Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

honom framföra sina egna filosofiska tankar. Oavsett om detta påstående är sant eller falskt så
måste vi medge att Sokrates fick spela en avgörande roll i filosofiutveckling. Hans samtal
kretsade kring livsviktiga frågor och huvudsyfte med dessa var att få människor att tänka.
Käre vän, du bor i Athen, den stad som är störst och mest berömd för vishet och styrka –
skäms du då inte att sträva efter så mycket pengar, ära och anseende som möjligt men
varken ägna möda eller intresse åt insikt, sanning och själens största tänkbara förbättring?
(se ovan)
Sokrates samtalskonst var unik. Han ställde ständigt nya frågor och ledde samtalet kring
dessa. Filosofen kallade sin metod för maieutisk (från grek. maieutik – förlossningskonst).
Lindström (1988) hävdar att Sokrates hade en förmåga att genom sina frågor få människor att
komma åt en undangömd kunskap som de inte själva visste att de hade. Filosofen fick dem att
tänka på ett sätt som de inte var vana vid – deras tankar blev klarare även för dem själva.
Sokrates frågade på ett sätt så att hans samtalspartner blev tvungna att rannsaka sig själva för
att kunna ge ett svar (a.a. s. 8).
Tillsammans med sina lärjungar prövade och förkastade han olika påståenden vilket ledde till
nya frågor och nya idéer. Hela tiden försökte Sokrates belysa problemet från olika perspektiv
och med det fick han sina åhörare att byta tankespår.
I sina moralresonemang utgick Sokrates ifrån människans självmedvetande, menar Lindström.
Även om en människa inte kom fram till ett svar så kunde själva ifrågasättandet utgöra ett mål
för samtalet. Det övergripande målet för de Sokratiska samtalen var alltså ett gemensamt
sanningssökande där den klassiska dialogen som samtalsform stod i centrum. Detta för att
uppnå kunskap som enligt filosofen var den rätta vägen till ett gott liv.
6.2.2 Mortimer Adler samt Paideia program
Frågan om att leva gott har plågat människan sedan begynnelse tider. Hur kan vi då veta vad
ett gott liv innebär? Och om vi redan äger den kunskapen, hur kan vi förmedla den till våra
nästkommande?
Som jag nämnde tidigare har de Sokratiska samtalen blivit mycket uppmärksamma inom
skolväsendet under den senaste tiden, speciellt i USA. Pedagoger och filosofer har förstått att
den Sokratiska samtalskonsten verkligen kan betraktas som en förlossningskonst.
En av dem som fick Sokrates att träda fram i klassrummet var Mortimer Jerome Adler.
Adler, 1902-2001, en amerikansk filosof och författare blev mycket inspirerad av Sokrates,
Platon och Aristoteles. Enligt Lindström (1988, s.18):
… den grundläggande utbildning, som är gemensam för alla medborgare, i första hand
måste syfta till att lära eleverna att tänka självständigt och kritiskt.
Det skall inte anordnas speciella lektioner i kritiskt tänkande menar Adler. Ett självständigt
och kritiskt tänkande skall ske i alla ämnen och skall integreras till en helhet.
1982 skrev Adler ”The Paideia Proposal”, en pedagogisk manifest där han lyfter fram tre
olika arbetssätt, bl. nutidens Sokratiska samtal.
Konsekvenserna av hans skrift blev snabba i USA. Under hela 80-talet öppnades det många
9