Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

More documents

Recommendations

Info

s.k. Paideiaskolor där man från början inriktade sig på att använda sig av Adlers manifest. Skolorna som än idag tycks vara väldigt framgångsrika använder projekt som arbetsform. Sokratiska samtal och skapande processer dominerar i alla ämnen. Personalen anställs utifrån dessa förutsättningar och skolan som enhet är enig om vilket arbetssätt skall användas. Så småningom har det bildats en gemensam Paideia organisation som till stor del använder sig av Adlers manifest. På organisationens hemsida http://www.paideia.org kan vi läsa: Paideia Scholars share readings and engage in discussions on the meaning of diversity and other cultures, civic engagement, and the significance and practice of undergraduate research/creative works. The three elements are woven together to help students develop a greater sense of their “paideia” (or sum total of their education): • Civic Engagement • Intercultural/ Diversity experience • Undergraduate Research & creative works Paideiaskolor förespråkar en klassisk bildning. Lärandet sker i kommunikation där det sokratiska samtalet står i centrum. Utifrån en videoinspelning ”The Paideia school” (visades under kursen Sokratiska samtal) kan man se att både lärarna och eleverna upplever sig ha ett stort inflytande på undervisningen. I en intervju berättar lärare att det råder gemenskap och en familjär atmosfär. Alla aktiviteter är viktiga och elevernas fritidsintressen utgör ofta en grund för undervisningen. Undervisningen är dock till stor del präglat av klassiska verk som musikaler eller operaföreställningar som utgångspunkt. Med hjälp av dessa verk försöker man lära eleverna att förstå de grundläggande värden i samhället samt utöka förståelsen för andra idéer. Man kan säga att i en Paideiaskola spökar det antika Grekland med Sokrates i spetsen i alla hörn. 6.2.3 Sokratiska samtal i Sverige Freinetskolan Mimer Sokrates spökar inte bara i USA, han har kommit längre än så. Sverige har under många år inspirerats av Adler och hans Paideiaskolor. Några enstaka pedagoger fick åka och studera undervisningen på plats för att sedan införa det Sokratiska samtalet i den svenska skolan. Tyvärr finns det inte så mycket skrivet kring detta ämne på svenska eftersom arbetssättet inte är så etablerat ännu. Dock finns det en skola som använder sig av det Sokratiska samtalet dagligen. Ann S. Pihlgren, rektor på Freinetskolan Mimer i Norrtälje och även doktorand i Sokratiska samtal inspirerades av paideiaskolorna för flera år sedan. I sin skola startade hon ett forskningsprojekt med det Sokratiska samtalet som arbetsform. Eleverna i alla åldrar samtalar regelbundet på ett Sokratiskt vis – detta följs sedan upp och utvärderas. Lärarkåren i Freinetskolan har sedan länge fått en grundläggande utbildning i det Sokratiska samtalet och det får även alla de som nyanställs, säger rektorn. Än idag är Freinetskolan Mimer den enda hela skola i Sverige som genomgående använder sig av denna urgamla Sokratiska metod som arbetsform. 10
6.3 Filosofiska samtal 6.3.1 Matthew Lipman och IAPC Den gamle filosofen Sokrates och hans samtalskonst inspirerar många. På senare tid har man upptäckt att filosofiska samtal kan ge goda resultat i skolarbete. Inte bara tankeverksamheten blir bättre, även språket utvecklas. Språket behövs för att kunna formulera sina tankar. Så som i de deliberativa samtalen är argumentationen grundstenen även i de filosofiska samtalen. Matthew Lipman, amerikansk professor i filosofi är pionjär inom P4C (Philosophy for children) och kallas ofta för ”barnfilosofins fader”. Som chef för IAPC (The Institute for the Advancement of Philosophy for Children) har han utarbetat metoder samt arbetsmaterial för P4C. Detta resulterade i ett särskilt program s.k. IAPC-programmet vilket slog igenom under 80-talet. Kurser och även en årlig konferens för lärare från hela världen anordnas inom IAPCs ramar. Lipman själv har konstruerat en rad filosofiska texter och lekar för olika årskurser försedda med handledningar för undervisande lärare. Berättelser som oftast handlar om vardagliga situationer har som syfte att provocera barnen till tanke och reflektion. Varje text är unik så till vida att den innehåller minst en av de klassiska filosofiska frågorna kring bl.a. rättvisa, sanning, godhet, skönhet, vänskap, identitet, gemenskap och många fler. Lipmans texter utgör underlag för Community of Inquiry (undersökande gemenskap) i en barngrupp. Lärare befrias på så sätt att själva leta efter lämpligt material. I filosoferandet med barn betonar Lipman en del viktiga tanketekniker. Enligt honom behöver barn lära sig att tänka och för att de ska kunna göra det måste vi förse de med rätt verktyg (tankeverktyg) som: ”distinktion”, ”likhet”, ”kriterier”, ”relation”, ”intention” eller ”argument”. Argument är därmed filosofins hammare och spik. Matthew Lipman har ägnat sitt liv åt att försöka förstå hur man kan hjälpa barn att utveckla deras tankesätt så att de kan ta hand om sig själva som individer och lära sig att leva bra. Frågan ”hur kan vi leva bra” tycks vara en centralfråga i hans program. Inspirationen för sitt livslånga projektet hämtade han från antikens Grekland, bl.a. Sokrates. Lipman är starkt påverkad av den gamle filosofens konst. I sin bok ”Philosophy in the classroom” (1980, s. xiii) påstår han att det var just Sokrates som lärde oss hur vi ska tänka. Lipman skriver: Thinking is work, and it is a kind of work no one can do for anyone else. Det Sokrates ville lära oss var att vi måste ta våra liv i egna händer, menar Lipman. Vi måste lära känna oss själva och veta vad meningen med våra liv egentligen är. Detta bör vara av högsta prioritering i ens liv, hävdar filosofen. För att kunna förstå oss själva måste vi så som Sokrates gjorde engagera oss i kommunikation med andra människor. Så här resonerar han kring kommunikation: We must listen carefully to others (for listening is thinking), we must weigh our words (for speaking is thinking). And then we must rehearse in our minds what others might 11
Page 1 and 2: Lärarhögskolan i Stockholm Instit
Page 3 and 4: Sammanfattning Detta är en magiste
Page 5 and 6: 1. INLEDNING Att vara lärare är i
Page 7 and 8: 4. METOD Denna uppsats är en kvali
Page 9 and 10: Rädslan för att den världsbild s
Page 11 and 12: Skolan som institution är ett lite
Page 13: honom framföra sina egna filosofis
Page 17 and 18: ”riktighet” och ”värde” h
Page 19 and 20: de lärare som vill bedriva filosof
Page 21 and 22: I slutfasen av samtalet brukar man
Page 23 and 24: Syftet med en tankepaus är att ele
Page 25 and 26: Som jag nämnde tidigare är tystna
Page 27 and 28: Här kan han/hon be om att de anvä
Page 29 and 30: Sokrates och hans förlossningskons
Page 31 and 32: Hur menar du?, Menar du att alla ny
Page 33 and 34: Tankepaus 2: Vi går genom alla fr
Page 35 and 36: Jag formulerade därför uppsatsens
Page 37 and 38: Sokrates, som med tiden blev en ins
Page 39 and 40: Det skulle dock vara intressant att
Page 41 and 42: 14. BILAGOR Regler vid ett Sokratis
Page 43 and 44: En struktur av den filosofiska proc
Page 45 and 46: Utvärdering av undersökande gemen
Page 47 and 48: Analysschemat för deliberativa sam

Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?