Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

More documents

Recommendations

Info

7.2 Filosofiska samtal 7.2.1 Tillvägagångssätt för det filosofiska samtalet, P4C Ett filosofiskt samtal är inte det samma som ett Sokratiskt samtal. Det finns klara skillnader inte bara i tillvägagångssättet men också då det gäller tankeprocessen. Här nedan kommer jag att ge en beskrivning av hur ett filosofiskt samtal kan gå till. Till att börja med är det viktigt att understryka att filosofiska samtal helst skall ses som en långsam process och inte som en engångsföreteelse. Gruppen som kan bestå av ca 10-15 deltagare samlas regelbundet för en s.k. undersökande gemenskap (Community of Inquiry). Möblemanget tycks vara viktigt. En del ledare tycker att borden/bänkarna skall placeras så att alla deltagare kan se varandra när de samtalar. Ett filosofiskt samtal (P4C) har en klar och tydlig struktur. Denna struktur följer barnen då de tillsammans försöker närma sig ett svar. Argumentationen är en avgörande del av processen. Att under samtalets gång använda sig av loggbok framställs av Malmhester (2003) som en viktig ingrediens. Både elever och lärare dokumenterar samtalets och tankarnas förlopp genom att föra en egen loggbok. Ett trevligt inbjudande samtalsklimat samt uppföljning av regler spelar också en viktig roll för den utvecklande tankeprocessen. En struktur av den filosofiska processen Händelse (presentation av en text, en lek, en bild) Tankepaus 1 (loggboksskrivning, ritande) Insamling av frågor (på tavla, overhead eller blädderblock) Tankepaus 2 (skriva ned argument för viktigaste fråga) Val av fråga för samtal (vilken fråga ska samtalet börja med?) Samtal (pröva svar på frågan) Tankepaus 3 (förberedande av metasamtal) Metasamtal (utvärdering enligt utvärderingsschemat eller liknande) (se:bilaga III) I anslutning till starten brukar läraren/ledaren påminna om samtalets regler (se: bilaga IV). Därefter startar han/hon samtalet genom att presentera en s.k. ”händelse”. Händelsen kan bestå av en text, en bild eller varför inte ett påstående. Mathew Lipman har under en lång tid konstruerat fram en hel del filosofiska texter för barn. I ”Låt barnen filosofera” (2003) finns delar av dessa texter översatta till svenska. Boken innehåller också många spännande filosofiska lekar som man kan exempelvis avsluta samtalet med. Det är lämpligt att eleverna läser texten högt tillsammans. Man turas om att läsa i den ordningen man sitter. Varje elev kan läsa ett stycke. För de yngre barnen som inte behärskar läsningen ännu är kör läsning tillsammans med läraren ett alternativ. Då gruppen har bekantat sig med stoffet tar man en s.k. ”tankepaus1” på några (ca.5) minuter. Under den tiden skriver/ritar alla (deltagare och ledaren) ned sina spontana tankar kring händelsen. För att underlätta för eleverna kan läraren ställa frågor som: ”vad tycker ni är roligt, intressant eller konstigt”? 18
Syftet med en tankepaus är att eleverna i lugn och ro ska kunna reflektera över den givna texten samt kunna klargöra, formulera och strukturera sina tankar. Denna viktiga tid hoppar man ofta över i en vanlig konversation då de flesta svaren kommer fram nästan direkt efter när frågan ställs. Efter tankepausen är det dags för insamling av frågor. Barnen delger sina viktigaste frågor/funderingar/påståenden kopplad till texten. Består gruppen av många elever kan man låta dem jämföra sina tankar i par. Tillsammans ska de komma överens om en gemensam fråga. Läraren skriver upp allas frågor på tavlan/blädderblocket samt hjälper barnen att formulera om dem till mer filosofiska frågor ifall det behövs. Frågorna numreras och barnens namn skrivs vid varje fråga. I marginalen kan man också skriva rad nummer eller det stycke som fick barnet att fundera kring frågan. Önskvärt är att eleverna uppger bakgrunden till sina funderingar (fråga ex. ”vad fick dig att tänka på det?”) Då alla frågor är uppskrivna bör läraren läsa dem högt för alla en gång till för att försäkra sig om det finns något att ändra eller komplettera. Ett utmärkt arbetsredskap för lärarens fortsatta bearbetning av samtalet är en kamera. Den spar lärarens värdefulla tid. Nästa steg i den filosofiska processen är att ta ”tankepaus 2” Denna gång har eleverna som uppgift att av alla de uppskrivna frågorna välja den som de vill samtala kring. De skall dessutom kunna motivera sina val, argumentera för sin fråga. Eleverna får alltså några minuter för att i tystnad tänka samt skriva ned sina tankar i loggboken. Uppgiften kan kännas ganska svår, sägs det. Det händer att deltagarna tar sina egna frågor utan att ens reflektera speciellt mycket kring de övriga punkterna. Ibland väljer de ”bästisens” fråga. Det gäller för ledaren att vara observant och verkligen kräva ett relevant och hållbart argument så att kvaliteten på det fortsatta samtalet blir så hög som möjligt. Exempel på hjälpfrågor från läraren kan vara: ”varför känns denna fråga viktig för dig”, ”är det en fråga som kan vara viktig för oss alla att ta upp?” Insamling av frågor utgör ytterligare ett moment i den filosofiska processen. Detta moment kan upplevas tidskrävande och mödosamt eftersom det i vissa fall landar i ett separat samtal inför det stora samtalet. Valet av frågan som är mycket viktigt utgör vägen till målet, dvs. samtalet. Ibland kan vägen till målet bli själva målet. Det är av stor vikt att eleverna inte väljer frågan med hjälp av omröstning. De skall i stället argumentera för och emot. Här gäller det att de lyssnar på varandra och att de är beredda på att ändra sin åsikt. Läraren kan hjälpa barnen genom att gruppera frågorna ämnesvis till att börja med. Sedan numrerar han/hon frågorna i den ordning som bestäms av eleverna. Det kan hända att någon vill formulera om sin fråga vilket är helt tillåtet. Det tyder bara på att eleven för en inre dialog och att tankeprocessen är igång. Samtalet börjas av deltagaren som ”äger” första frågan. Han/hon skall introducera den, dvs. berätta om hur han/hon kom att tänka på denna fråga (hänvisa till en rad i texten osv.). 19
Page 1 and 2: Lärarhögskolan i Stockholm Instit
Page 3 and 4: Sammanfattning Detta är en magiste
Page 5 and 6: 1. INLEDNING Att vara lärare är i
Page 7 and 8: 4. METOD Denna uppsats är en kvali
Page 9 and 10: Rädslan för att den världsbild s
Page 11 and 12: Skolan som institution är ett lite
Page 13 and 14: honom framföra sina egna filosofis
Page 15 and 16: 6.3 Filosofiska samtal 6.3.1 Matthe
Page 17 and 18: ”riktighet” och ”värde” h
Page 19 and 20: de lärare som vill bedriva filosof
Page 21: I slutfasen av samtalet brukar man
Page 25 and 26: Som jag nämnde tidigare är tystna
Page 27 and 28: Här kan han/hon be om att de anvä
Page 29 and 30: Sokrates och hans förlossningskons
Page 31 and 32: Hur menar du?, Menar du att alla ny
Page 33 and 34: Tankepaus 2: Vi går genom alla fr
Page 35 and 36: Jag formulerade därför uppsatsens
Page 37 and 38: Sokrates, som med tiden blev en ins
Page 39 and 40: Det skulle dock vara intressant att
Page 41 and 42: 14. BILAGOR Regler vid ett Sokratis
Page 43 and 44: En struktur av den filosofiska proc
Page 45 and 46: Utvärdering av undersökande gemen
Page 47 and 48: Analysschemat för deliberativa sam

Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?