Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Hotet</strong> <strong>från</strong> <strong>vänster</strong> SOU 2002:91<br />
5.5.2 Den militära säkerhetstjänstens bedömningar<br />
Militära bedömningar av EAP som hotbild föreligger inte i samma<br />
omfattning som inom säkerhetspolisen. När EAP och Schillerinstitutet<br />
vid mitten av 1980-talet gjorde säkerhetspolitiken till sin viktigaste<br />
fråga och också i stor omfattning sökte kontakt med militära<br />
befattningshavare blev detta även en fråga för den militära säkerhetstjänsten.<br />
EAP presenterades ingående i Specialorientering nr<br />
1/86 <strong>från</strong> Op 5 (motsvarande gamla sektion II, nuvarande MUST).<br />
Här framhölls att det var svårt att placera EAP på en höger<strong>vänster</strong>skala<br />
men att rörelsen fått en alltmer högerextrem prägel.<br />
Beträffande rörelsens finansiering gjordes följande bedömning:<br />
298<br />
Svaret på frågan om hur EAP finansierar sin vidlyftiga<br />
verksamhet och dyra publikationer är delvis höljd i<br />
dunkel. Mot bakgrund av att Lyndon LaRouche uppges<br />
vara mångmiljonär, att organisationens publikationer<br />
är förhållandevis dyra både vad gäller lösnummerpris<br />
och prenumerationer samt att partiet litar till<br />
medlemmarnas stora offervilja både vad gäller tid och<br />
pengar m m, så är det inte otroligt att partiet trots allt<br />
är självfinansierat. Att någon annan organisation eller<br />
visst land skulle stödja rörelsen har inte uttalats. 760<br />
Den sista meningen var knappast helt korrekt. Uppgifter om att<br />
CIA eller KGB skulle ha initierat och stött LaRoucherörelsen florerade<br />
ymnigt vilket knappast kan ha varit Fst/Op 5 obekant. I<br />
specialorienteringen framhölls vidare att EAP använde täckorganisationer<br />
där kopplingen till EAP inte framgick, att den försvarsvänliga<br />
retoriken kunde tilltala försvarsanställda, att man bedrev<br />
ett aggressivt kontaktsökande samt att partiets krav på medlemskap<br />
i NATO innebar en målsättning som stred mot den av<br />
riksdag och regering fastställda. I orienteringens inledning sammanfattades<br />
problemet och EAP som hotbild gavs en konkret innebörd:<br />
De politiska åsikter som förs fram följer ej den av<br />
riksdag och regering fastställda säkerhetspolitiken för<br />
vårt land. EAP metoder innebär bl.a. att man utnyttjar<br />
t.ex. en försvarsanställds närvaro vid ett arrangemang.<br />
Oavsett om den försvarsanställde delar EAP<br />
760 Specialorientering nr 1/86. Säk H 901:6340, 13/3 1986. MUST.