Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

More documents

Recommendations

Info

Denna uppsats handlar om ”filosofiska samtal” med barn och ungdomar i skolan. Etiken är en viktig ingrediens och bör därför alltid ligga till grund i alla typer av samtal. Jag har nu tagit upp tre olika etiska perspektiv som jag själv anser är viktiga. Hittills har jag talat om risker som ”filosofiska samtal” kan medföra. Men det jag kallar för risker kan även ses som möjligheter. Allt beror på hur vi ser på sanning som begrepp. Att riva ned något man trodde sig vara sant, hamna i ett moraliskt kaos och hitta tillbaka till det gamla eller till något helt nytt är för mig en möjlighet. Att rannsaka sig själv, att spegla sig i andra utgör en grund för all utveckling. 6. TEORETISK BAKGRUND 6.1 Deliberativ demokrati Utveckling är en dynamisk handling som sällan sker i ensamhet. När man talar om utveckling tänker man ofta på nyfikenhet, drivkraft och deliberation. Deliberation är ett begrepp som under de sista decennierna fick mycket uppmärksamhet i Europa och inte minst i Sverige. Termen ”deliberera” betyder ”rådslå”, ”överväga” och härstammar från den antika Grekland, demokratins begynnelseland. Deliberativ demokrati innebär att man använder samtal som ett redskap för att få fram det mest optimala (bästa för alla) beslutet. Alla medborgare i en stat skall och bör engageras i deliberation påstod den gamle filosofen Aristoteles. Hur kan vi då i våra tider få alla medborgare att delta i samtal kring för de viktigaste frågorna så att de kan fatta bra beslut? I boken ”Deliberativ demokrati” (2004) presenterar Klas Roth och Rune Premfors olika undersökningar som handlar om i vilken utsträckning deliberation förekommer i olika beslutsprocesser i olika sammanhang, men också huruvida skolan ger utrymme för deliberation. Rönnström t.ex. har under flera år studerat hur elever, lärare och skolledning i olika skolor i Stockholms område uppfattar demokratiarbete i skolan. I sin rapport ”Trädgårdar eller främlingsfientlighet” (2002) skriver han att generellt sett är skolledning och lärare positiva till demokratiarbetet men detta arbete begränsas oftast till möten av olika slag. Roth (2004, s.82) skriver: Ungdomar i huvudsak fostras till ansvarsfulla demokratiska samhällsmedlemmar, i synnerhet inom ramen för den formella demokratin, dvs. genom elevråd och klassråd. Inom dessa ramar kommer visserligen de flesta elevernas röster fram, oftast genom omröstning i olika sammanhang. Dock hinner eleverna sällan pröva sina ståndpunkter för att själva kunna svara på frågan: ”vad tycker jag egentligen”? ”varför tycker jag så”? Deliberativ pedagogik ställer därför höga krav på demokratifostran. Genom deliberation utvecklar eleverna förmågan att hitta ett bättre argument för sina ståndpunkter vilket i sin tur ger dem större möjlighet till att ha inflytande över den verklighet de lever i. 6
Skolan som institution är ett litet samhälle i sig, en offentlig plattform som kan och ska bidra till att synliggöra olika värderingar, ståndpunkter och synsätt som förekommer i ett samhälle samt konfrontera de med varandra. Detta är speciellt viktigt utifrån det mångkulturella samhällsperspektivet. Lpo94 påminner oss om att: Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar… skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (a.a. s.5) Återigen frågar jag mig: Hur ska vi då i skolans värld kunna leva upp till dessa krav? Roths svar är att vi kan öka elevernas demokratiska kompetens via samtal. I samtalet kan eleverna synliggöra sina värderingar och ställa dem mot varandra. I samtal kan de lära sig värdera kunskap och förstå vad kunskap är för dem (Roth, 2004, s.77). 6.1.1 Deliberativa samtal Hur ser det då ut i skolans värld då det gäller samtal och demokratifostran? Demokratiutövandet i skolan innebär ofta, så som Roth (2004) påpekar, klassråd, elevråd eller andra typer av möte, inte bara för elever men även för skolpersonalen. Många gånger fattas det snabba beslut som diskuteras först efteråt, många gånger hinner deltagarna inte ens fundera kring vad de beslutar om och varför och allt för många gånger hoppar de över en viktig del i beslutsprocessen vilket är att definiera det givna begreppet för varandra. Den omdiskuterade och trendiga inom skolväsendet begreppet ”röda tråden” kan vara ett exempel. En röd tråd kan ha olika innebörd för olika personer. I ett gemensamt arbete kring röda tråden bör vi därför starta resonemanget med att fråga varandra: ”Hur förstår vi det begreppet egentligen?” Deliberativa samtal blir här en naturlig länk på vägen från att en idé föds till ett beslut kring denna idé. Dessa samtal utgör en gemensam övervägande process bland människor i en grupp. Gruppen klargör noga vad den samtalar om (vad betyder exempelviss en röd tråd för dig?). Vidare ställer deltagarna olika synsätt mot varandra genom att använda argument som ett främsta redskap i samtalet. Det som är mest karaktäristiskt för de deliberativa samtalen är att det bästa argumentet ges mest uppmärksamhet och är avgörande i beslutsprocessen. Vad som menas med bäst argument är dock oklart, förmodligen bestämmer gruppen tillsammans vilket argument känns bäst för dem. Med förståelse eller strävan efter förståelse närmar sig deltagarna det tema som diskuteras. I denna process är ömsesidig respekt och välvilja samt engagemang av stor vikt. Alla deltagare ska känna sig fria och likvärdiga i samtalet. För att ett deliberativt samtal ska lyckas behövs det en skicklig samtalsledare, en ledare som på ett naturligt och kvalitativt sätt kan föra samtalet framåt. Han/hon ska framförallt motivera deltagarna att argumentera. Detta är ett avgörande element i samtalsprocessen. Vi är tyvärr vana vid att människor som samtalar (och som kanske är på väg att fatta ett beslut) presenterar egna påståenden/hypoteser som en allmängiltig sanning utan att någon ifrågasätter dem. Lindesjö tar också upp detta problem i ”Demokrati och medborgarskap” (1999). Enligt honom samtalar människor ofta för att de vill påverka eller övertyga varandra. Man har oftast 7
Page 1 and 2: Lärarhögskolan i Stockholm Instit
Page 3 and 4: Sammanfattning Detta är en magiste
Page 5 and 6: 1. INLEDNING Att vara lärare är i
Page 7 and 8: 4. METOD Denna uppsats är en kvali
Page 9: Rädslan för att den världsbild s
Page 13 and 14: honom framföra sina egna filosofis
Page 15 and 16: 6.3 Filosofiska samtal 6.3.1 Matthe
Page 17 and 18: ”riktighet” och ”värde” h
Page 19 and 20: de lärare som vill bedriva filosof
Page 21 and 22: I slutfasen av samtalet brukar man
Page 23 and 24: Syftet med en tankepaus är att ele
Page 25 and 26: Som jag nämnde tidigare är tystna
Page 27 and 28: Här kan han/hon be om att de anvä
Page 29 and 30: Sokrates och hans förlossningskons
Page 31 and 32: Hur menar du?, Menar du att alla ny
Page 33 and 34: Tankepaus 2: Vi går genom alla fr
Page 35 and 36: Jag formulerade därför uppsatsens
Page 37 and 38: Sokrates, som med tiden blev en ins
Page 39 and 40: Det skulle dock vara intressant att
Page 41 and 42: 14. BILAGOR Regler vid ett Sokratis
Page 43 and 44: En struktur av den filosofiska proc
Page 45 and 46: Utvärdering av undersökande gemen
Page 47 and 48: Analysschemat för deliberativa sam

Hög tid att inkludera filosofiska samtal i skolan, Irena Kepczynska

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?