Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

Materialet skall väljas noga så som att det innehåller etiska problem, dilemman eller
motsägelser av olika slag. Materialet skall inbjuda till en diskussion där flera tolkningar kan
komma fram.
Ledaren presenterar regler för samtalet (se: bilaga I)
Dessa regler utvärderas sedan i slutfasen av seminariet. Att utse en person till observatör av
samtalet kan vara önskvärt.
En struktur av det sokratiska samtalet:
Förseminarium (individuellt samt gruppmål)
Sokratiskt seminarium (inledande fråga, tolkningsfrågor och analys,
Sokratisk fråga/värderingsfråga/livsfrågor)
Postseminarium (utvärdering av seminariet, måluppfyllelse, frågor
som återstår)
Det Sokratiska samtalet startar med att man formulerar två mål: ett individuellt mål samt ett
gruppmål. Det individuella målet skriver deltagarna själva i sina böcker utan att behöva delge
varandra medan gruppmålet enas gruppen om tillsammans. Exempel på ett gruppmål kan
vara: ”vi ska uppmuntra varandra till att tala”, eller ”vi ska hjälpa varandra att komma in i
samtalet genom att ställa frågor till varandra”.
Deltagarna får nu bekanta sig med materialet och när de är klara ställer ledaren en inledande
fråga. Denna fråga ska kunna besvaras av alla deltagare med förhoppningsvis olika svar.
Ledaren uppmuntrar alla till att delge sina svar en i taget. Under tiden kommenterar
deltagarna varandras uttalanden. Samtalet börjar flyta på.
Ledaren har i förväg förberedd en rad frågor som eventuellt skulle kunna tas upp av
deltagarna. Han/hon ägnar mycket tid till att tänka genom de alternativa svaren också. Detta
för att kunna leda deltagarna på olika spår ifall samtalet inte tar fart.
Det finns tre olika typer av frågor: faktafrågor, tolkningsfrågor samt värderingsfrågor.
Faktafrågor kan ge oss en klar uppfattning om materialets innehåll och hjälper oss att
sammanfatta det. En faktafråga ska helst besvaras med ett svar som hänvisas till texten.
Tolkningsfrågor däremot uppmanar oss till att försöka förstå vad t.ex. författaren menar.
För att besvara den typen av fråga ska man kunna läsa ”mellan raderna”. Det är möjligt att
hitta flera svar på en tolkningsfråga men man ska fortfarande referera till texten.
Värderingsfrågor ställs i slutfasen av det Sokratiska samtalet. Dessa frågor gör det möjligt att
tillämpa det vi har läst på våra egna liv samt formulera egna idéer och ställningstaganden.
Värderingsfrågor uppmanar till att fler än ett svar ges. Svaren knyter oftast an till deltagarnas
egna erfarenheter och belyser det diskuterade ämnet från olika perspektiv.
Följande tre typer av frågor ställs ofta i samma ordning som jag presenterar dem.
Deltagarna samtalar genom att spinna vidare på varandras resonemang samt genom att
besvara ledarens frågor. Det är viktigt att hela tiden hålla sig till t.ex. texten och försöka hitta
svaren där. Då samtalet är riktigt igång och den Sokratiska frågan är ställd kan man så
småningom lämna texten och knyta an till egna/deltagarnas erfarenheter.
Det är då samtalet kan ta en filosofisk riktning.
16