Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SOU 2002:91 <strong>Hotet</strong> <strong>från</strong> <strong>vänster</strong><br />
gjorde i slutet av 1950-talet den brittiska sektionen av Fjärde Internationalen.<br />
I början av 1960-talet återvände gruppen till den entristiska<br />
taktiken och kom åter att verka inom Labour och i synnerhet<br />
dess nystartade ungdomsförbund LPYS. År 1964 började gruppen<br />
ge ut en egen månatlig tidning, Militant, vilket kom att göra gruppen<br />
känd under beteckningen Militant Tendency. 636<br />
Den entristiska taktiken visade sig framgångsrik och i början av<br />
1970-talet hade Militant Tendency vunnit ett avgörande inflytande<br />
över LPYS. Under 1980-talet skulle nya framgångar vinnas i form<br />
av tre parlamentsledamöter och en ledande ställning inom Labourpartiet<br />
i Liverpool. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet<br />
intensifierade Labourledningen sina försök att bli av med den<br />
trotskistiska fraktionen inom partiet. En rad uteslutningar genomfördes<br />
vilket också resulterade i en spricka inom Militantfraktionen.<br />
En grupp valde nu att gå ut öppet och bilda ett eget parti<br />
under namnet Militant Labour vilket <strong>från</strong> 1997 heter The Socialist<br />
Party. 637<br />
Det var alltså i denna grupp, Militant Tendency, som de två gästerna<br />
<strong>från</strong> LPYS vid SSU-kongressen 1972 hörde hemma. År 1973<br />
bildades Tidskriftsföreningen Offensiv vid ett sammanträde i Skellefteå.<br />
Förebilden var uppenbarligen MT och precis som MT kom<br />
gruppen att verka inom SSU som en trotskistisk fraktion eller tendens<br />
som man själva kallade det. Vid sidan av den öppet verkande<br />
Tidskriftsföreningen Offensiv fanns en hemlig del som arbetade<br />
som en traditionell organisation med styrelse och årsmöte. Kunskap<br />
om detta hade enbart den inre kretsen. 638<br />
År 1974 bildades i London en hemlig international som fick<br />
namnet Committee for a Workers International (CWI). Den dominerande<br />
kraften inom CWI var den brittiska sektionen, dvs. MT.<br />
Vid bildandet 1974 deltog representanter <strong>från</strong> tolv länder däribland<br />
Sverige och gruppen kring tidskriften Offensiv kom nu att utgöra<br />
den svenska sektionen av CWI. Detta hölls naturligtvis helt hemligt.<br />
Ett år senare, 1975, började den marxistiska fraktionen inom<br />
SSU, dvs. Offensivgruppen, att nå framgångar på regional nivå,<br />
framför allt i Jämtland. Detta oroade självfallet SSU-ledningen som<br />
vid denna tid också börjat få kunskap om den trotskistiska fraktionsverksamheten<br />
inom SSU. Genom avhoppare <strong>från</strong> Offensiv<br />
636 Alexander, Robert J: International Trotskyism s. 487-492, Steffen, Jens-Peter: Militant<br />
Tendency. Trotzkismus in der Labour Party. Peter Lang, Berlin 1994, Callaghan, John: British<br />
Trotskyism. Theory and Practice. Basil Blackwell, Oxford 1984 s. 163-197.<br />
637 Ibid.<br />
638 Telefonsamtal med Boa Ruthström 8/5 2002. SÄKO.<br />
241
Change language