Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

have said. Thus, to engage in dialogue is to explore possibilities, to discover alternatives,
to recognize other perspectives, and to establish a community of inquiry. (a. a. s. XIV)
Lipman anser alltså att färdigheten att samtala och lyssna är fundamental för vår förmåga att
tänka. Därför är det viktigt att börja filosofera redan som barn. Via samtal med andra kan ett
barn skapa mening i olika sammanhang. Unga människor lär sig bäst när de känner att de är
involverade och engagerade i ett problem. Heta klassdiskussioner minns man oftast bäst,
menar Lipman.
Tyvärr finns det en traditionell uppfattning att filosofi som ämne är främst reserverat för
vuxna på grund av dess abstrakta natur. Lipman påpekar dock att filosofiska frågor är något
som involverar alla människor oavsett ålder. Frågor om vänskap eller rättvisa är frågor som
följer oss livet ut. Att vuxna filosoferar med barn är dessutom berikande för båda parter. Det
ända som ändrar sig är perspektivet som vi betraktar ämnet ifrån. Att kunna byta ut olika
sorters tankar från olika perspektiv så att de möts i en gemensam tanke är oerhört givande för
ens utveckling säger Lipman.
The possibility that adults and children can together explore philosophical possibilities is
one of the most refreshing and encouraging consequences of elementary school
philosophy… (se ovan)
Lipmans program inspirerar filosofer och pedagoger i många länder i Europa bl.a. Spanien,
Österrike, Holland, England, Norge men också i Afrika och Latinamerika.
Filosofi med barn har dock utvecklats i olika inriktningar runtom i världen. Många gånger har
skolor eller institutioner endast anammat delar av Lipmans program och skapat en egen
verksamhet adekvat till den verklighet de lever i. Dessa projekt kallas då för PWC -
Philosophy with children.
För att belysa vikten av filosofi i skolan samt utbyta erfarenheter inom området anordnas
också en rad olika konferenser. Paris organiserade i november 2006 en UNESCO konferens
under namnet “Philosophy as Educational and Cultural Practice: A New Citizenship”.
Huvudsyftet med denna konferens var att engagera publikopinionen i en debatt kring vikten
att införa filosofi i skolan. Fler än trehundra människor från olika länder deltog i konferensen.
Norges utbildningsminister hade vid det tillfälle bekräftat filosofi för barn som en
huvudstrategi inom utbildningen i Norge.
6.3.2 Filosofi med barn i Sverige och i Norge
Forskning:
Sverige är ett av de länder som blev inspirerade av Lipmans program. Tyvärr, liksom i de
Sokratiska samtalen, finns det inte så mycket skrivet kring barnfilosofi eftersom ämnet är
relativt nytt fortfarande. En av de få som har engagerat sig inom filosoferandet med barn i
Sverige är Ragnar Ohlsson, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.
Under åren 2002 – 2004 blev han involverad i att leda olika projekt, bl. ett projekt bland
elever i åk.4 och åk.5. I samband med detta arbete har Ohlsson skrivit en läroplan i filosofi.
Tillsammans med Malmhester har han även skrivit boken ”Filosofi med barn” (2003).
Ohlsson lägger stor vikt vid en rad olika begrepp som han påstår är viktiga för att kunna förstå
världen. Dessa begrepp som t.ex. ”tid”, ”händelse”, ”orsak - verkan”, ”moraliskt ansvar”,
12