan pågår det en daglig kamp om vänskap kamrater emellan. Samspel, närhet och kommunikation tycks vara det primära i barnens liv. Kunskapen om detta borde motivera oss vuxna ytterligare för att ta upp sådana frågor även om de kan vara smärtsamma för barnen att samtala kring. Frågan ”hur kan vi leva gott?” är minst lika viktigt i en sjuårings liv som för en vuxen människa. I samtalen har eleverna framförallt uttryckt sina känslor kring Siriacos utseende. 31
Page 1 and 2: Lärarhögskolan i Stockholm Instit
Page 3 and 4: Sammanfattning Detta är en magiste
Page 5 and 6: 1. INLEDNING Att vara lärare är i
Page 7 and 8: 4. METOD Denna uppsats är en kvali
Page 9 and 10: Rädslan för att den världsbild s
Page 11 and 12: Skolan som institution är ett lite
Page 13 and 14: honom framföra sina egna filosofis
Page 15 and 16: 6.3 Filosofiska samtal 6.3.1 Matthe
Page 17 and 18: ”riktighet” och ”värde” h
Page 19 and 20: de lärare som vill bedriva filosof
Page 21 and 22: I slutfasen av samtalet brukar man
Page 23 and 24: Syftet med en tankepaus är att ele
Page 25 and 26: Som jag nämnde tidigare är tystna
Page 27 and 28: Här kan han/hon be om att de anvä
Page 29 and 30: Sokrates och hans förlossningskons
Page 31 and 32: Hur menar du?, Menar du att alla ny
Page 33: Tankepaus 2: Vi går genom alla fr
Page 37 and 38: Sokrates, som med tiden blev en ins
Page 39 and 40: Det skulle dock vara intressant att
Page 41 and 42: 14. BILAGOR Regler vid ett Sokratis
Page 43 and 44: En struktur av den filosofiska proc
Page 45 and 46: Utvärdering av undersökande gemen
Page 47 and 48: Analysschemat för deliberativa sam

Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?