Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

Syftet med en tankepaus är att eleverna i lugn och ro ska kunna reflektera över den givna
texten samt kunna klargöra, formulera och strukturera sina tankar. Denna viktiga tid hoppar
man ofta över i en vanlig konversation då de flesta svaren kommer fram nästan direkt efter
när frågan ställs.
Efter tankepausen är det dags för insamling av frågor. Barnen delger sina viktigaste
frågor/funderingar/påståenden kopplad till texten. Består gruppen av många elever kan man
låta dem jämföra sina tankar i par. Tillsammans ska de komma överens om en gemensam
fråga. Läraren skriver upp allas frågor på tavlan/blädderblocket samt hjälper barnen att
formulera om dem till mer filosofiska frågor ifall det behövs. Frågorna numreras och barnens
namn skrivs vid varje fråga. I marginalen kan man också skriva rad nummer eller det stycke
som fick barnet att fundera kring frågan.
Önskvärt är att eleverna uppger bakgrunden till sina funderingar (fråga ex. ”vad fick dig att
tänka på det?”) Då alla frågor är uppskrivna bör läraren läsa dem högt för alla en gång till för
att försäkra sig om det finns något att ändra eller komplettera.
Ett utmärkt arbetsredskap för lärarens fortsatta bearbetning av samtalet är en kamera. Den
spar lärarens värdefulla tid.
Nästa steg i den filosofiska processen är att ta ”tankepaus 2” Denna gång har eleverna som
uppgift att av alla de uppskrivna frågorna välja den som de vill samtala kring. De skall
dessutom kunna motivera sina val, argumentera för sin fråga. Eleverna får alltså några
minuter för att i tystnad tänka samt skriva ned sina tankar i loggboken.
Uppgiften kan kännas ganska svår, sägs det. Det händer att deltagarna tar sina egna frågor
utan att ens reflektera speciellt mycket kring de övriga punkterna. Ibland väljer de ”bästisens”
fråga. Det gäller för ledaren att vara observant och verkligen kräva ett relevant och hållbart
argument så att kvaliteten på det fortsatta samtalet blir så hög som möjligt. Exempel på
hjälpfrågor från läraren kan vara: ”varför känns denna fråga viktig för dig”, ”är det en fråga
som kan vara viktig för oss alla att ta upp?”
Insamling av frågor utgör ytterligare ett moment i den filosofiska processen. Detta moment
kan upplevas tidskrävande och mödosamt eftersom det i vissa fall landar i ett separat samtal
inför det stora samtalet.
Valet av frågan som är mycket viktigt utgör vägen till målet, dvs. samtalet. Ibland kan vägen
till målet bli själva målet.
Det är av stor vikt att eleverna inte väljer frågan med hjälp av omröstning. De skall i stället
argumentera för och emot. Här gäller det att de lyssnar på varandra och att de är beredda på
att ändra sin åsikt. Läraren kan hjälpa barnen genom att gruppera frågorna ämnesvis till att
börja med. Sedan numrerar han/hon frågorna i den ordning som bestäms av eleverna.
Det kan hända att någon vill formulera om sin fråga vilket är helt tillåtet. Det tyder bara på att
eleven för en inre dialog och att tankeprocessen är igång.
Samtalet börjas av deltagaren som ”äger” första frågan. Han/hon skall introducera den, dvs.
berätta om hur han/hon kom att tänka på denna fråga (hänvisa till en rad i texten osv.).
19