Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning ... - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Hotet</strong> <strong>från</strong> <strong>vänster</strong> SOU 2002:91<br />
Ett annat problemkomplex avser användningen av telefonavlyssning.<br />
Telefonavlyssning har använts som en allmän spaningsmetod<br />
snarare än som ett led i en förundersökning. Insamlandet av<br />
överskottsinformation framstår i flertalet fall som avlyssningens<br />
huvudändamål. I många fall förefaller det beslutsunderlag som tillställdes<br />
domstolarna ha varit väl tunt och det synes ofta inte ha<br />
krävts särskilt mycket för att få tillstånd till telefonavlyssning. Tillstånden<br />
att avlyssna förlängdes i många fall på ett, som det förefaller,<br />
rutinmässigt sätt. De personer som avlyssningen hängdes upp<br />
på var ofta inte personligen av intresse utan det var personens funktion<br />
inom en viss organisation som var intressant att avlyssna.<br />
Vidare har analysen och bearbetningen varit klart eftersatt inom<br />
säkerhetspolisen. Frånvaron av en kontinuerlig och relevant analys<br />
har sannolikt bidragit till eftersläpning i hotbilderna och försvårat<br />
bedömningen av källor och källuppgifter. Detta gäller även 1990talet.<br />
Att analysen varit eftersatt är troligen också en delförklaring<br />
till att <strong>övervakning</strong>en många gånger kom att riktas mot verksamhet<br />
av begränsad betydelse för rikets säkerhet. En annan förklaring till<br />
detta ligger i verksamhetens natur. Det kan många gånger vara svårt<br />
att på förhand avgöra vilka uppgifter som saknar intresse för en viss<br />
utredning varför alla iakttagelser med anknytning till det som ska<br />
övervakas tenderar att tillmätas åtminstone något värde. Ytterligare<br />
en förklaring torde stå att finna i säkerhetspolisens slutenhet samt<br />
avsaknaden av oberoende kontrollinstanser. Det har helt enkelt varit<br />
ont om tillfällen då säkerhetspolisens författningsskyddande<br />
verksamhet har kunnat skärskådas och diskuteras annat än i övergripande<br />
termer.<br />
De föreskrifter som reglerade säkerhetspolisens verksamhet på<br />
den inre säkerhetens område medgav en mycket bred och omfattande<br />
inhämtning av säkerhetsunderrättelser. De interna föreskrifterna,<br />
t.ex. avseende hur rapporteringen <strong>från</strong> sektionerna skulle se<br />
ut, närmast påbjöd detta<br />
384