Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

Här kan han/hon be om att de använder relevanta samt hållbara argument. Ledaren skall inte
påverka val av frågan. Det är viktigt att han/hon disciplinerar sig (även när det gäller gester
eller ansiktsuttryck) så att eleverna inte kan lista ut vad han/hon tänker om saken.
Samtalsledaren vet i förväg inte vilka frågor barnen kommer att ta upp. Ibland kan han/hon tro
att de kan lyfta fram ett begrepp som finns inbakat i texten men han/hon kan också bli
överraskad av barnens sätt att tänka. Ledaren i de filosofiska samtalen ska fungera som en
hjälpreda för den filosofiska processen. Han/hon ska vara en aktiv vägledare inom den givna
strukturen samt se till så att eleverna använder rätt verktyg.
För det tredje skiljer sig de Sokratiska och de filosofiska samtalen då det gäller hanteringen av
materialet. Inom den Sokratiska processen är det viktigt att eleverna till att börja med håller
sig till den presenterade texten. De ska hitta frågor samt hitta stöd för sina svar med hjälp av
innehållet. Först när man kommer fram till den stora Sokratiska frågan går man ifrån texten
och kopplar det filosofiska innehållet. Där kan eleverna försöka se problemet utifrån sina egna
och andras erfarenheter.
Inom de filosofiska samtalen däremot är texten endast en utlösande faktor. Den skall hjälpa
eleverna att hitta de filosofiska frågorna de vill samtala kring. Det är viktigt att så fort som
möjligt lämna textens innehåll och ägna sig åt de mest centrala filosofiska, eviga frågorna som
t.ex. rättvisa, sanning, frihet etc. Samtalet hamnar så småningom utanför texten och utgår
ifrån barnens egna föreställningar eller erfarenheter. Det betyder inte att eleverna skall dela
med sig av sina privata upplevelser utan att samtalet ska få en filosofisk form.
För det ändamålet har Matthew Lipman konstruerat en rad texter för barn och ungdomar,
texter som innehåller sådana filosofiska frågor som är lätta för eleverna att upptäcka.
Andra typer av texter som t.ex. skönlitteratur, tidningsartiklar, bilder och även film vars
innehåll kan provocera till ett filosofiskt samtal är också bra att använda.
Liza Haglunds bok ”Att tänka noga” väcker också många filosofiska frågor. Bland ämnen
som tas upp i boken finns bl.a. moral, regler, våld, brott och straff, döden, gud. Boken är
riktad direkt till barnen och är delvis skriven i ”du” form. Hon skriver t.ex.
Vad tycker du om skillnaden mellan rätt enligt lagen och rätt enligt moralen? Kan du
komma på något som är förbjudet enligt lagen, men som du tycker är rätt enligt din
moraluppfattning? (se ovan)
Det finns mycket att diskutera kring den Sokratiska och filosofiska processen. Huvudsyfte
i de båda samtalskonsterna är att få unga människor att tänka samt komma till insikt i de mest
centrala frågorna i livet. Det viktiga är att få med alla elever i samtalet eftersom det är då som
man kan få en djup diskussion och belysa problemet från olika håll.
De filosofiska samtalen ställer större krav på deltagarna, tycker jag. Att argumentera är det
mest centrala i den typen av samtal. Malmhester skriver dessutom om att man bör använda sig
av de olika filosofiska begrepp som t.ex. kriterium (kännetecken), jämförelse, distinktion,
motsats, exempel och motexempel, motsägelse samt perspektiv. Dessa begrepp bör eleverna
så småningom känna till och använda i samtalet, menar han (Borresen & Malmhester, 2003,
s.34). Då det gäller de tysta eleverna i det filosofiska samtalet så förutsätter man att
tankeprocessen är igång även om de inte yttrar sig. Loggboken är här en bra hjälpreda för att
synliggöra deras perspektiv.
23