Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

More documents

Recommendations

Info

have said. Thus, to engage in dialogue is to explore possibilities, to discover alternatives, to recognize other perspectives, and to establish a community of inquiry. (a. a. s. XIV) Lipman anser alltså att färdigheten att samtala och lyssna är fundamental för vår förmåga att tänka. Därför är det viktigt att börja filosofera redan som barn. Via samtal med andra kan ett barn skapa mening i olika sammanhang. Unga människor lär sig bäst när de känner att de är involverade och engagerade i ett problem. Heta klassdiskussioner minns man oftast bäst, menar Lipman. Tyvärr finns det en traditionell uppfattning att filosofi som ämne är främst reserverat för vuxna på grund av dess abstrakta natur. Lipman påpekar dock att filosofiska frågor är något som involverar alla människor oavsett ålder. Frågor om vänskap eller rättvisa är frågor som följer oss livet ut. Att vuxna filosoferar med barn är dessutom berikande för båda parter. Det ända som ändrar sig är perspektivet som vi betraktar ämnet ifrån. Att kunna byta ut olika sorters tankar från olika perspektiv så att de möts i en gemensam tanke är oerhört givande för ens utveckling säger Lipman. The possibility that adults and children can together explore philosophical possibilities is one of the most refreshing and encouraging consequences of elementary school philosophy… (se ovan) Lipmans program inspirerar filosofer och pedagoger i många länder i Europa bl.a. Spanien, Österrike, Holland, England, Norge men också i Afrika och Latinamerika. Filosofi med barn har dock utvecklats i olika inriktningar runtom i världen. Många gånger har skolor eller institutioner endast anammat delar av Lipmans program och skapat en egen verksamhet adekvat till den verklighet de lever i. Dessa projekt kallas då för PWC - Philosophy with children. För att belysa vikten av filosofi i skolan samt utbyta erfarenheter inom området anordnas också en rad olika konferenser. Paris organiserade i november 2006 en UNESCO konferens under namnet “Philosophy as Educational and Cultural Practice: A New Citizenship”. Huvudsyftet med denna konferens var att engagera publikopinionen i en debatt kring vikten att införa filosofi i skolan. Fler än trehundra människor från olika länder deltog i konferensen. Norges utbildningsminister hade vid det tillfälle bekräftat filosofi för barn som en huvudstrategi inom utbildningen i Norge. 6.3.2 Filosofi med barn i Sverige och i Norge Forskning: Sverige är ett av de länder som blev inspirerade av Lipmans program. Tyvärr, liksom i de Sokratiska samtalen, finns det inte så mycket skrivet kring barnfilosofi eftersom ämnet är relativt nytt fortfarande. En av de få som har engagerat sig inom filosoferandet med barn i Sverige är Ragnar Ohlsson, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Under åren 2002 – 2004 blev han involverad i att leda olika projekt, bl. ett projekt bland elever i åk.4 och åk.5. I samband med detta arbete har Ohlsson skrivit en läroplan i filosofi. Tillsammans med Malmhester har han även skrivit boken ”Filosofi med barn” (2003). Ohlsson lägger stor vikt vid en rad olika begrepp som han påstår är viktiga för att kunna förstå världen. Dessa begrepp som t.ex. ”tid”, ”händelse”, ”orsak - verkan”, ”moraliskt ansvar”, 12
”riktighet” och ”värde” hör samman, menar Ohlsson. När man filosoferar med barn och ungdomar bör man ta med dessa begrepp och låta deltagarna pendla mellan dem i den ordning som de själva önskar att göra. Frågor som ”hur vet vi att det är så” eller ”vilka argument är hållbara och relevanta i det här sammanhanget” ska man dock hela tiden förhålla sig till, hävdar filosofen. Något man inte får glömma i de filosofiska samtalen är tolerans. Tolerans är både ett mål för filosoferandet med barn och en nödvändig förutsättning för det, menar Ohlsson. Han säger: En tolerant person accepterar att andra hyser andra åsikter än hon själv, men behöver inte för den skull hävda att alla uppfattningar är likvärdiga… skälet till att man bör tolerera att olika uppfattningar kommer till tals är just att detta ökar möjligheten att nå fram till sanningen; censureras vissa idéer på förhand finns risken att vissa sanningar aldrig får föras fram. (se ovan) Förutom tolerans har relativism en betydande roll i de filosofiska samtalen. Detta är speciellt viktigt då det gäller en värdegrundsdiskussion. Relativistiskt perspektiv innebär att det inte finns några absoluta värden eller någon absolut sanning. Allt är relativt vilket betyder att värden endast kan gälla lokalt i en viss grupp människor och inte för alla. För att synliggöra sina idéer har Ohlsson skrivit två böcker för ungdomar. ”Meningen med livet”(1998) är en inkörsport i filosoferandet för äldre ungdomar (t.ex. i gymnasieålder). Boken handlar om en grupp unga miljöaktivister som ockuperar ett hus. Huset skulle rivas för byggnaden av ringlederna kring Stockholm. Ungdomarna som plötsligt får mycket tid tillsammans börjar filosofera kring viktiga frågor. Frågor som framtidens bestämdhet, egoism, den fria viljan, identitet tas upp och diskuteras. I ”Arvid seglar” (2002) som riktar sig till yngre ungdomar (t.ex. 9 – 12 år) möter vi Arvid som tillsammans med sin pappa tillbringar tid ute på havet. Deras gemensamma segling ger möjlighet till samtal och reflektion. Pojken ställer många ”knepiga” frågor till sin pappa: ”Hur skulle det vara att vara en säl?”, ”Är universum oändlig?”, ”Vad betyder måste?” Tillsammans vrider de och vänder på dessa fascinerande teman. Utbildning: För pedagoger och andra som finner filosofi med barn intressant finns det möjligheter för utveckling. Lärarhögskolan i Stockholm anordnar en magisterkurs med ämnesbredd om 40 poäng: ”Filosofi och samtal med barn och ungdomar”. Kursen består av fyra delar: filosofiska samtal, Sokratiska samtal, deliberativa samtal samt självständigt uppsatsskrivande. Dessutom ingår filosofi med barn i ett lärarprogram som finns i Lärarhögskolan. Även Lärarhögskolan i Oslo har ett flertal kurser i filosofi med barn för studenter och lärare. Både Bo Malmhester och Beate Borresen, författarna till boken ”Låt barnen filosofera” (2003) är direkt involverade i dessa kurser. Örebro Universitet: Filosofiska promenader Örebro Universitet har under den senaste tiden utarbetat ett spännande material för ”filosofiska promenader” avsett för elever i skolår fyra och uppåt. På universitetets hemsida http://www.oru.se/templates/oruExtNormal 37558.aspx kan vi läsa: 13
Page 1 and 2: Lärarhögskolan i Stockholm Instit
Page 3 and 4: Sammanfattning Detta är en magiste
Page 5 and 6: 1. INLEDNING Att vara lärare är i
Page 7 and 8: 4. METOD Denna uppsats är en kvali
Page 9 and 10: Rädslan för att den världsbild s
Page 11 and 12: Skolan som institution är ett lite
Page 13 and 14: honom framföra sina egna filosofis
Page 15: 6.3 Filosofiska samtal 6.3.1 Matthe
Page 19 and 20: de lärare som vill bedriva filosof
Page 21 and 22: I slutfasen av samtalet brukar man
Page 23 and 24: Syftet med en tankepaus är att ele
Page 25 and 26: Som jag nämnde tidigare är tystna
Page 27 and 28: Här kan han/hon be om att de anvä
Page 29 and 30: Sokrates och hans förlossningskons
Page 31 and 32: Hur menar du?, Menar du att alla ny
Page 33 and 34: Tankepaus 2: Vi går genom alla fr
Page 35 and 36: Jag formulerade därför uppsatsens
Page 37 and 38: Sokrates, som med tiden blev en ins
Page 39 and 40: Det skulle dock vara intressant att
Page 41 and 42: 14. BILAGOR Regler vid ett Sokratis
Page 43 and 44: En struktur av den filosofiska proc
Page 45 and 46: Utvärdering av undersökande gemen
Page 47 and 48: Analysschemat för deliberativa sam

Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?