Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

More documents

Recommendations

Info

Då samtalet är igång fördelar ledaren ordet i tur och ordning samt ställer frågor som: ”håller ni med X?”, ”hur uppfattar ni X uttalande?”, ”finns det något som säger emot X uttalandet?” I det filosofiska samtalet är det viktigt att eleverna lyssnar noga på den som talar. Ett bra samtal äger rum när eleverna kan bygga vidare på varandras resonemang och argumenterar för och emot den föregående talaren. De skall tränas i att belysa fenomenet utifrån många perspektiv vilket betyder att de ibland ska behöva se problemet med andras ögon. Det centrala i den filosofiska processen är att gruppen tillsammans försöker komma fram till en större klarhet (en slags sanning). Tystnad är en del av samtalet – den behövs för att alla ska kunna konfronteras med det som sägs. Tystnaden är alltså ett gott tecken i samtalet. Målet med det filosofiska samtalet är inte att ordet skall fördelas rättvist så att alla skall komma till tals (vilket är förstås önskvärt) utan att det som sägs är relevant och genomtänkt. Ingen av deltagarna ska behöva känna sig pressad för att yttra sig. Det är dock väsentligt att eleverna uppmuntrar varandra till att tala genom att fråga t.ex. ”vad tycker du?”, ”hur tänker du?” Förhoppningsviss har gruppen som träffas regelbundet skapat en grundtrygghet så att deltagarna vågar ställa frågor till varandra utan att behöva känna oron över hur dem tas emot. Här har samtalsledaren en viktig roll som ska se till att alla inlägg blir tagna under diskussion. Inga tankar/inlägg, oavsett ämne bör avvisas utan att man först prövar dem. Tyvärr finns det alltid en eller flera tysta elever i en grupp. Ibland lyckats man att få de att yttra sig vilket kan resultera i mycket intressanta inlägg. Om inte, så har de förhoppningsvis skrivit ned sina tankar i loggboken. Tankepaus 3 är nästa steg i den filosofiska processen. Under den sista tankepausen sitter eleverna tysta och tänker/skriver om själva samtalet som har varit. Detta är en utvärdering som ska förberedda deltagarna för ett metasamtal. Som stöd kan läraren dela ut ett färdigt formulerat blad med utvärderingsfrågor (se: bilaga V) I annat fall kan läraren själv ställa/skriva upp frågor som t.ex. ”vad har vi samtalat om?”, ”var det lätt att välja frågor?”, ”har vi kommit fram till ett gemensamt svar?”, ”vad är vi oense om?”, ”var det ett bra samtal?”, ”lyssnade vi på varandra?”, ”uppmuntrade vi varandra till att tala?”, ”använde vi argument?” ”ge exempel på de argument som kom upp under samtalet”. Under tankepausen 3 kan barnen även anteckna de tankar/frågor som de inte hann belysa. Tillsammans kan gruppen sedan bestämma om de vill fortsätta samtalet vid nästa tillfälle. Metasamtal är ett samtal om själva samtalet. Det är lämpligt att eleverna i tur och ordning så som de sitter berättar hur de uppfattar det gångna samtalet. Det är önskvärt att de ger feedback för varandra, berömmer varandra. Även ledaren ska omfattas av denna utvärdering. Metasamtalet avslutas när man är säker på att alla har framfört sin åsikt. Något som är viktigt gällande de filosofiska samtalen är filosofiloggboken menar Malmhester. Loggboken, även kallad för ”tankeboken” är en bok där man antecknar det som sker under ett samtal. Boken är unik så till vida att det är tankarna som antecknas. Detta är något som många av oss kanske önskar att de borde göra oftare. Man vet ju hur fort tankarna passerar i huvudet på oss och man vet också hur fort de försvinner, ofta utan spår. Loggboken är till för att fånga och strukturera dessa tankar. Alla som håller på med filosofi med barn använder dock inte loggboken i den utsträckning som Malmhester gör. 20
Som jag nämnde tidigare är tystnaden en viktig del i samtalet. Och det är just tystnaden man använder för att i tankepauserna skriva ned sina tankar i loggboken. Läraren som också skriver loggbok har en stor användning av den i den senare bearbetningen av samtalet samt i det fortsatta arbetet med filosofi med barn. Han/hon bör, då samtalet är slut, samla in allas loggböcker och läsa dem. Där kan läraren se även de tysta elevernas tankar. Borresen och Malmhester ägnar mycket tid åt loggboksskrivandet och ser detta som en viktig komponent till det filosofiska samtalet. De säger: Att föra loggbok är ursprungligen knutet till människans verksamhet på havet. På varje fartyg för kaptenen logg över skeppets färd. Det är nödvändigt för att hitta och hålla sig på rätt kurs, och för att efteråt kunna veta var man har varit och vad man har gjort. På samma sätt ska filosofiloggboken hjälpa den enskilde att komma dit man ska med filosofiarbetet. (se ovan) Boken ”Låt barnen filosofera” innehåller även exempel på elevernas samt lärarnas loggböcker. 7.2.2 Seminarieledarens roll i det filosofiska samtalet Så som i det Sokratiska samtalet är samtalsledaren oerhört viktig även i det filosofiska samtalet. Uppgiften är väldigt komplex då det gäller att hålla i många trådar samtidigt. Läraren måste lyssna koncentrerat så att han/hon vet vad som sades. Detta för att han/hon ska kunna hjälpa eleverna att hålla den röda tråden under samtalet. Ledaren skall dessutom under samtalets gång se till att eleverna för loggbok samt själv anteckna i en sådan. Den primära uppgiften för samtalsledaren i det filosofiska samtalet är att hjälpa barnen att strukturera sina tankar samt leda dem åt en större klarhet i det tema de samtalar kring. Eftersom argumentationen är det mest centrala i det filosofiska samtalet bör ledaren dessutom hela tiden kräva argument för de påståenden som kommer. För det första skall ledaren se till att den givna strukturen hålls. Han skall ha kontroll över tiden och fördela ordet i tur och ordning (handuppräckning). För det andra skall han/hon hjälpa eleverna att formulera/klargöra deras tankar. Ibland kan ledaren involvera gruppen för att hjälpa en elev och ställa en fråga som: ”hur förstår ni Kalles uttalande”, ”vill ni hjälpa Kalle att formulera om hans tankar till en fråga”? Det är dock viktigt att Kalle ger ett klart tecken för att det som gruppen föreslår stämmer överrens med hans tankegång. Ledaren skall kräva att eleverna håller sig till ämnet, svarar på frågor samt tänker genom sina påståenden. Han/hon skall också få eleverna att vara observanta på varandra så att de lär sig att värdera kamraternas uttalanden. Läraren skall dessutom kräva relevanta och hållbara argument. Frågor som: ”hur vet du det” eller ”kan du motivera ditt svar” bör vara vanliga under samtalet. För det tredje är samtalsledaren ansvarig för att inga personliga påhopp förekommer. I ett filosofiskt samtal kan många känsliga ämnen av t.ex. religiös natur tas upp. Det gäller för ledaren att balansera och närma sig ämnet med neutralitet och fördomsfrihet så att ingen av deltagarna känner sig kränkt. Det är samtidigt viktigt att låta alla elever som vill yttra sig och inte avfärda några tankar utan att be om relevanta och hållbara argument. Många gånger handlar det om fördomar som aldrig förut konfronterats. Jag håller med Lindström (1988, s. 8) säger att: ”alla domar före undersökning är fördomar” 21
Page 1 and 2: Lärarhögskolan i Stockholm Instit
Page 3 and 4: Sammanfattning Detta är en magiste
Page 5 and 6: 1. INLEDNING Att vara lärare är i
Page 7 and 8: 4. METOD Denna uppsats är en kvali
Page 9 and 10: Rädslan för att den världsbild s
Page 11 and 12: Skolan som institution är ett lite
Page 13 and 14: honom framföra sina egna filosofis
Page 15 and 16: 6.3 Filosofiska samtal 6.3.1 Matthe
Page 17 and 18: ”riktighet” och ”värde” h
Page 19 and 20: de lärare som vill bedriva filosof
Page 21 and 22: I slutfasen av samtalet brukar man
Page 23: Syftet med en tankepaus är att ele
Page 27 and 28: Här kan han/hon be om att de anvä
Page 29 and 30: Sokrates och hans förlossningskons
Page 31 and 32: Hur menar du?, Menar du att alla ny
Page 33 and 34: Tankepaus 2: Vi går genom alla fr
Page 35 and 36: Jag formulerade därför uppsatsens
Page 37 and 38: Sokrates, som med tiden blev en ins
Page 39 and 40: Det skulle dock vara intressant att
Page 41 and 42: 14. BILAGOR Regler vid ett Sokratis
Page 43 and 44: En struktur av den filosofiska proc
Page 45 and 46: Utvärdering av undersökande gemen
Page 47 and 48: Analysschemat för deliberativa sam

Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?