Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

Skolan som institution är ett litet samhälle i sig, en offentlig plattform som kan och ska bidra
till att synliggöra olika värderingar, ståndpunkter och synsätt som förekommer i ett samhälle
samt konfrontera de med varandra. Detta är speciellt viktigt utifrån det mångkulturella
samhällsperspektivet. Lpo94 påminner oss om att:
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast
att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar… skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och
därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (a.a. s.5)
Återigen frågar jag mig: Hur ska vi då i skolans värld kunna leva upp till dessa krav?
Roths svar är att vi kan öka elevernas demokratiska kompetens via samtal. I samtalet kan
eleverna synliggöra sina värderingar och ställa dem mot varandra. I samtal kan de lära sig
värdera kunskap och förstå vad kunskap är för dem (Roth, 2004, s.77).
6.1.1 Deliberativa samtal
Hur ser det då ut i skolans värld då det gäller samtal och demokratifostran?
Demokratiutövandet i skolan innebär ofta, så som Roth (2004) påpekar, klassråd, elevråd eller
andra typer av möte, inte bara för elever men även för skolpersonalen.
Många gånger fattas det snabba beslut som diskuteras först efteråt, många gånger hinner
deltagarna inte ens fundera kring vad de beslutar om och varför och allt för många gånger
hoppar de över en viktig del i beslutsprocessen vilket är att definiera det givna begreppet för
varandra. Den omdiskuterade och trendiga inom skolväsendet begreppet ”röda tråden” kan
vara ett exempel. En röd tråd kan ha olika innebörd för olika personer. I ett gemensamt arbete
kring röda tråden bör vi därför starta resonemanget med att fråga varandra: ”Hur förstår vi det
begreppet egentligen?”
Deliberativa samtal blir här en naturlig länk på vägen från att en idé föds till ett beslut kring
denna idé. Dessa samtal utgör en gemensam övervägande process bland människor i en grupp.
Gruppen klargör noga vad den samtalar om (vad betyder exempelviss en röd tråd för dig?).
Vidare ställer deltagarna olika synsätt mot varandra genom att använda argument som ett
främsta redskap i samtalet. Det som är mest karaktäristiskt för de deliberativa samtalen är att
det bästa argumentet ges mest uppmärksamhet och är avgörande i beslutsprocessen.
Vad som menas med bäst argument är dock oklart, förmodligen bestämmer gruppen
tillsammans vilket argument känns bäst för dem. Med förståelse eller strävan efter förståelse
närmar sig deltagarna det tema som diskuteras. I denna process är ömsesidig respekt och
välvilja samt engagemang av stor vikt. Alla deltagare ska känna sig fria och likvärdiga i
samtalet.
För att ett deliberativt samtal ska lyckas behövs det en skicklig samtalsledare, en ledare som
på ett naturligt och kvalitativt sätt kan föra samtalet framåt.
Han/hon ska framförallt motivera deltagarna att argumentera. Detta är ett avgörande element i
samtalsprocessen. Vi är tyvärr vana vid att människor som samtalar (och som kanske är på
väg att fatta ett beslut) presenterar egna påståenden/hypoteser som en allmängiltig sanning
utan att någon ifrågasätter dem.
Lindesjö tar också upp detta problem i ”Demokrati och medborgarskap” (1999). Enligt
honom samtalar människor ofta för att de vill påverka eller övertyga varandra. Man har oftast
7