Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

I den filosofiska processen är det eleverna som ställer frågor kring spörsmålet och inte läraren.
Han/hon vet i förväg inte vilka frågor som kommer att ställas eller vilka svar som kommer att
ges. Det kan vara bra att i förväg försöka tänka genom de olika alternativen så att man inte
blir allt för överraskad. Ett bra filosofiskt samtal har ägt rum då eleverna långt efteråt
fortsätter på egen hand att samtala och grubbla över ämnet. Det är alltså en fördel att
samtalsledaren agerar provokativt och inspirerande så som Sokrates gjorde.
8. LIKHETER OCH SKILLNADER
mellan Sokratiska och filosofiska samtal
De ovan beskrivna samtal med barn och ungdomar är inte till för att barnen ska lära sig
filosofi utan att de ska lära sig att samtala på ett filosofiskt sätt.
Detta gäller såväl de filosofiska som de Sokratiska samtalen. En viktig poäng med dessa
samtal är att de sker i grupp och att det är gruppen som tillsammans undersöker ett ämne.
Det undersökande gemenskap är en lång process och vägen till det eventuella svaret
(sanningen) är lång och olika för de två samtalsmetoderna.
För det första har de en annorlunda struktur. I de filosofiska samtalen förekommer dessutom
styrda tankepauser där eleverna i lugn och ro kan tänka igenom ett begrepp, formulera egna
argument, väcka nya frågor.
Loggboken är samtidigt ett ofrånkomligt verktyg i de filosofiska samtalen. Visserligen för
man anteckningar även inom den Sokratiska processen men detta sker mera informellt.
För det andra är frågehanteringen en viktig process som skiljer sig mellan de båda
samtalskonsterna. I de Sokratiska samtalen är det läraren som i förväg förbereder frågor till
texten, bilden etc. Det är han/hon som ställer en öppningsfråga till gruppen. Vidare har
ledaren ett antal frågor i beredskap och under tidens gång leder han/hon deltagarna igenom
dessa frågor för att så småningom komma fram till en central Sokratisk fråga (värderings
fråga). Ledaren måste vara väl förberedd när det gäller frågor så att han/hon kan vägleda
samtalet om det skulle ”köra fast”. Lärarens roll är också att se till att de viktiga idéerna som
förekommer i texten bearbetas. Hur eleverna gör det vet inte han/hon i förväg. Ledaren ska
visa en hög grad av lyhördhet under samtalet samt uppmana deltagarna att tänka fritt och
komma med egna idéer. Ann Pihlgren (2005, s. 9) säger:
…man ställer frågor som man inte har svaret på själv och man vet egentligen aldrig hur
seminariet ska utspinna sig eller vart det ska ta vägen.
När det gäller de filosofiska samtalen är hanteringen av frågorna annorlunda. Det är eleverna
själva som ska ställa frågor till en uppläst text. Ledarens roll är att samla in dessa frågor och
eventuellt hjälpa deltagarna att formulera om dem Även de andra barnen kan hjälpa till att
formulera om varandras frågor (med reservation för att det måste kännas rätt för den som
”äger” frågan). Eleverna tränas här i att formulera om sina tankar till en tes.
Vidare ska ledaren se till att eleverna väljer en gemensam fråga som de vill samtala kring.
22